Klumprotsjuka - ett dolt hot

Relevanta dokument
Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Biologisk markkartering

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering av patogener

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Biologisk markkartering av patogener

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Biologisk markkartering av patogener

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Potatiskräfta och rotgallnematod

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

Framgångar och utmaningar inom växtförädlingen

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Resistensförädling i stort och smått

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Klumprotsjuka orsakad av Plasmodiophora brassicae

Försöksåret 2012/2013

Utv.st

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Mangantillförsel i höstkorn ökar övervintring och skörd på jordar med manganbrist

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se

Ekologisk produktion lantbruk

Patogena svampar (och närbesläktade)

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Nematoder. Hur mycket vet vi egentligen?

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Slamspridning på Åkermark

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Sammanfattning. Inledning

Strategier mot skadegörare i ärter

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Odlingssystemforskning för framtiden

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fusarium ett handelsperspektiv

Foto: Emil Larsson Institutionen för växtproduktionsekologi Självständigt arbete 15 hp Grundnivå G2E Agronomprogrammet - inriktning mark/växt 270 p

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Biologisk markkartering

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Fusarium: Övervakningsprojekt 2012: Hur går vi vidare? Thomas Börjesson

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Ny modell för organisation av Sverigeförsöken

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Hur olika fånggrödor påverkar klumprotsjuka

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Varför är en bra växtföljd så viktig?

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Slamspridning på åkermark

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

för svensk och nordisk marknad

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

Transkript:

Klumprotsjuka - ett dolt hot Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro Sveakonferensen, 17-18 januari 2017

Disposition Behovet av att säkerställa skörden BioSoM Spridningspotential Odling av resistenta sorter

Klumprotsjuka hittad igen. 2014 Foto: Henrik Nätterlund

Klumprotsjuka hittas ofta. senhösten 2016 Foto: Henrik Nätterlund

Hur viktigt är det att säkerställa skörden?

Biologisk markkartering startades av Findus Produktion av konservärter startade under 1940-talet av Findus, Bjuv. Odlingar i närheten av fabriken Dr Jan Olofsson lärde om Midsommarsjukan i USA. Startade ett biotest koncept Alla fält för produktion har testats sedan 1960 Olofsson, J. 1967. Root rot of canning and freezing peas in Sweden. Acta. Agric. Scand. 17:101-107

BioSoM Biologisk markkartering 2009-2016

Användning i det moderna jordbruket Fokus i BioSoM Kontroll och minskad förekomst Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

Plasmodiophora brassicae

Root cortex infection Life cycle of Plasmodiophora brassicae In soil Root hair infection Aniline blue stained resting spores and secondary plasmodia in host tissue Resting spores Primary zoospores v v Primary plasmodia? Secondary plasmodia? Secondary plasmodia in chinese cabbage: Aniline blue stained in host tissue. Zoosporangia Zoosporangia in root hairs of infected callus? Secondary zoospores Arne Schwelm; Modified from Kageyama and Asano (2009) J Plant Growth Regulation 28: 203-211

Framgångsfaktorer för infektion ph -Infektion uppträder huvudsakligen när ph<7.0 Markfukt -zoosporerna är beroende av markvatten för sin rörelse Jordtemperatur -Optimum mellan 20 och 22 C En kombination av vilsporer, unga värdväxtrötter, lågt ph, fuktig och varm väderlek ger infektion

Överlevnadsstrategi P. Brassicae är beroende av förflyttning av smittat material för långväga spridning, t.ex jord, infekterade kålplantor Svag långdistansspridning kompenseras av en hög reproduktionsförmåga. 1 g infekterad rotvävnad innehåller minst 1-2 x 10 8 sporer. Vilsporerna kan överleva minst 17 år (Wallenhammar, 1996) Halveringstid 3,6 år (Wallenhammar, 1996)

Analyser av P. brassicae DNA fg g -1 i jordprover från sortförsök av vårraps och höstraps i Sverige 2010-2012 Antal fältförsök som visade DNA detektion fg g -1 jord 2009-2012 Antal fält i resp. klass 0 < 5 5-100 100-500 >500 Totalt antal prover 2009 Höstraps 2010 Vårraps 2010 Höstraps 2011 Vårraps 2012 Vårraps 4 3 7 14 1 1 16 11 2 2 15 4 1 5 2 3 1 1 7 Totalt 35 9 4 1 1 50 % av 70 18 16 4 2 samtliga

From 2013 testar SFO alla potentiella försöksfält

Inomfältsvariation av P.brassicae DNA 7a 17a 8 (3,10,12) 57 (17, 48, 107) Karta av Henrik Stadig, HS Skara

Spridningspotential

Vindspridning International Clubroot Workshop, Edmonton, Kanada 2014

Boot test 145 g jord 500 millioner sporer per g jord

International Clubroot Workshop, Edmonton, Kanada 2014

Ta kontrollen!

Kontroll och minskad Provtagning prepareringförekomst extraktion och analys Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning

Frågeställning vid provtagning Första kartering av förekomst - linjekartering med stort antal delstick (40 borrstick) Verifiera förekomst av en patogen i marken - punktprovtagning på misstänkt punkt (10 borrstick)

Provtagning W-linje - 40 delstick A: 5,6,6,12 fg/g B: 27,37,46,64 fg/g C: 1,1,2,5 fg/g

Odling av resistenta höstrapssorter

Resistensförädling 1929 reistensförädling startar vid Sveriges Utsädesförening 1939 Svalöfs Majrova har enastående resistens 1999 godkänns vårrybs SW Pegasus, därefter höstraps SW Tosca och vårrybs SW Rebus. Tosca lanseras men dras tillbaka efter några år. 2000-tal NPZ Mendel höstraps godkänns i Tyskland 2013 Resistenta höstrapssorter jämförs i fältförsök (SFO) 2014 Flera sortföreträdare lanserar resistenta höstrapssorter på den svenska marknaden

Resistenta och mottagliga höstrapssorter jämförs i fältförsök på infekterad mark i södra Sverige from skörd 2014 i regi av SFO. Mottaglig sort

Resultat från två fältförsök med fyra mottagliga och fem resistenta höstrapssorter 2014. Variation i skörd och sjukdomsförekomst bestämd i december. Försöksplats Mottagliga sorter Resistenta sorter Antal genkopior/ g jord Skörd kg / ha Sjukdoms förekomst % Skörd kg / ha Sjukdoms förekomst % Partly resistant cultivars 4,5 millioner 3450-3590 89-98 4780-5010 15-22 58 millioner 970-1290 99-100 5600-6740 17-34 Källa: Gunnarsson, A. 2015. Försöksrapport Mellansverige 2014. 144-145.

Höstraps i april! Jordtest av Plasmodiophora brassicae ger vägledning! Men Utveckling av guidelines kräver fler försök Virulensen hos olika raser är okänd! Krävs Fortsatta FoU-medel Foto: Ann-CharlotteWallenhammar

Höstraps i april! Nya forskningsmedel beviljade av SLF, SSO och CR Prytz december 2016! Integrerad bekämpning av klumprotsjukaavgörande för uthållig höstrapsproduktion Utveckling av guidelines Virulensen hos olika isolat undersöks Syntesen blir en världsnyhet, den första vägledningen för odling av Brassicaväxter baserade på analyssvar, riktad till lantbrukare, rådgivare och handel! Foto: Ann-CharlotteWallenhammar

Höstraps i april! Tack för uppmärksamheten! Foto: Ann-CharlotteWallenhammar

Halland, april 2006