Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Relevanta dokument
Problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Strategier i vardagen

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Lågaffektivt bemötande

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Beteendeproblem i förskolan

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i äldrevården

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Lågaffektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Lågaffektiv teori och metod

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Vilka är ni? menti.com

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Den moraliska pop-out-effekt

Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

En föreläsning om problemskapande beteende

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Hjärnan tänker som den lärt sig DUS. Mental träning. Mental träning. Den mänskliga hjärnan. Man kan faktiskt tänka sig sjuk

Hantering av problemskapande beteende

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

Den första dressyren will to please NEJ HIT SITT SITT NEJ STANNA HIT STANNA LIGG

Lågaffektivt bemötande

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Läropussel, minikonferens

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Transkript:

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se

Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För vem? Det är ofta personalens och föräldrarnas känsla av maktlöshet som definierar beteendet som problemskapande Därför att man inte har rätt metod Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet Vi ska akta oss för att lägga ansvar på dem som minst kan bära det Det kan vara föräldrar, kultur, politiker eller brukare

Ansvar Man kan lägga ansvar på brukaren genom att Tycka att hon är Envis Omotiverad Kravavvisande Trotsig Olydig Alla dessa sätt tar bort möjligheten att påverka!

Människosyn Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)

Människosyn Problemskapande beteende är därför ett resultat av att man inte kan möta omgivningens krav, ex kring Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Sociala förmågor Överskott Följsamhet

Fostran? Denna människosynen går emot många av de föreställningar som är bas för vanlig uppfostran Och vanlig fostran är tyvärr ofta allt vi har att komma med Det är dock kännetecknande för människor med autismtillstånd att vanliga metoder inte fungerar Det är orsaken till att man får en diagnos Det innebär att när det finns en diagnos måste vi lägga bort de vanliga metoder

Metod? Tillrättavisningar och skäll Det har aldrig påvisats en positiv effekt av skäll Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med autismtillstånd Men däremot effekterna Bristande entusiasm Mindre uthållighet Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Somatiska problem Berätta därför vad man ska göra istället Och ge beröm när brukaren lyckas!

Metod? Straff Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas Det finns dock vissa effekter Den legitimerande effekten Den allmänpreventiva effekten Kräver Att beteendet är vanligt Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne Den negativa långtidseffekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annan problemskapande beteende

Metod? Konsekvens Vad är en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Människor med autismtillstånd har nersatt förståelse för orsak och verkan De uppnår inte central koherens och är inte aktivt meningsskapande De kan därför inte förutsäga framtiden och andras beteende Eller personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff och krav på total underdånighet

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att behålla kontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Att bita sig i handen eller skära sig i armen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen Slag, spark, bett, skadegörelse, våldsam självskade

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande Avledning

Kravsituationer 70 % + av alla konflikter uppstår i kravsituationer Det finns två sorters krav Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Barn och människor med autismtillstånd förhåller sig inte till tillrättavisningar Undvik därför minuskrav Ställ pluskrav eller avled i stället Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen

Kravanpassning - metod Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att den andra säger ja Struktur Vi-upplevelser Val Tid Att bli färdig Att bli redo Påminnelser utan press Belöning, avlöning, mutor och motiverande handlingar Och om man har kommit för långt:

Kravanpassning - metod Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Man måste dock tillämpa Matthews lag: Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!

Metod Kravanpassning Lågaffektivt bemötande Avledning

Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är ganska små Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky

Affektsmitta Affekt smittar - när du är ledsen, blir jag ledsen

Låg-affektivt bemötande - metod Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutveckling Man utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter Därför reagerar människor med autismtillstånd på ilska med Ilska, och därför fungerar skäll inte Ångest, därför att de går i kaos Att skratta för att bli av med affekttrycket

Affektreglering Ilska Skratt Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande - metod Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning Respektera det personliga utrymmet Varje gång brukaren går ett steg bort från dig ska du gå två steg baklänges Placera dig inte mitt emot en person med autismtillstånd för att dominera

Du Låg-affektivt bemötande - metod Den andra

Låg-affektivt bemötande - metod Sätt dig när brukaren blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas vara på stan en mörk lördagsnatt Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta andra med ditt lugn

Låg-affektivt bemötande - metod Undvik beröring med spända muskler Slappna av om någon tar tag i dig Och i nödsituationer, där du måste ta tag i någon Använd rörelse Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande Avledning

Avledning Avledninger funkar bättre än krav Flyttar fokus från begynnande känslointensitet Avledninger minskar risken för användning av fysisk makt Och kan användas vid konflikter mellan andra Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende vi ville hade vi nog inga problem... Avled med affekt Humor Affektbefrielse Avled med handfasta medel - glass är bättre än konflikter

Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du har ansvaret för brukarens beteende och reaktioner Alla måste ha kontrollen över sig själva Kravanpassa - alla har rätt att säga nej! Skapa lugn - låtsas vara på stan en mörk lördagsnatt Avled - glass är bättre än konflikter Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan