Självklar parkering 2.0 Meddelande 3:2002 Trafikkontoret Parkering
Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (nr 13:2001). Syftet med rapporten var att visa exempel på hur vi med den fysiska utformningen kan göra det lättare att förstå hur man får parkera. Många trafikanter har idag problem med att förstå vad som gäller, när det gäller reglerna om stannande och parkering enligt TrafikFörordningen. Målet för Trafikkontoret är, att för varje situation och på varje plats skall det vara lätt, för såväl trafikanten som parkeringsvakten, att entydigt kunna avgöra om ett fordon är felparkerat eller inte. Vi ger nu ut en kompletterande bildsamling, Självklar parkering 2.0. Det är en mängd bilder som visar bra och dåliga exempel på hur den fysiska utformningen försvårar eller samverkar med uppställningsreglerna. Rapporten har samma upplägg och rubriker som den förra. I den föregående kan du också läsa om arbetsgången för att säkra att vi bygger rätt, och där ingår bl.a. en checklista. I grunden är det önskvärt att själva gaturummet är utformat på ett sätt som visar hur uppställning får ske t.ex. om uppställning är tillåten eller inte. För att denna goda vilja skall få genomslag, är det av avgörande betydelse att utformningen sker i samspel med de trafikregler som gäller. Genom valet av bredder på körbana, materialval på ytor, stolpplacering, gångbaneklackar m.m. kan vi åstadkomma en fysisk utformning som förklarar de regleringar vi har. Trafikanterna behöver i bästa fall inte tänka, utan förstår ändå vad som avses självklar parkering. Det skall vara lätt att parkera och det skall vara lätt att parkera rätt. De trafikförslag som vi idag tar fram i planeringsfasen skall ha en koppling mellan parkeringsregleringarna och den fysiska utformningen. I planeringsprocessen deltar flera skilda aktörer, såsom arkitekter, trafiktekniker och vägprojektörer. För att vi skall bli bättre handlar det mycket om att parkeringsbehov och regleringar finns med från början och genom hela processen. Jag bifogar sex exemplar, som jag vill att du sprider till dem som deltar i olika faser av planeringen fram till arbetsritningar. Vill du ha fler exemplar beställer du dessa (gratis) av mig per E-post: hans.magnusson@trafikkontoret.goteborg.se Kom gärna med synpunkter på innehållet i rapporten eller förslag på andra saker som inte finns med. Har du fler bra eller dåliga exempel (platser) är jag nyfiken på dem. Denna rapport har tagits fram av Kerstin Ström, Trafimark AB Göteborg i november 2002 Hans Magnusson Parkeringschef 3
3 Självklar parkering 2.0 3.1 Uppställning längs med gator 3.1.1 Fickor och klackar Kan bli smygplats för MC eller småbil. Foto 01. Rosenlundsgatan Är detta en p-plats för småbil? Foto 02. Hisingsgatan 4
Var slutar fickan? Foto 03. Magasinsgatan Av den fysiska utformningen skall det klart framgå var första och sista bil får ställa upp. Bygg fickan minst 2 m djup. Onödig kantsten - lär inte bilisten att köra upp på en förhöjd yta, lik gångbana. Foto 04. Mariagatan Fickan skall helst ligga i nivå med gatan. 5
Ingen risk att parkera för nära korsande gata. Foto 05. Väderkvarnsgatan Foto 06. Kronhusgatan 6
Bilen skymmer gående på den korsande gågatan. Foto 07. Kyrkogatan Avsluta fickan 10 m innan korsande gata. 7
3.1.2 Material Foto 08. Slussplatsen Låg kantsten gör ytan lik gångbana. Foto 09. Rosenlundsgatan Hela uppställningsytan skall ha samma material. Skall p-rutor ha en juridisk innebörd måste vägmarkering eller vitt material användas. 8
Skall jag stå här och lasta och lossa? Det ser ut som gångbana. Foto 10. Danska Vägen Foto 11. Södra vägen 9
Är det här jag skall parkera eller i fickan? Foto 12. Stora Badhusgatan Det bör av materialvalet framgå vilka ytor som är avsedda för uppställning. Undvik ytskikt som kan förvilla. 10
3.1.3 In/utfarter Stensatta ytor markerar in/utfarter. Foto 13. Exempel från Vansbro. Foto 14. Exempel från Malmö Utfarter kan markeras med avvikande material. Sänk kantstenen eller lägg asfaltbryggor. 11
Klack förhindrar parkering framför garageport. Foto 15. Engelbrektsgatan Ingen uppställningsficka framför garageportar. Foto 16. Sveagatan Uppställningsficka skall helst inte finnas vid utfarter. 12
3.1.4 Körbanebredder Körbanebredd < 4 m Körbanebredden 3,5 m inbjuder inte till parkering. Foto 17. Västra Hamngatan Foto 18. Stigbergsliden Bygg med högst 4 meter mellan kantstenar där vi vill ha förbud att stanna eller parkera, så behövs inga LTF och utmärkning. 13
Varierande körbanebredd Klack visar var uppställning tar slut. Foto 19. Karl Johansgatan Skylt visar var uppställning tar slut. Foto 20. Södra Allégatan Från 5 meters körbanebredd och uppåt kan man tillåta uppställning. Undvik varierande körbanebredder, det är svårt att veta var man får börja/sluta parkera. 4,5 m är en mycket oklar bredd. 14
3.1.5 Refuger Spärrområdet tar bort en plats där uppställning är olämplig. Foto 21. Västra Hamngatan Otillåten uppställning efter refug. Trångt att köra förbi. Foto 22. Västra Hamngatan Bygg om möjligt så att inga tveksamma platser skapas. Man skall inte kunna ställa upp för nära, före eller efter en refug, så att framkomligheten hindras. 15
3.2 Övrig uppställning 3.2.1 Torg och andra odefinierade ytor Avgränsning med vit smågatsten Foto 23. Bastionsplatsen Av ytskikt och tilläggstavla framgår hur jag skall parkera. Foto 9. Linnégatan Foto 24. Bastionsplatsen 16
Foto 25. Christina Nilssons Gata Det skall av matrialvalet klart framgå hur uppställning får ske. Undvik stenskift/ytskikt som kan förvilla. 17
Stålstolpar markerar gångbanekant. Foto 26. Exempel från Malmö Foto 27. Exempel från Malmö 18
Är detta en gångbana eller? Foto 28. Exempel från Malmö Det skall tydligt framgå vad som är körbana och gångbana. 19
3.2.2 Kvartersmark Tydlig avgränsning mot kvartersmark. Foto 29. Sten Sturegatan Vit markering visar gräns mot kvartersmark. Foto 30. Olof Rudbäcksgatan 20
Foto 31. Spannmålsgatan Höger sida av lokalkörbanan ligger på kvartersmark. Foto 32. Nya Allén Gränsen mellan kvartersmark och allmän platsmark kan förtydligas genom att de utförs i olika material eller med någon form av gränsmarkering. 21
3.3 P-automater 3.3.1 Förståelse P-automaten är placerad på sträcka reglerad P 10 min. Foto 33. Raketgatan Placera P-automaten logiskt i förhållande till vilka platser den skall betjäna. 22
3.3.2 Trafiksäkerhet P-automaten står på andra sidan gatan! Foto 34. Engelbrektsgatan Placera normalt P-automater så att man inte behöver passera över gatan. I undantagsfall kan det tillåtas, om fordonsflödet är högst 3 000 fordon/dygn. P-automaten får inte placeras så att den är siktskymmande. Beakta säkerhetsavstånd till cykelbanor. 23
3.3.3 Orienterbarhet bakom hörnet! Var betalar jag?... Foto 35. Tunnbindaregatan Placera P-automaten så att den är väl synlig från alla platser den skall betjäna. 24
3.3.4 Bekvämlighet Långt avstånd till P-automaten. Foto 36. Slottsskogsgatan Högst 50-60 meters avstånd att gå för att betala. 25
3.3.5 Framkomlighet Snålt med utrymme framför P-automaten. Foto 37. Magasinsgatan Minst 1,5 meters fritt utrymme skall finnas för gående att passera P-automaten. 26
3.4 Skyltar, träd och stolpar Akta huvudet! Skyltarna sitter för lågt. Skyltbåge skulle passa bättre här. Foto 38. Linnégatan att samordna träd, master, belysningsstolpar, m.m. för att minimera antalet stolpar och så att vägmärken inte blir skymda. 27
3.5 Oönskad uppkörning på olika ytor 3.5.1 Naturmark I terräng råder förbud att stanna och parkera. Foto 39. Olof Rudbecksgatan Foto 40. Olof Rudbecksgatan Använd vid behov fysiska hinder för att förhindra olovlig parkering. 28
3.5.2 Hårdgjorda ytor Uppkörning förhindrad med stenpollare. Foto 41. Linnégatan Använd vid behov fysiska hinder för att förhindra olovlig parkering. 29
4 Andra kopplingar till fysisk utformning 4.2 Handikapplats Foto 42. Hisingsgatan Det skall alltid finnas sänkt kantstöd i omedelbar närhet av uppställningsplatsen. Kantstenshöjden utmed uppställningsplatsen får inte överstiga 10 cm. Det bör vara fritt från parkering bakom platsen. 30
PS. Nu har vi rättat till platsen som var med på omslaget på förra rapporten. Tidigare var det oklart om man skulle parkera med ett hjul på gångbanan eller inte och skylten stod gömd bakom ett träd. Nu är det självklart hur man skall parkera. Före Efter
Självklar parkering 2.0 Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (nr 13:2001). Syftet med rapporten var att visa på exempel på hur vi med den fysiska utformningen kan göra det lättare att förstå hur man får parkera. Vi ger nu ut en kompletterande bildsamling, Självklar parkering 2.0. I grunden är det önskvärt att själva gaturummet är utformat på ett sätt som visar hur uppställning får ske t.ex. om den är tillåten eller inte. Genom valet av bredder på körbana, materialval på ytor, stolpplacering, gångbaneklackar m.m. kan vi åstadkomma en fysisk utformning som förklarar de regleringar vi har. Det skall vara lätt att parkera och det skall vara lätt att parkera rätt. Trafikanterna behöver i bästa fall inte tänka, utan förstår ändå vad som avses självklar parkering. De trafikförslag som vi idag tar fram i planeringsfasen skall ha en koppling mellan parkeringsregleringarna och den fysiska utformningen. I denna rapport har vi samlat en mängd nya bilder som visar bra och dåliga exempel på hur den fysiska utformningen motverkar eller samverkar med uppställningsreglerna. Genom att beakta dessa exempel i planeringen kan vi åstadkomma en fysisk utformning som är i harmoni med parkeringsreglerna. Utformningen hjälper trafikanten att förstå vilka regler som gäller. Syftet är ytterst att hjälpa trafikanterna - vi vill förebygga felparkeringar.