Energiöversikt Överkalix kommun

Relevanta dokument
Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Kiruna kommun

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Energiläget för Södermanland 2016

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Miljöledning i staten 2016

Förnybarenergiproduktion

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Simulering Fossilfritt målen för Kronoberg och hur kan vi nå dem

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

1 Sammanfattning Syfte Metod Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Förklaring till sankey-diagrammen...

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Indikatornamn/-rubrik

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Energigas en klimatsmart story

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Energiläget i Dals-Ed

Varifrån kommer elen?

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Energi. energibalanserna.

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se

Miljöinformation Skara Energi 2014

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

HÅLLBARA DRIVMEDEL. 27 mars 2019

Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020

Energi och koldioxid i Växjö 2012

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Diagram för exempelkommun Växjö

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Forum för hållbara bränslen

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Uppföljning av Helsingborgs klimatväxlingsprogram

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Uppföljning målområde transporter 2017

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans Kronobergs län

Postadress: Mölnlycke

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

Simulering av koldioxidutsläpp

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Skånes energiläge Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram

KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Skånes Klimat- och energistrategi

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Energi- och klimatstrategi

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR KLIMATKOMPENSATION GENOM KLIMATVÄXLING

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Transkript:

Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018

Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen bygger i huvudsak på data från SCB men är delvis kompletterade med uppgifter från andra källor samt egna beräkningar och uppskattningar. På energiluppen.se finns en metodbeskrivning för framtagandet av uppgifterna. För mer information kontakta gärna Energikontor Norr. Vi friskriver oss från eventuella fel i beräkningarna.

Energiöversikt för Överkalix kommun Energianvändning i Överkalix 2016 Energianvändningen i Överkalix var 193 469 MWh år 2016, enligt statistik från SCB. Det är 11% mer än medelanvändningen av energi de fem föregående åren. Energianvändningen sen år 1990 fram till och med 2016 ser ut enligt nedan. 250 000 Total energianvändning 200 000 MWh 150 000 100 000 50 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Från grafen syns en uppgång sedan år 2011 och framåt, där enbart transporter är den bakomliggande orsaken till detta. Etableringen av en omlastningscentral i Överkalix kan vara en bidragande orsak till denna uppgång. Fördelningen mellan energislag och sektorer (förbrukarkategorier) ser ut enligt nedan. De två största energislagen i Överkalix är "Flytande (icke förnybara)" och "El" och tillsammans svarar de för 71% av energianvändningen. De två sektorerna som använder mest energi är "Transporter" och "Småhus", tillsammans svarar de för 77% av energianvändningen.

Sektorer Överkalix 2016 6 018 MWh 4 411 MWh 3 722 MWh 5 512 MWh 11 995 MWh 36 684 MWh 12 179 MWh 112 948 MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Småhus Flerbostadshus Fritidshus

Utsläpp av koldioxid (CO2) Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Överkalix kan uppskattas på flera sätt. Nedan redovisas två sätt där utsläpp dels är beräknade utifrån energianvändning baserad på data från SCB, dels utsläppsdata från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). De senare inkluderar även andra utsläppskällor än de från energianvändningen och bygger på mer komplicerade uppskattningar och beräkningar. RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det övriga regionala arbetet i miljömålssystemet. ton CO2 Utsläpp av koldioxid i Överkalix 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Beräknad från energianvändning RUS utsläppsdata Trots minskande utsläpp inom stort sett alla sektorer så är CO2-utsläppen i princip densamma sedan en längre tid tillbaka. Detta då det skett en stadigt ökad användning av fossila drivmedel i kommunen. Nyckeltal Andel förnybart I Överkalix var 35 % av energianvändningen förnybar år 2016 enligt den beräkningsmodell som används i Energiluppen. För hela Norrbotten var 50 % av energianvändningen förnybar och för hela Sverige var energianvändningen 56 % förnybar. Då nära hälften av all energianvändning i Överkalix kommun kommer från fossila drivmedel (bensin och diesel) så blir den förnybara andelen betydligt mindre än för många andra kommuner i länet.

Av figuren nedan framgår hur stor del av energianvändningen som var förnybar för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten. Utsläpp av CO2 Totala utsläppet av fossilt CO2 per invånare för Överkalix år 2016, baserat på energianvändningen var 8 854 kg. Samma siffra för Norrbotten var 25 170 kg, för Västerbottens del låg utsläppet på 4 287 kg och för Sverige som helhet 4 087 kg. Räknar vi bort bidraget från industrin hamnar CO2-utsläppet på 8 769 kg per invånare för Överkalix kommun. För Norrbotten hamnar denna siffra på 5 852 kg per invånare och på 3 315 kg per invånare för Västerbotten. Det genomsnittliga CO2-utsläppet för varje invånare i Sverige exklusive bidraget från industrin blir 2 056 kg. De största källorna till CO2-utsläpp i Överkalix kommer inte från industrin, utan från transportsektorn. Etablering av omlastningscentral, långa pendlingsavstånd med mera är en trolig orsak till varför Överkalix innehar så pass höga utsläpp per invånare. Körsträckor per invånare År 2016 var körsträckan i Överkalix 883 mil per invånare, vilket var densamma som medelvärdet för de senaste fem åren (se figur nedan). Det är 14 % mer än medelinvånaren i Norrbotten och 28 % mer än medelinvånaren i Västerbotten.

Körsträckan per invånare för alla kommunerna i båda länen framgår av figuren nedan. Medelsvensken körde 673 mil samma år. Den genomsnittliga körsträckan per invånare är fortsatt hög i Överkalix, liksom för flera av kommunerna i Norrbotten.

Andel miljöbilar År 2016 var 166 av bilarna i Överkalix miljöbilar, vilket motsvarar 8 % av bilparken och är 39 % mer än medelvärdet för de senaste fem åren. För Norrbotten och Västerbotten var andelen miljöbilar 12 % respektive 15 % och för Sverige som helhet var 22 % av bilparken miljöbilar. Energianvändning per m² och invånare Energianvändningen i bostäder i Överkalix var 273 kwh använd energi per m² bostadsyta och 13 947 kwh använd energi per invånare. Om än inte den högsta energianvändningen inom bostadssektorn bland Norrbottens kommuner, så ligger Överkalix över det genomsnittliga värdet på 257 kwh använd energi per m² bostadsyta i Norrbotten. Motsvarande värden för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten framgår av figurerna nedan. För Sverige är motsvarande värden 181 kwh använd energi per m² bostadsyta och 7 611 kwh använd energi per invånare.