Redovisning av regleringsbrevsuppdrag Solbeteende

Rapport Datum: 2015-01-29 Handläggare: Johan Gulliksson Diarienr: SSM2015-1808 Redovisning av regleringsbrevsuppdrag Solbeteende Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (22) Innehåll Sammanfattning och förslag... 3 1. Inledning... 5 1.1 Uppdragsbeskrivning... 5 1.2 Bakgrund... 5 2. Redovisning... 8 2.1 Åtgärder genomförda av SSM... 8 2.2 Åtgärdsförslag 2016-2019... 10 2.2.1 Genomförande... 10 2.2.2 Sammanfattning av informationsinsamling... 11 2.2.3 Kostnader och åtgärdsplan för perioden 2016-2019... 12 Bilaga 1 Solstress En rapport om svenskars solande Bilaga 2 Delrapport Projekt UV-skyddade utemiljöer Bilaga 3 Kostnadsberäkning Movium Bilaga 4 Kostnadsberäkning Intellecta Corporate

Sida 3 (22) Sammanfattning och förslag Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2015 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att ändra människors solningsbeteende och ta fram en plan för åtgärder under perioden 2016 2018 som på sikt kan leda till minskat antal hudcancerfall. SSM ska redovisa uppdraget senast den 1 februari 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Negativ trend fler och fler får hudcancer Antalet hudcancerfall har ökat stadigt under de senaste årtiondena, både i Sverige och i många andra länder. Allt pekar på en fortsatt starkt negativ trend i Sverige är hudcancer den cancerform som ökar snabbast. Hudcancer utgör 16 procent av alla cancerfall och är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor (se fig. 1). Enligt Socialstyrelsens rapport Cancerincidens i Sverige 2013 är den genomsnittliga årliga ökningen i incidens, baserat på det senaste årtiondet, 5,5 procent för män och 5,2 procent för kvinnor när det gäller malignt melanom, som är den allvarligaste typen av hudcancer (se fig. 2). Den viktigaste orsaken till ökningen av antalet hudcancerfall i Sverige är troligen hur vi väljer att exponera oss för UV-strålningen från solen. Vad är det då som har förändrats? Under de senaste årtiondena har vi i Sverige fått fler semesterdagar och därför fått möjlighet att vistas i solen på ett annat sätt än tidigare. Charterresor och solresor har under denna period blivit vanligare. På senare tid har dessutom resandet till varmare länder under vintern ökat. Under dessa årtionden har också solarierna gjort sitt intåg på marknaden. Sverige sticker ut när det gäller beteende och attityder som är kopplade till solvanor på ett sätt som ökar överexponeringen av UV-strålning. SSM har lång erfarenhet av hudcancerprevention SSM har byggt upp hög kompetens och lång erfarenhet inom området. Myndigheten har genomfört riskbedömningar och tagit fram råd, rekommendationer och föreskrifter som ska bidra till att minska de skadliga effekterna av UV-strålning. Med stöd från myndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor följer SSM forskningen inom området. En viktig del i myndighetens UV-arbete är att öka kunskapen om riskerna med UV-strålning samt att ge råd och rekommendationer om hur man själv kan minska den överdrivna exponeringen för UV-strålning. Exempel på större kommunikationsinsatser som myndigheten har genomfört under de senaste åren är barnboken En bok om solen, som delats ut till barn i förskoleåldern utveckling av en app och en webbtjänst där användaren kan beräkna sin egen soltid för att undvika solbränna produktion av tre filmer 450 nyanser av rött som utgår från tre situationer då risken att bränna sig är stor. Fördubbling av resurser ger möjligt att satsa på UV-skyddade utemiljöer för barn SSM föreslår regeringen att myndigheten tillförs resurser om 3 000 tkr per år utöver dagens budget på 3 500 tkr per år. Den totala årliga budgeten blir då 6 500 tkr. Ökningen innefattar en tillsvidaretjänst samt driftmedel. Med ökade resurser kan SSM göra en satsning på att skapa bättre UV-skyddade utemiljöer för barn, vilket myndigheten bedömer inte är möjligt att genomföra med nuvarande budget. Barn är extra känsliga för UV-strålning och genom att skapa skuggiga utemiljöer kommer barn och ungdomar att skyddas från den starka solen utan att aktivt behöva tänka på solskydd. SSM har därför valt att fokusera på miljöerna där barn vistas, istället för att föreslå aktiviteter som innefattar lärandemål för elever i grundskola. I arbetet med UV-skyddade utemiljöer kommer SSM att samarbeta med andra myndigheter till exempel Folkhälsomyndigheten,

Sida 4 (22) Boverket, SKL samt Barnhälsovården. En av de föreslagna åtgärderna är att upprätta ett nationellt tillsynsprogram i syfte att ge stöd åt kommunens tillsynsarbete vad gäller UVskyddade utemiljöer på skolgårdar. Ett annat åtgärdsförslag är att utveckla en målgruppsanpassad hemsida för yrkesverksamma planerare och arkitekter med exempel, idéer och konkreta tillvägagångssätt för att skapa goda sol- och skuggförhållanden i förskolans och skolans utemiljö. Med ökad budget kan SSM också vidareutveckla kommunikationsarbetet gällande nya målgrupper, budskap och kanaler. Genom att målgruppsanpassa insatserna är förutsättningarna större att åstadkomma faktisk förändring i inställningar och beteende för de nya målgrupperna. Hudcancerstatistiken och problematiken generellt kring solbeteendet ser likartad ut i de nordiska länderna. Som en jämförelse avsätter danska Cancerfonden motsvarande sju årsarbetskrafter åt arbete med UV-strålning samt 10 000 tkr årligen och norska Statens strålevern avsätter ungefär fyra årsarbetskrafter. Åtgärderna som föreslås i denna rapport bedöms öka förutsättningarna att nå preciseringen om hudcancerprevention i miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. SSM avser återkomma till regeringen med ekonomiska anspråk i budgetunderlaget inför 2017.

Sida 5 (22) 1. Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Av regeringens uppdrag framgår det att Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att ändra människors solningsbeteende och underlätta möjligheterna till rätt beteende i syfte att på sikt minska antalet hudcancerfall. Vidare ska myndigheten ta fram en plan för åtgärder under perioden 2016 2018. Planen ska avse dels åtgärder inom nuvarande ekonomisk ram, dels förslag på åtgärder som är möjliga att genomföra med en ökad ekonomisk ram. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). Regeringen har redan beslutat om SSM:s regleringsbrev för 2016. Det innebär att om regeringen skulle välja att förändra SSM:s resurser för UV-åtgärder kommer detta tidigast att få effekt 2017. SSM har därför valt att utöka den av regeringen angivna perioden för åtgärdsplanen med ett år. Den period för åtgärder som redovisas i föreliggande rapport är därför 2016-2019. 1.2 Bakgrund I många länder finns idag en trend där antalet hudcancerfall ökat stadigt under de senaste årtiondena. I Sverige är hudcancer den cancerform som ökar snabbast. Hudcancer utgör 16 procent av alla cancerfall och är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor (se fig. 1). Enligt Socialstyrelsens rapport Cancerincidens i Sverige 2013 är den genomsnittliga årliga ökningen i incidens, baserat på det senaste årtiondet, 5,5 procent för män och 5,2 procent för kvinnor när det gäller malignt melanom, som är den allvarligaste typen av hudcancer (se fig. 2) samt 4,9 procent för män och 6,5 procent för kvinnor för övrig hudcancer (skivepitelcancer) (se fig. 3).

Sida 6 (22) Figur 1. De 10 största cancersjukdomarna: De vanligaste cancerformerna hos män och kvinnor. (från Cancerincidens i Sverige 2013. Socialstyrelsen 2015) Figur 2. Malignt melanom, incidens och mortalitet: Incidens och mortalitet för invasiva hudmelanom i Sverige mellan 1970 och 2013 (från Cancerincidens i Sverige 2013. Socialstyrelsen 2015)

Sida 7 (22) Figur 3. Skivepitelcancer, incidens och mortalitet: Incidens för skivepitelcancer i Sverige mellan 1970 och 2013. (från Cancerincidens i Sverige 2013. Socialstyrelsen 2015) Eftersom hudcancer uppkommer många år efter att skadan på arvsmassan uppstår är det svårt att säkerställa orsakerna till varför denna ökning sker. En hypotes skulle kunna vara att ozonskiktet har varit så pass nedbrutet att det har varit en period med en klart högre instrålning av UV-strålning. Observerade historiska förändringar och framtida uppskattade förändringar av den naturliga UV-strålningen bedöms dock vara små i förhållande till de överdoser som ett riskbeteende i solen medför. Om det alltså inte är en ökad instrålning av UV-strålning som ligger bakom ökningen av hudcancerfall är det troligen hur vi väljer att exponera oss för UV-strålningen som har störst påverkan. Därför bör fokus framförallt läggas på att förändra ett solbeteende som innebär en överexponering för UV-strålning. Om man bortser från förändringarna av den naturliga UV-strålningen måste man försöka se vad som i övrigt har förändrats under den tid som man har samlat in hudcancerstatistik. En förändring under de senaste årtiondena är att vi i Sverige har fått fler semesterdagar och därför har fått möjlighet att vistas i solen på ett annat sätt än tidigare. Charterresor och solresor har under denna period blivit alltmer vanliga. I en rapport från SSM (2015:23 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2015) kan man läsa om svenskars resor till soliga länder. I rapporten hänvisar man till resultat från marknadsundersökningar utförda av Rese- och turistdatabasen, TDB, som publicerades i Vagabonds resemagasin i juni 2014. Där framgick det att svenska folkets resande under 2013 ökade med totalt 8 procent jämfört med 2012. Vad gäller resor till soliga länder har antalet resor till Spanien nästan fördubblats på tre år, och landet leder nu solreseligan stort med över 2 miljoner resor under 2013. Thailand har under många år varit bland svenskarnas mest populära resmål. Under rekordåret 2010 företogs över 440 000 resor dit. Det har även blivit vanligare att man väljer att lägga solresor på vintern. I en undersökning (http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/myndighetshandling/enkater/201 2/Enkatundersokning-om-solvanor/) som SSM initierat såg man att den vanligaste perioden att resa var under februari, men det var även många som reste under januari och mars. Anledningen till att dessa resor kan vara en del av problemet är att vi under hösten i Sverige har förlorat det mesta av hudens naturliga skydd som byggs upp under sommaren. Om man även tar i beaktande att man i många fall reser till ett område med klart starkare sol än vad man kan utsättas för i Sverige finns det en stor risk för att man exponerar den

Sida 8 (22) oskyddade huden för en intensiv UV-strålning och alltså ökar risken för de negativa hälsoeffekterna. Under dessa årtionden har också solarierna gjort sitt intåg på marknaden. Resultaten från en internationell undersökning om beteende och attityder som är kopplade till solvanor, som presenterades i en rapport från SSM:s vetenskapliga råd (2011:14 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2010), visade att: 70 % rapporterade någon form av solning i syfte att bli brun under det senaste året, deltagare från Sverige och Italien solade mer än de från andra länder, svenskarna föredrog också en djupare solbränna än deltagare från andra länder, hälften av deltagarna rapporterade att de bränt sig ordentligt i solen minst en gång under det senaste året, svenskarna skyddade sig minst jämfört med deltagare från andra länder. Det finns en mängd riskfaktorer för hudcancer som interagerar med varandra och det är svårt att utvärdera hur stor betydelse varje enskild riskfaktor har på individnivå. Bortsett från dessa individuella riskfaktorer är en av de mest betydelsefulla miljöfaktorerna solexponering. Graden av denna exponering går att påverka på egen hand genom ett ändrat beteende, till skillnad från de flesta av individfaktorerna. För malignt melanom är en av de starkaste riskfaktorerna intensiv, intermittent solexponering (solning som sker nu och då) i ungdomen som orsakar solbränna. Risken ökar också ju starkare solen är där man befinner sig. Vanliga individfaktorer är exempelvis solkänsliga hudtyper, där personer med rött/rödblont hår och blå/grön ögonfärg är känsligast, och personer med stort antal nevi (födelsemärken). Även typen av nevi har betydelse. Sammanfattningsvis är det alltså väldokumenterat att UV-strålning kan orsaka hudcancer. Vad man även har sett är att det går att påverka denna risk genom att förändra riskbeteenden man eventuellt har i solen. De i kapitel 2 föreslagna åtgärderna bedöms förbättra solbeteendet hos målgrupper som antingen idag har ett solbeteende som kan räknas som riskfyllt eller som har en känslig hud och löper större risk att drabbas av solens negativa effekter, och genom detta minska den ökning av årliga fall av hudcancer som pågått under en lång tid. 2. Redovisning 2.1 Åtgärder genomförda av SSM I nedanstående avsnitt redovisas den del av uppdraget som avser genomförda åtgärder. SSM har sedan myndigheten bildades 2008 arbetat pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Hudcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige, och antalet fall ökar snabbt. Orsaken till detta bedöms vara ökad exponering för UV-strålning från solen och solarier. En viktig del i myndighetens UV-arbete har därför varit att öka kunskapen om riskerna med UV-strålning samt att ge råd och rekommendationer om hur man själv kan minska

Sida 9 (22) den överdrivna exponeringen för UV-strålning. SSM tar årligen fram en plan för det kommande året och arbetar enligt en kommunikationsstrategi där fokus ligger på att vända sig till tydligt och väl avgränsade målgrupper, att ha ett trovärdigt budskap anpassat till individen och att kommunicera budskapet med timing så nära risktillfället som möjligt. Några exempel på större kommunikationsinsatser som genomförts under de senaste åren. Produktion av tre filmer om solen som riktar sig till målgruppen unga vuxna. Filmerna har kopplats till tre perioder då svenskar har semester hemma samt reser utomlands på så kallade solresor. Filmerna spreds via kanalerna Facebook, Youtube och Twitter. Filmerna har också visats på SVT Anslagstavlan och nått minst 1,5 miljoner tittare. Produktion av en smartphone-app Min Soltid, som togs fram för att SSM skulle kunna erbjuda ett enkelt och tydligt hjälpmedel när man vistas utomhus. Appen beräknar hur länge man kan vara i solen utan att bränna sig beroende på var man befinner sig, hur känslig man är för solen och vilken tid på dagen det är. Appen finns framtagen både för Android-mobiler och för Iphone. Appen har laddats ner cirka 92 000 gånger och har använts i flera kommunikationsinsatser. Beräkningsfunktionen i Min Soltid finns även tillgänglig på myndighetens externa webbplats med egen domänadress, www.minsoltid.se. SSM har tagit fram En bok om solen av författaren Pernilla Stalfelt. Den ska underlätta för lärare på förskolenivå att lära barnen mer om solen och dess strålar. I boken får barnen lära sig hur de kan skydda sig så att de inte bränner sig. Boken har skickats ut till förskolor, sex-årsverksamheter, lågstadieskolor och fritids. I samarbete med Regionalt cancercentrum väst (RCC Väst) och Norrbottens läns landsting har boken också delats ut till olika intressenter i regionerna. För att nå ut till så många som möjligt behöver SSM använda sig av samarbetsparterns där möjligheten finns. Exempelvis samarbetar SSM sedan 2006 med Svenska livräddningssällskapet (SLS). SLS utbildar kontinuerligt simlärare, vilka i sin tur årligen lär runt 400 000 barn runt om i landet att simma. I samband med simträning arbetar SLS även med att sprida kunskap om solvett. Genom samarbetet når budskapen om våra solråd ut till ett stort antal barn. För att kunna avgöra om det sker förändringar i samhället vad gäller solvanor och exponering för UV-strålning genomför SSM sedan 2005 en årlig undersökning om svenskarnas solvanor, i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB). Årligen tillfrågas 2 000 personer i åldern 18 74 år. Resultatet rapporteras varje år som en del i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Dessa resultat har även använts i samband med olika typer av kommunikationsinsatser. Myndigheten har även genomfört andra undersökningar för att få en uppfattning om specifika solbeteenden, exempelvis solvanor vid solresor under vintern. Även dessa resultat har använts i olika typer av kommunikationsinsatser. SSM har också genomfört riskbedömningar och tagit fram råd och bestämmelser som ska bidra till att minska de skadliga effekterna av UV-strålning. Med stöd från myndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor följer SSM forskningen inom området. Rådet sammanställer kunskapsläget i en årlig rapport till SSM. Rådet ger också vägledning inför ställningstaganden i frågor där det krävs en vetenskaplig prövning av olika uppfattningar eller ståndpunkter. Myndigheten vidareförmedlar även rådets vägledning till andra organisationer som Cancerfonden, landstingen, länsstyrelser, RCC och Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi. SSM har även tagit fram föreskrifter för verksamheter som hanterar UV-strålning. Myndigheten har till exempel tagit fram särskilda regler som solarieverksamheter ska

Sida 10 (22) följa. SSM har lämnat vägledning till andra myndigheter i deras tillsyn av verksamheter där UV-strålning förekommer. Bland annat ger myndigheten stöd till kommunerna som sedan hösten 2007 har ansvar för tillsynen över solarier. Myndigheten har även föreslagit att en åldersgräns på 18 år ska införas för att få sola solarium. SSM har uppmanat landets kommuner att överväga att sluta erbjuda allmänheten möjlighet att sola solarium. Under perioden 2008 2015 har SSM årligen haft ungefär mellan 1,5 2 årsarbetskrafter som arbetat inom UV-området. SSM har avsatt ungefär 1 400 tkr årligen för verksamheten med UV-strålning. Under 2015 avsattes en högre driftbudget för arbete med UV-frågor (3 000 tkr), denna användes i arbetet med regeringsuppdraget. Kostnaden för att utveckla, vidareutveckla och marknadsföra appen Min soltid under 2012 2014 var 2 200 tkr. Hudcancerstatistiken och problematiken generellt kring solbeteendet ser likartad ut i de nordiska länderna och som en jämförelse har den danska Cancerfonden (Kræftens Bekæmpelse) motsvarande sju årsarbetskrafter som arbetar med UV-strålning och hudcancerprevention och man har avsatt cirka 10 000 tkr årligen för aktiviteter som fokuserat på sol och hudcancerprevention. Statens strålevern (Strålsäkerhetsmyndighet i Norge) avsätter ungefär 4 årsarbetskrafter till arbetet med UV-strålning och man har vid tillfällen när nya regler eller system ska införas tillfört ytterligare en årsarbetskraft. 2.2 Åtgärdsförslag 2016-2019 2.2.1 Genomförande För att ta fram förslag på åtgärder delades arbetet upp i två delar. I den ena delen samlades information in från nationella och internationella kampanjer och aktiviteter som genomförts i syfte att minska människors exponering för UV-strålning från solen. I den andra delen lyftes blicken från arbete som rör sol och hudcancerprevention och istället inhämtades information från aktörer som arbetar preventivt med frågor som rör andra beteenderelaterade hälsorisker eller som arbetar med beteendeförändring generellt (Systembolaget, RFSU, Movium, Kairos Future, Malmö stad, Yvonne Brandberg, Erik Modig, Nätverket mot cancer och LSU (Sveriges ungdomsorganisationer)). Arbetet inleddes med att identifiera företag, organisationer och myndigheter som var lämpliga att kontakta. Strävan har varit att få en viss spridning vad gäller aktörernas uppdrag och fokus. Efter att ha genomfört informationsinsamlingen bedömde SSM att det krävdes en fördjupning för att få bättre förståelse för hur läget avseende solbeteendet är i Sverige idag. Kairos Future (konsult- och analysföretag som hjälper företag och organisationer att förstå och forma sin framtid) gjorde en analys av solbeteendet i Sverige genom att använda sig av omvärldsanalys, netnografi och etnografi. SSM hade redan före 2015 insett vikten av att börja arbeta mer fokuserat med utomhusmiljöer, eftersom det inte går att bara arbeta med kommunikation och information för att få människor att ändra sitt beteende. En ändrad utemiljö kommer indirekt att ge en minskad exponering i vissa fall och göra det enklare att välja en skuggigare plats. SSM har valt att inte föreslå aktiviteter som innefattar lärandemål för elever i grundskola utan att fokusera på miljöerna där barn vistas. På uppdrag av SSM initierades ytterligare ett projekt som genomfördes av Movium (en tankesmedja under Sveriges Lantbruksuniversitet). Moviums uppdrag var att ta fram ytterligare information om hur SSM kan arbeta med frågor som rör utomhusmiljöer. Projektet bestod bl.a. av ett

Sida 11 (22) seminarium där UV-skyddade utemiljöer diskuterades med inbjudna representanter från organisationer som kan tänkas samarbeta i frågan som t.ex. Folkhälsomyndigheten, Boverket, SKL och Barnhälsovården. Kostnadsanalysen av åtgärdsförslagen har genomförts av Intellecta Corporate och Movium. 2.2.2 Sammanfattning av informationsinsamling Utifrån informationsinsamlingen har SSM nedan sammanfattat de mest väsentliga iakttagelserna som också utgjort grunden när myndigheten tagit fram åtgärdsförslagen. En av de viktigaste aspekterna när man arbetar med att förändra ett beteende är att arbeta långsiktigt. Det är inte möjligt att åstadkomma beteendeförändringar genom exempelvis enskilda kampanjer, utan dessa måste ingå i en långsiktig strategi. Enskilda mediala kampanjer bör kunna motiveras väl och vara en tydlig del i en strategi och inte genomföras ad hoc. Den första punkten gör det tydligt att det blir viktigt med samarbeten av olika slag. Dels för att SSM:s resurser att driva arbetet är begränsade, men också för att det är viktigt att hitta de kanaler och samarbetspartners som är lämpligast att vara avsändare vid exempelvis en kommunikationsinsats. Utvärderingar och uppföljningar är en viktig del i arbetet för att man ska kunna se om de insatser man utför ger någon effekt. En svårighet med utvärdering och uppföljning av beteendeförändringar är att det är svårt att koppla enskilda aktiviteter till ett ändrat beteende i solen eller ändrade attityder. I dagsläget har SSM en årlig enkätundersökning om svenskars solvanor. Det finns dock begränsningar i hur väl man kan dra slutsatser från denna undersökning. En minskad vilja att delta i enkäter är en del av problemet. Detta gör det svårt att jämföra enkätresultat om urvalet av respondenter förändras. Det kan även innebära att det är personer som har intresse av frågan som svarar i högre utsträckning och därmed gör utvärderingen skev. En utveckling och revidering av den befintliga solvaneundersökningen är därför önskvärt. Ett arbetssätt som diskuterats under de senaste åren på SSM har varit att åstadkomma förändring av skönhetsidealen för att därmed minska viljan att bli solbränd. Det har dock blivit tydligt att denna väg inte är praktisk genomförbar. Det kommer att krävas väldiga resurser samt att man får med sig några av de största aktörerna i skönhets- eller modeindustrin. Även om man skulle lyckas med detta finns det inte några garantier för att det skulle leda till framgång i arbetet. Valet av målgruppen eller målgrupperna för olika insatser/kampanjer kommer att vara mycket viktigt. SSM har fokuserat på att arbeta med barn upp till 12 år och vuxna kring barn. Under de senaste åren har försök gjorts att vända sig till ungdomar och unga vuxna. Detta arbete bör man dock prioritera ned eftersom det är svårt att ändra ett beteende för målgruppen unga vuxna/tonåringar. Utseendefixeringen är högre i denna ålder och man är mer benägen att ta risker. Yngre barn går att påverka med rationella argument i större utsträckning än tonåringar. Därtill har barn en känsligare hud än vuxna och har lång tid kvar att leva vilket gör att skador som inträffar i yngre år kan hinna utvecklas till hudtumörer när de blir äldre. Att arbeta med vuxna kring barn är också gynnsamt eftersom dessa känner ett ansvar för barnens hälsa och har lättare att ta till sig information om solskydd jämfört med många andra målgrupper. SSM:s

Sida 12 (22) prioritering med informationsarbetet riktat mot barn upp till tolv år, och vuxna kring barn, bör alltså fortsätta. SSM bör också göra en ytterligare specificering av målgrupperna för att därmed hitta rätt personer med hjälp av riktade budskap. Det kommer att krävas ett mer omfattande arbete i förberedelsefasen. Det bedöms dock betala sig genom att den information som man ger lättare kan resultera i en beteendeförändring. Kairos Future har t.ex. identifierat en specifik målgrupp, de medvetet okunniga, som representerar ca 55 % av diskussionerna i sociala medier. Denna målgrupp känner till att det finns olika typer av strålning och att solning kan vara skadligt. De är också mottagliga för information i medier och söker även själva information, om än med en ganska låg ambitionsnivå. För just denna målgrupp handlar det om att nå ut med pålitlig information. Informationen bör också vara lätt sökbar. Trots de iakttagelser som redovisas ovan bör SSM fortsätta med det informationsarbete som är av en mer allmän karaktär. Långsiktighet och upprepning av budskap är en avgörande del för att åstadkomma beteendeförändringar. Genom denna typ av informationsinsatser har SSM möjlighet att nå ut till många människor med råd om hur man kan skydda sig mot solen. I dagsläget har svenskarna en relativt god grundkunskap om solen och det är viktigt att SSM fortsätter med generella informationsinsatser så att denna kunskapsnivå också fortsättningsvis förblir hög. För allmänna informationsinsatser kan man också försöka att hitta miljöer där det redan finns ett engagemang för frågan. I dessa fall krävs det inte lika mycket för att påverka beteenden. 2.2.3 Kostnader och åtgärdsplan för perioden 2016-2019 Utifrån den informationsinsamling som SSM har utfört har ett antal åtgärds- och aktivitetsområden identifierats. SSM:s bedömning är att dessa områden kommer att ge en åtgärdsplan som når de målgrupper som dels har ett riskbeteende, men som också har störst sannolikhet att ändra sitt solbeteende. Några av de viktigare iakttagelserna som ligger till grund för förslagen är att SSM bör fortsätta att fokusera på målgruppen barn och vuxna kring barn. Beteenden är svåra att ändra och kräver därför ett långsiktigt arbete. Att arbeta med utemiljöer är ett sätt att hantera svårigheten att ändra människors beteende. Om en utemiljö förändras på ett sådant sätt att exponeringen för solljus minskar kräver detta mindre av individen än en beteendeförändring. SSM har tagit fram kostnadsberäkningarna med stöd av Intellecta Corporate samt av Movium. Intellecta Corporate har varit i kontakt med tryckerier, upphovsrättsinnehavare, underleverantörer, tänkta målgrupper och andra aktörer för att kunna göra så realistiska uppskattningar som möjligt. Movium har genomfört kostnadsberäkningarna för de åtgärder som rör utemiljöer. Kostnadsberäkningarna avser endast medel för verksamhet och avser inte kostnader för personal på SSM. SSM föreslår regeringen att myndigheten tillförs resurser om 3 000 tkr per år utöver dagens budget på 3 500 tkr per år. Den totala årliga budgeten blir då 6 500 tkr. Ökningen innefattar en tillsvidaretjänst samt driftmedel. Med ökade resurser kan SSM göra en satsning på att skapa bättre UV-skyddade utemiljöer för barn, vilket myndigheten bedömer inte är möjligt att genomföra med nuvarande budget. Barn är extra känsliga för UV-strålning och genom att skapa skuggiga utemiljöer kommer barn och ungdomar att skyddas från den starka solen utan att aktivt behöva tänka på solskydd. SSM har därför valt att fokusera på miljöerna där barn vistas, istället för att föreslå aktiviteter som

Sida 13 (22) innefattar lärandemål för elever i grundskola. I arbetet med UV-skyddade utemiljöer kommer SSM att samarbeta med andra myndigheter till exempel Folkhälsomyndigheten, Boverket och SKL samt Barnhälsovården. En av de föreslagna åtgärderna är att upprätta ett nationellt tillsynsprogram i syfte att ge stöd åt kommunens tillsynsarbete vad gäller UV-skyddade utemiljöer på skolgårdar. Ett annat åtgärdsförslag är att utveckla en målgruppsanpassad hemsida för yrkesverksamma planerare och arkitekter med exempel, idéer och konkreta tillvägagångssätt för att skapa goda sol- och skuggförhållanden i förskolans och skolans utemiljö. Med ökad budget kan SSM också vidareutveckla kommunikationsarbetet gällande nya målgrupper, budskap och kanaler. Genom att målgruppsanpassa insatserna är förutsättningarna större att åstadkomma faktisk förändring i inställningar och beteenden för de nya målgrupperna. Åtgärderna som föreslås i denna rapport bedöms öka förutsättningarna att nå preciseringen om hudcancerprevention i miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. SSM avser återkomma till regeringen med ekonomiska anspråk i budgetunderlaget inför 2017. Regeringen har redan beslutat om SSM:s regleringsbrev för 2016. Det innebär att om regeringen väljer att bejaka SSM:s förslag om ökande ekonomiska resurser kommer detta inte få någon effekt förrän tidigast 2017. SSM har därför valt att utöka den av regeringen angivna perioden med ett år. Den period för åtgärder som redovisas i föreliggande rapport är därför 2016 2019. Tabellen nedan listar de åtgärder som planeras ingå i den nuvarande och utökade budgeten för åren 2016 2019.

Sida 14 (22) 2016 Åtgärd En ny enkätundersökning tas fram för att kunna få en snabb återkoppling om hur läget är i Sverige vad gäller beteendet och attityder kring solning och aktiviteter som angränsar till solning. Syftet är att ge SSM en så korrekt bild som möjligt av hur solbeteendet ser ut i Sverige. Resultaten från enkätundersökningen kan användas när man planerar åtgärder och aktiviteter för att minska en överdriven exponering för UVstrålning. Nuvarande budget (1 500 tkr) Kostnad: 50 tkr Utskick av solenkäten. Kostnad: 170 tkr Göra en E-version av En bok om solen i syfte att göra boken mer lättillgänglig för fler barn. Kostnad: 600 tkr Utveckling av appen Min Soltid. Syftet är att utveckla appen och göra den fortsatt attraktiv att använda och ladda ner. Kostnaden gäller utveckling och marknadsföring. Kostnad: 400 tkr Expertstöd för planering och framtagande av information inför införandet av 18- årsgräns för solariesolning. Kostnad: 75 tkr Stöd till SMHI till deras prognoser för UVindex. Kostnad: 90 tkr Stöd till Svenska Livräddningssällskapet så att de kan undervisa barn som lär sig att simma om solvett. Kostnad: 50 tkr

Summa - alla åtgärder 1435 Sida 15 (22)

Sida 16 (22) 2017 Åtgärd Del 1 - Solportalen Utveckla ett koncept, struktur och förslag på innehåll på hemsidor för yrkesverksamma planerare och arkitekter. Hemsidorna ska erbjuda målgruppsanpassade idéer, exempel och konkreta tillvägagångssätt för att skapa goda sol- och skuggförhållanden i förskolans och skolans utemiljöer. Första delen av arbetet föreslås vara kunskapsinsamling/informationsinsamling av Movium. Sedan tar Movium fram förslag på idékoncept för hur man bäst bör tillämpa denna information och i vilken form den bör bli tillgänglig för de olika målgrupperna. Kostnad: 800 tkr Identifiering av nya målgrupper. Syftet är att hitta nya målgrupper som grundar sig på olika typer av intressen, kunskapsnivåer och dyl. för att råden ska har störst möjlighet att kunna anammas av målgrupperna. Kostnad: 150 tkr Utskick av En bok om solen till BVC:er, samt framtagande av övrigt kompletterande material. Kostnad: 1000 tkr Nuvarande budget (1 500 tkr) Nej Nej Nej Utökad budget (3 500 tkr) Utskick av solenkäten. Kostnad: 170 tkr Framtagning av kommunikationspaket för att presentera resultaten (digital populärversion samt presentationsmaterial). Genom att ha ett kommunikationspaket för resultaten kan SSM använda detta på ett mycket smidigare sätt. I dagsläget går SSM igenom den rådata myndigheten erhållit från den befintliga enkätundersökningen för att se om det kan finnas intressanta resultat och sedan själva producera lämpliga bilder. Detta kan effektivisera arbetet och göra det lättare att få ut resultaten i olika mediekanaler. Kostnad: 190 tkr

Sida 17 (22) Kommunikationsinsatser. Framtagande av material som kan användas vid det årliga löpande kommunikationsarbetet. Kostnad: 200 tkr Stöd till SMHI till deras prognoser för UVindex. Kostnad: 90 tkr Om regeringens förslag på åldergräns för solarium går igenom kommer föreskrifterna om solarier behöva revideras. Informationen på hemsidan måste också uppdateras. Detta arbete kommer att bli omfattande men beräknas främst ta tid i anspråk. Kostnaden avser experthjälp för framtagande av informationsmaterial. Kostnad: 50 tkr Stöd till Svenska Livräddningssällskapet så att de kan undervisa barn som lär sig att simma om solvett. Kostnad: 800 tkr Summa alla åtgärder 1500 3450

Sida 18 (22) 2018 Åtgärd Utemiljö - Nationellt samverkansprojekt. Ett samverkansprojekt kring tillsyn av UVskydd i utemiljöer för barn och unga. Lämpliga samverkansparter är Folkhälsomyndigheten, SSM, Boverket och SLU genom tankesmedjan Movium. Syftet är att skapa en gemensam plattform och ge tyngd åt tillsynsarbetet som fokuserar på UV-skyddade utemiljöer. Kostnad: 120 tkr Skolgårdsbarometern Utveckla koncept och prototyp till ett lättnavigerat verktyg för skolledare, personal, föräldrar, barn och unga i den verksamhet som utemiljön är avsedd för. Idén är att kunna diagnostisera utemiljön ( ta tempen på den ) för att ta reda på hur bra eller dåligt UV-skydd gården och dess olika delar har. Kostnad: 370 tkr Del 2 Solportalen. Implementera den information som erhållits under 2017. Kostnad: 500 tkr Film om myter. De undersökningar som finns idag visar ett det finns en relativ hög generell kunskap om UV-strålning och solen. Men det har även framkommit att det finns brister i kunskapen och att myter finns som kan göra att man beter sig på ett riskfyllt sätt i solen. Kostnaden anger förslaget att producera en eller flera mycket korta filmer ( 15 sekunder) gjorda för annonsering på Facebook, Youtube, Instagram och kvällstidningarnas videokanaler innan ordinarie klipp visas (så kallad pre-roll ). Kostnad: 1000 tkr Nuvarande budget (1 500 tkr) Nej Nej Nej Nej Utökad budget (3 500 tkr)

Sida 19 (22) Solarier 18-årsgräns. Informationstillfällen (4 st.) om de eventuellt nya föreskrifterna om solarier. Kostnad: 110 tkr Kommunikationsinsatser. Framtagande av material som kan användas vid det årliga löpande kommunikationsarbetet. Kostnad: 200 tkr Utskick av solenkäten. Kostnad: 170 tkr Stöd till SMHI till deras prognoser för UVindex Kostnad: 90 tkr SSM ska arbeta för att väderprogram i media också ska inkludera information om UV-index. Kostnaden är arbetet för konceptutveckling och framtagning av argument och budskap. Kostnad: 40 tkr Stöd till Svenska Livräddningssällskapet så att de kan undervisa barn som lär sig att simma om solvett. Kostnad: 800 tkr Summa alla åtgärder 1410 3400

Sida 20 (22) 2019 Åtgärd Skolgårdsbarometern del 2. En fortsättning av arbetet från 2017 som består av expertstöd för formgivning och användargränssnitt samt programmering. Kostnad: 1 000 tkr Utemiljödag i Almedalen där SSM kan presentera sina erfarenheter samt material från de senaste årens arbete. Syftet är att lyfta frågan om UV-skyddade utemiljöer bland de som beslutar om, eller ansvarar för utemiljöer. Kostnad: 900 tkr Sökordsoptimering. Identifiering av olika målgrupper utifrån hur man pratar om sol och solbeteende. Sedan tas anpassade budskap fram som kan kopplas till dessa målgrupper. Syftet är att den information som når människor med ett visst fokus eller ett visst intresse nås av ett anpassat budskap som de lättare kan ta till sig, och minska riskbeteendet i solen. Kostnaden gäller inventering av befintligt innehåll och söktermer, innehållsproduktion, uppföljning/anpassning samt annonsering. Kostnad: 130 tkr Utskick av solenkäten Kostnad: 170 tkr Utskick av den äldre solenkäten. Kostnad: 170 tkr Kommunikationsinsatser. Framtagande av material som kan användas vid det årliga löpande kommunikationsarbetet. Kostnad: 200 tkr Nuvarande budget (1 500 tkr) Nej Nej Nej Utökad budget (3 500 tkr)

Sida 21 (22) Stöd till SMHI till deras prognoser för UVindex. Kostnad: 90 tkr Stöd till Svenska Livräddningssällskapet så att de kan undervisa barn som lär sig att simma om solvett. Kostnad: 800 tkr Summa alla åtgärder 1430 3460