Årsrapport 2013
Årsrapport 2013 SOU 2013: 1 Uppdraget Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 24 maj 2012 att tillsätta ett samordningsråd med kunskapsplattform för smarta elnät (dir 2012:48). Samordningsrådets ledamöter samt ordförande och vice ordförande förordnades av regeringen den 30 maj 2012. Rådet, som antagit namnet Samordningsrådet för smarta elnät, inledde sin operativa verksamhet i slutet av augusti 2012. I samordningsrådets uppdrag ingår att bidra till ökad dialog och samverkan, utveckla en nationell kunskapsplattform samt att ta fram en nationell handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät. Det samlade förslaget till handlingsplan ska slutredovisas till regeringen senast den 15 december 2014. Därutöver ska samordningsrådet senast den 1 februari varje år rapportera om sin verksamhet under föregående år. I samordningsrådets årsrapport för 2012 redovisar rådet sin syn på uppdraget, dess utgångspunkter och prioriteringar, utifrån direktivets krav. Vad gäller utgångspunkten för uppdraget betonar rådet de betydande utmaningar för elsystemet som de energi- och klimatpolitiska målen innebär på såväl nationell- som EU-nivå. För att klara dessa utmaningar krävs ett elsystem som är betydligt mer flexibelt än dagens. Ny teknik och nya marknadsmodeller som bidrar till ökad flexibilitet i hela elsystemet kommer att ha tydliga fördelar i förhållande till existerande teknik. Det är i detta perspektiv som behovet av att satsa på smarta elnät ska betraktas. Utifrån denna bakgrund kan syftet med att främja utvecklingen av smarta elnät sammanfattas enligt nedanstående figur. 2
SOU 2013: Årsrapport 2013 Bidra till ökad effektivitet, förbättrad elkvalitet och driftsäkerhet i elnätet Främja näringslivsutveckling och tillväxt Underlätta introduktion och utnyttjandet av förnybar elproduktion Mål/Syfte Skapa förutsättningar för aktivare elkunder Bidra till effektreduktion och kapa effekttoppar Underlätta energieffektivisering och minska energiförbrukning De syften som figuren illustrerar avspeglas i direktivet till samordningsrådet och utgör en viktig utgångspunkt för den vision och det mål som rådet formulerat för sin verksamhet. Samordningsrådets har enats om följande vision och målformulering: Vision: Sverige är ledande inom smarta elnät som möjliggör ett ökat kundinflytande, hållbar utveckling, försörjningstrygghet och tillväxt. Mål: Genom ökad samverkan, kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt genom en handlingsplan medverka till tydliga spelregler på marknaden, stärkt kundinflytande, gynnsamma utvecklingsförutsättningar för smarta elnät i Sverige och att smarta elnät blir en svensk tillväxtbransch. Samordningsrådets uppdrag kan på en övergripande nivå sägas bestå av följande två delar: Att bidra till ökad samverkan mellan berörda aktörer och till ökade kunskaper om möjligheterna med smarta elnät i samhället. 3
Årsrapport 2013 SOU 2013: Att i form av en handlingsplan lämna förslag om hur utvecklingen av smarta elnät kan stimuleras och hur hinder kan undanröjas i tidsperspektiv 2015-2030. Viktiga medel för genomförande av den första delen av uppdraget är uppbyggnad av kunskapsplattformen samt samverkan med olika nyckelaktörer och intressenter genom dialogforum. Även när det gäller uppdragets andra del utgör dialogforum ett viktigt kunskaps- och beslutsunderlag. Samordningsrådets uppdrag och arbete med uppbyggnad av kunskapsplattformen och genomförande av olika dialogforum beskrivs närmare i avsnitt 4. Direktivet till samordningsrådet är omfattande och innehåller många olika områden och skilda frågeställningar. I syfte att strukturera och effektivisera arbetet med handlingsplanen valde rådet redan under hösten 2012 att dela in verksamheten i ett antal fokusområden, för vilka särskilda referensgrupper har etablerats. I samordningsrådets slutliga förslag till handlingsplan kommer dock ett helhetsperspektiv att eftersträvas. Indelningen i fokusområden samt referensgruppernas representation och arbetsformer presenteras i avsnitt 2.3. En redogörelse för arbetets inriktning i respektive referensgrupp under 2013 återfinns i kapitel 3.2. Som underlag för såväl kunskapsplattformen som handlingsplanen genomförs ett stort antal kartläggningar och analyser relaterade till smarta elnät. Ett flertal av dessa finns uttryckligt preciserade i direktivet till samordningsrådet. En sådan uppgift är att samordningsrådet ska redovisa ett eller flera framtidsscenarier för utvecklingen av Sveriges elnät, inklusive smarta elnät, med tidsperspektivet fram till minst 2030. Under 2013 har samordningsrådet valt att prioritera detta arbete, där konsekvenserna av de olika framtidsscenarierna ses som en betydelsefull utgångspunkt för rådets kommande förslag till handlingsplan. Arbetet med rådets framtidsscenarier beskrivs närmare i avsnitt 3.1. En sammanställning över övriga kartläggningar och analyser som genomförts under året återfinns i avsnitt 3.3. Samordningsrådets delrapport från 2013, som i första hand utgör en kunskapssammanställning utifrån de resultat som hittills tagits fram, återfinns som bilaga till denna årsrapport. 4
SOU 2013: Årsrapport 2013 2 Organisation och arbetsformer 2.1 Rådets sammansättning och mötesverksamhet Under år 2012 har följande ledamöter ingått i samordningsrådet för smarta elnät: Kompletteras med uppdaterad lista Under år 2013 har fem möten hållits i samordningsrådet varav ett varit ett tvådagars planeringsinternat i Bålsta. Samtliga övriga möten har hållits i Stockholm. Under första halvåret 2013 har fokus i rådets arbete legat på att konkretisera mål och inriktning för referensgruppernas arbete, tydliggöra rollfördelning och avgränsning mellan grupperna samt inleda och strukturera arbetet med kunskapsinhämtning och analyser inom rådets fokusområden. Därutöver har samordningsrådet även utvecklat en samsyn på Sveriges position och möjligheter internationellt inom området smarta elnät där ett viktigt verktyg varit de SWOT-analyser som tagits fram vid interna diskussioner såväl inom referensgrupperna som i samordningsrådet. Resultatet av dessa processer har sammanställts i en samlad SWOT-analys som utgör ett internt arbetsdokument för samordningsrådet. Analysen kommer att vidareutvecklas i takt med den kunskapsinhämtning som sker och utifrån den dialog som förs med olika marknadsaktörer och intressenter inom smarta elnät. Under hösten 2013 har rådets insatser koncentrerats kring arbetet med de framtidsscenarier som kommer att vara vägledande för rådets fortsatta arbete med handlingsplanen (se avsnitt 3.1). Utifrån scenarioarbetet har även arbetsprocessen för rådets förslag till handlingsplan strukturerats och konkretiserats. Resultatet av 5
Årsrapport 2013 SOU 2013: denna arbetsplanering, i form av en road map och tydlig tidplan för den återstående verksamheten, redovisas i avsnitt 5. Under året har också ett stort antal faktasammanställningar, kartläggningar och analyser av olika förhållande med betydelse för utvecklingen av smarta elnät genomförts. Resultaten från detta arbete har sammanställts i en delrapport från samordningsrådet som publicerades i oktober 2013 (se bilaga). Ett annat betydelsefullt inslag i rådets arbete under hela 2013 är de dialogforum och seminarier som genomförts för att bidra till samverkan och utveckla en dialog med olika intressenter om såväl kunskapsbehov som utformning av handlingsplanen. 2.1.1 Expertgruppen Enligt direktivet ska även en expertgrupp med representanter från Regeringskansliet knytas till samordningsrådet. De sakkunniga som under år 2012 varit ledamöter i rådets expertgrupp är: Kompletteras med uppdaterad lista Med hänsyn till att ledamöterna i samordningsrådet respektive expertgruppen har olika roller samt för att underlätta möteshantering och effektivisera arbetet hålls separata beredningsmöten med expertgruppen i anslutning till samordningsrådets möten. Dessa beredningsmöten leds av rådets kanslichef. Expertgruppen har under 2013 haft 6 möten. Expertgruppen får löpande ta del av arbetsmaterial och minnesanteckningar från rådsmöten och ges möjlighet att lämna synpunkter på de frågor som behandlas. När rådets ordförande bedömer att det är lämpligt deltar expertgruppen på rådets möten, exempelvis vid presentation av externa rapporter och analyser. Ledamoten från Näringsdepartementet (Energienheten) i expertgruppen, representerar expertgruppen vid rådsmötena och ansvarar tillsammans med rådets kanslichef för att rådet får ta del av de synpunkter och den information som framförts av expertgruppens medlemmar. 6
SOU 2013: Årsrapport 2013 2.2 Kansliet Samordningsrådet biträds av ett kansli med uppgift att hantera löpande verksamhet, bereda rådets förslag och bistå med konsekvensanalyser samt ansvara för rådets operativa verksamhet så som uppbyggnad av kunskapsplattformen, genomförande av dialogforum etc. Rådets kanslichef Karin Widegren tillsattes i slutet av augusti 2012 och ytterligare en kommittésekreterare med ansvar för elmarknadsfrågor, Karima Björk, anställdes i början av oktober 2012. Under 2013 har ytterligare två rekryteringar till kansliet genomförts. Helena Lundberg, kommunikationsansvarig, påbörjade sin anställning i januari 2013 och Ilka von Dalwigk, ansvarig för forsknings- och säkerhetsfrågor samt näringslivsutveckling, tillträdde i februari 2013. Därutöver har ytterligare en medarbetare, Gunilla Andrée, lånats in på deltid från Energimyndigheten med uppgift att ansvara för energisystemfrågor. Gunilla tillträdde sin tjänst i april 2013. Genom dessa rekryteringar bedöms kansliet nu vara fullt bemannat. Möjligen kan det bli aktuellt att rekrytera en webbansvarig på deltid under 2014. 2.3 Referensgrupperna Som tidigare nämnts, har samordningsrådet valt att dela in verksamheten i ett antal fokusområden med speciell betydelse för utvecklingen av smarta elnät. För alla utom två av dessa fokusområden har särskilda referensgrupper inrättats. Dessa referensgrupper är: 1. Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv 2. Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden 3. Forskning, teknikutveckling och kunskapsförsörjning 4. Informationssäkerhet och integritet 5. Näringslivsutveckling och internationella kontakter 6. Kommunikation och kunskapsspridning För fokusområdena standardiseringsfrågor och organisation och myndighetsansvar har inga särskilda referensgrupper inrättats. 7
Årsrapport 2013 SOU 2013: Beroende på tillämpningsområde behandlas dessa frågor istället integrerat inom flera olika referensgrupper. I referensgrupperna medverkar experter inom olika myndigheter och nyckelorganisationer, såväl inom som utanför rådet och rådsledamöternas organisationer. Medlemmarna i referensgrupperna är utsedda av rådet och syftet är att grupperna ska bidra med expertis inom sitt område och medverka till att olika aspekter på uppdraget lyfts fram och analyseras. Varje referensgrupp har en ledamot i samordningsrådet som ordförande. Denna ledamot ansvarar också för rapporteringen från referensgrupperna till samordningsrådet. Samordningsrådets kansli ansvarar för sekretariatsfunktionen och dokumenterar gruppernas möten. Ordförande och medlemmar i respektive referensgrupp redovisas i bilaga 1. Inriktning och nuläget i referensgruppernas arbete redovisas närmare i avsnitt 3.2. 2.4 Övriga samarbeten Vid sidan av samarbetet i rådets referensgrupper och den samverkan som sker genom dialogforum så medverkar också samordningsrådet, i första hand genom kansliets medarbetare, i ett antal samarbetsprojekt med betydelse för smarta elnät. Ett kort sammanställning över dessa projekt ges nedan. NEPP Styrgrupp Karin Widegren Smart Grid Gotland, referensgrupp Karin Widegren Elforsk Smart Grid Program, observatör Ilka von Dalwigk Elforsk Market Design, referensgrupp till projekt om efterfrågeflexibilitet på en energy only marknad Karima Björk EI, referensgrupp om incitament för övergång till smarta nät Karima Björk (Ilka von Dalwigk) EI, referensgrupp om kvalitetsjusteringsmetoder Ilka von Dalwigk (Karima Björk) Elforsk referensgruppen för förstudie om samordnad elmarknadsforskning (Karin Widegren/Ilka von Dalwigk) ISGAN (International Smart Grid Action Network), Annex 4 Insights for policy makers, svensk representant Karin Widegren ISGAN, övergripande kontakt Gunilla Andrée 8
SOU 2013: Årsrapport 2013 Därutöver har samordningsrådets kansli medverkan med input till det arbete med att utveckla en svensk strategi för standardisering som genomförs av Teknikföretagen med stöd från UD(?). 9
Årsrapport 2013 SOU 2013: 3 Underlag till rådets handlingsplan Under 2013 har samordningsrådet valt att prioritera uppgiften att ta fram ett antal explorativa framtidsscenarier som beskriver utvecklingen av smarta elnät i Sverige år 2030 med bäring på utvecklingen mot 2050. Avsikten är att med hjälp av dessa framtidsscenarier analysera och belysa mer långsiktiga konsekvenser och åtgärdsbehov för utvecklingen av smarta elnät. Arbetet med rådets framtidsscenarier, som utgör en betydelsefull utgångspunkt för rådets kommande förslag till handlingsplan redovisas närmare i avsnitt 3.1. Vid sidan av scenarioarbetet, som utgör en gemensam bas för arbetet med handlingsplanen, så utgör arbetet inom referensgrupperna, i form av kartläggningar och analyser, det mest betydelsefulla underlaget till den framtida handlingsplanen. Nuläget i detta arbete redovisas i avsnitt 3.2. I det avslutande avsnittet i detta kapitel (3.3) presenteras slutligen en sammanställning över de kartläggningar och analyser som publicerats under året och som utgör ett viktigt underlag såväl till kunskapsplattformen som till samordningsrådets handlingsplan. 3.1 Scenarioarbetet Arbetet med samordningsrådets framtidsscenarier har genomförts under hösten 2013 under ledning av referensgrupp 1 inom fokusområdet Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv. Den centrala frågeställningen har definierats 10
SOU 2013: Årsrapport 2013 till: Vilka förändringar i omvärlden påverkar behovet och utvecklingen av smarta elnät mot år 2030? Som nämnts ovan är syftet med scenarierna att utgöra ett medel för rådets vidare arbete med handlingsplanen. I arbetet med scenarierna har hänsyn tagits till de arbetsuppgifter och avgränsningar som gäller för alla fokusområden inom rådets verksamhet. En central del i arbetet har varit kontinuerliga avstämningar med rådets övriga referensgrupper. Dialog med samtliga referensgrupper har skett löpande under hösten där ordförande och medlemmar beretts tillfälle att ta del av och lämna synpunkter på scenarioarbetet. Vidare har dialog med branschen varit ett viktigt instrument för att ta fram och gestalta framtidsscenarier. En analysgrupp bestående av sex representanter från företag och organisationer från referensgrupp 1 har bildats. Analysgruppen har genomfört den stora delen av arbetet med att formulera framtidsscenarierna och levandegöra beskrivningarna av dessa. Processen har letts med hjälp av processtöd från framtidskonsulterna Kairos Future. Under arbetets gång har två möten hållits med en bredare grupp av representanter från branschen. Till dessa s.k. breddgruppsmöten har samtliga medlemmar i rådets referensgrupper bjudits in. Vid det första breddgruppsmötet den 20 augusti genomfördes en trendspaning utifrån den centrala frågeställningen. Genom diskussion och dialog samlades möjliga förändringar, säkra trender och strategiskt viktiga osäkerheter i omvärlden in som påverkar framtiden för smarta elnät i Sverige. Även vilka nyckelaktörer som påverkar framtiden för smarta elnät diskuterades. Analysgruppen har sedan bearbetat det insamlade materialet från trendspaningen och identifierat och kategoriserat de säkra trenderna samt de strategiskt viktiga osäkerheterna. Även ett antal s.k. game changers har tagits fram (vilket innebär en faktor som ändrar förutsättningarna helt). De säkra trenderna ligger till grund för utvecklingen i samtliga scenarier. Två strategiskt viktiga osäkerheter har definierats som avgörande för behovet och utvecklingen av smarta elnät; elproduktionens utveckling och kundernas värderingar. Diskussioner kring dessa har lett fram till ett scenariokors för rådets framtidsscenarier där axlarna beskriver en långsam respektive snabb ökning av Intermittent elproduktion och en liten och otydlig respektive stor och tydlig Upplevd kundnytta. 11
Årsrapport 2013 SOU 2013: Intermittent elproduktion har definierats som elproduktion från väderberoende energikällor, som exempelvis vind och sol. Produktionen är oregelbunden med kraftiga variationer och är icke styrbar i nuläget. En snabb ökning av intermittent elproduktion innebär att starka incitament lett till att en betydande del av elproduktionen är intermittent, samtidigt som kärnkraften fasats ut. En långsam ökning av intermittent elproduktion innebär däremot att kärnkraft eller annan baskraft fortfarande står för huvuddelen av all elproduktion i systemet. Den andra axeln syftar till att beskriva upplevd kundnytta av smarta tjänster och lösningar i allmänhet. En stor och tydligt upplevd kundnytta har definierats som att elanvändare tydligt ser och uppfattar att smarta system och lösningar i allmänhet (inte bara på elmarknaden) är till stor nytta för dem och att de upplever en tillfredsställande grad av valfrihet. Som kontrast kommer en liten och otydligt upplevd kundnytta att innebära att elanvändaren har en misstänksam inställning till smarta system och inte upplever systemen som tillräckligt värdeskapande, robusta och tillförlitliga. Detta innebär dock inte att det inte kan finnas andra faktiska nyttor för kunden såsom leveranssäkerhet och leveranskvalité. Scenariokorset spänner därmed upp fyra framtidsscenarier enligt figur X. Scenarierna gestaltas genom levandegörande beskrivningar för att på ett tydligt sätt beskriva de fyra möjliga framtidsbilderna. Figur X Scenariokors 12
SOU 2013: Årsrapport 2013 Vid ett andra breddgruppsmöte den 1 oktober presenterades de preliminära beskrivningarna av framtidsscenarierna med övergripande konsekvenser för utvecklingen av smarta elnät. Medskicken från breddgruppsmötet har bearbetats och integrerats i scenariobeskrivningarna. De fyra framtidsscenarierna kan kortfattat återges enligt nedan: Scenario A: Digitala automatiserade lösningar har förändrat villkoren för människors vardag. Billiga och tillförlitliga smarta tjänster sköter vardagens sysslor och sparar el. Smart teknologi för hemmen har blivit en viktig tillväxtfaktor för svensk industri. Utbyggnaden av vindkraft och solceller har stannat av, men energieffektivisering har under lång tid stått högt på agendan. De svenska energilösningarna baseras i huvudsak på storskalig energiproduktion från de stora energibolagen. Få behöver bry sig om sin elkonsumtion eller rådande elpriser. Scenario B: Småskaliga vindkraftverk och solenergilösningar har fått reella genombrott liksom utvecklad energilagringskapacitet och elbilar har fått det. Helt nya ekosystem av digitala tjänster och lösningar. Elmarknaden är starkt påverkad av nya aktörer med innovativa affärsmodeller. Fastighetsnära tjänster, inklusive energioptimering, sköts av facility management-företag, detaljhandeln och elhandelsbolag i allians med fastighetsägare och intressentorganisationer. Vind- och solsamfällighetsföreningar driver anläggningar som är självförsörjande på el. Allt fler producerar sin egen el och skapar egna elnät med egna koncessioner. Scenario C: Sverige satsar på bibehållen och effektiviserad basproduktion där kärnkraften har en betydande roll. Norden bidrar med stabil basproduktion som stabiliserar det europeiska systemet där integreringen i en gemensam europeisk elmarknad är prioriterat. 13
Årsrapport 2013 SOU 2013: Industrins behov av trygg elproduktion väger tyngre än att ytterligare öka den förnybara elproduktionen. Trötthet när det gäller digitala lösningar och olust efter övervakningsskandaler. Den totala elkonsumtionen är idag större än för tjugo år sedan. Elenergin går en fortsatt växande framtid till mötes. Med el gör vi allt möjligt utan att behöva bry oss. Scenario D: Sverige har inte reinvesterat i befintlig kärnkraft. Genomslaget för tekniska lösningar som uppfattas som övervakning är lågt. Den sociala anpassningen visade sig trög för smarta lösningar. Den förnybara elproduktionen ökar tack vare ett utökat elcertifikatsystem. Planeringen för storskaliga lösningar för att utöka reserv- och balanskraft. Lösningar för lagring av elenergi har nått sitt slutliga genombrott. Storskaliga investeringar i elnäten för att stabilisera systemet. Befintlig nätinfrastruktur blir härmed smartare. Vid ett större seminarium den 26 nov (se även kapitel 4.2) presenterades rådets arbete och syftet med scenarierna samt själva scenarierna för en bredare målgrupp än tidigare. Deltagarna fick möjlighet att diskutera scenariobeskrivningarna och de avgörande konsekvenserna för utvecklingen av smarta elnät i samtliga scenarier. Scenariobeskrivningarna och de övergripande konsekvenserna i scenarierna kommer att bearbetas ytterligare baserat på de medskick som lämnades vid seminariet samt den information som framkommer vid referensgruppernas arbete med fördjupad konsekvensanalys baserad på scenarierna (se kapitel 5). Vidare kommer scenarierna att namnges. Slutligt godkännande av scenarierna sker under januari månad. Därefter kommer scenarierna i sin helhet att publiceras. 3.2 Referensgruppernas arbete I samordningsrådets delrapport 2013 redogörs för arbetsläget hösten 2013 inom de fokusområden som rådet definierat. Bland annat redovisas mål och prioriteringar inom respektive 14
SOU 2013: Årsrapport 2013 fokusområde samt pågående och planerad verksamhet. I detta avsnitt ges en uppdatering av den mer utförliga redovisning som gjorts i delrapporten.. 3.2.1 Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv Inom fokusområdet Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv hanteras i huvudsak övergripande systemaspekter och syntesarbete. Scenarioanalyserna utgör en viktig del av gruppens arbete. Smarta elnäts framtida roll i energisystemet och dess påverkan på utvecklingen inom andra delar av energimarknaderna är en annan viktig del av fokusområdet. Detaljer kring fokusområdets ansvarsområden och avgränsningar återfinnes i Samordningsrådets delrapport 2013. Sex fysiska referensgruppsmöten har genomförts under året och två telefonmöten. På mötena har fokus legat på att driva och leda arbetet med framtidsscenarierna och att samordna rådets fördjupade konsekvensanalyser i de olika referensgrupperna. Gruppen har också haft en aktiv roll i planering och genomförande av det seminarium kring framtidsscenarierna som hölls den 26 november. Utöver arbetet med att gestalta framtidsscenarierna för smarta elnät har referensgrupp 1 även genomfört en fördjupad konsekvensanalys för smarta elnät ur ett energisystemperspektiv baserat på de fyra framtidsscenarierna samt ansvarat för den sammanhållande syntesen av de fördjupade konsekvensanalyserna för de fyra framtidsscenarierna som genomförts av samtliga referensgrupper. Samordningsrådet har etablerat ett samarbete med forskningsprogrammet North European Power Perspectives (NEPP) för att lösa delar av de systeminriktade arbetsuppgifterna (se 3.3.3). Samarbetet och omfattningen finns beskriven i rådets årsrapport för 2012. Resultatet från de projekt som genomförs inom ramen för NEPP har delredovisats till rådet i maj 2013 och kommer att slutredovisas i december 2013. Delrapporterna finns publicerade i sin helhet på samordningsrådets hemsida. Ett utökat samarbete med NEPP kring systemstudier har planerats för 2014. Följande studier kommer att genomföras 15
Årsrapport 2013 SOU 2013: kopplat till verksamheten under 2013, framtidsscenarierna och fokusområdet: 1. Analysera påverkan på elnäten på olika spänningsnivåer ur ett smart elnätsperspektiv där utgångspunkten för arbetet är dels de krav på elnäten som ställs av en ökad andel vind- och solkraft dels de nya tekniska lösningar som kan byggas in i de smarta elnäteten. 2. Belysa effekterna på el- och energisystemnivå för de framtidsscenarier som samordningsrådet tagit fram och genomföra kvantitativa bedömningar utifrån NEPP:s egna scenarier. 3. Bedöma det bidrag som smarta elnät kan ge för att uppfylla enskilda energi- och klimatmål på såväl kvalitativ som kvantitativ nivå. 4. Analysera effekten av olika förändringar i regelverk, rollfördelning och marknadsmodeller som kan bidra till att utnyttja möjligheterna till efterfrågeflexibilitet bättre. 5. Belysa vilka faktorer som bidrar till utvecklingen av smarta elnät inom olika samhällssektorer och ta fram en idéskiss till hur en djupare analys av dessa effekter skulle kunna genomföras (förstudie). Uppgift 1 har även en tydlig koppling till fokusområdena Incitamentstruktur och kundinflytande på elmarknaden och Forskning, teknikutveckling och kompetensförsörjning och resultatet kommer också att inkluderas i arbetet inom dessa grupper. Uppgift 4 kopplar starkt till fokusområdet Incitamentstruktur och kundinflytande på elmarknaden och resultatet kommer huvudsakligen att hanteras relaterat till detta fokusområde. 3.2.2 Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden Inom fokusområdet Incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden behandlas frågor som berör elmarknadens funktion, aktörerna på elmarknaden och hur spelreglerna på elmarknaden påverkar utvecklingen av smarta elnät. Centralt i arbetet är bl.a. aktöranalys, kartläggning och analys av nuvarande incitament, förutsättningar för kundinflytande samt 16
SOU 2013: Årsrapport 2013 kostnads/nyttofördelning mellan olika aktörer och kundkategorier. Vidare att bedöma förutsättningar för förändrade och nya aktörsroller samt framtida incitament och behovet av att förstärka nuvarande incitament och nyttofördelning för olika aktörer och kundkategorier. I arbetet aktualiseras frågor om förändringar i marknadsdesign och regelverk etc. som påverkar utvecklingen av smarta elnät. Referensgruppen som är knuten till fokusområdet incitamentsstruktur och kundinflytande på elmarknaden har haft sju möten under det gångna året. Referensgruppens arbete har huvudsakligen varit inriktat på det projekt som beskrivs under rubriken Aktörskartläggning m.m. nedan. I arbetet med samordningsrådets scenarier har referensgruppen också deltagit i arbetsprocessen och framtagandet av den fördjupade konsekvensanalysen. Tre dialogforum har genomförts under året som beskrivs närmare under avsnitt 4.2. Dessa är Elnätsföretagens roll och framtidens elnät, Hur kan tillverkande industri dra nytta av smarta elnät och Vad kan göras för att stimulera utvecklingen av smarta elnät och vad kan lösas i förhandsregleringen?. Aktörskartläggning m.m. Med utgångspunkt i dagens elmarknad har referensgrupp 2 genomfört en kartläggning av aktörer och aktörsroller. En aktörskarta som illustrerar hur elmarknaden är organiserad idag och hur de olika rollerna och aktörerna är sammankopplade har tagits fram. 17
Årsrapport 2013 SOU 2013: Figur X: Översiktlig aktörskarta för elmarknadens nuläge. För utförligare version av aktörskartan se bilaga x. Bilden ovan är tänkt att övergripande åskådliggöra hur elmarknaden är organiserad mellan aktörerna och visar hur aktörerna ingår i en grundstruktur där alla är sammankopplade, från elproducent till elanvändare via elnätsägare och elhandelsföretag m.fl.. Relationerna mellan dessa aktörer styrs av såväl regelverk som avtalsmässiga överenskommelser som behandlar, tjänster, leveranser, skyldigheter och finansiella åtaganden m.m. Aktörskartan visar också att större delen av marknaden är konkurrensutsatt och har en marknadsmässig drivkraft. Elnätsföretagen som verkar i ett monopol utgör basen som möjliggör elmarknadens funktion. Aktörernas mål, behov, uppdrag och affärsmodell har beaktats i den bakomliggande analysen. Även drivkrafter som inte är direkt kopplade till ekonomi har identifierats det kan t.ex. handla om en ansträngning som aktören gör för att uppnå något. Genom att beskriva framtida situationer/användningsfall (16 st) som utgör drivkrafter för behov av smarta elnätsfunktioner har påverkan på elmarknaden samt praktiska och ekonomiska konsekvenser för olika aktörer analyserats. Exempel på sådana användningsfall är användningen av vindkraft, ökad mängd mikroproducerad solcellsel, användningen av elfordon och 18
SOU 2013: Årsrapport 2013 kapacitetsutjämnande laddningslösningar, användningen av teknik för flexibel elförbrukning och effektreduktion hos olika typer av elanvändare samt central energilagring i elnätet. I arbetet har också en fördjupad kundsegmentering land annat kommer det arbete som genomförs av Swedish ICT (se avsnitt 3.3.10) för att belysa de beteendevetenskapliga aspekterna av energianvändning etc. att utgöra underlag i denna del. Det fortsatta arbetet i referensgruppen inriktas på att klarlägga vilka behov, drivkrafter och hinder/incitament som föreligger för olika aktörer och kundkategorier relaterat till smarta elnät samt beskrivning av hur kostnad och nytta fördelar sig mellan olika aktörer och kundkategorier. Behoven att på kort och lång sikt förstärka drivkrafter och/eller påverka incitamentsstrukturer och nyttofördelning för olika aktörer kommer att analyseras. I detta ingår också att undersöka hur etablerade roller kommer att påverkas både praktiskt och ekonomiskt samt identifiera nya roller som kan förväntas växa fram genom utnyttjandet av smarta elnät. Det arbete som bedrivs inom ramen för forskningsuppdraget till NEPP är också av relevans för fokusområdet särskilt i de delar som rör förbrukarflexibilitet. Detta beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1. Mätning och avräkning med tillräcklig tidsupplösning är en förutsättning för kunderna att agera på prissignaler. För att få ytterligare information om smart mätning och smarta mätfunktioner har som ett första steg en enkätundersökning genomförts bland Sveriges elnätsägare. Konsultföretaget Sweco har fått i uppdrag att utgående från enkätundersökningens resultat och andra tillgängliga kartläggningar och analyser göra en nulägesbeskrivning av vilka smarta mätfunktioner som finns tillgängliga och används hos elnätsföretagen. I uppdraget ingår också att sätta detta i relation till aktuella förslag om funktionskrav för smarta mätare och bedöma utvecklingspotential och översiktliga kostnader för att möta sådana funktionskrav. 3.2.3 Forskning, teknikutveckling och kunskapsförsörjning Inom fokusområdet forskning, teknikutveckling och kompetensförsörjning ligger det övergripande ansvaret för att analysera behovet av åtgärder för att främja forskning, utveckling och demonstration inom området smarta elnät samt att bedöma 19
Årsrapport 2013 SOU 2013: behovet av åtgärder för att säkerställa en god kompetensförsörjning. Referensgruppen möttes sammanlagt sex gånger under 2013. Fokus under våren har legat på att ta fram underlag till den forskningskartläggning som genomförts och som syftar till att få fram en databas över pågående forskningsprojekt med relevans för smarta elnät. Arbetet beskrivs kortfattat i avsnitt 3.3.6. Behovet av olika former av kompletterande insatser för att göra databasen mer komplett diskuteras för närvarande inom referensgruppen. En annan viktig uppgift under första halvåret 2013 har varit det dialogforum med tema Hur kan interoperabilitet och standardisering bidra till att främja innovationer inom smarta elnät? som genomföres den 22 mars 2013. På detta dialogforum belystes standardiseringens konsekvenser för innovation i gränssnittet mellan elnäts- och IKT-området, där interoperabilitet är en nyckelfråga (se avsnitt 4.2). En annan nyckeluppgift inom fokusområdet har varit den kartläggningen av de tekniska utmaningarna för smarta elnät som genomförts av STRI (se avsnitt 3.3.8). Referensgruppen har bidragit med synpunkter på projektet och identifierat ett antal teknologiområden som bör belysas i några fördjupande studier. Dessa teknologiområden har också legat till grund för att identifiera de viktigaste utvecklingsområdena som beskrivs i den fördjupade konsekvensanalyserna inom fokusområdet. Fokus under höstens möten har legat på att ge input till rådets framtidsscenarier och att genomföra en fördjupad konsekvensanalysen relaterat till forskning, teknikutveckling och kompetensutveckling för respektive scenario. Konsekvenserna tar utgångspunkt i utvecklingsområden där det antas ske en förändring från dagens förhållanden till det tillstånd som beskrivs i respektive scenario. För att snabbt få en bred bild av problemområdet användes en webbaserad enkät där referensgruppens medlemmar ombads värdera betydelsen av utveckling inom tre dimensioner (forskning, kompetens, teknik) för de fyra scenarierna relaterat till följande utvecklingsområden: - Elmarknadens funktion (market design) - Elnätsföretag som systemoperatörer - Laddningsinfrastruktur för fordon - Små- och storskalig energilagring - Konsumentapparater för flexibel användning och energieffektivisering 20
SOU 2013: Årsrapport 2013 - Konsumentbeteende - Styr-, kontroll- och skyddssystem för transmissions och distributionsnät - Övergång från analog till digital övervakning och skydd - Effektiviserad drift- och underhållsteknik - Människa-maskingränssnitt i kontrollrum - Kraftelektronik för hela elsystemet - Material - Personlig integritet - Informationsteknisk säkerhet - Standardisering/Interoperabilitet - Energisystem Inom respektive utvecklingsområde har därefter en sammanställning gjorts för de tre dimensionerna som överensstämmer med gruppens ansvarsområde, dvs. forskning, kompetens och teknikutveckling. Slutligen har en kartläggning som ska belysa kompetensförsörjning inom området smarta elnät påbörjats och beräknas vara klart tidigt under 2014. Kartläggningen genomförs som en gap-analys och syftar till att ge en översiktlig bild av vilka postgymnasiala utbildningar med relevans för smarta elnät som finns i Sverige och hur efterfrågan på denna kompetens ser ut hos arbetsgivarna. 3.2.4 Informationssäkerhet och integritet Arbetet inom fokusområdet informationssäkerhet och integritet syftar till att öka kunskapen om dessa frågor och att de ska beaktas tidigt i processen vid utveckling av smarta elnät. Referensgruppen som är verksam inom fokusområdet informationssäkerhet och integritet ska vid behov föreslå justering av befintligt regelverk eller insatser av frivillig karaktär för att säkerställa att säkerhets- och integritetsfrågor hanteras på ett lämpligt sätt. Stor vikt läggs även vid analys av hot och risker för elförsörjningen vid övergång till smarta elnät men även möjligheter till ökad säkerhet. Referensgruppen har haft sju fysiska möten under 2013. Arbetet under det gångna året har mycket kretsat kring att identifiera väsentliga frågor ur säkerhet och integritetssynpunkt och vad som är skyddsvärt på olika nivåer. 21
Årsrapport 2013 SOU 2013: Två kartläggningar med inriktning på risk- och sårberhetsanalyser har genomförts och diskuterats på referensgruppsmöten under året. Dessa studier finns närmare beskrivna under avsnitt 3.3.4. och 3.3.5. Efter sommaren knöts expertstöd i form av Mathias Ekstedt som till vardags arbetar som forskare inom informationssäkerhet på KTH till referensgruppen. Arbetet under hösten har fokuserat på att utifrån ett antal användningsfall belysa viktiga problemställningar relaterade till informationssäkerhet och integritetsfrågor. Gruppen har enats om att i första hand utgå ifrån de användningsfall som har tagits fram av referensgrupp 2 och välja ut de fall som har störst relevans för frågor relaterade till informationssäkerhet och integritet. De användningsfallen som prioriterats för vidare analys under våren 2014 är sådana användningsfall där kunden påverkas samt ett sammanfattande användningsfall som behandlar konsekvenserna för elnätet som kritisk infrastruktur. Analysen av användningsfall ska genomföras med hjälp av en analysmall enligt figur X, som kompletterar ramverket som referensgrupp 2 har arbetat med. En inventering av nationella och internationella regelverk/lagstiftning med bäring på säkerhets- och integritetsfrågor knutna till introduktionen av smarta elnät är har påbörjats under 2013 och genomförs Setterwalls Advokatbyrå. En konsekvensanalys för rådets scenarier har genomförts under hösten, men gruppens bedömning är att det är svårt att tillskriva specifika integritets- och säkerhetskonsekvenser för respektive scenario. Gruppen beslutade att, istället för att fördjupa sig mer i scenarierna, författa en sammanhållen rapport som ska belysa vad informationssäkerhet och integritet har för betydelse och roll för 22
SOU 2013: Årsrapport 2013 utvecklingen av smarta elnät. Rapporten, som tas fram av en mindre arbetsgrupp, finns i dagsläget i utkastform och kommer att färdigställas under våren 2014. 3.2.5 Främjande och internationella kontakter Inom fokusområdet främjande och internationella kontakter verkar man för främjandet av smarta elnät som en svensk tillväxtbransch, både på en svensk hemmamarknad och på en global marknad. För att kunna positionera Sverige på bästa sätt som en ledande nation inom smarta elnät är det centralt att kartlägga företagsbasen i Sverige och dess förutsättningar, men även dra lärdom från vad som händer utanför Sverige. En central del i främjandet är även uppbyggandet av ett internationellt nätverk inom området. För att kunna identifiera behov av åtgärder för att förstärka innovationskedjan från inledande kommersialisering till export inom området smarta elnät arbetar man med kartläggningar av branschen i Sverige och identifiering av drivkrafter och förutsättningar som finns i Sverige och utomlands för utvecklingen av smarta elnät. Därutöver genomförs kartläggningar av andra länders nationella strategier för smarta elnät som jämförelse och för att öka kunskap om alternativa handlingsvägar. Dessa kartläggningar syftar också till att undersöka vilka länder som kan bli potentiella exportmarknader och i så fall inom vilka områden samt hur samarbetsformer med dessa länder skulle kunna se ut. Referensgruppen som är knuten till fokusområdet har haft sex möten under det gångna året. Ett möte genomfördes i samband med ett studiebesök på Sötåsens Naturbruksgymnasium som är en del av Kraftsamling Smarta Nät. Referensgruppen har medverkat i två projekt som avslutats under 2013. Kartläggning och analys av internationell policyutveckling inom smarta elnät och kartläggning av svenska företag verksamma inom området smarta elnät. Dessa uppdrag beskrivs i mer detalj under avsnitt 3.3.1. och 3.3.2 och resultaten finns redovisade i Rådets delrapport. Referensgruppen har därutöver varit aktivt involverad i att ta fram en SWOT analys som skulle ge en samlad bild över Sveriges styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att bli ledande inom området smarta elnät. Styrkor och svagheter identifierades utifrån ett internt nationellt perspektiv dvs. en nulägesbeskrivning av 23
Årsrapport 2013 SOU 2013: Sverige. Möjligheter och hot har i möjligaste mån identifierats utifrån ett externt perspektiv dvs. Sveriges position utifrån en internationell jämförelse och med strävan att bli ledande inom området smarta elnät. SWOT-analysen utgör idag arbetsmaterial till samordningsrådets och referensgruppens fortsatta arbete och utgör ett bra underlag för att under 2014 ta fram en samlad policy för smarta elnät. Ett dialogforum (se avsnitt 4.2. för en mer detaljerad redovisning) genomfördes i september 2013 med målet att få en klarare bild över hur man kan skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag att föra sina idéer vidare från vision till verklighet. Syftet var också att ge en bättre översikt över vilka finansieringsstöd som finns till hands inom smarta elnät. Referensgruppen har även medverkat vid framtagandet av den fördjupande konsekvensanalysen för rådets framtidsscenarier där resultatet av konsekvensanalysen även innehåller förslag om val av lämpliga främjandeverktyg för respektive scenario. Analysen utifrån detta arbete kommer att fortsätta under 2014. 3.2.6 Kommunikation och kunskapsspridning I förhållande till övriga grupper, som med sin sakkunskap bidrar direkt till själva utredningsarbetet, har referensgruppen för kommunikation och kunskapsspridning en annorlunda roll. Gruppens uppgift är att delta i planeringen och genomförandet av olika kommunikationsaktiviteter som kan bidra till kärnverksamhetens måluppfyllelse. Av rådets delårsrapport för 2013 framgår hur direktivet preciserar gruppens mål och arbetsuppgifter. Helt kort kan ändå sägas att centralt i gruppens arbete är att bidra till utvecklingen av den nationella kunskapsplattform som rådet har i uppdrag att etablera. Under år 2013 har gruppen träffats vid 6 tillfällen om cirka 2 timmar vardera. Mötenas inriktning och utfall framgår huvudsakligen av rådets delårsrapport för 2013. Vid gruppens sista möte för året var syftet att lägga grunden för en kommunikationsplan som skuggar rådets arbete med handlingsplanen under 2014. Gruppens arbete inkluderar målgruppsanalys, förslag på egna eller deltagande i andra organisationers aktiviteter samt budskapsformulering. 24
SOU 2013: Årsrapport 2013 En viktig del i detta arbete är en plan för utveckling av kunskapsplattformen, så att den kan stötta arbetet med handlingsplanen både som en kanal för informationsspridning och som en plattform för diskussion. 3.3 Genomförda projekt och publicerade rapporter Som tidigare nämnts har samordningsrådet under året tagit initiativ till ett flertal kartläggningar och analyser relaterade till smarta elnät som underlag för såväl kunskapsplattformen som handlingsplanen. För ett antal av dessa studier finns krav på genomförande uttryckligt preciserat i direktivet till samordningsrådet. Andra projekt är ett resultat av rådets egna prioriteringar och utgör i flera fall ett första steg i arbetet med att skapa en bred kunskapsbas inom området smarta elnät, som även kan ligga till grund för samordningsrådets förslag till handlingsplan. Syfte och inriktning för flertalet av dessa projekt har berörts översiktligt i föregående avsnitt under respektive fokusområde. För att ge överblick återfinns i detta avsnitt en sammanställning över de projekt som genomförts och avslutats under 2013. Av sammanställningen framgår också vilka rapporter från genomförda projekt som finns publicerade på samordningsrådets webbplats. Därutöver redovisas resultaten från de projekt som genomförts i sammandrag i samordningsrådets delrapport från 2013, som återfinns som bilaga till denna årsrapport. 3.3.1 Internationell policykartläggning Kartläggning och analys av policyutveckling inom smarta elnät har genomförts av Tillväxtanalys för samordningsrådets räkning. De länder som omfattas av denna studie är Japan, Kina, Sydkorea, USA, Indien. Uppdraget har slutrapporterats i form av en syntesrapport på svenska och separata länderrapporter. Syntesrapporten finns att ladda ner på rådets webbplats. En kartläggning som beskriver utvecklingen av några utvalda europeiska länder ingår även i samordningsrådets delrapport 2013. Dessa länder är Tyskland, Storbritannien och Frankrike. 25
Årsrapport 2013 SOU 2013: 3.3.2 Företagskartläggning En företagskartläggning inom smarta elnät har genomförts av Business Sweden. Kartläggningen omfattar vilken kompetens det finns i Sverige i form av företag som levererar eller skulle kunna leverera produkter och tjänster inom området smarta elnät. Uppdraget har slutrapporterats och slutrapporten från projektet finns att ladda ner på rådets webbplats. Tillhörande företagsdatabas skall i nästa skede göras tillgänglig på hemsidan tillsammans med rutiner för att hålla databasen aktuell. 3.3.3 Energisystemstudier inkl. förutsättningar för förbrukarflexibilitet Forskningsuppdraget till NEPP under 2013 har omfattat följande fyra delprojekt: Översiktligt bedöma teknikutveckling och tillämpning inom nyckelområden som ställer nya krav på att elnäten utvecklas exempelvis energilagring, solceller, vindkraft och elfordon. Beskriva de konkreta utmaningar som det svenska elnätet står inför med anledning av den pågående omställningen av energisystemet samt beskriva hur ny teknologi som smarta elnät på ett kostnadseffektivt sätt kan bidra till denna omställning. Utreda hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser, bl.a. avseende efterfrågan på reglerkraft kopplat till vindkraftsutbyggnaden, påverkar behovet av smarta elnät i Sverige. Analysera förutsättningar och drivkrafter för olika typer av elkunder att justera förbrukningsmönster och minska sin elförbrukning idag och i framtiden. Preliminära rapporter för de 4 delstudierna överlämnades den 2 maj 2013 och finns att ladda ner på rådets webbplats. Projekten har slutrapporterats sista december 2013. Även slutrapporterna kommer att göras tillgängliga på rådets webbplats. 3.3.4 Risk och sårbarhetsanalys En förstudie inriktad på risk- och sårbarhetsanalys av smarta elnät har genomförts av 4CStrategies. Studien begränsar sig till risker och sårbarheter för elsystemet (olika risker för störningar 26
SOU 2013: Årsrapport 2013 och elavbrott). De viktigaste riskerna/sårbarheterna för smarta elnät identifieras här utifrån ett decentraliserat respektive centraliserat utvecklingsperspektiv för smarta elnät. Projektet är avslutat och en slutrapport finns att ladda ner från rådets hemsida. 3.3.5 Litteraturstudie: risk- och sårbarhetsanalys för smarta elnät FOI har tagit fram en sammanställning av internationella initiativ inom risk- och sårbarhetsanalys för smarta elnät. Svenska initiativ behandlas också kortfattat. Resultaten från projektet redovisas i en rapport som finns att ladda ner från rådets webbplats. 3.3.6 Kartläggning av FoU-projekt En kartläggning av aktuella FoU-insatser inom området smarta elnät har genomförts av Ramböll för samordningsrådets räkning. Resultatet av arbetet har slutrapporterats i form av en sammanfattande rapport och en databas över de projekt som identifierat. Inventeringen har gett en första samlad bild av FoUinsatser inom smarta elnät samtidigt som det varit svårt att täcka in alla berörda områden. Tillhörande projektdatabas skall i nästa skede göras tillgänglig på hemsidan tillsammans med rutiner för att hålla databasen aktuell. 3.3.7 Enkätundersökning till elnätsföretagen Markör AB har på uppdrag av samordningsrådet genomfört en enkätundersökning av funktioner och utnyttjande av smarta mätare och smarta mätsystem hos samtliga elnätsföretag. Studien är delvis en uppföljning av tidigare undersökning genomförd av Ei. En slutredovisning med sammanställning över enkätresultaten har överlämnats i augusti 2013. Som nämnts i avsnitt 3.2.2 utgör enkätresultatet underlag till den fortsatta analys som genomförs av Sweco angående smart mätning och smarta mätfunktioner och kommer således inte att publiceras separat. 27
Årsrapport 2013 SOU 2013: 3.3.8 Kartläggning av utmaningar för det smarta elnät Kartläggningen, som har utförts av STRI, syftar till att ge en detaljerad beskrivning av utmaningarna i elnätet där ny teknologi, som del av smarta elnät, kan vara ett alternativ mot befintlig teknologi. Sammanställningen utgår från de förändringar som elsystemet står inför och beskriver de konkreta utmaningar/problem som dessa förändringar medför samt identifierar översiktligt de teknologier som kan bidra till att lösa dessa problem. Denna kunskapssammanställning utgör ett första steg (förstudie) där det långsiktiga målet är att göra en inventering av ny teknologi för att ta bort hinder mot introduktionen och utnyttjandet av förnybar elproduktion, styrning av energiförbrukning, effektreduktion vid effekttoppar, och aktivare elkunder. I rapporten ges en detaljerad översikt av hur framtida utmaningar kommer att påverka driftsäkerhet, leveranssäkerhet, spänningskvalitet och relaterade aspekter av nätverksamhet. I översikten ingår även en bedömning av för vilka påverkansfaktorer det kommer att krävas åtgärder i de Svenska elnäten inom 5 till 10 år. Projektet har slutrapporterat i slutet av oktober 2013 och slutrapporten finns publicerad på rådets webbplats. 3.3.9 Beteendevetenskaplig litteraturstudie Swedish ICT genomför på uppdrag av rådet en internationell litteraturstudie angående erfarenheter och kunskap vad gäller beteendefrågor och energianvändning samt drivkrafter för energieffektivisering, förbrukarflexibilitet etc. I projektet ingår också en peer-review med beteendevetenskaplig inriktning kopplad till NEPP:s uppdrag från rådet angående förbrukarflexibilitet. Projektet avslutas i januari 2014 och slutrapport från projektet kommer att publiceras på rådets webbplats. 28
SOU 2013: Årsrapport 2013 4 Utveckling av kunskapsplattformen Av Samordningsrådets direktiv framgår att rådet skall etablera en nationell kunskapsplattform för att inhämta, sammanställa och sprida kunskap om elnätens utveckling och om smarta elnät bland berörda aktörer och samhället i stort. Arbetet skall involvera en bred representation av olika berörda aktörer och intresseorganisationer i samhället. Som underlag för en sådan dialog och ett breddat kunskapsutbyte har samordningsrådet beslutat att publicera resultatet av det arbete som hittills genomförts i form av en delrapport. Denna delrapport, som publicerades i oktober 2013, är till övervägande del en kunskapssammanställning som utgör basen för rådets kunskapsplattform. Därutöver har rådet även publicerat en presentationsbroschyr på både svenska och engelska, som på ett lättillgängligt och översiktligt sätt beskriver nyttan med smarta elnät. Med detta presentationsmaterial, kunskapsbasen i delrapporten och resultaten från de dialogforum och seminarier som genomförts har en tydlig grund för kunskapsplattformen och rådets webbplats etablerats under 2013. I detta avsnitt beskrivs mer i detalj de insatser som genomfört inom kommunikationsområdet i form av kommunikationsplanering, samverkan och dialog samt utveckling av webbplatsen www.swedishsmartgrid.se. 29
Årsrapport 2013 SOU 2013: 4.1 Kommunikationsstrategi och kommunikationsplanering under 2013 I rådets uppdrag ingår att ta fram en verksamhetsplan för kunskapsplattformen, med den övriga kommunikationsverksamheten (dialogfora, seminarier, informationsmaterial riktat till olika aktörer m.m.) som en integrerad del. I början av år 2013 genomfördes kommunikationsplanering i form av övergripande policy och strategi samt en kommunikationsplan för verksamhetsåret 2013. I planen har prioriterade målgrupper varit: elmarknadens olika aktörer, sakägare och intresseorganisationer samt närmast berörda branscher. Mål för kommunikationen har varit att de prioriterade målgrupperna ska få: kännedom om rådet och dess uppdrag, ökad kunskap om smarta elnät och att de ska känna delaktighet i rådets arbete. Övergripande budskap har varit att samordningsrådet arbetar för att bidra till utvecklingen av smarta elnät, som möjliggör ett ökat kundinflytande, hållbar utveckling försörjningstrygghet och tillväxt. I skrivandes stund har kommunikationsmålen ännu inte följts upp. 4.2 Samverkan och dialog I rådets uppdrag ingår att tillsätta dialogforum för olika frågekomplex som behöver behandlas för handlingsplanen. Representationen för varje dialogforum ska anpassas för den specifika frågeställningen, men utgångspunkten ska vara så bred representation som möjligt. Allt material från dialogforumen ska offentliggöras. Under år 2013 har rådet genomfört 5 dialogforum och två större seminarier. De sistnämnda har haft bredare frågeställningar och riktat sig till bredare målgrupper än dialogforumen. Nedan redogörs för genomförande och resultat av dessa aktiviteter. 30