1(5) Strategisk utveckling Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se INFORMATIONSÄRENDE 2017-02-09 Trafiknämnden 2017-03-21, punkt 17 Ärende SL 2013-5962 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Information om förslag till inriktningsbeslut för utställningsförslag RUFS 2050 samt samrådsredogörelse Ärendebeskrivning Landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltning (TRF) leder arbetet med ny Regional Utvecklingsplan för Stockholm, RUFS. Trafikförvaltningen deltar i arbetet och ansvarar för delarna om trafik och transportsystem. Ärendet omfattar information om förslag till inriktning för utställningsförslag för ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, samt en redogörelse av samrådets omfattning och synpunkter inklusive kommentarer till dessa, kallat samrådsredogörelse. Sammanfattning Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF) leder arbetet med att ta fram en ny Regional Utvecklingsplan för Stockholm, RUFS. Trafikförvaltningen ansvarar för delarna om trafik och transportsystemet. Under perioden april till september 2016 pågick samråd om ny RUFS. Med utgångspunkt från inkomna synpunkter har ett förslag till inriktning på kommande utställningsförslag utarbetats. Nedan redovisas vissa förbättringsområden i förslaget till inriktning för RUFS utställningsförslag: En förtydligad disposition.
2(5) Strategisk utveckling INFORMATIONSÄRENDE 2017-02-09 Ärende SL 2013-5962 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Ett tydliggörande av Stockholmsregionens utgångspunkter och utmaningar genom bland annat ett stärkt internationellt perspektiv. En förtydligad målstruktur med en röd tråd från vision till genomförande. Ett förslag till genomförandemodell, där det för varje regionalt mål utformas ett antal regionala prioriteringar. En regional rumslig struktur med en tät och flerkärnig bebyggelsestruktur, ett förstärkt landsbygdsperspektiv, samt ett resurseffektivt och resilient transportsystem såväl som tekniskt infrastruktursystem. Ett uppdaterat avsnitt med tematiska frågor med förtydligade regionala förhållningssätt. En fortsatt samverkan och planering i östra Mellansverige. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade i december 2014 att arbetet med att ta fram en ny Regional Utvecklingsplan för Stockholm, RUFS, skulle initieras. Tillväxt- och Regionplaneförvaltningen, TRF, leder arbetet. Enligt beslut i landstingsfullmäktige 2009 har trafikförvaltningen (dåvarande AB Storstockholms Lokaltrafik) uppdraget att svara för utformningen av landstingets trafikpolitik och den översiktliga trafikplaneringen. I enlighet med detta ansvarar trafikförvaltningen för de delar som rör transportsystemet i processen kring framtagandet av ny RUFS. Den 20 augusti 2015 godkände tillväxt- och regionplanenämnden, TRN, ett program för ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050. I programmet beskrevs bland annat inriktningen för arbetet fram till ny antagen plan. Programmet har också varit utgångspunkten för arbetet med att ta fram ett samrådsförslag för RUFS 2050. Trafiknämnden informerades om programmet den 8 september 2015. Den 22 mars 2016 beslutade tillväxt- och regionplanenämnden, TRN, att sända ut ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050, på samråd. Trafiknämnden informerades om samrådet den 19 april 2016 och yttrade sig till tillväxt- och regionplanenämnden enligt beslut i Trafiknämnden den 11 september 2016.
3(5) Strategisk utveckling INFORMATIONSÄRENDE 2017-02-09 Ärende SL 2013-5962 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Under remisstiden har olika dialogaktiviteter genomförts för att ge aktörerna inom såväl Stockholms län som övriga östra Mellansverige möjlighet att diskutera regionens framtida inriktning och planens innehåll. Inkomna remissvar har nu analyserats och sammanställts och en samrådsredogörelse samt förslag till inriktningsbeslut har tagits fram. Inriktningsbeslutet ska ligga till grund för hur arbetet med RUFS 2050 går vidare i ett utställningsförslag. Tillväxt- och regionplanenämnden godkände den 2 februari 2017 samrådsredogörelsen (bilaga 2) utan att ta ställning till förslaget till inriktning (bilaga 1). Underlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 2017-02-10, dnr SL 2013-5962, samt nedanstående underlag, dnr TRN 2015-0015: Förslag inriktning för utställningsförslag den 17 januari 2017 Förslag samrådsredogörelse från samrådet om RUFS 2050 Överväganden En storstadsregion har särskilda förutsättningar och behov, vilket gör att det finns starka skäl att samordna vissa frågor över kommungränserna, inte minst gällande infrastruktur. Regionplanering regleras i plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och i Stockholmsregionen genom en särskild lagstiftning (lag 1987:147 om regionplanering i Stockholms län) som gör Stockholms läns landsting till regionplaneorgan för länets 26 kommuner. Den senast antagna regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, antogs både som regionplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) och regionalt utvecklingsprogram enligt förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete av respektive Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län. RUFS 2050 kommer, förutom att vara en regionplan, att ligga till grund för det regionala tillväxtarbetet, oavsett om den antas som regionalt utvecklingsprogram eller inte. Landstingsfullmäktige beslutade i december 2014 att arbetet med en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen skulle inledas. Den 20 augusti 2015 godkände tillväxt- och regionplanenämnden (TRN) ett program för den nya
4(5) Strategisk utveckling INFORMATIONSÄRENDE 2017-02-09 Ärende SL 2013-5962 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050. Trafiknämnden informerades om programmet den 8 september 2015. Den 22 mars 2016 beslutade TRN att utan eget ställningstagande gå ut på samråd om RUFS 2050. Trafiknämnden informerades om samrådet den 19 april 2016 och yttrade sig till tillväxt- och regionplanenämnden enligt beslut i Trafiknämnden den 11 september 2016. Samrådet pågick under perioden 8 april till 30 september 2016. Samrådet bestod i att samrådsförslaget tillsammans med en samlad konsekvensbeskrivning och en bilaga om samverkan med östra Mellansverige skickades ut till närmare 600 remissinstanser samt av ett genomförande av ett stort antal möten. Samrådet har gett ett starkt stöd för arbetet med att driva de regionala frågorna och viktiga inspel till det vidare arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan med stark genomförandekraft. Arbetet övergår nu i en utställningsfas och arbete pågår med att ta fram ett utställningsförslag som planeras ställas ut och skickas på remiss under hösten 2017. Ett antal viktiga frågor behöver avgöras innan arbetet med utställningsförslaget till RUFS 2050 kan slutföras. Dessa beskrivs i förslaget till inriktning för utställningsförslaget (bifogas). Det genomförda samrådet sammanfattas i en samrådsredogörelse (bifogas), där genomförda samrådsaktiviteter samt inkomna remissynpunkter redovisas och kommenteras. Samrådet har gett stöd för att driva den regionala utvecklingsplaneringen i Stockholmsregionen vidare utifrån samrådsförslaget. Dock är det viktigt att tydliggöra både strategiska utgångspunkter och hur regionen ska arbeta vidare för ett kraftfullt genomförande. RUFS behöver vara användbar för många målgrupper, såväl på politisk nivå som på tjänstemannanivå, liksom av företag och organisationer. Därför behövs också dokumentets disposition ses över samt Stockholmsregionens utgångspunkter och utmaningar tydliggöras genom bland annat ett stärkt internationellt perspektiv. Målstrukturen har fått ett starkt stöd, men kan vinna på att ytterligare förtydligas så att en röd tråd från vision till genomförande blir synlig. Regionala prioriteringar ska utformas vilka tydligare ska peka på viktiga frågor där regional samverkan behövs. Både de regionala prioriteringarna och regionens delmål föreslås bli färre.
5(5) Strategisk utveckling INFORMATIONSÄRENDE 2017-02-09 Ärende SL 2013-5962 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Den regionala rumsliga strukturen ska utvecklas med en tät och flerkärnig bebyggelsestruktur i kollektivtrafiknära lägen i hela regionen som uttrycks både på plankarta och i en strukturbild. Utöver att omhänderta ett längre tidsperspektiv och en större befolkningstillväxt föreslås också att RUFS plankarta redovisar ett utvecklat landsbygdsperspektiv och ett än mer resurseffektivt och resilient transportsystem, där god tillgänglighet genom gång, cykel och kollektivtrafik ska vara prioriterat, och där framtida behov av förstärkt tillgänglighet redovisas på plankartan utan att beskriva transportslag. Även grön- och blåstruktur, gods- och logistik samt teknisk infrastruktur föreslås bli redovisat på plankartan i ett 2050-perspektiv. Vidare föreslås att avsnittet med tematiska frågor utvecklas utifrån ny kunskap och inkomna synpunkter, samt att de regionala förhållningssätten förtydligas. Arbetet med samverkan och planering i östra Mellansverige fortgår och en slutlig version av dokumentet ÖMS 2050 ska färdigställas under våren 2017. Fortsatt arbete Utställning beräknas pågå hösten 2017. En ny regional utvecklingsplan kan i så fall antas under försommaren 2018. Enligt PBL (2010:900) gäller den nya planen i åtta år från att den har vunnit laga kraft. Caroline Ottosson Förvaltningschef Jens Plambeck Chef Strategisk utveckling
TRN 2015-0015 Inriktning för RUFS 2050 Förslag till inriktningsbeslut inför utställningsförslaget till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 20 januari 2017
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Disposition och omfång... 6 Samrådsförslagets inriktning... 6 Synpunkter under samrådet... 6 Förslag till inriktning för utställningsförslaget... 7 Nuläge, trender och utmaningar... 8 Samrådsförslagets inriktning... 8 Synpunkter under samrådet... 8 Förslag till inriktning för utställningsförslaget... 8 Mål och målstruktur... 9 Samrådsförslagets inriktning... 9 Synpunkter under samrådet... 9 Förslag till inriktning för utställningsförslaget... 9 Genomförandet... 11 Samrådsförslagets inriktning... 11 Synpunkter under samrådet... 11 Förslag till inriktning för utställningsförslaget... 11 Den rumsliga strukturen... 13 Samrådsförslagets inriktning... 13 Synpunkter under samrådet... 13 Förslag till inriktning för utställningsförslaget... 13 Tematiska frågor och regionala förhållningssätt... 19 Samrådsförslagets inriktning... 19 Synpunkter under samrådet... 19 Förslag till inriktning för utställningsförslaget... 19 Samverkan och planering i östra Mellansverige ÖMS 2050... 25 Samrådsförslagets inriktning... 25 2 (25)
Synpunkter under samrådet... 25 Förslag till inriktning för utställningsförslaget... 25 3 (25)
Sammanfattning De förbättringsområden som redovisas i förslaget till inriktningen för RUFS 2050 är sammanfattningsvis: En förtydligad disposition. Ett tydliggörande av Stockholmsregionens utgångspunkter och utmaningar genom bland annat ett stärkt internationellt perspektiv. En förtydligad målstruktur med en röd tråd från vision till genomförande. Ett förslag till genomförandemodell, där det för varje regionalt mål utformas ett antal regionala prioriteringar med insatser som formuleras i samverkan med berörda aktörer. En regional rumslig struktur med en tät och flerkärnig bebyggelsestruktur med ett förstärkt landsbygdsperspektiv, samt ett resurseffektivt och resilient transportsystem och teknisk infrastruktur där god tillgänglighet genom gång, cykel och kollektivtrafik ska vara prioriterat. Ett uppdaterat avsnitt med tematiska frågor med förtydligade regionala förhållningssätt. En fortsatt samverkan och planering i östra Mellansverige. 4 (25)
Inledning En storstadsregion har särskilda förutsättningar och behov vilket gör att det finns starka skäl att samordna vissa frågor över kommungränserna, inte minst gällande infrastruktur. Regionplanering i Stockholmsregionen har i olika form funnits som verktyg sedan 1930-talet, och sedan 1987 regleras regionplaneringen i plan- och bygglagen (PBL 2010:900). I Stockholmsregionen finns också sedan tidigt 1970-tal en särskild lagstiftning (lag 1987:147 om regionplanering i Stockholms län) som gör Stockholms läns landsting till regionplaneorgan för länets 26 kommuner. Det regionala utvecklingsansvaret ligger i Stockholms län fortfarande på Länsstyrelsen och den senast antagna regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, antogs både som regionplan enligt planoch bygglagen (2010:900) och regionalt utvecklingsprogram enligt förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete av respektive Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län. Även RUFS 2050, förutom att vara en regionplan, kommer att ligga till grund för det regionala tillväxtarbetet, oavsett om den antas som regionalt utvecklingsprogram eller inte. Processen med att ta fram en ny regional utvecklingsplan följer planprocessen enligt PBL, och har pågått sedan 2015 då ett program för RUFS 2050 antogs. Programmet baserades till stor del på de synpunkter från regionens aktörer då RUFS 2010 aktualitetsbedömdes (2013-2014). Under aprilseptember 2016 har samråd om RUFS 2050 pågått, då både ett samrådsförslag har varit på remiss och en stor mängd möten och seminarier har genomförts (närmare beskrivet i Samrådsredogörelse RUFS 2050). Samrådet ger ett starkt stöd för arbetet med att driva de regionala frågorna och viktiga inspel till det fortsatta arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan med stärkt genomförandekraft. Arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan övergår nu i en utställningsfas. Förvaltningen arbetar med att ta fram ett utställningsförslag som planeras ställas ut och skickas på remiss under hösten 2017. Tillväxtoch regionplanenämnden behöver ta ställning till inriktningen för RUFS 2050 inför att utställningsförslaget ska slutföras. Den beskrivs därför i följande förslag till inriktningsbeslut inför ett utställningsförslag av RUFS 2050. 5 (25)
Disposition och omfång Samrådsförslagets inriktning Ett tydligt budskap från aktualitetsarbetet för RUFS 2010 var önskan att minska omfånget och göra den nya planen mer lättillgänglig och överskådlig. Samrådsförslaget RUFS 2050 omfattar 108 sidor, att jämföra med 226 sidor i RUFS 2010, och är uppdelad i två delar. Den första delen innehåller vision, utmaningar och mål och syftar till att peka på en inriktning mot vad som behöver göras. Den andra delen innehåller förslag till prioriterade åtgärder, diskussion om regional struktur och tematiska fördjupningar med förhållningssätt och syftar till att peka på hur genomförandet ska gå till på kort och lång sikt. Kopplat till samrådsförslaget fanns också en samlad konsekvensbeskrivning som svarar mot kraven i 6 kap 11 i miljöbalken (1998: 808), men med en ambition att omfatta fler aspekter av hållbarhet än den miljömässiga. Dessutom skickades dokumentet Samverkan och planering i östra Mellansverige ÖMS 2050, som tagits fram i samverkan med regionala aktörer i östra Mellansverige, ut på remiss kopplat till samrådet för RUFS 2050. Dokumentet bidrar med samsyn för en samordnad planering i östra Mellansverige och kommer att vara en del av respektive läns arbete med sina regionala utvecklingsstrategier/-planer. Parallellt med planprocessen att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen har också uppdrag tillkommit i landstinget om att ta fram vissa strategier och program som delvis ska ingå i och vara nära kopplade till - RUFS 2050. Dessa strategier bygger på i RUFS 2050:s vision och övergripande mål och har hela regionen som målgrupp, men följer inte planprocessen enligt PBL med samråds-, utställnings- och antagandefaser. Ansvaret att ta fram en regional klimatfärdplan och en regional landsbygdsoch skärgårdsstrategi ligger på tillväxt- och regionplaneförvaltningen, medan ansvaret att ta fram en regional kulturstrategi ligger på kulturförvaltningen. Synpunkter under samrådet Samrådet ger stöd för dokumentets struktur och upplägg i samrådsversionen, och det anses positivt att vision och övergripande mål ligger kvar från RUFS 2010. Flera remissinstanser föreslår dock att dokumentet ska bli ännu mer kortfattat och överskådligt samt innehålla fler illustrationer. Synpunkter på dokumentet Samverkan och planering i östra Mellansverige ÖMS 2050 finns sist i detta förslag till inriktningsbeslut. 6 (25)
Förslag till inriktning för utställningsförslaget Ambitionen är att utställningsförslaget för RUFS 2050 ska ha ett omfång liknande samrådsförslagets. Nya delar tillkommer dock i utställningsförslaget, framför allt den rumsliga delen med plankartan och dess förhållningssätt och ambitionen att hålla nere antalet sidor får inte inverka negativt på förståelsen av planen, eller användningen av den. Dispositionen av utställningsförslaget föreslås innehålla följande delar: Inledning med beskrivning av nuläge, trender och 2050-läge, internationellt och nationellt perspektiv, demografiska frågor och utmaningar regionen står inför, samt planens funktion och utgångspunkter. Målstruktur med vision, mål, delmål med koppling till relevanta globala och nationella mål samt vilka prioriteringar Stockholmsregionen behöver göra framåt inom respektive mål. Genomförande med prioriterade insatsområden som pekar ut viktiga samverkansprocesser i regionen för att uppnå målen. Dessa föreslås bli färre och tydligare än de prioriterade åtgärderna i samrådsförslaget. Rumslig inriktning med strukturbild för 2050-perspektivet, plankarta och förhållningssätt till den. Tematiska frågor med regionala förhållningssätt i viktiga frågor för regionen. 7 (25)
Nuläge, trender och utmaningar Samrådsförslagets inriktning I samrådsförslaget beskrivs regionens förutsättningar och utmaningar i kapitel 4. Där lyfts också det internationella och det storregionala perspektivet. Synpunkter under samrådet I remissvaren har synpunkter kommit på att RUFS 2050 bör bli mer lättillgängligt. Det finns samtidigt ett fortsatt starkt stöd för att RUFS innehåller mycket fakta och vägledande kunskap till stöd för de regionala aktörernas arbete. I det internationella kunskapsutbyte som förvaltningen har genomfört tillsammans med fyra internationella storstadsregioner framkom att RUFS 2050 tydligare bör lyfta regionens styrkor och den potential som finns i regionen för att hantera utmaningarna. Förslag till inriktning för utställningsförslaget Till utställningsförslaget föreslår förvaltningen att förutsättningarna för Stockholmsregionen idag och fram till 2050 tydliggörs redan inledningsvis. Förvaltningen föreslår att det görs på ett mer grafiskt och illustrativt sätt än vad som tidigare gjorts i RUFS 2010 och i samrådsförslaget, t ex genom att använda symboler, diagram och andra grafiska element. Förvaltningen föreslår också att regionens styrkor lyfts fram ytterligare samt att utmaningar och målkonflikter redovisas tillsammans med regionens möjligheter. Tillsammans med dessa frågor ska också regionens koppling till omvärlden lyftas tydligare genom att strukturbilden för Stockholms län kopplas till det storregionala, det nationella såväl som det internationella perspektivet (EU och globalt). I detta sammanhang bör också det globala samspelet med Stockholmsregionen behandlas. Det är inte bara Stockholmsregionens invånarantal som växer utan hela den globala befolkningen vilket kommer att få enorma konsekvenser för såväl migration, energiresursåtgång, som livsmedelsförsörjning m m i ett 2050-perspektiv. 8 (25)
Mål och målstruktur Samrådsförslagets inriktning I samrådsförslaget beskrivs visionen om att vara Europas mest attraktiva storstadsregion i kapitel 2 utifrån ett resonemang om visionens funktion och vad attraktivitet enligt RUFS 2050 innebär. I samband med det beskrivs RUFS 2050:s förhållningssätt till hållbar utveckling, resiliens, invånare och klimatpåverkande utsläpp i 2050-perspektivet. I kapitel 4 beskrivs målstrukturen med regionens fyra övergripande mål mot 2050 och totalt 22 mätbara delmål som regionen bör uppnå 2030 för att gå i rätt riktning. I målstrukturen finns också prioriterade åtgärder som syftar till att stärka genomförandet och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan regionens aktörer. Synpunkter under samrådet Det finns ett starkt stöd för målstrukturens upplägg i samrådsförslaget även om några remissinstanser anser att den är svår att överblicka. Att visionen och de övergripande målen i princip följer med från RUFS 2010 anses också positivt. Däremot finns det många synpunkter på innehållet i delmålen. Det anses positivt med tydliga mål som är möjliga att sikta mot och följa upp, men många remissinstanser anser att det är för många delmål. Det finns många synpunkter på målens ambitionsnivå, både att de är för låga och för höga, men också att de inte är relevanta, fel formulerade, eller förutsätter åtgärder på annan nivå än den regionala. Många synpunkter handlar också om att det saknas delmål för specifika frågor, och förslag på nya delmål som behöver läggas till. Förslag till inriktning för utställningsförslaget Förvaltningen föreslår att hela målstrukturen beskrivs i ett avsnitt som inleds med att beskriva visionen och regionens mål (de övergripande målen), delmålen (preciseringar av målen) samt regionala prioriteringar (prioriterade åtgärder). På detta sätt blir det tydligare hur planens målstruktur hänger ihop. Visionen föreslås ligga kvar med en beskrivning om vad det innebär att vara Europas mest attraktiva storstadsregion, att Stockholmsregionens styrkor och potentialer måste utvecklas i samverkan mellan regionens aktörer, med stöd av beslut på nationell nivå, och att resiliens och hållbarhet är utgångspunkter i detta arbete. 9 (25)
De fyra regionala (övergripande) målen föreslås ligga fast med det enda tillägget att mål fyra preciseras med följande kursiverade tillägg: En resurseffektiv och resilient region utan klimatpåverkande utsläpp. Detta tydliggör kopplingen mellan RUFS 2050 och den regionala klimatfärdplanen med målet om att vara utan nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050, samtidigt som det förstärker att resurseffektivitet och resiliens har ett bredare fokus än energi och klimat. Delmålen föreslås bli färre och tydliggöras som preciseringar till de regionala målen som sammantaget ska spegla respektive mål. Detta innebär att det inte kommer att finnas delmål för alla sakfrågor utan att de representerar de regionala ställningstaganden regionen anser det är viktigast att framhålla en tydlig riktning för mot 2050. Dessa delmål föreslås också vara tydligt ambitiösa för regionens långsiktiga arbete. För att ytterligare tydliggöra målstrukturens röda tråd föreslås regionala prioriteringar uttryckas under vart och ett av regionens fyra mål med tillhörande delmål. De regionala prioriteringarna föreslås vidare bli betydligt färre och syftar just till att vara prioriteringar som pekar på viktiga frågor som regionen behöver samverka kring för att kunna nå målen. Detta beskrivs närmare i nästa avsnitt, Genomförandet. 10 (25)
Genomförandet Samrådsförslagets inriktning I samrådsförslaget beskrivs genomförandet i del 2, och framför allt i kapitel 6 genom totalt 28 prioriterade åtgärder. De prioriterade åtgärderna är beskrivna som konkreta insatser eller insatsområden som behöver uppmärksammas i det korta tidsperspektivet och som ska kunna bockas av under planens giltighetstid. Syftet med att peka ut dem har varit att stärka genomförandet och ge en tydligare bild av ansvarsfördelning mellan aktörerna i regionen. Synpunkter under samrådet Många remissinstanser har haft synpunkter på samrådsförslagets prioriterade åtgärder. Åtgärderna anses till stor del vara relevanta, men att ansvar och aktörer behöver förtydligas samt att det är för många åtgärder. Samtidigt finns också många synpunkter och förslag på ytterligare åtgärder som behöver läggas till. De prioriterade åtgärderna i samrådsförslaget anses även ha olika karaktär. Det finns vidare ett starkt stöd för en mer genomförandeinriktad plan och många ser positivt på att RUFS 2050 ska vara ett regionalt kontrakt. Men då måste den regionala målbilden bli tydligare är och att alla aktörer, inte minst landstinget självt, tydligt följer och samverkar för att uppnå den. Regionen bör också stå starkare tillsammans inför kommande statliga förhandlingsomgångar. Förslag till inriktning för utställningsförslaget Förvaltningen bedömer att de prioriterade åtgärderna behöver vara färre och formuleras till regionala prioriteringar, som regionens aktörer måste samverka kring. Regionens viktiga genomförandeprocesser är sällan av den karaktären att de kan bockas av. Det kan handla om frågor där det saknas en tydlig rådighet idag, där flera aktörer äger olika delar av frågan, eller där det saknas en genomförandeprocess av andra skäl. Även de frågor där landstinget har ett ansvar eller bidrar till genomförande föreslås tydliggöras. Förvaltningen föreslår att de regionala prioriteringarna blir mycket färre än åtgärderna i samrådsförslaget, att de motsvarar viktiga gemensamma processer där kraftsamling och samverkan behöver ske, och att insatser för genomförande formuleras i samverkan med berörda aktörer. 11 (25)
Parallellt med processen att ta fram en ny regional utvecklingsplan pågår redan ett arbete med att ta fram regionala strategier som delvis ska ingå i RUFS 2050 men som förvaltningen också föreslår ska utgöra en del av genomförandet. De tre strategierna är; Landsbygds- och skärgårdsstrategi, Kulturstrategi och Regional klimatfärdplan och ambitionen är att dessa ska antas i Landstingsfullmäktige samtidigt med antagandet av RUFS 2050. 12 (25)
Den rumsliga strukturen Samrådsförslagets inriktning Till samrådsförslaget utarbetades ingen plankarta, däremot togs två strukturbilder fram som båda utformades som möjliga alternativ för att nå målen i RUFS 2050. Den rumsliga strukturen, och de vägval som regionen har för rumslig utveckling, beskrivs i kapitel 8. De två alternativa strukturerna utgår från rumsliga analyser i flera steg, baserat på framskrivningar av regionens boende och sysselsatta, och visar två olika fördelningar för tillkommande bebyggelse i ett 2050-perspektiv, en mer centraliserad och en mer jämnt fördelad i regionen. Båda alternativen bygger på den flerkärniga struktur som har pekats ut i både RUFS 2001 och RUFS 2010, med en stark regionkärna och utveckling av regionala stadskärnor med god tillgänglighet. Transportsystemet i samrådsförslaget baseras, förutom det befintliga, till stor del på de infrastrukturprojekt som redan är beslutade eller ligger långt framme i överenskomna investeringsplaner. Synpunkter under samrådet Många remissinstanser har förordat någon av de två alternativa strukturbilderna, och fler synpunkter är kopplade till enskilda infrastrukturobjekt - även sådana som inte har beskrivits i samrådsförslaget. Frågan om vilken struktur som är mest lämplig från ett klimatperspektiv lyfts fram av många remissinstanser, men de flesta kommuner utgår i sina synpunkter från sin egen lokalisering i regionen när de förordar antingen det mer centraliserade eller det mer fördelade alternativet, kopplat till vilken utveckling de ser som mest lämplig för sin egen kommun eller verksamhet. Det finns ett starkt stöd för en rumslig struktur som leder till minskad eller ingen klimatpåverkan. Sammantaget finns det en tydlig förväntan på att tillgängligheten i regionen ska förbättras och att de regionala stadskärnorna bättre ska knytas samman med varandra. Inte minst för att koppla ihop regionens stora arbetsplatser med områden där många invånare redan bor idag. Det finns också en efterfrågan på att RUFS 2050 ska peka ut tillgänglighetsbrister i transportsystemet. Förslag till inriktning för utställningsförslaget Den rumsliga inriktningen i utställningsförslaget föreslås fortsätta i linje med den struktur som de två tidigare regionala utvecklingsplanerna har pekat ut. Det är också den linje som de båda rumsliga strukturbilderna i samrådsförslaget håller fast vid; en tät och flerkärnig bebyggelseutveckling 13 (25)
med god tillgänglighet, i första hand baserat på kapacitetsstarka och yteffektiva färdmedel. Den rumsliga utmaningen i ett 2050-perspektiv är att på samma gång klara att ta hand om den förväntat stora befolkningstillväxten, att minimera klimat- och miljöpåverkan och att skapa förbättrad tillgänglighet till regionens viktiga målpunkter. Stora utbyggnader av transportinfrastrukturen i regionen är planerade och beslutade men samtidigt behöver kommande inriktning för rumsliga utveckling kopplas till effektivisering av, och resiliens i, befintliga system snarare än nyinvesteringar. Förvaltningen ser att detta enbart kan klaras genom att ny sammanhållen bebyggelse uteslutande lokaliseras i goda kollektivtrafiklägen, där goda kollektivtrafiklägen i första hand innebär en hög tillgänglighet till arbetsplatser och bostäder, samt att en smart och resurseffektiv kollektivtrafik utvecklas med strategiska kopplingar mellan invånar- och funktionstäta områden. Det ger en effektiv markkonsumtion och, om det görs på rätt sätt, möjlighet att skapa attraktiva stadsmiljöer för människor som lever och verkar i eller besöker regionen. Genom bebyggelseförtätning i strategiska lägen skapas också förutsättningar för service, förbättrad kollektivtrafik och en högre andel delandeekonomi. Dessutom är god tillgång på täta och attraktiva miljöer positivt för regionens konkurrenskraft. Förutsättningar för en hållbar regional tillväxt finns i alla delar av regionen och företagslokalisering ska därför stimuleras i goda kollektivtrafiklägen i hela regionen för att understödja god tillgänglighet. Det regionala tillväxtarbetet syftar samfälligt till att understödja denna utveckling. Den rumsliga inriktningen i RUFS 2050 föreslås bli sammanfattad i en strukturbild för länets utveckling mot 2050. Strukturbilden ska fungera som en målbild för Stockholmsregionen och användas för att ge en tydlig bild av regionens inriktning. Den kommer även att kopplas till strukturbilden för ÖMS-regionen och till ett internationellt perspektiv. Det visuella uttrycket och den rumsliga strukturen i RUFS 2050 ska också stärkas i flera olika former, i bilder och i illustrationer. Till utställningsförslaget tas en plankarta fram, som bygger vidare på ställningstaganden i plankartan i RUFS 2010. I ett 2050-perspektiv finns dock många nya förutsättningar och nuläget har också förändrats sedan framtagandet av RUFS 2010. Förutom bebyggelseutveckling och infrastrukturutveckling kommer plankartan även att redovisa den regionala grönstrukturen, teknisk infrastruktur och godsstruktur. Till plankartan hör också de förhållningssätt som tillsammans med plankartan är vägledande för efterföljande planering i regionen. Detta utgör viktiga riktlinjer som ska stötta 14 (25)
och vägleda regionala aktörer i genomförandet av den rumsliga strukturen i regionen, såväl beslutsfattare som tjänstemän, företag och intresseorganisationer. Många gånger har de också en tydlig koppling till kommunernas översikts- och detaljplanering, liksom till genomförande och planering av infrastruktur. Föreslagen bebyggelsestruktur RUFS 2050:s inriktning för bebyggelsestruktur föreslås tydliggöra att ny bebyggelse ska tillkomma i goda kollektivtrafiklägen där också goda förutsättningar för ett transportsnålt vardagsliv kan utvecklas. I dessa lägen bör en täthet uppnås som skapar förutsättningar för stadskvaliteter och en god livsmiljö, anpassat till läge i regionen. Förvaltningen menar att framtida bebyggelsetillväxt ska ske i alla regionens kommuner, men främst i lägen där en god regional tillgänglighet kan uppnås genom en kombination av gång, cykel och kollektivtrafik. Ett utvecklingsarbete för bebyggelsestrukturen pågår. Syftet är att ytterligare förstärka vikten av att ny bebyggelse ska tillkomma i goda kollektivtrafiknära lägen med hög regional tillgänglighet. Det innebär att bebyggelsestrukturen kommer att innehålla fler kategorier på plankartan än RUFS 2010 gjorde. Bland annat kommer det mest strategiska stadsutvecklingsläget i varje kommun att redovisas samt landsbygdsnoder. Föreslagna bebyggelsetyper på plankartan nedan (namnen kan komma att ändras): Centrala regionkärnan regionens centrala kärna, där bebyggelsetätheten är mycket hög, och en stor del av regionens service och arbetsplatser redan är lokaliserade och förslås fortsätta att utvecklas. Den centrala regionkärnan föreslås ligga kvar från RUFS 2010, men gränsdragningen ses över. Regionala stadskärnor de åtta yttre stadskärnorna, som med rätt åtgärder ska fortsätta utvecklas till starka noder för arbetsplatslokalisering såväl som service- och bostadsutveckling och dit kapacitetsstark kollektivtrafik ska prioriteras. De regionala stadskärnorna förutsätter en hög täthet och föreslås ligga kvar från RUFS 2010, men gränsdragningarna ses över. Strategiska stadsutvecklingslägen mycket goda kollektivtrafiklägen i hela regionen, som föreslås pekas ut som mycket lämpliga för omvandling och förtätning med framför allt bostadsbebyggelse men även bostadsanknutna arbetsplatser. De mest strategiska stadsutvecklingslägena i varje kommun kommer att redovisas, minst ett i varje kommun. 15 (25)
Bebyggelseutvecklingslägen goda kollektivtrafiklägen i hela regionen där komplettering och förtätning föreslås ske. Landsbygdsnoder, serviceorter och kärnöar utpekade lägen på landsbygden och i skärgården där utveckling föreslås ske så att underlag för kollektivtrafik och service i länets glesare delar kan bibehållas och förstärkas. Regional bebyggelse områden där bebyggelsekomplettering kan ske med utgångspunkt att ny bebyggelse i så fall ska vara möjlig att kollektivtrafikförsörja på ett effektivt sätt. Motsvarar delvis de gula lägena i RUFS 2010 men förslås vara mindre utbredda. Utredningsområden områden där, utifrån specifik situation, frågan om markanvändning för närvarande inte är avgjord och besluten delvis ligger utanför regionens rådighet. Det gäller framför allt de områdena där idag Bromma flygplats 1 och Bergs oljehamn 2 ligger. Utredningsområden föreslås finnas tillfälligt i utställningsförslaget för att möjliggöra att osäkerheterna kring områdenas hantering ska vara klargjorda i antagandehandlingen för RUFS 2050. Föreslagen transportinfrastruktur RUFS 2050:s inriktning för transportinfrastrukturen föreslås bli ännu starkare kopplad till bebyggelsestrukturutvecklingen med tydlig samverkan dem emellan. Transportinfrastrukturen behöver ge goda förutsättningar för såväl ett transportsnålt vardagsliv som för ett resurseffektivt utnyttjande för individer och näringsliv i regionen, samt samspela med storregionala och nationella förutsättningar. Förvaltningen menar att god inomregional tillgänglighet genom gång, cykel och kollektivtrafik ska vara prioriterat i regionen kopplat till en resurseffektiv och tät bebyggelseutveckling, vilket ska tydligt synliggöras på plankartan och i de regionala förhållningssätten. 1 Hanteringen av Bromma flygplatsområde, oavsett om flygplatsen beslutas vara kvar eller ej efter 2038, ger ringar på vattnet som kräver tidiga regionala ställningstaganden. RUFS 2050 bör ge stöd till dessa ställningstaganden. Om flygplatsen avvecklas och bostäder ska byggas behöver planering för en fjärde rullbana komma igång de närmaste åren på Arlanda, liksom en långsiktig kollektivtrafikplanering inför en utbyggnad av Bromma flygplats som stadsdel. 2 Bergs oljehamn har en regional och nationell betydelse som viktig drivmedelsdepå där flytande drivmedel angörs centralt i regionen i motsats till att transportera in i regionen på väg. I RUFS 2010 angavs att denna drivmedelsdepå skulle behållas till dess att frågan har en annan regionalt acceptabel lösning. Samtidigt har stat, landsting och kommun i förhandling fastlagt att området ska bebyggas med bostäder för att möjliggöra utbyggnaden av tunnelbana till Nacka. I dagsläget pågår en utredning om Bergs oljehamns betydelse för totalförsvaret i samverkan med regionala företrädare. Utredningen förväntas bli avslutad under 2017. 16 (25)
Samtliga transportslag, såväl cykel, bil, tåg, flyg, båt som tunga transporter, har viktiga roller för regionens transportsystem, men förvaltningen menar att en framtida strategisk inriktning inte ska fastna i enskilda tekniker utan se till system och funktion. Vägtransporterna behöver effektiviseras och inriktas på framkomlighet för kollektivtrafik och nyttotrafik. Biltrafiken kommer att ha en fortsatt viktig roll i regionen framför allt i de yttre delarna av regionen, men styrmedel som effektiviserar transportsystemet i hela länet behöver utvecklas för att stimulera till både framkomlighet och teknikutveckling av fordon utan negativ miljöpåverkan. Föreslagna infrastrukturtyper på plankartan: Nya infrastruktursträckningar påbörjade, beslutade, fastlagda i infrastrukturplaner eller fastställda genom förhandling. Kapacitetshöjande åtgärder påbörjade, beslutade, fastlagda i infrastrukturplaner eller fastställda genom förhandling. Förhandlingsobjekt till exempel Sverigeförhandlingsobjekten, ännu ej beslutade eller fastlagda. Identifierade regionala tillgänglighetsbehov och brister i transportsystemet. Förvaltningen föreslår vidare att de infrastrukturobjekt som ej är fastlagda i plan eller motsvarande och de regionala tillgänglighetsbehov som planarbetet identifierar beskrivs på plankartan med symboler, t ex pilar. Syftet med att visa på behov av tillgänglighetsförbättring, kapacitetsförstärkning och/eller sammankoppling i regionen är att skapa underlag för kommande diskussioner och utredningar. Det kan också lägga en grund för framtida förhandlingar, innan det är fastlagt vilken typ av transportinfrastruktur som ska planeras, hur det ska finansieras eller vilket färdslag det handlar om. Tillgänglighetsbehov som föreslås illustreras är: - ökad tillgänglighet mellan de regionala kärnorna, - ökad tillgänglighet till Arlanda från nordost- och nordvästsektorn, såväl som från södra länshalvan och övriga östra Mellansverige, - ökad tillgänglighet till Södertälje från sydvästsektorn, - behov av en vidarekoppling till Stockholm C och vidare till Arlanda flygplats från en eventuell framtida höghastighetsbana till/från Göteborg och Malmö. Ytterligare tillgänglighetsbehov kan tillkomma när pågående analysarbete är genomfört. Landsbygds- och skärgårdsstruktur Förvaltningen föreslår att landsbygds- och skärgårdsstrukturen från RUFS 2010 utvecklas så att: 17 (25)
Bebyggelseutveckling på landsbygden pekas ut tydligare på plankartan genom landsbygdsnoder och serviceorter med tillhörande förhållningssätt. Två nya kärnöar med var sin ny replipunkt läggs till på plankartan Öja med replipunkt Ankarudden i Nynäshamns kommun och Gräskö med replipunkt Furusund i Norrtälje kommun. Föreslagen grön- och blåstruktur Förvaltningen föreslår att grön- och blåstrukturen från RUFS 2010 utvecklas så att: Lokal grönstruktur, ekologiska spridningssamband och andra ekosystemtjänster blir mer synliga i förhållningssätten till den regionala grönstrukturen. Kilarnas utbredning, deras svaga samband och kopplingen över länsgränser uppdateras och tydliggörs på plankartan. Föreslagen gods-, logistik- och teknisk infrastruktur Förvaltningen föreslår att gods- och logistikstruktur, samt teknisk infrastruktur, från RUFS 2010 utvecklas på plankartan och i plankartans förhållningssätt så att: Viktiga godsstråk i regionen, och var det finns kapacitetsbrister i ett 2050-perspektiv, synliggörs. Strategiska platser i regionen som behövs för omlastning av gods i regionen pekas ut, både behov av olika platser för distribution till den centrala regionkärnan, och större logistikområden/terminalområden för omlastning för distribution inom länet. Lägen för teknisk infrastruktur som behöver säkerställas i ett 2050- perspektiv, kopplat till såväl energi-, el-, naturgrus- och VA-försörjning samt avfallshantering, pekas ut. 18 (25)
Tematiska frågor och regionala förhållningssätt Samrådsförslagets inriktning Samrådsförslaget innehåller ett kapitel med tematiska frågor och förhållningssätt (kapitel 7) för sammanlagt 13 tematiska frågor. Syftet är att ge perspektiv på viktiga regionala frågor och att bidra till måluppfyllelse av den regionala utvecklingsplanen. I den tidigare genomförda aktualitetsbedömningen av RUFS 2010 framkom också att det var svårt att hitta skrivningar i specifika frågor. Kapitlet med de tematiska frågorna i samrådsförslaget var ett sätt att lyfta fram sakfrågor tydligare och därmed underlätta för regionala aktörer att konkret arbeta med RUFS2050 som vägledning. Förhållningssätten syftar till att ge vägledning för hur RUFS 2050 ska tilllämpas i regionala och lokala processer och avvägningar. Synpunkter under samrådet De tematiska frågorna har tagits emot mycket positivt under samrådet. De anses göra RUFS 2050 mer lättanvänd än RUFS 2010. Det finns många detaljerade synpunkter på de olika frågorna, och även synpunkter på områden som saknas. Förslag till inriktning för utställningsförslaget Utställningsförslaget föreslås även fortsatt innehålla tematiska frågor och regionala förhållningssätt men med något förändrat innehåll utifrån ny kunskap som tagits fram, och synpunkter som framkommit under samrådet. De tematiska avsnitten kommer därför i delar att disponeras om. Nedan beskrivs huvudsaklig inriktning. Ytterligare justeringar kan komma att göras fram till antagandet. Klimatpåverkan Förvaltningen föreslår att: Förhållningssätt och effektiva styrmedel för att klara klimatmålen, främst inom transportsektorn, vidareutvecklas. För alla sektorer gäller att överstatliga och statliga styrmedel har den största betydelsen för samhällets omställning. Regionala respektive lokala styrmedel ska komplettera dem på bästa sätt. Flera styrmedel med teoretiskt goda utsläppsminskande effekter kan kräva politisk samsyn. Förhållningssätt till länets indirekta utsläpp från ett konsumtionsperspektiv ses över och förtydligas. Rådigheten i offentlig sektor är framför allt begränsad till upphandling och att verka för beteendeförändringar. 19 (25)
Rätt argumentations- och åtgärdsnivå är avgörande för att komma vidare i frågan. Målkonflikten mellan ökad internationell tillgänglighet och minskad klimatpåverkan adresseras. Lösningen för minskade utsläpp inom flygoch sjöfartssektorn finns i mycket liten grad hos länets aktörer men medvetenhet om regionens möjlighet att påverka andra nivåer är viktig att belysa. Klimatanpassning Förvaltningen föreslår att Ett avsnitt om klimatanpassning tillkommer för att omhänderta inkomna synpunkter om tydligare vägledning för den regionala klimatanpassningen. Klimatanpassningsfrågan breddas med fler perspektiv än riskhanteringsperspektivet så att hela utmaningen med anpassning till ett förändrat klimat tydliggörs, inklusive värme och hälsoaspekter. Grönstrukturens, såväl den regionala som den lokala, betydelse för klimatanpassningen utvecklas,. Bebyggelseutveckling Förvaltningen föreslår att: Principer för bebyggelseutveckling lyfts fram för hur bebyggelse ska utvecklas. Potentialen i en integrerad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering ska ytterligare förstärkas; i första hand i de regionala stadskärnorna och den centrala regionkärnan, i andra hand genom kollektivtrafiknära stadsutveckling. Landstingets möjlighet att bidra till en resurseffektiv bebyggelsestruktur genom sina kärnverksamheter förtydligas, till exempel genom drift och utveckling av kollektivtrafik, lokalisering av hälso- och sjukvård samt kulturverksamhet. Dessa frågor kopplas till bevarande och effektivisering av befintlig verksamhet snarare än nyinvestering. Prioriterade delar av regionen där det genom bebyggelseutveckling och förtätning går att höja stadskvaliteter och stärka områden med sociala utmaningar ska, om möjligt, pekas ut. Barnperspektivet ska lyftas tydligare och skrivningar om hur den fysiska miljön påverkar människan läggas till. Här ingår att utveckla skrivningar om folkhälsoaspekter i bebyggelsen. Effekter av och åtgärder för att minska fysiska barriärer mellan bebyggelseområden ska lyftas. 20 (25)
Transportsystemet Förvaltningen föreslår att: Den föreslagna inriktningen på transportsystemets utveckling tydliggörs så att en ändamålsenlig och transporteffektiv regional struktur kombineras med ekonomiska styrmedel och regleringar. En inriktning för gång-, cykel, bil- och kollektivtrafik utvecklas för olika delar av regionen och förhållningssätt för att integrera transportsystemet med bebyggelse- och stadsutveckling förstärks ytterligare. Den stora potentialen för teknikutveckling i transportsystemet och dess avgörande betydelse för hur regionen klarar klimat- och miljömål kopplas till behovet av lämpliga styrmedel och digitaliseringsåtgärder. Det syftar till att stimulera till ett resurseffektivt och transportsnålt, såväl som teknikneutralt, transportsystem. Regionala samband och funktioner som behöver stärkas identifieras för att kunna hanteras i efterföljande planeringsprocesser. Det gäller särskilt behov av att knyta samman olika delar av regionen, inte minst på tvären. Klimatvänliga marktransporters betydelse lyfts och kopplas ihop med utvecklingen av Arlanda som internationell storflygplats, men även som regionalt viktig arbetsplats. Ett tydliggörande av de i närtid liggande behoven av framtida investeringar kopplade till Arlanda flygplats utvecklas. Frågan är direkt kopplad till Bromma flygplats vara eller icke vara i ett 2050-perspektiv, vilket förstärker vikten av en tydlig regional inriktning för frågan. Förhållningssätt till framtida klimatanpassning av ombyggnation och nyinvestering i infrastruktur utvecklas kopplat till nya statliga direktiv. Förhållningssätt till hur cykelns konkurrenskraft, framkomlighet och attraktivitet kan stärkas i förhållande till bilen. Tekniska försörjningssystem Förvaltningen föreslår att: Behov av nya lösningar för länets bränsleförsörjning beskrivs utifrån den planerade nedstängningen av länets två centrala depåer för flytande bränslen (Loudden i Stockholms stad och Bergs oljehamn i Nacka kommun). Ställningstagande i frågan om dessa två depåer behöver avvakta besked från pågående utredning som länsstyrelsen tillsammans med en rad statliga myndigheter, energibranschen och de berörda kommunerna genomför under 2017. Utställningsförslaget föreslås hantera detta genom att använda utredningsområde där markfrågan ej är löst. 21 (25)
Länets samlade mål för en minskad energianvändning ska utredas på grund av starka signaler från elenergisektorn om att tidigare mål kan bli mycket svåra att uppnå på grund av en prognosticerad ökning av elefterfrågan till år 2030. Det vattenskydd som pekas ut i RUFS2010 föreslås fortsatt gälla i utställningsförslaget, inklusive sjön Yngern. Avsnittet om regionens avfallshantering utvecklas och kompletteras även med frågor om cirkulära system. Grönstruktur/naturmiljöer inklusive ekosystemtjänster Förvaltningen föreslår att: Förhållningssätt för den lokala grönstrukturen blir tydligare, särskilt kopplat till förtätning och stadsutveckling. Förhållningssätt till regionens ekosystemtjänster utvecklas. Det fortsatta behovet och utvecklingen av samverkan i de gröna kilarna beskrivs tydligare. Ett regionalt förhållningssätt till strandskyddsfrågan utvecklas och kopplas till såväl tillgänglighet, bevarande- som utvecklingsfrågor. Blåstruktur/vattenmiljöer inklusive ekosystemtjänster Förvaltningen föreslår att: Regionens frågor kopplat till havsplanering, Mälaren och andra sjöars viktiga funktioner, avrinningsområden och vattenkvalitet m m samlas i ett eget avsnitt för att förtydliga dessa frågors regionala status. Landsbygd Förvaltningen föreslår att: Utveckling av, och förhållningssätt till, Stockholmsregionens landsbygd beskrivs i ett eget avsnitt. Förhållningssätt utvecklas med syfte att värna länets jordbruksmark utan att hindra bebyggelseutveckling i regionalt strategiska lägen. Förhållningssätt till den regionala livsmedelsförsörjningen utvecklas i samverkan med östra Mellansverige. Skärgård Förvaltningen föreslår att: Stockholmsregionens skärgård beskrivs i ett eget avsnitt. Principiella frågor i den delregionala planen för kust- och skärgård (Rapport 15:2008) inarbetas men kan också behöva utvecklas i ett eget efterföljande planeringsunderlag. 22 (25)
Bostadsfrågor Förvaltningen föreslår att: Bostadsfrågorna belyses från både bostadsförsörjnings- och bostadsmarknadsperspektivet och att förhållningssätt utvecklas för att möjliggöra en bostadsmarknad som är tillgänglig för alla grupper kring både utbud av bostäder och människors möjligheter att efterfråga bostäder. Förhållningssätt utvecklas till det reviderade demografiska bostadsbehovet. Förhållningssätt utvecklas till hur samordning mellan olika aktörer kan leda till goda och hållbara livsmiljöer. Regional ekonomi, näringsliv och entreprenörskap Förvaltningen föreslår att: De regionala förhållningssätten till näringslivet utvecklas liksom hur regionen kan skapa goda förutsättningar för företagande. Förhållningssätt till regionens behov av internationell tillgänglighet och internationell konkurrenskraft utvecklas. Kompetensförsörjning och utbildning Förvaltningen föreslår att: Frågor om framtida arbetskrafts- och kompetensbehov samt tillgång, efterfrågan och utbud av högutbildade utvecklas. Frågor om etablering av utrikesfödda på regionens arbetsmarknad, matchning samt inkludering på regionens arbetsplatser utvecklas. Värdegrunder för studieval (könsfördelning i utbildning) utvecklas. Digitaliseringen och automatiseringens påverkan på arbetsmarknaden utvecklas. Det livslånga lärandet och kompetensförsörjningens komplexitet i ett allt mer diversifierat och specialiserat arbetsliv beskrivs. Forskning och innovation Förvaltningen föreslår att: Det akademiska landskapet i Stockholmsregionen och vikten av att stärka akademiska stråk i ett framtidsperspektiv beskrivs. Akademins roll för att underbygga innovationskraft lyfts fram. Innovationssystemets roll för regionens utveckling lyfts tydligare. Landstingets roll inom forskning och innovation förtydligas. Samhällsservice inklusive hälso- och sjukvård Förvaltningen föreslår att: Avsnittet om Hälso- och sjukvård utvecklas och förstärks med annan offentlig service kopplat till regionala aspekter. 23 (25)