TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 2012

Relevanta dokument
Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Andra Kvartalet 2012

Turistnäringens tillväxtprognos Utfall Q4 och helår 2011 samt prognos 2012

RTS INDEX Q OM RTS INDEX BESKRIVNING BAKGRUND

RTS INDEX Utfall Q samt prognoser för helåren 2010 och 2011

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q3 2012

Svensk turismstatistik

Framtidens järnväg formas idag!

Svensk turismstatistik

FLYGTRAFIK- STATISTIK

foto Leif Johansson Statistik för Skånes inkvartering

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik. Uppdaterad Föregående

Svensk turismstatistik

FLYGTRAFIK- STATISTIK

VÄSTSVENSK LÄGESÖVERSIKT. Höst 2014

foto Joakim Lloyd Raboff Statistik för Skånes inkvartering

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

foto Malin Lauterbach Statistik för Skånes inkvartering

FLYGTRAFIK- STATISTIK

Passagerarrederierna en stark del av Sveriges turistnäring Passagerarrederiernas Förening PRF

Inkvarteringsstatistik för Malmö

Besöksutvecklingen Västerås Västerås & Co

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

foto Bengt Flemark Statistik för Skånes inkvartering

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg, orsaker och konsekvenser

Ett rekordår för svensk turism

Internationella rapporten 2013

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

3 Den offentliga sektorns storlek

Småföretagsbarometern

Rapport 2.0 Turismen på Åland

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Trafiksäkerhetsutvecklingen

Stockholms besöksnäring

Månadskommentar oktober 2015

Småföretagsbarometern

Besöksutvecklingen Uppsala Destination Uppsala AB

Sammanfattning. Uppdraget

Motion till riksdagen. 1989/90:T635 av Gunhild Bolander (c) Färjetrafiken till och från Gotland. Mot. 1989/90 T Avtalet

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Gästnattsrapport februari 2012

Regionala turismeffekter 2013

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Foto: Mickael Tannus. Statistik för Skånes inkvartering. Månadsrapport maj

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005

Gästnattsrapport juni 2012

VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG FLYGTRAFIK- VÄG SJÖFART LUFTFART JÄRNVÄG STATISTIK 2013

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting

RTS Investerarindex 2009

Uppföljning av långväga buss

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2016

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Småföretagsbarometern

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

Prognos för perioden

2 SIKA Rapport 1998:3

Policy Brief Nummer 2011:1

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2018

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Destination Uppsala AB

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FJÄRDE KVARTALET 2016

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Det totala antalet gästnätter i januari för Skåne län var Antalet utländska gästnätter i januari för Skåne län var

Uppföljning av långväga buss 1999

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2019

Besöksutvecklingen Stockholm-Mälarregionen Uppsala län Uppsala Tourism AB

Västmanlands länmånad

Inkvarteringsstatistik februari 2008

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Statistik för Skånes inkvartering

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Befolkningsutveckling

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Småbolags export till tillväxtmarknader

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

Motion till riksdagen 1987/88:T223 av Kjell-Arne Welin m. fl. (fp) om kommunikationerna i Skåne

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson,

Perspektiv på den låga inflationen

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2015

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Besöksnäringen i Helsingborg 2015

Transkript:

TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Q1 1 UTFALL FÖRSRTA KVARTALET 1 Turistnäringens rapport för första kvartalet visar på en starkare utveckling för flyget än väntat och prognosen för helåret skrivs upp med en procent för flyg. Totalt ökar antalet flygpassagerare med sex procent under Q1. Rederierna tappar däremot passagerare och prognosen för helåret skrivs istället ner med en procent. Det innebär ab prognosen för sjötrafiken nu indikerar en negaev utveckling för helåret 1 jämfört med Holåret. Anledningen är framförallt en minskning med närmare fyra procent av antalet passagerare Ell Danmark, som står för cirka 6 procent av den totala passagerartrafiken Ell, från och inom Sverige. Turistnäringen som helhet uppvisar eb starkt första kvartal och den sammantagna prognosen för boende och transport visar en posiev utveckling på en procent för helåret 1. SamEdigt går turistnäringen nu in i eb skede där höjda bränslepriser med största sannolikhet kommer inverka på resandet. Det kommer ab bli dyrare ab förflyba sig vilket kommer påverka utvecklingen av transport och boende. OM TURISTNÄRINGENS TILLVÄXTPROGNOS Turistnäringens Ellväxtprognos visar hur transporenfrastrukturen och Sveriges Ellgänglighet nybjas, idag och i frameden, i form av antalet personresor och gästnäber. Genom ab sammanställa resevolymer från alla trafikslag samt gästnäber ur befintliga staesekunderlag kartläggs trendutvecklingar som ligger Ell grund för prognoser och rekommendaeoner för möjliga insatser för utveckling. Turistnäringens Tillväxtprognos tas fram av Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS) inom ramen för TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter BAKGRUND För ab Sveriges turistnäring ska leva upp Ell de Ellväxtmål som är uppsaba av näringen, ab dubbla omsäbningen från dagens miljarder Ell miljarder år, krävs en väl fungerande infrastruktur för transporter. RTS tar därför fram en återkommande rapport om hur infrastrukturen nybjas totalt och per trafikslag, här inkluderas även nya aktörer som nu etableras på en avreglerad marknad. Tillsammans med informaeon om hotell/logi blir det möjligt ab följa hur den totala Ellgängligheten utvecklas mot de uppsaba Ellväxtmålen. TENDENSER INOM INFRASTRUKTUR & LOGI Tabellen Ell höger visar de senast uppdaterade uppgiwerna inom infrastruktur och logi. Variablerna ger en indikaeon om resultatet i nästkommande Tillväxtprognos, Q 1. UTFALL Q1 1 Passagerare, rederier Flygpassagerare, Tågpassagerare¹ Utveckling biltrafik² GästnäRer Trafikslag/Boende Till/från våra kuster Flyg Tåg Bil GästnäBer Turistnäringens Index - 4% + 6% + % + + 4% TILLVÄXTPROGNOS HELÅRET 1 Prognosen för helåret 1 är baserad på de långa trender och korta faktorer som påverkar resandet och kapacitet samt u]allet för de första tre månaderna 1. Sammantaget förväntas resandet och övernabningar (turisesk akevitet) ab öka med en procent under 1. Prognos helår 1 - % % % 1 Enligt beräkningar från SJ:s kvartalsrapport Q1 1 ² Persontrafikens belastning på vägnätet under en specifik period.

Utfall första kvartalet 1 Sjöfart och rederier ^ll och från våra kuster Rederiernas passagerare Ell, från och inom Sverige fortsäber minska under - 4% första kvartalet 1 och är jämfört med motsvarande period 11 fyra procent färre. Sammanlagt transporterar rederierna 7,6 miljoner passagerare, inklusive resenärer över Öresundsbron, under Q1. Antalet resenärer Ell Danmark minskar med fyra procent (4,8 miljoner Q1 11 jämfört med 4,7 miljoner Q1 1). Trafiken Ell och från Gotland ökar däremot med tre procent jämfört med Q1 11 och transporterar totalt 167. passagerare Ell och från Visby. Källa: ShipPax 1 Antal passagerare ^ll och från våra kuster (milj.) 11 1 Prognos 1 Q1 Q Q3 Q4 Flygtrafik ^ll, från och inom Sverige Flygtrafiken Ell från och inom Sverige har en fortsab posiev utveckling. +6% Under första kvartalet 1 ökar det sammanlagda flygresandet med sex procent och uppgår Ell 6,7 miljoner passagerare (6,3 miljoner Q1 11). Inrikestrafiken utvecklas starkast med 1,8 miljoner passagerare vilket motavarar en ökning med åba procent jämfört med Q1 11. Det internaeonel- la resandet ökar med fem procent vilket innebär 4,9 miljoner passagerare under Q1 1 jämfört med 4,7 miljoner under Q1 11. Källa: Transportstyrelsen Antal flygpassagerare ^ll, från och inom Sverige 11 1 Prognos 1 8 6 4 Q1 Q Q3 Q4 4% GästnäRer på hotell, vandrarhem, stugbyar, camping och privata stugor/lägenheter Det totala antalet gästnäber ökar med närmare fyra procent under första kvartalet 1 jämfört med samma period 11 och uppgår Ell, miljoner (9,8 miljoner Q1 11). De svenska besökarna, som står för drygt 8 procent av det totala antalet gästnäber under Q1, ökar med 3,6 procent och uppgår Ell 8, miljoner. De internaeonella gästnäberna som ökar med 4,3 procent uppgår Ell 1,9 miljoner. Källa: Tillväxtverket/SCB Tåg: Utvecklingen för tågpassagerare under Q1 baseras på SJ:s kvartalsrapport för första kvartalet 1. UEfrån det ekonomiska resultatet % beräknas passagerarvolymerna under första kvartalet öka med cirka två procent. Källa: SJ kvartalsrapport Q1 1 Biltrafik: StaEsEken för det totala trafikarbetet för personbilar under det första kvartalet 1 visar på en ökning med 1,3 procent jämfört med samma period 11. Antalet bilar i trafik ökade med närmare fem procent. Antalet nyregistrerade bilar minskar däremot med drygt två procent jämfört med samma period 11 och uppgår under Q1 1 Ell 7.4. Källa: Trafikverket. Antal gästnärer (milj.) Hotell, vandrarhem och stugbyar, camping SoL 1 11 1 Q1 Q Q3 Q4 Prognos 1 jämfört med 11 Tåg och Personbilar Procentuell skillnad jämfört med Q1 11 Prognos 1 Tåg Trafikarbete för personbilar Q1 % 1,3% Q (prognos) 3% Q3 (prognos) % Q4 (prognos) % Totalt uhall för Q1 1, jämfört med Q1 11 Det sammantagna boendet och resandet Ell, från och inom Sverige under det första kvartalet 1 ökar med två procent jämfört med motsvarande kvartal 11. 1 Från och med andra kvartalet 11 ingår även camping och uthyrning av privata stugor/lägenheter i Turistnäringens Tillväxtprognos Trafikarbete: Persontrafikens belastning på vägnätet under en specifik period. 4 UppgiLer gällande SJ:s passagerarantal samt Trafikverkets informamon angående trafikarbetet för personbilar redovisas endast procentuellt från dessa källor och visas därför inte i grafer över Md.

Långa & korta faktorer som påverkar resandet LÅNGSIKTIGA TRENDER OCH FAKTORER Faktorer som påverkar ^llväxtprognosen för helåret 1 För ab ta fram en prognos för helåret 1 analyseras eb antal långa och korta faktorer som alla påverkar resandet och ewerfrågan på olika transportsäb och boenden. Nedanstående trender är internaeonella och inte bara svenska. Våra grannländer och vikegaste europeiska marknader har samma trendutveckling för resandet utomlands. Långa faktorer Dessa påverkas endast av excepeonella händelser i världen (krig, naturkatastrofer mm), i övrigt är denna typ av faktorer mer eller mindre konstanta. De långa faktorerna kommenteras därför inte mer u]örligt i denna rapport. Urbaniseringen Allt fler bor och verkar i stora städer och regioncentra. Både i Sverige och globalt är det städer som står för den ekonomiska utvecklingen, skapandet av nya arbetsellfällen och investeringar i infrastruktur. Resandet Ell/från och mellan dessa städer/regioncentra ökar krawigt. Nya resmål På vår fried reser vi allt längre bort, och dessutom i högre grad utanför vårt eget hemland men också oware och gärna Ell helt nya resmål. Globalisering Den ökande globaliseringen har leb Ell ab vi gör affärer med marknader allt längre bort. Både importen och exporten, såväl som det utländska ägandet i företagen, ökar alltmer. KORTA FAKTORER Dessa är betydligt mer föränderliga jämfört med de långa faktorerna. De korta faktorerna påverkas framförallt av hur den privata ekonomin ser ut för Ellfället eller förändringar av utbudet. Kapacitet Kapacitet, eller utbud, av olika trafikslag och boendeformer påverkar hur vi väljer ab resa och bo. Fler, alternaevt färre, aktörer på exempelvis flyg- eller tågmarknaden påverkar hur och i vilken utsträckning vi väljer ab nybja denna typ av trafikslag. Ekonomiska faktorer När andra valutor försvagas gentemot kronan blir Sverige dyrare för utländska besökare, och på motsvarande säb blir det billigare ab besöka Sverige när det är den svenska kronan som försvagas. Valutaeffekter Kronans utveckling mot vikega valutor i maj 1. Marknad Valuta Procentuell skillnad Norge NOK + procent Danmark DKK + procent Europa EURO + procent Storbritannien GBP +11 procent USA USD +1 procent Källa: Forex Samtliga valutor i jämförelsen har förstärkts sedan maj 11 i relaeon Ell den svenska kronan. Det har, relaevt seb, blivit billigare ab resa Ell Sverige från dessa marknader och omvänt blivit dyrare för svenskar ab besöka samma marknader. Konjunktur KonjunkturinsEtutets Konjunkturbarometer ligger marginellt över det historiska genomsnibet och indikerar ab Ellväxten i svensk ekonomi är ungefär normal. Den senaste mätningen (maj 1) visar ab det är bygg- och anläggningsverksamhet samt de privata tjänstenäringarna som bidrar negaevt Ell barometerindikatorns utveckling. Övriga sektorer i näringslivet och hushållen bidrar posievt. Källa: KonjunkturinsMtutet BNP 1 prognos SE NO FI DK IS EU +,3% +1,7% +,8% +1, +, +,% Källa: Eurostat Bränslepriser Under 1 går turistnäringen in i eb skede där höjda bränslepriser med största sannolikhet kommer inverka på resandet. Det kommer ab bli dyrare ab förflyba sig vilket kommer påverka utvecklingen av transport - både för flyg Ell, från och inom Sverige och passagerartrafik för båt Ell, från och inom Sverige. KonjunkturinsEtutets prognosrevidering har justerat upp inflaeonen i Sverige och omvärlden, främst Ell följd av eb högre oljepris. 3

Kapacitet och utfall Q1 1 i relation till helårsprognos 1 KAPACITET Tågmarknaden: Utökad snabbtågsflora SJ utökar sin snabbtågsfloba med nya tågsäb under 1 vilket innebär nya sibplatser. Under Q1 1 lanseras en lågpriskalender. Från och med den 1:a maj tar SJ över trafiken från danska DSB i Västsverige. I Trafikverkets kapacitetsutredning i slutet av 11 fastslås ab Trafikverket vill öka järnvägens robusthet och punktlighet genom ökat underhåll och reinvesteringar och föreslår en utökning av anslagen med 38 miljarder kronor utöver det som beslutats i NaEonell plan. Källa: SJ, Trafikverket Flygmarknaden: Avstannad ^llväxrakt Under första kvartalet 1 ökade flygkapaciteten med i genomsnib två procent. Under de senaste året har kapacitetsökningen varit i snib fyra procent per kvartal vilket innebär ab kvartalets siffra indikerar en avstanning i EllväxBakten. I maj meddelade dock SAS ab man under 1 kommer öppna 7 nya linjer. Dessa satsningar möjliggörs av den pågående föryngringen och harmoniseringen av flygplansfloban. Totalt har SAS 6 nya flygplan på väg in i floban de närmaste åren. Källa: Transportstyrelsen, SAS Hotellmarknaden: Ökat antal anläggningar och bäddar Kapacitet vad gäller antalet bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem ökar med en procent under det första kvartalet 1 jämfört med 11. I absoluta tal innebär det ab det finns cirka 3. bäddar dagligen ab Ellgå under Q1 1. Antalet anläggningar ökar också de med en procent, medan antalet rum ökar med cirka två procent och uppgår Ell drygt 1. första kvartalet 1. Källa: Tillväxtverket, SCB Rederier: Minskad kapacitet på utrikeslinjer Kapaciteten på rederiernas utrikestrafik minskar under första kvartalet 1. Antal turer minskar med tre procent, från 3.9 Ell 3.. Främst är det turerna Ell Norge och Tyskland som minskar. Finland som tappar passagerare har däremot eb ökat antal turer under Q1. Inrikestrafiken är i stort seb oförändrad under första kvartalet 1. Källa: ShipPax Bil och väg: Ökat antal bilar i trafik men färre nyregistreringar Antalet personbilar i trafik ökade med 1,6 procent jämfört med motsvarande period 11 och i mars 1 fanns det 4.43. personbilar i trafik. Antalet nyregistrerade bilar minskar med,4 procent jämfört med Q1 11 och uppgår Ell 7.4 under kvartalet. Källa: SCB UTFALL Q1 1 & PROGNOS HELÅR 1 Tillväxtprognosen för Sverige 1 präglas av eb högst osäkert konjunkturläge i både Sverige och Europa. Flera länder har for]arande inte genomfört nödvändiga åtgärder för ab balansera sin budget. Strategiskt vikega marknader för Sverige, som Ell exempel Danmark, visar på en minskad köpkraw inför 1 med konsekvenser för den svenska turistnäringen. Trots det alltjämt kärva ekonomiska läget har turistnäringen som helhet utvecklats starkt under första kvartalet och sammantaget väntas en posiev utveckling på en procent för transport och boende för helåret 1. SamEdigt kommer höjda bränslepriser med största sannolikhet inverka på resandet under 1. Vi går in eb skede där det kommer ab bli dyrare ab förflyba sig vilket kommer påverka turistnäringen. Stark utveckling för flygtrafiken EWer det starka resultatet för flygtrafiken under Q1 1 skrivs helårsprognosen för det totala flygresandet 1 upp med en procent Ell totalt fem procent. Den höga EllväxBakten under det första kvartalet år 1 förväntas dock gradvis avta under året. påverkades flyget bland annat av askmolnet över Island vilket gjorde ab Ellväxten under 11 blev excepeonellt hög. 11 blev eb slags återhämtningsår för ab nå Ellbaka Ell flygtrafikens mer normala nivå. AB matcha Ellväxtsiffrorna från 11 skulle kräva en mycket krawig expansion som idag inte finns inom flygtrafiken Ell, från och inom Sverige. Det starka resultatet för Q1 1 påverkas också av ab Norwegian under mars började trafikera eb antal inrikeslinjer i Sverige. Nega^v utveckling för utrikesresandet ^ll sjöss Prognosen för det sammanlagda resandet med rederier Ell, från och inom våra kuster, skrivs ner med en procent Ell följd av vikande passagerarsiffror under första kvartalet 1. Passagerarna Ell den absolut vikegaste utlandsmarknaden Danmark, som står för närmare två tredjedelar av passagerartrafiken (inklusive Öresundsbron ) minskar med fyra procent. Finland som är den näst största utlandmarknaden, med procent av passagerarna, minskar även den med tre procent. Utvecklingen på inrikestrafik (Ell och från Gotland) är däremot stark och uppvisar en ökning med tre procent. Dock utgör inrikestrafiken endast fyra procent av det totala resandet Ell sjöss varför ökningen inte får någon större effekt på det totala u]allet för sjötrafiken. Logi, tåg och väg GästnäBerna ökar med fyra procent under Q1 jämfört med samma period 11. Utvecklingen ligger än så länge i linje med prognosen för helåret 1 men med en lika stark utveckling under Q kan det bli aktuellt ab justera upp helårsprognosen även för gästnäber. Antalet resande med tåg förväntas återgå Ell mer normala nivåer under 1. Avregleringen av persontrafiken ger förutsäbningar för ökad konkurrens vilket kan innebära såväl utökad kapacitet som lägre priser. Vad gäller bilmarknaden så äger svenskarna allt fler bilar. Hinlls har inga tendenser Ell minskat bilresandet som följd av de segande bränslepriserna märkts av. En möjlig förklaring Ell det är ab dagens bilar är bäbre och bränslesnålare vilket gör ab det effekeva bränslepriset förmodligen Ell och med sjunker något. 4

Källor & Kontakt KÄLLOR Eurostat Forex IMF KonjunkturinsEtutet OECD SCB ShipPax Tillväxtverket/SCB Trafikverket Transportstyrelsen KONTAKT Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS): Anneli Sundström InformaEonschef E- post: anneli.sundstrom@rts.se Analys: Björn Arvidsson Analyschef E- post: bjorn.arvidsson@rts.se Sofi Sjöberg AnalyEker E- post: sofi.sjoberg@rts.se Turistnäringens Tillväxtprognos tas fram av RTS, inom ramen för TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter.