ARTONDE ÅRSRAPPORTEN OM KONTROLLEN AV GEMENSKAPSRÄTTENS TILLÄMPNING (2000)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.7.2001 KOM(2001) 309 slutlig VOLYM I. ARTONDE ÅRSRAPPORTEN OM KONTROLLEN AV GEMENSKAPSRÄTTENS TILLÄMPNING (2000) -------------------------------------------------------------------- FÖRORD SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD... 7 1.1. STATISTISK ÖVERSIKT FÖR 2000... 8 1.2. EFFEKTIVISERING AV DET ADMINISTRATIVA FÖRFARANDET... 10 1.3. INFÖRLIVANDE AV DIREKTIV UNDER 2000... 11 1.4. BEGÄRAN OM UNDANTAG FRÅN HARMONISERINGSÅTGÄRDER (ARTIKEL 95 I EG- FÖRDRAGET)... 12 1.5. TABELLER ÖVER DE ÖVERTRÄDELSEFÖRFARANDEN SOM KOMMISSIONEN INLETT ELLER DRIVIT MOT MEDLEMSSTATERNA UNDER 2000... 13 1.6. KOMMISSIONENS TILLÄMPNING AV ARTIKEL 228 I EG-FÖRDRAGET (LÄGET UNDER 2000)... 16 2. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN... 18 2.1. EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR... 18 2.2. FÖRETAG... 19 2.2.1. De förebyggande bestämmelserna i direktiv 98/34/EG (tidigare 83/189/EEG)... 19 2.2.2. Farmaceutiska produkter... 21 2.2.3. Kosmetiska produkter... 21 2.2.4. Kemiska produkter... 22 2.2.5. Motorfordon, traktorer och motorcyklar... 22 2.2.6. Byggprodukter... 23 2.2.7. Producentkapitalvaror (mekanisk verkstadsindustri, elektroteknik, personlig skyddsutrustning, anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, konsumentförpackningar, föreskriven mätteknik, medicinska bestämmelser och fritidsbåtar)... 24 2.2.8. Radio- och teleterminalutrustning... 24 2.2.9. Turism...25 2.3. KONKURRENS... 25 2.3.1. Telekommunikation... 25 2.3.2. Posttjänster... 27 2.3.3. Fria yrken... 27 2.3.4. Transport... 27 2.3.5. Koncentrationsärenden... 28 2

2.3.6. Statligt stöd... 28 2.4. SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK... 29 2.4.1. Arbetskraftens fria rörlighet... 29 2.4.2. Likabehandling av kvinnor och män... 31 2.4.3. Arbetsvillkor... 32 2.4.4. Säkerhet och hälsa på arbetsplatsen... 33 2.5. JORDBRUK... 34 2.5.1. Fri rörlighet för jordbruksprodukter... 34 2.5.2. Marknaden... 35 2.6. ENERGI OCH TRANSPORTER... 37 2.6.1. Inre marknaden för el och naturgas... 38 2.6.2. Energieffektivitet... 38 2.6.3. Kolväten... 39 2.6.4. Transporter... 39 2.6.5. Vägtransporter... 39 2.6.6. Kombinerade transporter... 41 2.6.7. Transporter på inre vattenvägar... 41 2.6.8. Järnvägstransporter... 41 2.6.9. Sjötransporter... 42 2.6.10. Luftfart44 2.7. INFORMATIONSSAMHÄLLET... 45 2.8. MILJÖ... 48 2.8.1. Rätt att ta del av miljöinformation... 52 2.8.2. Bedömning av inverkan på miljön (miljökonsekvensbeskrivning)... 53 2.8.3. Luft... 55 2.8.4. Vatten... 57 2.8.5. Naturskydd... 62 2.8.6. Buller... 66 2.8.7. Kemi och bioteknik... 66 2.8.8. Avfall... 69 2.8.9. Miljö och industri... 73 3

2.8.10. Strålskydd... 74 2.9. FISKE... 77 2.9.1. Fiskeresurser... 78 2.9.2. Tillstånd att föra flagg/fiskelicenser... 79 2.9.3. Marknader... 79 2.10. INRE MARKNADEN... 79 2.10.1. Allmän strategi för den inre marknaden... 79 2.10.2. Fri rörlighet för varor... 80 2.10.2.1.Artiklarna 28 och följande i EG-fördraget (tidigare artiklarna 30 och följande i EG-fördraget)... 80 2.10.2.2.Kompletterande åtgärder för att fullborda avskaffandet av inre gränskontroller den 1 januari 1993... 83 2.10.2.3.Produktansvar (direktiv 85/374/EEG med ändringar)... 83 2.10.3. Frihet att tillhandahålla tjänster och etableringsrätt... 84 2.10.3.1.Artiklarna 43 och följande samt artiklarna 49 och följande... 84 2.10.3.2.Finansiella tjänster... 85 2.10.3.3.Posttjänster... 89 2.10.3.4.Affärskommunikation... 89 2.10.3.5.Massmedier... 90 2.10.4. Företagsvillkor... 90 2.10.4.1.Offentlig upphandling... 90 2.10.4.2.Skydd av personuppgifter... 93 2.10.4.3.Immaterialrätt...93 2.10.4.4.Bolagsrätt och finansiell information... 95 2.10.5. Särskilt reglerad yrkesverksamhet... 95 2.11. REGIONALPOLITIK... 98 2.11.1. Överträdelseförfarandenas art... 98 2.11.2. Kommissionens ingripanden... 99 2.12. BESKATTNING OCH TULLUNION... 101 2.12.1. Tullunionen... 101 2.12.2. Direkt beskattning... 102 2.12.3. Mervärdeskatt... 103 4

2.12.4. Andra indirekta skatter... 106 2.13. UTBILDNING, AUDIOVISUELLA MEDIER OCH KULTUR... 108 2.13.1. Undervisning och kultur... 108 2.13.2. Audiovisuella medier... 108 2.13.2.1.Införlivandet av direktiven "Television utan gränser"... 108 2.13.2.2.Tillämpningen av direktivet... 109 2.13.2.3.Aspekter i samband med EU:s utvidgning... 110 2.14. HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD... 110 2.14.1. Veterinärlagstiftning... 110 2.14.2. Växtskyddslagstiftning... 112 2.14.3. Lagstiftning om utsäde och växter... 112 2.14.4. Livsmedelslagstiftning... 113 2.14.5. Lagstiftning om djurfoder... 113 2.14.6. Främmande ämnen... 114 2.14.7. Anmälan av tekniska standarder och föreskrifter... 114 2.14.8. Konsumentskydd... 114 2.15. RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR... 115 2.15.1. Schengensamarbetet... 115 2.15.2. Inresa och bosättning... 116 2.15.3. Rösträtt och valbarhet... 116 2.16. BUDGET... 117 2.16.1. Allmänt... 117 2.16.2. Felaktig tillämpning... 117 2.16.2.1.Ärenden som pågår sedan tidigare... 117 2.16.2.2.Nya ärenden... 117 2.17. PERSONAL OCH ADMINISTRATION... 118 2.18. STATISTIK... 118 -ooo- 5

[VOLYM II] BILAGA I: HUR ÖVERTRÄDELSER UPPTÄCKS BILAGA II: ÖVERTRÄDELSEFÖRFARANDEN FÖRDELADE EFTER STADIUM, RÄTTSLIG GRUND, MEDLEMSSTAT OCH OMRÅDE [VOLYM III] [VOLYM IV] [VOLYM V] BILAGA III: ÖVERSIKT ÖVER ÖVERTRÄDELSER AV FÖRDRAG, FÖRORDNINGAR, OCH BESLUT BILAGA IV DEL 1: GENOMFÖRANDE AV DIREKTIV BILAGA IV DEL 1: ÖVERSIKT DEL 2: NATIONELLA GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSERS BRISTANDE ÖVERENSSTÄMMELSE MED DIREKTIV DEL 3: ÖVERTRÄDELSER FELAKTIG TILLÄMPNING AV DIREKTIV [VOLYM VI] BILAGA V: DOMAR SOM MEDDELATS FRAM TILL DEN 31 DECEMBER 2000 OCH SOM ÄNNU INTE HAR FÖLJTS BILAGA VI: NATIONELLA DOMSTOLARS TILLÄMPNING AV GEMENSKAPSRÄTTEN 6

Rapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning utarbetas årligen av Europeiska kommissionen på begäran av Europaparlamentet (resolution av den 9 februari 1983) och medlemsstaterna (punkt 2 i förklaring nr 19 som fogats till det fördrag som undertecknades i Maastricht den 7 februari 1992). Rapporten är även ett svar på önskemål från Europeiska rådet och rådet i dess olika konstellationer. 1. FÖRORD Kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning är av yttersta vikt för att upprätthålla respekten för lagstiftningen, men är också ett led i arbetet med att göra gemenskapens rättssystem påtagligt för allmänheten och näringslivet. Klagomålen från enskilda är viktiga för att upptäcka överträdelser (se tabell 1.1). Den stora mängden klagomål visar att många medborgare hyser förtroende för kommissionens förmåga att fullgöra sin kontrolluppgift. Kommissionen är angelägen om att ta större hänsyn till klagandenas intressen under överträdelseförfarandet. Tidigare var klaganden helt "osynlig" i förfarandet. Detta berodde främst på det sätt som förfarandet regleras i artikel 226 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (respektive artikel 141 i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen). Konkret yttrar sig klagandens stärkta ställning i nya förfaranderegler. Klagomålen diarieförs regelmässigt. Klagandens identitet skyddas. Klaganden hålls informerad om förfarandet och ges möjlighet att yttra sig innan ärendet avslutas. Kommissionen har samlat de administrativa reglerna för att underlätta kontakten mellan klagande och kommissionens avdelningar. Man får dock inte glömma bort att det viktigaste syftet med överträdelseförfarandet är att få medlemsstaten att upphöra med överträdelsen och rätta sig efter gemenskapsrätten. Kommissionens möjlighet att efter eget skön avgöra huruvida ett överträdelseförfarande skall inledas, som framgår av EG-domstolens fasta praxis, kvarstår också. Detta är viktigt att understryka, särskilt som förfarandet ibland gör klagandena besvikna: de har ofta ett annat mål, nämligen att få sina enskilda intressen tillvaratagna, när dessa skadats av en medlemsstats överträdelser. Därför framhåller kommissionen alltid för klagandena att de måste vända sig till nationell domstol om de vill få ersättning för en eventuell skada. Det är de nationella domstolarna som är första instans i gemenskapens rättsordning. Därför är det effektivast och enklast om man väcker talan vid nationell domstol i fall av enstaka brott mot gemenskapsrätten. Även om det rör sig om överträdelser av gemenskapsrätten, kan det vara mycket svårt att finna en tillfredsställande lösning för en klagande i ett överträdelseförfarande som kommissionen har inlett mot en medlemsstat. Faktum är att det är den berörda medlemsstaten och dess domstolar som i praktiken måste rätta till felaktigheter på fältet. 7

Kommissionen lägger alltså stor vikt vid klagandenas intressen, och har också tillerkänt dem vissa rättigheter under det administrativa förfarandet. Men samtidigt försöker kommissionen så långt som möjligt föra samman förfarandena och prioritera ärenden som är tecken på återkommande överträdelse från medlemsstatens sida. På så sätt kan kommissionen uppfylla sin grundläggande uppgift, nämligen att försvara gemenskapens rättsordning (artikel 211 i EG-fördraget). Årets rapport är den första sedan kommissionen omorganiserades. Omorganiseringen har påverkat rapportens utformning, vilket torde göra den mer enhetlig och öka kunskapen om hur kommissionen tillämpar artiklarna 226 och 228 i EG-fördraget (och artiklarna 141 och 143 i Euratomfördraget), ett önskemål som Europaparlamentet framförde i sin resolution om den sextonde årsrapporten. Kommissionen strävar efter att bli effektivare i sin kontroll av gemenskapsrättens tillämpning och använder sig därför av modern kommunikationsteknik och moderna förvaltningsinstrument. Vi arbetar också för att förenkla överträdelseförfarandena. Kommissionens kontrollverksamhet beskrivs översiktligt på följande sätt: En statistisk översikt som visar de olika etapperna i kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning samt utvecklingen i förhållande till förra året (punkt 1.1). Effektiviseringen av det administrativa förfarandet (punkt 1.2). Införlivandet av gemenskapens direktiv i respektive medlemsstat (punkt 1.3). Begäran om undantag från harmoniseringsåtgärder enligt artikel 95 i EGfördraget (punkt 1.4). Tabeller över de överträdelseförfaranden som kommissionen har inlett eller drivit under år 2000 mot varje medlemsstat (punkt 1.5). En översikt över kommissionens användning av påföljdssystemet i artikel 228 i EG-fördraget sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft (punkt 1.6). 1.1. STATISTISK ÖVERSIKT FÖR 2000 Statistiken för 2000 visar att antalet klagomål som registrerats av kommissionen i stort sett är oförändrat. För första gången kan vi rentav notera en minskning. Det är emellertid fortfarande så att de flesta överträdelserna upptäcks genom klagomål. Samtidigt har kommissionen blivit effektivare i sin kontroll av införlivandet av direktiv. Kommissionen har blivit bättre på att upptäcka överträdelser, vilket lett till att antalet förfaranden som inletts på eget initiativ har ökat. Förfarandena går också snabbare. Kommissionen arbetar särskilt för att minska tiden mellan beslut och verkställighet. Det går nu i genomsnitt 29 kalenderdagar mellan beslutet att rikta en formell underrättelse eller ett motiverat yttrande och beslutets delgivning. Tiden mellan ett beslut om att väcka talan och beslutets verkställande är betydligt svårare att ange, eftersom kontakterna med medlemsstaten vid det laget ofta blir mer intensiva. Det främsta syftet med förfarandet vid fördragsbrott är ju att få medlemsstaten att upphöra med överträdelsen. Därför föredrar kommissionen kontakter med medlemsstaterna och uppskjuter verkställandet av beslutet att väcka 8

talan. Att det dröjer med verkställigheten har därför inte längre någon statistisk betydelse. Öppenheten har också ökat. Sedan januari 2001 läggs beslut om formella underrättelser, motiverade yttranden, väckande av talan och ärendens avslutande ut på kommissionens webbplats Europa, så snart de har antagits. Detta kommer troligen att skynda på förfarandena ytterligare, eftersom medlemsstaterna omedelbart får reda på kommissionens beslut i enskilda ärenden. Statistiken för 2000 ser ut på följande sätt: Antalet klagomål som har registrerats av kommissionen har minskat något (- 6,13 procent) jämfört med 1999. Kommissionen har tagit upp betydligt fler ärenden på eget initiativ jämfört med tidigare år. Under året inleddes 896 ärenden på detta vis, den högsta siffran sedan 1996. Av dessa ärenden inleddes 15 efter frågor från parlamentsledamöter (1996: 16) och fem efter framställningar (1999: 10), således en svag minskning. Det tyder på att kommissionen själv har blivit mer aktiv i kontrollen av felaktig tillämpning av gemenskapsrätten och av att nationella genomförandebestämmelser är förenliga med direktiven. Under 2000 riktades 1 317 formella underrättelser till medlemsstaterna, en ökning med 22,51 procent jämfört med förra året (1999: 1 075 formella underrättelser). Ökningen gäller i första hand formella underrättelser angående underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för direktiv (925 formella underrättelser 2000 jämfört med 706 under 1999, en ökning med 31 procent) och formella underrättelser om bestämmelsernas bristande överensstämmelse med eller felaktig tillämpning av gemenskapsrätten (1999: 369; 2000: 392). Den sista siffran visar att kommissionen riktat in sitt arbete på kontroll av överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen (se punkt 1.2 om de kvalitativa aspekterna). Förfarandet för att sända formella underrättelser om underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser har moderniserats och datoriserats, vilket ökat effektiviteten. Ansvaret för denna typ av ärenden är delegerat. Den ökade användningen av datorer och den fortlöpande förbättringen av direktivdatabasen "Asmodée II" har minskat handläggningstiden för de formella underrättelserna. Enligt kommissionens interna regler skall underrättelsen skickas inom en månad efter det att införlivandefristen löpte ut. Denna regel följs numera. Moderniseringen av förfarandet vid underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser har gjort att vi har kunnat ta igen de förseningar som uppstod 1999 och det har säkerligen bidragit till ökningen av antalet formella underrättelser under 2000. År 2000 avgavs 460 motiverade yttranden, lika många som 1999. Det visar att antalet förfaranden har stabiliserats, sedan de förseningar med verkställandet som uppstått fram till 1998 kunnat tas igen. Som påpekats ovan är den genomsnittliga delgivningstiden för yttrandena nu 29 dagar. Nya ändringar i förfarandereglerna planeras för att denna tid skall kunna minskas betydligt. 9

Antalet ärenden som anhängiggjorts vid EG-domstolen har minskat med 3,5 procent under året (172 beslut om att väcka talan jämfört med 178 år 1999). Färre ärenden har behövt drivas så långt som till EG-domstolen: 13,05 procent jämfört med 16,5 procent 1999. Slutsatsen måste bli att det administrativa förfarandet blivit effektivare. Handläggningstiden har minskat ytterligare under 2000: 1083 av de 1317 formella underrättelser som riktades till medlemsstaterna under året rörde överträdelseförfaranden som inleddes under 2000, alltså drygt 82 procent jämfört med 73 procent under 1999. Handläggningstiden för motiverade yttranden har däremot ökat något: endast 14 procent av de motiverade yttranden som delgavs under året gällde ärenden som påbörjats under 2000. Motsvarande siffra för 1999 var 26 procent och för 1998 var den 19 procent. Antalet motiverade yttranden är oförändrat. Den längre handläggningstiden kan förklaras med kommissionens svårigheter att erhålla de uppgifter som krävs för att fortsätta förfarandet och i synnerhet med vissa medlemsstaters dröjsmål med att svara på formella underrättelser. Att det administrativa förfarandet har blivit effektivare framgår också av att antalet beslut om att avsluta ärenden är stabilt (1899 år 2000 jämfört med 1900 år 1999). Slutligen har kommissionens öppenhet kring förfarandet ytterligare ökat under 2000, främst genom ökad spridning av information via Internet (se nedan). Sedan den 17 januari 2001 offentliggörs alla beslut om formell underrättelse, motiverat yttrande, väckande av talan och avslutande av ärenden på generalsekretariatets hemsidapåeuropa-servern: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/droit_com/index_en.htm#infractions Understrykas bör att all information numera är allmänt tillgänglig. Tidigare var det bara den berörda medlemsstaten som fick tillgång till den. Kommissionen har också publicerat 178 pressmeddelanden under 2000. 1.2. EFFEKTIVISERING AV DET ADMINISTRATIVA FÖRFARANDET Den fortlöpande utbyggnaden av databaserna för direktiv (Asmodée) och överträdelser är ett viktigt led i effektiviseringen. Det är viktigt att modernisera och effektivisera förfarandena och på så sätt förbättra kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning. Den kan inriktas mer på kvalitativa frågor, och blir mindre slumpmässig än dagens kontroll, som främst bygger på klagomål från enskilda och företag. Direktivdatabasen "Asmodée II" gör det möjligt att systematisera de formella underrättelserna till medlemsstaterna angående underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser. Systemet blir därigenom mer pålitligt. 10

Systematiseringen passar bra för denna typ av överträdelser, där det inte finns något utrymme för skönsmässig bedömning. Antingen har medlemsstaten anmält genomförandebestämmelser eller inte och de är antingen kompletta eller inte. Den stora pålitligheten hos "överträdelsedatabasen" gör den till det viktigaste dataverktyget för det administrativa förfarandet. Med dess hjälp förenklas handläggningen och öppenhet och tillförlitlighet förbättras. En ökad användning av överträdelsedatabasen kan, tillsammans med andra hjälpmedel som kommissionen utvecklat för att följa upp verkställandet av sina beslut samt en viss standardisering av de formella underrättelserna och motiverade yttrandena, ytterligare minska handläggningstiden för formella underrättelser och motiverade yttranden. Om uppgifterna i överträdelsedatabasen och Asmodée II kunde nås via Internet, skulle man kunna öka informationen via gemenskapernas Europa-server. En del av innehållet i den här rapporten, med månatlig statistik om införlivandet av direktiv, har lagts ut på nätet redan under 2000. Som påpekats ovan har kommissionen också, sedan den 17 januari 2001, lagt ut alla beslut om formell underrättelse, motiverat yttrande, väckande av talan och avslutade ärenden på webbplatsen Europa. På så sätt kan klagandena och allmänheten ta del av uppgifter som tidigare var förbehållna den berörda medlemsstaten. Allmänhetens tillgång till uppgifterna kan visserligen förbättras, men det råder inget tvivel om att offentliggörandet av uppgifterna så fort kommissionen har fattat sitt beslut sätter tryck på medlemsstaterna att snabbare rätta sig efter gemenskapsrätten. Det gäller särskilt i ärenden där det råder föga tvivel om att överträdelse begåtts, till exempel ärenden om underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser. Kommissionens avdelningar överväger för närvarande hur man skall kunna förbättra och öka allmänhetens tillgång till information via Europa-servern. Målsättningen är att skapa en verklig referenspunkt för information om gemenskapsrätten. 1.3. INFÖRLIVANDE AV DIREKTIV UNDER 2000 Tabellen nedan ger en allmän bild av situationen när det gäller anmälningar av nationella genomförandebestämmelser för alla tillämpliga direktiv per den 31 december 2000. Den 31 december 2000 hade medlemsstaterna i genomsnitt anmält 96,59 procent av de nationella genomförandebestämmelser som är nödvändiga för genomförandet av direktiven. Det är en stor förbättring och den högsta procentsatsen sedan 1992. Understrykas bör att alla medlemsstater har bättrat sig. Förbättringen beror troligen på att handläggningstiden för formella underrättelser om underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser minskade under 2000 (se punkt 1.2). Det är främst fyra medlemsstater som bör nämnas: 11

Belgien och Luxemburg. De båda medlemsstaternas införlivandenivå har ökat med nästan tre procentenheter. I fråga om antalet avslutade ärenden kommer Belgien nu på tredje i stället för nionde plats. I siffror börjar man nu skönja resultatet av den uttalade politiska viljan i denna medlemsstat att minska överträdelserna av gemenskapsrätten (det framgår också av statistiken i punkt 1.5). Grekland och Portugal har också förbättrat sin införlivandenivå, i mindre utsträckning, men dock märkbart. Den har ökat med cirka 2 procentenheter och förseningen från 1999 har tagits igen. Grekland är dock fortfarande den medlemsstat som har den lägsta införlivandenivån. Medlemsstat Antal tillämpliga direktiv 31.12.2000 Antal direktiv för vilka nationella genomförande bestämmelser har anmälts Procent för vilka anmälan hade gjorts 31.12.2000 Procent för vilka anmälan hade gjorts 31.12.1999 1 Danmark 1489 1466 98,46 97,13 2 Spanien 1491 1461 97,99 96,47 3 Belgien 1497 1465 97,86 94,88 4 Finland 1496 1461 97,66 95,86 5 Sverige 1490 1452 97,45 95,80 6 Tyskland 1496 1449 96,86 95,49 7 Förenade kungariket 1493 1446 96,85 95,41 8 Nederländerna 1495 1445 96,66 96,15 9 Österrike 1490 1439 96,58 94,94 10 Luxemburg 1491 1434 96,18 93,28 11 Irland 1488 1427 95,90 94,13 12 Portugal 1497 1433 95,72 93,36 13 Italien 1495 1430 95,65 94,15 14 Frankrike 1496 1422 95,05 93,82 15 Grekland 1488 1398 93,95 92,02 Totalt eller EU-snitt 1493 1442 96,59 94,85 I tabellen i slutet av del 1 i bilaga IV i denna rapport ges en mer detaljerad framställning, per medlemsstat och sektor, av den införlivandenivå som uppnåddes under 2000. 1.4. BEGÄRAN OM UNDANTAG FRÅN HARMONISERINGSÅTGÄRDER (ARTIKEL 95 I EG- FÖRDRAGET) En enda medlemsstat lämnade in en anmälan enligt artikel 95 under året. I en skrivelse av den 21 februari 2000 begärde Belgien enligt artikel 95.5 i EG-fördraget att få tillåtelse att från och med den 1 januari 2003 tillämpa bestämmelser som 12

avviker från direktiv 1999/51/EG om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av beredningar av tenn, pentaklorfenol och kadmium. Enligt artikel 95.5 och 95.6 skall kommissionen inom sex månader efter anmälan godkänna eller förkasta de nationella bestämmelserna, efter att ha kontrollerat huruvida de är nödvändiga grundade på nya vetenskapliga belägg med anknytning till miljöskydd eller arbetsmiljöskydd för att lösa ett problem som är specifikt för medlemsstaten och som har uppkommit efter beslutet om harmoniseringsåtgärden, och huruvida de utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär förtäckta handelshinder mellan medlemsstaterna samt huruvida de kommer att utgöra ett hinder för den inre marknadens funktion. Om kommissionen inte fattar beslut inom sex månader, skall de nationella bestämmelserna anses godkända. När kommissionen granskar huruvida de anmälda bestämmelserna är välgrundade enligt artikel 95.5 skall den utgå från de skäl som medlemsstaten anfört. Enligt fördraget är det medlemsstaten som är skyldig att visa att bestämmelserna är nödvändiga. Med utgångspunkt i de uppgifter som de belgiska myndigheterna lämnat kom kommissionen fram till att ansökan inte uppfyllde kriterierna i artikel 95.5. I ett beslut av den 25 juli 2000 avvisade kommissionen därför de belgiska bestämmelserna. 1.5. TABELLER ÖVER DE ÖVERTRÄDELSEFÖRFARANDEN SOM KOMMISSIONEN INLETT ELLER DRIVIT MOT MEDLEMSSTATERNA UNDER 2000 De tre tabeller som följer visar hur många överträdelseförfaranden som pågick den 31 december 2000, i stadierna formell underrättelse, motiverat yttrande respektive talan vid domstolen. Liksom 1999 pågår flest förfaranden, oavsett skede, mot Frankrike, Italien och Grekland. På fjärde plats när det gäller formella underrättelser hamnar återigen Tyskland, och i fråga om motiverade yttranden har landet hamnat mycket högre upp på listan och ersatt Belgien som låg på fjärde plats 1999. Störst är dock förändringarna när det gäller antalet anhängiggjorda ärenden vid domstolen. Tyskland har gått från sjunde till fjärde plats, och därmed bytt plats med Belgien (från fjärde till sjunde plats). Under 2000 fattades beslut om att väcka talan mot Belgien i 19 ärenden (jämfört med 29 ärenden 1999), en minskning med 34,48 procent. 13

Tabell 2.3.1. Pågående ärenden 31.12.2000 som nått stadiet formell underrättelse, per medlemsstat 300 250 243 200 190 155 166 150 133 126 126 100 101 84 98 111 90 50 41 52 57 0 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 14

Tabell 2.3.2. Pågående ärenden 31.12.2000 som nått stadiet motiverat yttrande, per medlemsstat 160 145 140 120 103 100 80 75 65 60 40 53 49 41 46 39 46 52 44 20 12 20 13 0 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK Tabell 2.3.3. Pågående ärenden 31.12.2000 i vilka talan väckts vid EG-domstolen, per medlemsstat 80 73 70 60 52 50 40 39 30 20 10 19 2 25 13 20 22 16 14 16 5 4 10 0 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 15

1.6. KOMMISSIONENS TILLÄMPNING AV ARTIKEL 228 I EG-FÖRDRAGET (LÄGET UNDER 2000) År 2000 fattade kommissionen tre beslut om att väcka talan för andra gången, förenat med yrkande om vite, mot Tyskland, Italien och Förenade kungariket. Två av dessa ärenden (Tyskland och Förenade kungariket) gäller miljöområdet, det tredje (Italien) sjötransporter. Talan mot Tyskland väcktes den 31 januari 2001. Talan mot Förenade kungariket är under utarbetande. Italien har anmält genomförandebestämmelser som granskas. För första gången dömde EG-domstolen en medlemsstat, Grekland, att betala vite efter det att landet fällts för andra gången (enligt artikel 228 i EG-fördraget). I sin dom av den 4 juli 2000 (mål C-387/97) dömde domstolen Grekland att betala ett vite på 20 000 euro till kommissionens konto för EG:s egna medel för varje dags försening med att följa domstolens dom av den 7 april 1992 (mål C-45/91, kommissionen mot Grekland). Den första domen gällde att Grekland brutit mot fördraget genom att inte ha vidtagit de åtgärder som krävs för att säkerställa att giftigt och annat farligt avfall omhändertas slutligt i regionen Chania på Kreta (i synnerhet att ta bort den olagliga soptippen vid ån Kouroupitos' mynning), vilket strider mot skyldigheterna enligt rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall och direktiv 78/319/EEG av den 20 mars 1978 om giftigt och annat farligt avfall. Därför kräver nu kommissionen att Grekland varje månad skall betala in vitet på 20 000 euro om dagen från och med dagen för domens avkunnande, det vill säga den 5 juli 2000. Den 31 december 2000 hade Grekland fortfarande inte vidtagit åtgärder för att verkställa domen från den 7 april 1992. Vad beträffar andra mål som pågick vid domstolen 1999 har tre förfaranden mot Grekland kunnat avslutas. EG-domstolen har vilandeförklarat målet mot Frankrike om nattarbete fram till den 30 april 2001 för att de franska myndigheterna skall beredas tillfälle att bringa lagstiftningen i överensstämmelse med gemenskapsrätten. Kommissionen har också beslutat att skjuta upp verkställandet av den andra talan mot Belgien. Kontakter med landet pågår om återbetalning av inskrivningsavgifter som utländska studerande felaktigt tvingats betala och om övriga diskriminerande bestämmelser som drabbat EU-medborgare som studerar i Belgien. Slutligen har målet mot Luxemburg om medicinsk behandling ombord på fartyg kunnat avskrivas under året, eftersom medlemsstaten slutligen följt EG-domstolens dom av den 2 juli 1992. 16

Domen mot Grekland visar visserligen att förfarandet enligt artikel 228 i EGfördraget är effektivt, men det är ändå beklagligt att medlemsstaten behövde fällas en andra gång. Dessutom pågår överträdelsen i skrivande stund. Grekland betalar regelbundet in vitet på kontot för EG:s egna medel i enlighet med domen av den 4 juli 2000. I december 2000 hade Grekland betalat totalt 1 760 000 euro i vite för tiden från den 5 juli till 30 september 2000. Tabellen nedan visar alla kommissionens beslut om att väcka talan för andra gången sedan denna möjlighet infördes genom Maastrichtfördraget. Medl. stat Ärende År/ nr Första dom (art. 226 EG) Yrkat vitesbelopp ( /dag) Datum för kommissionens beslut Stadium i förfarandet B Vilda fåglar 1990.0291 8.7.1987 7 750 10.12.1997 avskrivet Finansiering studerande (nationalitet) för DE Ytvatten 1987.0372 17.10.1991 158 400 29.01.1997 avskrivet Vilda fåglar 1986.0222 3.7.1990 26 400 29.1.1997 avskrivet Grundvatten 1986.0121 28.2.1991 264 000 29.1.1997 avskrivet EL Bedömning av inverkan på miljön Privatskolor (nationalitet) Examensbevis för högre utbildning 1990.4710 22.10.1998 237 600 21.12.2000 pågår 1989.0165 15.3.1988 61 500 10.12.1997 avskrivet 1991.0668 23.3.1995 41 000 11.10.2000 avskrivet Offentlig upphandling tjänster av 1993.0711 2.5.1996 39 975 24.6.1998 avskrivet Avfallsdeponering vid Kouroupitos 1989.0138 7.4.1992 24 600 26.6.1997 dom 4.7.2000: 20 000 /dag Möjlighet till anställning inom den offentliga sektorn 1991.0583 2.7.1996 57 400 21.12.2000 avskrivet F Produktansvar 1989.0146 13.1.1993 158.250 31.3.1998 avskrivet Vilda fåglar 1984.0121 27.4.1988 105.500 24.6.1998 avskrivet Nattarbete kvinnor för 1990.2109 13.3.1997 142.425 21.4.1999 C-99/224 1989.0457 3.5.1994 43 400 22.12.1999 vilandeförklarat vilandeförklarat I Strålskydd 1990.0240 9.6.1993 159.300 29.1.1997 avskrivet 17

Avfallshanteringsplan Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse Fartygssäkerhet: förhindrande av förorening samt boende- och arbetsförhållande ombord på fartyg L Möjlighet till anställning inom den offentliga sektorn Medicinsk behandling ombord på fartyg UK Kvaliteten på badvatten (Blackpool och Southport) 1988.0239 13.12.1991 123.900 29.1.1997 avskrivet 1993.0786 12.12.1996 185.850 2.12.1998 avskrivet 1996.0997 11.11.1999 88 500 21.12.2000 genomförandebestämmelserna granskas för närvarande 1991.0222 2.7.1996 14 000 2.12.1998 avskrivet 1995.0142 29.10.1998 6 000 21.12.2000 avskrivet 1986.0214 14.7.1993 106.800 21.12.2000 pågår 2. SITUATIONEN PÅ OLIKA OMRÅDEN 2.1. EKONOMISKA OCH FINANSIELLA FRÅGOR Den fria rörligheten för kapital fungerar på det hela taget tillfredsställande inom Europeiska gemenskapen, liksom med tredje länder i den utsträckning de berörs. Klagomålen från ekonomiska aktörer har varit få under rapportperioden. Vissa restriktioner har undanröjts. Sammantaget är överträdelseförfarandena få, även om vissa av dem utgör väsentliga hinder för den inre marknadens funktion. Granskningen av medlemsstaternas tillämpning av principerna i meddelandet om vissa juridiska aspekter på gemenskapsinterna investeringar (EGT C 220, 19.7.1997, s. 15) har lett till att några nya överträdelseförfaranden har inletts. Alla förfaranden gäller medlemsstaternas särskilda tillsynsbefogenheter över företag verksamma inom vissa sektorer av allmänt ekonomiskt intresse (energiförsörjning, telekommunikationer, flygplatser med mera). Den 23 maj 2000 avkunnade EGdomstolen sin första dom 1 i frågan och fällde Italien, som förbehållit sig särskilda befogenheter i lagstiftningen om privatisering av offentliga företag. Kommissionen har också väckt talan vid domstolen om liknande överträdelser, medan andra överträdelseförfaranden pågår men inte har kommit så långt. Överträdelseförfarandena om särskilda befogenheter gäller flera medlemsstater. Vissa restriktioner för pensionsfonders investeringar har undanröjts (Belgien och Finland), men ett nytt överträdelseförfarande har inletts om investeringsreglerna för pensionssparfonder i Belgien. 1 Dom av den 23 maj 2000 i mål C-58/99 (privatisering av offentliga företag tilldelning av särskilda befogenheter). 18

Vad beträffar värdepappersförvärv fälldes Belgien av EG-domstolen 2 den 26 september 2000. Lagstiftningen förbjöd personer bosatta i Belgien att förvärva obligationslån som Belgien emitterat i utlandet. I ett förhandsavgörande den 6 juni 2000 3 fann domstolen att vissa bestämmelser i den nederländska skattelagstiftningen, vilka medger ett undantag från inkomstskatt för aktieutdelning som utbetalas till fysiska personer som är aktieägare enbart på det villkoret att aktieutdelningen utbetalas av bolag som har sitt säte i Nederländerna, utgör hinder mot den fria rörligheten för kapital. De flesta klagomål under året, om än av begränsad räckvidd, gäller icke bofasta personers förvärv av fast egendom, främst i Danmark och Österrike. Kommissionen utreder klagomålen ytterligare. I sin dom av den 13 juli 2000 4 fann EG-domstolen att nationell lagstiftning som innebär att endast utländska medborgare måste ha tillstånd för att förvärva en fastighet i ett område av militärt intresse är oförenlig med den fria rörligheten för kapital. 2.2. FÖRETAG 2.2.1. De förebyggande bestämmelserna i direktiv 98/34/EG (tidigare 83/189/EEG) Det informationsförfarande som föreskrivs i direktiv 98/34/EG är av grundläggande betydelse för att förebygga handelshinder och skapa ett informationsutbyte. Enligt detta direktiv är medlemsstaterna skyldiga att för kommissionen och för de övriga medlemsstaterna lägga fram förslag till tekniska föreskrifter innan de antas definitivt, så att konsekvenserna för den inre marknaden kan bedömas. Förfarandet, som tidigare bara gällde varor, utvidgades den 5 augusti 1999 till att också omfatta informationssamhällets tjänster. 5 Det är ju en bransch där den tekniska och juridiska utvecklingen gör det nödvändigt med ett effektivt system för förhandsinformation, administrativt samarbete och kontroll, särskilt för att se till att grundläggande rättigheter i fördraget kan utövas. År 2000 mottog kommissionen 751 förslag till tekniska föreskrifter (varav 23 gällde informationssamhällets tjänster) för granskning. År 1998 var antalet 604 och 1991 var det 591. Siffrorna visar att medlemsstaterna fortsätter att anta mängder av tekniska föreskrifter eller rentav börjar återinför bestämmelser, trots att den inre marknaden är fullbordad. Det beror främst på den tekniska utvecklingen samt på en önskan att öka kontrollen av hänsyn till hälsoskydd och inte minst livsmedelssäkerhet. Denna typ av initiativ måste fortlöpande kontrolleras, så att de inte påverkar den inre marknadens goda funktion men också för att slå fast inom vilka sektorer det krävs gemenskapsåtgärder. 2 3 4 5 Dom av den 26 september 2000 i mål C-478/98 (obligationslån som emitterats i utlandet förvärvsförbud för personer bosatta i Belgien). Dom av den 6 juni 2000 i mål C-35/98 (fri rörlighet för kapital direkt skatt på aktieutdelning undantag begränsning till aktieutdelning från bolag med säte inom det nationella territoriet). Dom av den 13 juli 2000 i mål C-423/98 (tillståndsförfarande för förvärv av fast egendom). Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998, som utvidgar anmälningsförfarandet till att även omfatta föreskrifter informationssamhällets tjänster (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18). 19

Av anmälningarna under 2000 blev 45 6 föremål för ett detaljerat utlåtande från kommissionen enligt vilket den planerade bestämmelsen måste ändras så att eventuella omotiverade hinder för den fria rörligheten för varor och informationssamhällets tjänster undanröjs. Medlemsstaterna har å sin sida avgivit 92 7 detaljerade utlåtanden. Allmänt sett kan man konstatera att antalet detaljerade utlåtanden fortsätter att minska, vilket tyder på att upplysningsverksamheten har givit resultat och att kvaliteten på medlemsstaternas föreskrifter har förbättrats. Direktivet har också i ett tiotal fall underlättat harmoniseringsarbetet genom att förhindra att nationella föreskrifter antagits som hade kunnat låsa vissa medlemsstaters inställning, när man i själva verket strävar efter gemensamma lösningar. Fem anmälningar 8 har skjutits upp ett år på grund av att de gällde ett område som omfattas av ett förslag till direktiv som lagts fram för rådet och fyra anmälningar 9 har skjutits upp ett år därför att kommissionen redan tillkännagivit sin avsikt att lagstifta i frågan. CIA Security-domen, som avkunnades av EG-domstolen 1996, 10 har lett till att medlemsstaterna bättre respekterar sina skyldigheter enligt direktiv 98/34/EG. I det målet konstaterade EG-domstolen att underlåtenhet att anmäla en teknisk föreskrift innebär att den inte kan göras gällande mot enskilda. I sin dom av den 26 september 2000 i mål C-443/98 (Unilever) preciserade EG-domstolen denna praxis genom att konstatera att antagandet av en bestämmelse som anmälts, men utan att tidsfristerna i direktiv 98/34/EG följts, också innebär att de tekniska föreskrifterna inte kan göras gällande mot enskilda. Om kommissionen konstaterar att direktiv 98/34/EG överträtts, inleds diskussioner med medlemsstaten för att nå en lösning, men ibland även ett överträdelseförfarande enligt artikel 226 i EG-fördraget. I slutet av 2000 pågick ett tiotal förfaranden av denna typ. Bland övriga betydelsefulla domar som avkunnats av EG-domstolen under 2000 bör nämnas domen av den 16 november 2000 i mål C-37/99, Donkersteeg, där EGdomstolen tolkade begreppet teknisk specifikation inom jordbruksområdet och uttalade sig om den tvingande karaktären hos tekniska föreskrifter. 6 7 8 9 10 Per den 31 december 2000. Tiden för att avge detaljerade utlåtanden för förslag till bestämmelser som anmälts 2000 löper ut den 31 mars 2001. I siffran ingår alltså även vissa anmälningar från 1999 där tiden för att avge utlåtande löpte ut den 31 mars 2000. Per den 31 december 2000. Tiden för att avge detaljerade utlåtanden för förslag till bestämmelser som anmälts 2000 löper ut den 31 mars 2001. I siffran ingår alltså även vissa anmälningar från 1999 där tiden för att avge utlåtande löpte ut den 31 mars 2000. Per den 31 december 2000. Tiden för att avge detaljerade utlåtanden för förslag till bestämmelser som anmälts 2000 löper ut den 31 mars 2001. I siffran ingår inte vissa anmälningar från 1999 där tiden för att avge utlåtande löpte ut den 31 mars 2000, eftersom ingen begäran om att skjuta upp dessa anmälningar har gjorts. Per den 31 december 2000. Tiden för att avge detaljerade utlåtanden för förslag till bestämmelser som anmälts 2000 löper ut den 31 mars 2001. I siffran ingår inte vissa anmälningar från 1999 där tiden för att avge utlåtande löpte ut den 31 mars 2000, eftersom ingen begäran om att skjuta upp dessa anmälningar har gjorts. Dom av den 30 april 1996 i mål C-194/94, CIA Security mot Signalson SA och Securitel SPRL, REG 1996, s. I-2201. 20

För att underlätta kontakterna med dem som närmast berörs av förfarandet, företagen, läggs de anmälda föreskrifterna ut på Internet på adressen http://europa.eu.int/comm/entreprise/tris. 2.2.2. Farmaceutiska produkter Under 2000 anmälde medlemsstaterna praktiskt taget alla återstående oanmälda genomförandebestämmelser för direktiv om farmaceutiska produkter till kommissionen. Det återstår endast för Frankrike att fullborda införlivandet av direktiv 93/41/EEG på veterinärområdet. Vad beträffar de direktiv som antogs av kommissionen 1999 och för vilka införlivandefristen har löpt ut, har flertalet medlemsstater redan anmält nationella genomförandebestämmelser. Italien måste emellertid införliva direktiv 1999/82/EG och 1999/83/EG, och Portugal direktiv 1999/104/EG. Liksom tidigare år kvarstår vissa allmänna problem med tolkningen och tillämpningen av direktiven. De gäller huvudsakligen olika medlemsstaters tolkning av begreppet "läkemedel", vilket ibland lett till hinder för den fria rörligheten för varor, samt klagomål om att berörda nationella myndigheter inte följer bestämmelserna i direktiv 89/105/EEG om insyn. Överträdelseförfaranden pågår också om medlemsstaternas införlivande och tillämpning av artikel 4.8 a i iii i direktiv 65/65/EEG samt deras handläggning av och förnyade tillstånd till "gamla" läkemedel. Kommissionen ägnar dessa problem och klagomål stor uppmärksamhet. 2.2.3. Kosmetiska produkter Under 2000 har kommissionen kunnat konstatera klara framsteg med tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om kosmetika. Endast ett fåtal överträdelseförfaranden om felaktig tillämpning har pågått. Vad gäller fall av underlåtenhet att anmäla nationella genomförandebestämmelser för gemenskapsdirektiv har kommissionen kunnat avskriva ett flertal överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna. Endast Frankrike måste anta ministerförordningar för att införliva rådets direktiv 93/35/EEG om ändring för sjätte gången av direktiv 76/768/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosmetiska produkter och kommissionens tjugotredje direktiv 98/62/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen av direktiv 76/768/EEG. Tolv respektive elva medlemsstater har redan anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiven 2000/6/EG och 2000/11/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen av direktiv 76/768/EEG. Övriga medlemsstater har överlämnat utförliga förslag. Vissa medlemsstater har ännu inte införlivat direktiv 97/18/EG och 2000/41/EG om att skjuta upp det datum efter vilket det skall vara förbjudet att i djurförsök utprova beståndsdelar och sammansättningar av beståndsdelar som ingår i kosmetiska produkter, för att ge näringslivet tid att anpassa sig. Det faktum att kommissionen lagt fram ett förslag till direktiv till rådet och Europaparlamentet om ändring för sjunde gången av rådets direktiv 76/768/EEG i syfte att införa ett förbud mot att testa kosmetiska slutprodukter och deras beståndsdelar på djur befriar inte medlemsstaterna från skyldigheten att införliva direktiven. 21

2.2.4. Kemiska produkter Tjugosju överträdelseförfaranden om underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser avslutades 2000. De gällde gödselmedel (direktiv 97/63/EG och 98/3/EG), begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (direktiv 94/27/EG och 1999/43/EG) samt god laboratoriesed (direktiv 1999/11/EG och 1999/12/EG). Efter att kommissionen avgivit fem motiverade yttranden om de direktiv för vilka genomförandefristen löpte ut under 1999 (1999/11/EG och 1999/12/EG), har de flesta medlemsstater genomfört dem. Tolv överträdelseförfaranden för underlåtenhet att anmäla genomförandebestämmelser pågår. I några av ärendena, som rör god laboratoriesed (direktiv 1999/11/EG och 1999/12/EG), har talan väckts vid EG-domstolen. Fristen för att införliva tre direktiv om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av farliga ämnen och preparat (direktiv 94/27/EG, 1999/51/EG och 1999/43/EG) gick ut under första halvåret 2000. Åtta medlemsstater hade inte införlivat de första två direktiven i tid, medan tolv medlemsstater underlåtit att genomföra direktiv 1999/43/EG i rätt tid. Två överträdelseförfaranden om bristande genomförande pågår när det gäller direktiv 93/15/EEG om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk. 2.2.5. Motorfordon, traktorer och motorcyklar Det finns en stor mängd direktiv om motorfordon, om typgodkännande av komponenter eller tekniska system i passagerarfordon, lätta och tunga lastbilar, tvåoch trehjuliga motorfordon samt jord- eller skogsbrukstraktorer. Direktiven har införlivats i en takt som får anses som tillfredsställande, men just själva mängden har ändå uppenbarligen gjort det svårt för vissa medlemsstater att införliva dem i tid. Som påpekats tidigare år, räcker det i allmänhet med att ett överträdelseförfarande inleds för att införlivandet skall ske snabbt. Direktiv 98/69/EG, som gäller avgaser från personbilar och lätta lastbilar, har nu införlivats av alla medlemsstater. Detsamma gäller emellertid inte för direktiv 1999/96/EG om föroreningar från tunga fordon. Sju medlemsstater hade inte införlivat direktivet den 30 november 2000. Samtliga medlemsstater har införlivat direktiv 97/54/EG om den konstruktionsmässiga maximihastigheten för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul. Vad beträffar de andra direktiv om jord- eller skogsbrukstraktorer som togs upp i förra årets rapport (direktiv 98/38/EG, 98/39/EG och 98/40/EG) så har de införlivats av alla medlemsstater. Endast en medlemsstat har inte införlivat direktiv 98/89/EG. Antalet medlemsstater (inom parentes) som inte har införlivat direktiv om motorfordon är: direktiv 98/77/EG (ingen), 98/90/EG (en), 1999/7/EG (en). Motsvarande siffror för direktiv 1999/23/EG, 1999/24/EG, 1999/25/EG och 1999/26/EG om två- eller trehjuliga fordon är två, ingen, ett och tre. 22

De flesta av de direktiv som trädde i kraft under 2000 var kommissionsdirektiv om anpassning till den tekniska utvecklingen av äldre rådsdirektiv. Vissa medlemsstater har infört mycket effektiva system för att snabbt införliva sådana direktiv med sin lagstiftning. I andra fall tycks förseningarna snarare bero på att det krävs ganska lång tid för att utarbeta, anta och offentliggöra delegerade författningar än att själva direktiven är speciellt komplicerade. Antalet medlemsstater (inom parentes) som har underlåtit att införliva direktiv som skulle ha införlivats under rapportperioden ser ut som följer: Europaparlamentets och rådets direktiv 98/91/EG (fem). Kommissionens direktiv 1999/40/EG (tre). Kommissionens direktiv 1999/55/EG (två) Kommissionens direktiv 1999/56/EG (ett). Kommissionens direktiv 1999/57/EG (ett). Kommissionens direktiv 1999/58/EG (ett). Rådets direktiv 1999/86/EG (nio). Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/96/EG (sju). Kommissionens direktiv 1999/98/EG (två). Kommissionens direktiv 1999/101/EG (tre). Kommissionens direktiv 2000/1/EG (sex). Kommissionens direktiv 2000/2/EG (sju). Kommissionens direktiv 2000/3/EG (fyra). Kommissionen har inlett förfaranden enligt artikel 226, utom när det gäller direktiv 1999/86/EG och 2000/2/EG. 2.2.6. Byggprodukter Överträdelseförfarandet mot Österrike för lagstiftningens bristande överensstämmelse med direktiv 98/106/EG avskrevs under 2000 sedan de österrikiska myndigheterna rätat ut vissa frågetecken som fortfarande kvarstod. Överträdelseförfarandet mot Grekland om kvalitetskontroll av importerat stål pågår fortfarande. Sedan de grekiska myndigheterna i oktober 2000 anmält ett nytt lagförslag som skulle göra slut på överträdelsen och som torde antas och offentliggöras inom en snar framtid, beslutade kommissionen emellertid i sin senaste rapport A 2/200 att uppskjuta beslutet att väcka talan vid EG-domstolen i avvaktan på att förslaget antas. 23

2.2.7. Producentkapitalvaror (Mekanisk verkstadsindustri, elektroteknik, personlig skyddsutrustning, anordningar för förbränning av gasformiga bränslen, konsumentförpackningar, föreskriven mätteknik, medicinska bestämmelser och fritidsbåtar) Vad gäller anmälan av nationella genomförandebestämmelser är läget följande. Alla medlemsstater utom Tyskland har anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiv 97/23/EG om tryckbärande anordningar. Tyskland torde fullborda införlivandet under 2001. Frankrike var den sista medlemsstaten som anmälde nationella genomförandebestämmelser för direktiv 95/16/EG om hissar. Det skedde 2000. Följande medlemsstater har anmält nationella genomförandebestämmelser för direktiv 98/79/EG om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik: Italien, Förenade kungariket, Danmark, Sverige, Portugal och Spanien. Österrike och Finland har också anmält genomförandebestämmelser, men de måste kompletteras. Införlivandet av direktivet i Frankrike, Luxemburg, Belgien, Nederländerna, Tyskland och Grekland håller på att fullbordas. Irland har inte lämnat några uppgifter och kommissionen har beslutat att rikta ett motiverat yttrande till landet. När det gäller fall av felaktig tillämpning av direktiv eller bristande överensstämmelse mellan nationell lagstiftning och direktiv är situationen följande: Fem ärenden om felaktig tillämpning av direktiv 98/37/EG om maskiner har kunnat avslutas under 2000. Ett antal klagomål angående direktivet granskas emellertid. De gäller skyldigheten att hålla tillsyn över marknaden. Liknande klagomål har kommit in angående direktiv 73/23/EEG om spänningsgränser. Kommissionen väckte under året talan vid EG-domstolen 11 mot Italien för ett fall av felaktig tillämpning av direktivet. Ett överträdelseförfarande mot Frankrike om direktiv 89/686/EEG om personlig skyddsutrustning har avslutats. Kommissionen har beslutat att väcka talan vid EGdomstolen mot Tyskland för ett fall av felaktig tillämpning av direktivet. En kompletterande formell underrättelse har riktats till Italien om den nationella lagstiftningens bristande överensstämmelse med direktiv 89/336/EEG om elektromagnetisk kompatibilitet. Det gäller de aspekter som även tas upp i direktiv 1999/5/EG om radioutrustning. Kommissionen har beslutat att rikta en kompletterande formell underrättelse enligt artikel 228 till Italien respektive ett motiverat yttrande till Tyskland om den nationella lagstiftningens bristande överensstämmelse med direktiv 90/396/EEG om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen. 11 Mål C-100/00. 24

2.2.8. Radio- och teleterminalutrustning 2.2.9. Turism Direktiv 1999/5/EG om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse trädde i kraft den 7 april 1999 och skulle ha införlivats av medlemsstaterna senast den 7 april 2000. Flera medlemsstater hade emellertid problem med att anta nationell lagstiftning inom direktivets genomförandefrist. Hittills har endast tio medlemsstater anmält sina nationella genomförandebestämmelser till kommissionen. Sex ärenden om underlåtenhet att anmäla har kunnat avslutas. Frankrike, Tyskland, Irland och Italien, som ännu inte införlivat direktivet, har infört tillfälliga bestämmelser för att direktivet skall kunna tillämpas i väntan på att lagstiftning antas. Grekland meddelade att tillfälliga bestämmelser skulle antas i början av 2001. Kommissionen fortsätter därför överträdelseförfaranden om underlåtenhet att anmäla mot alla dessa fem medlemsstater som inte helt genomfört direktivet. Förutom dessa ärenden pågår två andra överträdelseförfaranden om direktivet. Överträdelseförfarandet mot Italien, om förmånliga inträdesavgifter till museer och monument som endast gäller för italienska medborgare, fortsatte under 2000 (se sjuttonde årsrapporten). Kommissionen avgav ett motiverat yttrande i februari 2000. Ärendet granskas för närvarande ytterligare. 2.3. KONKURRENS Antalet nya förfaranden angående förmodade eller fastslagna överträdelser mot konkurrensreglerna som inletts mot medlemsstaterna 2000 har inte ökat jämfört med 1999 (36 stycken). Den 31 december 2000 handlades sammanlagt 67 överträdelseförfaranden av generaldirektoratet för konkurrens. När det gäller olika verksamhetsområden har antalet nya ärenden om telekommunikationer inte förändrats nämnvärt (1999: 11 nya ärenden; 2000: 10 ärenden). Trenden mot en märkbar minskning av nya ärenden på transportområdet och mot fler nya fall om socialförsäkring, som noterades 1999, har bekräftats under 2000. 2.3.1. Telekommunikation När det gäller genomförandet av konkurrensdirektiven på teleområdet har den gemensamma gruppen på nytt detaljgranskat om medlemsstaterna har införlivat dessa direktiv korrekt och hur de tillämpas i samband med utarbetandet av Sjätte rapporten om genomförandet av EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet, 12 som antogs av kommissionen den 7 december 2000. Samtidigt har kommissionen fortsatt handläggningen av förfaranden enligt artikel 226 i fördraget mot vissa medlemsstater samt inlett nya förfaranden. Tre överträdelseförfaranden har avslutats efter det att motiverade yttranden har avgivits. De avslutade förfarandena gäller införlivandet av direktiv 94/46/EG 12 KOM(2000) 814 slutlig. 25