- Sociodemografiska skillnader

Erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen bland asylsökande i Uppsala län - Sociodemografiska skillnader Feben Birhane Självständigt arbete 30 hp Läkarprogrammet Uppsala Universitet Handledare: Ragnar Westerling Bihandledare: Josefin Wångdahl Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Innehållsförteckning Förkortningar 1. Abstract 3. Bakgrund 3.1. Flyktingar och asylsökande: Definitioner, lagar och statistik 3.2. Ett europeiskt perspektiv 3.3. Hälsoundersökningen för asylsökande: Ett internationellt perspektiv på tillgänglig forskning, lagar och statistik 3.3.1. Asylsökandes hälsa 3.3.2. Aktuella konventioner och direktiv...9 3.4. Hälsoundersökning för asylsökande: Ett svenskt perspektiv 3.4.1. Lagar och ersättning 3.4.2. Hälsoundersökningens syfte 3.4.3. Hälsoundersökningens komponenter 3.4.4. Samverkan mellan migrationsverket, landstinget och vårdcentraler avseende HU 3.4.5. Asylsökandes informationsbehov 3.4.6. Tolkens roll i informationsöverföring till asylsökande 3.4.7. Kunskapsluckan 3.5. Hypotes 4. Metod 4.1. Studiedesign 4.2. Studiepopulation 4.3. Datainsamling 4.4. Statistisk analys 4.5. Etiska övervägningar 5. Resultat 5.1. Gruppens generella karakteristika 5.2. Sociodemografiska skillnader i erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande i Uppsala län 17 2

5.2.2. Hur tycker asylsökande att man ska få information om HU för AS?...17 5.2.3. Har studiens informanter blivit erbjudna en HU för AS?...18 5.2.4. Förstod de AS innehållet i kallelsen?...19 5.2.5. Vilka förkunskaper har de AS när de ska ta ställning till att göra HU?...19 5.2.6. Hur tycker de AS att man ska bli inbjuden till HU?...20 5.2.7. Varför deltog de asylsökande i HU?...21 5.2.8. Varför deltog de asylsökande inte i HU?...21 5.2.9. Hur fungerade kommunikationen under HU?...22 5.2.10. Vad har de AS för uppfattningar om kommunikationen via tolk under HU?...23 5.2.11. Hur uppfattade de asylsökande HU i stort?...23 6. Diskussion 6.1. Sammanfattning av studiens huvudresultat 6.2. Hur förhåller sig studiens resultat till befintlig forskning?...26 6.3. Hur förhåller sig studiens resultat till hypotesen?...27 6.4. Metoddiskussion 6.5. Reflektioner 6.6. Tack 7. Referenser Bilaga 1: Land Bilaga 2: Utbildning Bilaga 3: Ålder Bilaga 4: Kön 3

Förkortningar AS Asylsökande HU Hälsoundersökning MM- Modersmål MV Migrationsverket PUT Permanent uppehållstillstånd SFI - Svenska för invandrare SMI Smittskyddsinstitutet UNHCR United Nations High Commissioer for Refugees WHO World health organisation 4

1. Abstract Background: Around 50 % of asylum seekers in Sweden participate in the free health examination for asylum seekers, thus there is room for improvement. The aim of this study is to gain more knowledge in general about the asylum seekers experiences and opinions with the health examination and also research whether or not there are sociodemographic differences in their experiences and opinions of the health examination for asylum seekers. The sociodemographic diffrences that we examined in this study were education levels, country of origin, age and gender. Methods: This study is based on a survey with questions regarding the health examination. We visited six SFI (swedish for immigrants) schools in Uppsala län where a total of 93 former asylum seekers participated in the survey. Results: 90 % of the study population had participated in the health examination. Overall, people were pleased with the health examination but the asylum seekers pre- knowledge before deciding to participate was low. Amongst other findings, sociodemographic differences where found regarding both with how the asylum seekers recieved information and knowledge before participating, as well as the communication and help recieved during the health examination. Conclusion: There are sociodemographic differences with regard to the experiences and opinions about the health examination for asylum seekers. Most of these differences were found when studying education levels and country of origin. 2. Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka genomförandegraden av den kostnadsfria hälsoundersökningen för nyanlända asylsökande genom att få ökad kunskap om deras erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen. Dels har fokus legat på att få fram en helhetsbild av samtliga enkätdeltagares erfarenheter och uppfattningar om HU för AS. Dels har en fördjupad kunskap erhållits genom att pröva studiens hypotes, nämligen det finns sociodemografiska skillnader bland de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av HU för asylsökande. Av resultatet framgår att hypotesen kan besvaras jakande på ett flertal punkter. Nedan följer en sammanfattning av studiens huvudresultat. I resultatet framkommer det att det finns ett samband mellan studiepopulationens ursprungsland och de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av HU i nästan samtliga uppställda frågeställningar. Några av de mest intressanta resultaten när just denna parameter studerades är skillnader i hur man önskar få information om HU samt varifrån man de facto har fått information. Nästan samtliga syrier hade fått information av Migrationsverket, medan detta gällde för endast 60 % av somalierna och personer från annat land och ännu färre av afghanerna och irakierna. (V g se bilaga 1) Informationen till de asylsökande borde rimligtvis vara likvärdig så att man med samma förkunskaper ska kunna ta ställning till huruvida man vill delta. I resultatet framgår dock att förkunskaperna inte var riktigt jämbördiga. Syrier och personer från annat land hade bäst 5

förkunskaper kring varför dem blev kallade till en HU och personer från övriga länder sämre kunskap om detta. Något förvånande och nedslående vad gäller de asylsökandes förkunskaper var att 65 % inte kände till att resultaten från HU ej skulle skickas till Migrationsverket (tabell 6). Detta får anses vara oroväckande då det skulle kunna påverka både deltagandegraden i sig, men kanske framför allt de asylsökandes tillit till vården. Även skälen till att delta skiljde sig åt bland länderna. Det faktum att HU var gratis var ett viktigt skäl endast för somalierna. (V g se bilaga 1) Hälsoundersökningens grundläggande syfte, nämligen att förbättra individens hälsa med ökad kunskap och förhindra smittspridning i samhället är även de enkätsvarandes främsta skäl till att delta (tabell 8). Utbildningslängd är ytterligare en viktig parameter som i studien har visats ha ett samband med hur enkätdeltagarna har besvarat ett flertal frågeställningar. Ju högre utbildning som de enkätsvarande hade desto fler hade fått information om HU från Migrationsverket. De med ingen utbildning hade den absolut största andelen som inte hade fått någon information alls om HU från någon aktör. Samma mönster kunde ses när det gällde frågan om de enkätsvarande hade fått ett erbjudande om att delta i HU. (V g se bilaga 2) För att uppnå målet att öka få en ökad kunskap om asylsökandes erfarenheter och uppfattningar om HU, är det högst relevant att undersöka orsakerna till varför vissa inte har deltagit. Riksgenomsnittet på antalet AS som deltar i HU ligger på ca 50 %, vilket är en siffra som i denna studie inte alls är aktuell, då det endast var 9 personer (10 %) som inte hade deltagit i HU (tabell 9). Eftersom antalet var så litet gjordes endast en frekvensanalys på gruppen som visade att 8 av 9 antingen inte visste vad än HU för AS var för något eller angav att de inte hade fått information om HU. Eftersom vi även har sett att det är personerna utan utbildning som har högst andel som inte har fått någon information om HU och som inte har fått en kallelse om att delta är det ett rimligt antagande att de utgör en väsentlig del av gruppen som inte deltog i HU. (V g se bilaga 2) Av resultatet framgår även att ju lägre utbildning man har desto mer ny kunskap som kan bidra till en bättre hälsa upplever man sig ha fått under HU. Överlag kunde man se att de flesta var nöjda med både kommunikationen via tolk och tilliten till tolken. Trots det kunde en viss skillnad skönjas då de lägst utbildade kände större tillit till tolken än de med högre utbildning. (V g se bilaga 2) Ålder och kön är de parametrar som påverkade erfarenheter och uppfattningar om HU minst. Vissa skillnader kunde dock påvisas. I frågan om man kände att man kunde berätta om sina hälsoproblem under HU var de äldsta minst nöjda, följt av de yngsta medan de i medelåldern var mest nöjda. Dessutom fanns viss skillnad i frågan huruvida man önskade sig information om HU via lokal TV- kanal på modersmål, där vi kunde se att detta alternativ var klart populärast i den äldsta ålderkategorin. (V g se bilaga 3) När det gäller skillnader i könstillhörighet framgick i resultatet att fler män än kvinnor kände sig kränkta av HU. (V g se bilaga 4) 6

3. Bakgrund 3.1. Flyktingar och asylsökande: Definitioner, lagar och statistik I en situation då miljontals människor befann sig på flykt i Europa som en konsekvens av andra världskriget antogs år 1951 FN- konventionen angående flyktingars rättigheter. Flyktingdefinitionen begränsade sig då enkom till personer som hade tvingats fly till följd av händelser som hade skett innan 1951. Ett tilläggsprotokoll från 1967 fastslår dock att flyktingkonventionen ska vara tillämpbar för alla världens flyktingar, oavsett tid och plats (1). i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd Som en konsekvens av krig, konflikter och förföljelse befann sig enligt FN:s flyktingorgans, UNHCR, årliga rapport 45,2 miljoner människor på flykt i slutet av 2012, jämfört med 42,5 miljoner i slutet av 2011. Av dem som flydde från krig, konflikter eller förföljelse under 2012 var 15,4 miljoner flyktingar (varav 10,5 miljoner under UNHCR:s mandat och 4,9 miljoner som registrerade palestinska flyktingar under UNRWA:s mandat), 937 000 personer asylsökande och 28,8 miljoner människor på flykt i sitt eget land, s.k. internflyktingar (2). Antalet människor på flykt var år 2012 den högsta registrerade siffran sedan år 1994. Under samma år befann sig 80 % av världens flyktingar i s.k. utvecklingsländer, vilket är att jämföra med 70 % år 2002. De länder som tar emot flest flyktingar är Pakistan (1,6 miljoner), följt av Iran (868,000) och Tyskland (589,700). I förhållande till landets ekonomiska kapacitet är Pakistan fortsatt det land som tar emot flest flyktingar, följt av Etiopien och Kenya (2). Barn under 18 år utgör 46 % av alla flyktingar. Dessutom sökte 21 300 ensamkommande barn asyl under 2012. Det är det högsta antalet som UNHCR någonsin har registrerat (2). Krig är den största anledningen till att människor flyr. Afghanistan, Somalia, Irak, Syrien and Sudan var de fem största ursprungsländerna för flyktingar i slutet av år 2012 och utgjorde tillsammans över hälften av världens flyktingar (2). Definitionen av en asylsökande är en individ som söker internationellt skydd som flykting men vars ansökan ej ännu är avgjord. I artikel 14:1 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter stadgas tydligt varje människas rätt att söka skydd från förföljelse, Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse 3.2. Ett europeiskt perspektiv Europeiska Unionen, och därmed även Sverige, har ratificerat FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen). Detta innebär att en person som är flykting enligt Genèvekonventionens definition, ska beviljas asyl, oavsett i vilket EU- land personen söker asyl (4). Enligt 7

Dublinförordningen som reglerar vilket EU- land som ansvarar för asylprocessen stadgas det att det är det första landet inom EU som en individ söker asyl i, som ska ansvara för asylprocessen (5). EU- medlemmar har utöver Genèvekonventionens definition av flykting ytterligare gemensamma regler för vilka som ska definieras som flyktingar och därmed ha rätt att söka asyl, s.k. alternativt skyddsbehövande. Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig behandling (4). Den gemensamma EU- lagstiftningen angående flykting- och asylrätt ska ses som en gemensam lägsta nivå. EU- länderna gav år 2012 tillsammans uppehållstillstånd till 102,700 asylsökande. De största mottagarländerna var i ordningsföljden Tyskland, Sverige, Storbritannien och Frankrike. De största flyktinggrupperna kom från Syrien, Afghanistan och Somalia (6). Utöver FN:s flyktingkonvention och EU:s gemensamma regler för alternativt skyddsbehövande har Sverige i utlänningslagen stadgat att uppehållstillstånd även ska ges till övriga skyddsbehövande. En asylsökande kan bli bedömd som övrigt skyddsbehövande om han eller hon inte kan återvända till landet p.g.a. väpnad konflikt eller p.g.a. svåra motsättningar i landet, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända till hemlandet p.g.a. miljökatastrof (7). Om en asylsökande person får statusförklaring som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande så är det vanligaste utfallet att personen får ett uppehållstillstånd utan tidsbegränsning, ett s.k. PUT, permanent uppehållstillstånd. År 2012 sökte 43887 personer asyl i Sverige och de tre största grupperna var då syrier, afghaner och somalier. År 2013 skedde en ökning till 54259 asylsökande. Den med marginal största gruppen var syrier, följt av statslösa, eritreaner, afghaner och somalier (8). 3.3. Hälsoundersökningen för asylsökande: Ett internationellt perspektiv på tillgänglig forskning, lagar och statistik 3.3.1. Asylsökandes hälsa Utlandsfödda personer i Sverige har generellt en sämre hälsa än majoritetsbefolkningen (9). Detta gäller i regel för asylsökande i alla länder (10-11) Asylsökande utgör generellt en sårbar grupp till följd av faktorer som härrör till den asylsökandes livssituation före, under och efter flykten, s.k. pre- och postmigrationriskfaktorer (12). Riskfaktorer som relaterar till tiden före migrationen handlar dels om att många asylsökande kommer från länder och konflikthärdar utan adekvata vårdinrättningar. Dels handlar det om att de asylsökande kan ha varit utsatta för tortyr, trauma, splittring av familj och skador vilket kan leda till fysisk och psykisk sjukdom (12-14). Till postmigrationsfaktorer inkluderas bl.a. häktning, längden på asylsökningsprocessen, språkbarriärer, oro inför framtiden och kunskapsbrist i det nya landets hälso- och sjukvårdssystem och dessa faktorer kan således inverka negativt på hälsan (12, 15-16). I en stor litteraturgenomgång som gjordes år 2005 (17) kom man fram till att 1 av 6 asylsökande hade relativt allvarliga fysiska sjukdomar och att upp till 2 av 3 hade upplevt psykiska besvär. 8

Hepatit A och B, HIV/AIDS, tuberkulos, mag- tarmsjukdomar och icke- specifik kroppssmärta hörde till de relativt vanligt förekommande fysiska sjukdomarna. Vad gäller psykiska sjukdomar var depression, sömnsvårigheter och post- traumatisk stressyndrom till följd av tortyr och annat trauma vanligast (12,17). 3.3.2. Aktuella konventioner och direktiv Sverige har tillträtt ett antal internationella konventioner som behandlar hälso- och sjukvård. Varje FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter(18). I FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 24, stadgas att konventionsstaterna ska tillerkänna och sträva efter att uppnå varje barns rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering (19). Enligt den europeiska sociala stadgan, artikel 11, har varje individ rätt till alla åtgärder som kan bidra till en bättre hälsa. Rätten till hälsa utgör även en grundpelare WHO:s konstitution. Europeiska unionens råd antog år 2003 ett direktiv med bestämmelser om vilka miniminormer som ska gälla för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna och är tillämpligt på samtliga individer som söker asyl enligt Genèvekonventionen (20). Av det s.k. mottagandedirektivet, artikel 15, framgår att det är medlemsstaterna som har ansvaret för att de asylsökande får nödvändig hälso- och sjukvård. Hur ordet nödvändig vård ska tolkas förklaras inte särskilt ingående men det ska som minst innefatta akut vård och nödvändig behandling av sjukdomar. Vidare anges att medlemsstaterna tidigt i asylprocessen ska identifiera individer med särskilda behov, t.ex. gravida och personer som har varit utsatta för tortyr eller sexuellt våld, så att nödvändig läkarhjälp eller rehabilitering kan sättas in. Mottagandedirektivet ska ses som ett försök att harmonisera mottagandet av asylsökande inom EU. Direktivet som är bindande ska ses som en lägstanivå för varje EU- land (20). I en komparativ studie från 2005 som syftade till att kartlägga den medicinska screeningen för asylsökande inom EU så fann man att det i alla länder inom, förutom Grekland, fanns någon form av medicinsk screening för nyanlända asylsökande (12). Det finns dock stora skillnader i både innehållet av undersökningen och systematiken mellan de olika länderna. I studien tillfrågas EU- länderna om syftet med den medicinska screeningen för nyanlända, och det är huvudsakligen två perspektiv som lyfts fram. Dels vill man om möjligt, förbättra den asylsökandes hälsa, dels önskar man skydda mottagarlandets population från olika infektionssjukdomar. Innehållet i den medicinska screeningen beror till viss mån på hur länderna prioriterar dessa två syften (12). 3.4. Hälsoundersökning för asylsökande: Ett svenskt perspektiv 3.4.1. Lagar och ersättning Enligt lagen (2008:344) om hälso- och inte är uppenbart obehövligt erbjuda alla asylsökande en hälsoundersökning. Staten kan sedan, via Migrationsverket som myndighet, erbjuda ersättning till landstingen för varje genomförd hälsoundersökning. I schablonersättningen som utgår för HU ingår bl.a. kostnader för hälso- och sjukvård och tolk. 9

3.4.2. Hälsoundersökningens syfte Avsikten med hälsoundersökningen utgår, som tidigare nämnts, ur två olika perspektiv. Individperspektivet: Att i ett tidigt skede upptäcka eventuella sjukdomar för att förbättra den asylsökandes hälsa samt att fastställa det sammantagna vårdbehovet. Möjlighet att ge preventiv hälsoinformation till samtliga nyanlända. Samhällsperspektivet: Att uppmärksamma eventuellt behov utav smittskyddsåtgärder. I den nationella strategin mot HIV/Aids och andra smittsamma sjukdomar spelar hälsoundersökningen för asylsökande en viktig roll för målet att identifiera smittade asylsökande och anhöriginvandrare inom 2 månader efter att ha kommit till Sverige. Minst lika viktigt är dock att oavsett om den asylsökande är HIV- smittad eller ej så utgör hälsoundersökningen ett utmärkt tillfälle att informera om hur det smittar, dvs. en möjlighet till att verka preventivt (22). 3.4.3. Hälsoundersökningens komponenter Hälsoundersökningen består av tre delar enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Individuellt hälsosamtal - dels för att få information om personens bakgrund, eventuella symtom (fysiskt och psykiskt) och vaccinationshistorik, dels för att ge information om svensk hälso- och sjukvård och preventiv hälsoinformation. Provtagning som är individuellt anpassad beroende på vad som framkommer under samtalet men ofta ingår en generell provtagning för alla. Kroppsundersökning (läkarundersökning)- om det framkommer något under samtalet eller av provtagning som pekar på att en kroppsundersökning är av godo. I övrigt ska landstingen erbjuda asylsökande barn hälso- och sjukvård i samma utsträckning som barn som är bosatta inom landstinget. Landstingets skyldighet att erbjuda vård till asylsökande vuxna begränsas dock till vård som inte kan anstå (21). ska tolkas framgår inte närmre av lagtexten. Hälsoundersökningen är frivillig och lyder under hälso- och sjukvårdens sekretess. 3.4.4. Samverkan mellan Migrationsverket, landstingen och vårdcentraler avseende hälsoundersökningen. Kort efter att en ansökan om asyl kommer in till Migrationsverket ska de förmedla den asylsökandes kontaktuppgifter till landstinget som har ansvaret för att en kallelse från aktuell vårdcentral skickas ut till den asylsökande (23). Innan kallelsen skickas ut ska dock de asylsökande ha fått information om hälsoundersökningens syfte och tillvägagångssätt. Hur den här informationen förmedlas till de asylsökande varierar i olika län. I vissa län erbjuder Migrationsverket gruppträffar för nyanlända asylsökande där bl.a. information om HU ges samt skickar ut ett informationsblad. I andra län är det landstingen som står för informationen. Oavsett 10

varifrån och på vilket sätt informationen om HU ges till de AS ska det framgå att vad syftet är, att det är frivilligt och kostnadsfritt (23). Eftersom informationen om hälsoundersökning som ges ofta är en del av mycket annan information, både vad gäller introduktionerna samt det skriftliga informationsbladet finns eventuellt fog att tro att informationen om just hälsoundersökningen är svår att särskilja för de asylsökande (23) 3.4.5. Asylsökandes informationsbehov I en intervjubaserad undersökning där man frågade asylsökande om deras informationsbehov var ett vanligt svar att man ville få mer information om sina rättigheter. Förvisso var det endast ett fåtal som efterfrågade mer information om just hälso- och sjukvården, utan främst information om framför allt asylprocessen, lagar och regler och sysselsättning i form av arbete och undervisning. Majoriteten efterfrågar muntlig information på ett personligt möte, dels p.g.a. att det är lättare att ta till sig informationen då eftersom man kan ställa frågor till informanten, dels p.g.a. att språkliga hinder gör sig gällande vid skriftlig information på svenska. Om skriftlig information skickas ut anser majoriteten av de asylsökande i undersökningen att den ska vara på modersmålet så att en översättare inte behöver eftersökas. Gruppinformationen som ges på Migrationsverket (där bl.a. information om hälsoundersökningen ges) ställer sig de flesta positiva till (24). I samma studie intervjuas även tjänstemän på Migrationsverket som överlag anser att mer information behöver ges om rätten till hälso- och sjukvård trots att det inte alltid efterfrågas av asylsökande eftersom deras främsta fokus ligger på att erhålla ett PUT. Ett flertal anser även att vikten att av hälsoundersökningen kan betonas ytterligare av personalen. Dessutom är det enkelt att påminna om de kan förvänta sig en kallelse med posten (24). Många asylsökande upplever asylprocessen som oerhört stressande vilket kan resultera i bristande förmåga att koncentrera sig och komma ihåg information som ges. Dessutom kan ev. tidigare trauma, låg utbildningsnivå och hälsoproblem leda till en väldigt sårbar situation som gör det svårt att ta till sig information (25). Det är således viktigt att det görs en bedömning om huruvida den asylsökande är receptiv för den information som ges. Tilltron till myndigheter är inte alltid hög bland asylsökande p.g.a. erfarenheter från hemlandet. Det är därför av vikt att informationen om hälsoundersökningen tydliggör att det inte finns någon som helst koppling till själva asylprocessen och att den är sekretessbelagd (23). 3.4.6. Tolkens roll i informationsöverföring till asylsökande. Tolkar spelar, icke förvånande, en viktig roll i informationsöverföring till de asylsökande (25). Vissa asylsökande uttrycker en rädsla att berätta att dem inte förstår vad som sägs under HU. På grund av kunskapsbrist i svenska sekretessregler i vården oroar sig vissa att tolken skulle kunna bli förolämpad och att det i sig skulle kunna påverka asylprocessen på ett icke fördelaktigt sätt. Etniska eller religiösa skillnader mellan tolk och asylsökande kan också leda till minskat förtroende, trots att de har samma ursprungsland (25). Många, särskilt i den somaliska gemenskapen, är oerhört rädda för ett positivt HIV- resultat. På grund av rädsla för stigmatisering inom gruppen föredrar intervjuade HIV- positiva asylsökande telefontolkar för att de inte ska kunna identifieras av tolken (23). 11

3.4.7. Kunskapsluckan Andelen asylsökande som deltog i HU för AS var år 2012 endast 46 % (26). Landstingen har därmed, av olika skäl, inte lyckats med att i tillräcklig utsträckning nå ut till nyanlända asylsökande om sina erbjudanden om en kostnadsfri hälsoundersökning. Varför är då genomförandegraden så låg? För att besvara den frågan pågår vid Uppsala Universitet just nu ett forskningsprojekt inom ramen för smittskyddsinstitutets (SMI) projekt Förbättrad struktur och samordning vid hälsoundersökn genomförandegraden av hälsoundersökningen för asylsökande och görs i samverkan med Migrationsverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen, Stockholm läns landsting, Norrbottens läns landsting, landstinget i Östergötland, region Skåne, Umeå universitet och Uppsala universitet. Ett av delprojekten syftar till att lyfta fram de asylsökandes perspektiv. Genom att utgå från deras egna erfarenheter och uppfattningar av hälsoundersökningen och hur denna svarar mot de behov som målgruppen upplever sig ha, kommer värdefull kunskap erhållas som förhoppningsvis kan leda till en ökad genomförandegrad. Under våren 2013 samlade forskare från Uppsala universitet in enkätsvar från tidigare asylsökande från ovanstående län. Då forskningen kring asylsökandes egna uppfattningar och erfarenheter kring den kostnadsfria hälsoundersökningen som nyanländ är i det närmaste obefintlig och i kombination med den låga genomförandegraden får man anse kunskapsluckan vara stor. Det har i både nationella och internationella studier påvisats att det finns skillnader i både vårdutnyttjande och hälsa mellan kön, åldersgrupper och socioekonomiska grupper (27-30), däremot är dessa faktorer bristfälligt undersökta när det gäller just hälsoundersökningen för asylsökande. Det finns således en kunskapslucka här som denna studie avser att undersöka närmre. Det övergripande syftet även med detta projektarbete är att öka genomförandegraden av den kostnadsfria hälsoundersökningen för nyanlända asylsökande genom att få ökad förståelse för deras uppfattningar och erfarenheter av hälsoundersökningen. Fokus ligger dock endast på informanter i Uppsala län. 3.5. Hypotes Det finns sociodemografiska skillnader bland de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av hälsoundersökningen för asylsökande i Uppsala län. De sociodemografiska skillnaderna som åsyftas i denna studie är kön, ålder, utbildningslängd och land. 12

4. METOD 4.1. Studiedesign Uppsatsen är baserad på en enkätbaserad kvantitativ studie. Utformningen och tillvägagångssätten följer till stora delar den forskning i ämnet som pågår vid Uppsala Universitet. Initialt skickades ett e- mail med information om projektet till samtliga SFI skolor i Uppsala län. Åtta skolor var positivt inställda och följdes upp av projektansvarig läkarstudent med telefonkontakt eller ett fysiskt möte med ansvarig studierektor för ytterligare information om projektet och för att kunna besvara eventuella frågor. Av dessa åtta skolor tackades det nej till två skolor pga. för liten studiepopulation. Skolor med under 10 elever som talade de aktuella språken för studien, besöktes inte. Resterande 6 SFI skolor besökte projektansvarig tillsammans med språkstödjare under perioden december 2013 till januari 2014. Tre skolor hörde till Uppsala kommun och resterande hörde till övriga Uppsala län - Älvkarleby, Knivsta och Tierp. Samtliga av SFI:s studievägar, dvs. utbildningsnivåer för analfabeter till individer med universitetskompetens, var representerade i det totala antalet besökta skolor. SFI skolor var utvalda som studiearena eftersom de erbjuder gratis svensk språkinlärning till alla nyanlända invandrare i åldersgruppen 18-65 år som omfattas av etableringslagen (31), dvs. personer som har fått permanent uppehållstillstånd (PUT). Studenter tas in året runt och dessa innefattar många i målgruppen för studien. 4.2. Studiepopulation Inklusionskriterier: 18 år och äldre Kommer från ett utomeuropeiskt land Talar ett av följande språk: arabiska, dari, somaliska engelska. Asylsökande som fått PUT Om man stämmer in på ovanstående kriterier ska man svara på enkäten vare sig man har genomfört den kostnadsfria hälsoundersökningen eller ej. Om man istället är en annan typ av invandrare, t.ex. anhöriginvandrare eller arbetskraftsinvandrare ska man svara på enkäten endast om man har erbjudits den kostnadsfria hälsoundersökningen för asylsökande. Exklusionskriterier: Asylsökande som ej erhållit permanent uppehållstillstånd. De som i övrigt ej uppfyller inklusionskriterierna. 13

4.3. Datainsamling Inför datainsamlingen hade ett informationsblad om både studien i sig och hur den går till skickats ut till de aktuella skolorna så att personalen var väl insatta innan besöket. Detta gav dessutom lärarna möjlighet att kort informera eleverna om det kommande projektarbetet. Teamet bestod av en projektansvarig (Feben Birhane) och tre språkstödjare som talade antingen somaliska, arabiska eller dari. I 4 skolor var migranter som talade det aktuella språken redan samlade i ett klassrum och i övriga 2 fall fick projektansvarig gå till olika klassrum och ge mycket kort information och be de som talade de aktuella språken att samlas i ett utsett klassrum. Väl i klassrummen gavs efter en kort introduktion till samtliga på svenska. En mer utförlig genomgång gavs sedan av språkstödjare på modersmålet till de aktuella språkgrupperna. Således fick eleverna i mindre grupp information studiens syfte och om inklusionskriterierna passade den aktuella individen. Stor betoning gavs på att informanterna var helt anonyma samt att deltagande var frivilligt. De som därefter ville delta stannade kvar i klassrummet och fick börja fylla i enkäten på sitt modersmål. Vid behov fanns alltid en språkstödjare tillgänglig för frågor. I de fall som personer ej kunde läsa eller skriva, läste språkstödjaren upp frågorna och svarsalternativen för deltagaren. Totalt 93 personer deltog i studien. 4.4. Statistisk analys För den statistiska analysen har dataprogrammet SPSS, Statistical Programe of Social Science, använts. Till en början numrerades varje enkät för att kunna spåra eventuella fel i materialet. Varje svarsalternativ fick ett nummerkorrelat. Dessa nummerkorrelat, dvs. alla svar, lades sedan in i en databas. Först togs det fram frekvensanalyser, fråga för fråga, för hela gruppen av enkätdeltagare för att få en helhetsbild av studiepopulationens erfarenheter och uppfattningar om HU för AS. De viktigaste frågorna i enkäten har sedan jämförts i förhållande till kön, utbildning, land och ålder. För gäller parametern ålder delades jämfördes åldersgrupperna 18-24 år, 25-44 år och >44 år. Utbildningslängderna som jämfördes var ingen, 1-6 år, 7-12 år och >12 år. Kön delades in i man och kvinna. Signifikanta skillnader inom de olika grupperna har sedan lyfts fram i resultatet, fråga för fråga. Huruvida signifikans föreligger eller inte har räknats ut med antingen Pearson Chi- square eller Fishers exact test, beroende på antalet personer som kryssat i ett specifikt svar. Signifikans föreligger om p- värdet är < 0,05. I bilagorna har resultatet fetmarkerats när det föreligger signifikans. 4.5. Etiska övervägningar Enkäten som studiepopulationen fyllde i var helt anonym, dvs. inga personuppgifter samlades in. Frivilligheten betonades starkt, man kunde helt eller delvis avstå från att fylla i enkäten. Information om syftet med studien samt de aktuella inklusionskriterierna gavs på deltagarnas 14

modersmål med hjälp av språkstödjare. Dessutom fick alla informanter ett informationsblad om studien på sitt modersmål innan man började fylla i enkäten, vilket ju givetvis fr.a. riktade sig till de läskunniga. Här gavs även kontaktuppgifter till projektansvarig om det i efterhand skulle dyka upp några frågor hos informanterna. Ett av de viktigaste etiska beslutet var att endast personer som idag har fått permanent uppehållstillstånd, PUT, var aktuella att delta i studien. Det var nödvändigt eftersom de som ej har fått PUT inte skulle utsättas för ytterligare stress och att de inte på något sätt skulle tro att enkäten påverkade deras chans att få uppehållstillstånd. Inför SMI- studien som gjordes i våras skrevs en etikansökan. Enligt etikprövningsnämnden i Uppsala län omfattades den studien ej av etikprövningslagen. Denna studie följer samma utformning och för studentarbeten gäller vidare att etikprovning av etikprövningskommitté ej är aktuell. 5. Resultat Följande resultat består av 93 ifyllda enkäter med frågor som huvudsakligen berör olika aspekter av hälsoundersökningen för asylsökande. De mest relevanta resultaten från enkätstudien har lyfts fram i detta avsnitt. Först ges generell information om gruppens karakteristika. För varje enkätfråga presenteras därefter signifikanta svarsskillnader inom grupperna för de studerade parametrarna: ålder, utbildningslängd, ursprungsland och kön. 5.1. Gruppens generella karakteristika. Majoriteten i gruppen (58 %) är mellan 25-44 år, följt av personer som är 45 år och äldre (29 %) och slutligen gruppen mellan 18-24 år (13 %). Fler kvinnor (64 %) än män (36 %) deltog i studien. Det var relativt stora skillnader mellan ursprungsländernas antal. De största grupperna bestod av somalier (34 %) och syrier (27 %), följt av personer från annat land (23 %), afghaner (11 %) och irakier (5 %). Inget enskilt land inom gruppen personer från annat land var dock större än antalet irakier och afghaner. Islam var den klart dominerande religionen (80 %) jämfört med kristendom (13 %) och icke- religiösa (8 %). När det gäller utbildningsnivån i studiepopulationen är 1-6 år (37 %) och 7-12 år (28 %) vanligast. Vi fann att 21 % var universitetsutbildade och 14 % hade ingen utbildning alls. Eftersom det inte är säkert att man är läs- och skrivkunnig om man befinner sig i det nedre spannet av 1-6 års utbildning ställde vi även frågan hur man hade svarat på enkäten och det visar sig då att 28 % inte har kunnat läsa frågorna själv och därmed har fyllt i enkäten med hjälp av språkstödjare. Endast drygt hälften av enkätdeltagarna hade gjort HU för AS i Uppsala län. 15

Tabell 1: Studiepopulationens generella karakteristika. Variabler Antal Andel % Hur gammal är du? 18-24 år 12 13 25-44 år 54 58 > 44 år 27 29 Är du kvinna eller man? Kvinna 58 64 Man 33 36 I vilket land är du född? Somalia 32 34 Syrien 25 27 Irak 5 5 Afghanistan 10 11 Annat land 21 23 Vilken är din religion? Muslim 70 80 Kristen 11 13 Inte religiös 7 8 Vilken skolutbildning har du? Ingen 13 14 1-6 år 33 37 7-12 år 25 28 > 12 år/universitetsutbildning 19 21 Hur har du svarat på enkäten? Någon har läst frågorna för mig och fyllt i mina muntliga svar 9 11 Någon har läst för mig och jag har själv fyllt i mina svar 14 17 Jag har läst själv och fyllt i svaren skriftligt 62 73 Vilken är din religion? Muslim 70 80 Kristen 11 13 Inte religiös 7 8 I vilket län gjorde du HU för AS? Uppsala 43 52 Stockholm 11 13 Skåne 5 6 Annat 23 28 16

5.2. Sociodemografiska skillnader i erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen för asylsökande i Uppsala län. 5.2.1. Varifrån har asylsökande fått information om HU för AS? Tabell 2: Studiepopulationens informationskällor om HU för AS. Variabler Antal Andel % Varifrån har du fått information om HU för AS? Migrationsverket 59 66 Hälso- och sjukvården 24 27 Familj, släkt eller vänner 11 12 Jag sökte själv upp info 1 1 Jag fick ingen info 6 7 Annat sätt 2 2 Informationen om hälsoundersökningen har för en klar majoritet av de enkätsvarande kommit från MV följt av hälso- och sjukvården. Land: Nästan alla syrier (96 %) har fått information om HU från Migrationsverket medan detta endast gäller för 20 % av irakierna och 33 % av afghanerna. Somalier och personer från annat land ligger på ca 60 % vardera. 50 % av somalierna och 60 % av irakierna anger hälso- och sjukvården som informationskälla till skillnad från de övriga länder där endast mellan 0-20 % har fått informationen från hälso- och sjukvården. (V g se bilaga 1). Utbildning: Av de universitetsutbildade har 84 % fått information från MV, följt av de med 7-12 års utbildning (75 %), 1-6 år (69 %) och slutligen de med ingen utbildning (30 %). Ett stort glapp mellan utbildningsnivåerna finns bland de som angett att de ej fått någon information om HU. Av de med ingen utbildning kryssar 31 % i rutan. Resterande utbildningsnivåer ligger mellan 0 4 %. (V g se bilaga 2) Kön och ålder: Inga signifikanta skillnader avseende kön och åldersgrupper fanns i denna frågeställning. 5.2.2. Hur tycker asylsökande att man ska få information om HU för AS? Tabell 3: Studiepopulationens önskan om hur man bör få information om HU. Variabler Antal Andel % Hur tycker du att AS ska få info om HU? Personligt möte på MV 44 49 Gruppmöte på MV 15 17 Informationsfilm 5 6 Skriftlig information 14 16 Hemsida på internet 13 15 17

Närradiokanal på MM 5 6 Lokal Tvkanal på MM 18 20 Via släkt eller landsmän 16 18 Via org som hjälper AS 10 11 När vi ser till det totala antalet svarande ser man att ett personligt möte med migrationsverket är mest efterfrågat, följt av lokal TV- kanal på modersmål och släkt och vänner. Land: Personligt möte med Migrationsverket är mest efterfrågat hos syrier (68 %) och människor från annat land (65 %). Däremot är det mindre populärt bland somalier (36 %), afghaner (30 %) och irakier (20 %). Endast 3 % av somalierna är intresserade av skriftlig information medan övriga studerade länder är mer intresserade (mellan 12-30 %). Somalier (55 %) är överlägset mest positiva till informationsvägen lokal TV- kanal på modersmål. I de övriga länderna håller ingen med bortsett från människor från annat land där 5 % är intresserade av TV- kanal på modersmål som informationskälla för HU. 60 % av irakierna anser att det är bra att få information om HU från släkt och landsmän medan ca 20 % av personer från Afghanistan, Syrien och annat land håller med. Minst populärt är det bland somalier (3 %). Inga syrier eller irakier tycker att information om HU via organisationer för AS är en bra idé. Högst intresse fanns bland afghaner (30 %), personer från annat land (20 %) och somalier (10 %). (V g se bilaga 1). Utbildning: Universitetsutbildade (63 %) är mest intresserade av ett personligt möte med MV, följt av utbildningsnivåerna 1-6 år och 7-12 år på ca 50 % vardera. Av de med ingen önskade endast 15 % motsvarande möte. (V g se bilaga 2). Ålder: Lokal TV- kanal på modersmål som informationskälla om HU var populärast i den äldsta åldersgruppen (40 %), följt av den yngsta åldersgruppen (25 %). Minst intresserade är 25-44 åringar (9 %). (V g se bilaga 3) Kön: Inga signifikanta skillnader avseende denna parameter fanns i denna frågeställning. (V g se bilaga 4). 5.2.3. Har studiens informanter blivit erbjudna en HU för AS? Tabell 4: Andelen i studiepopulationen som fick en kallelse till HU. Variabler Antal Andel % Har du blivit erbjuden en HU för AS? Ja 84 90 Nej 9 10 Land: Samtliga somalier, irakier och syrier har erbjudits en HU för AS. Detsamma gäller för 50 % av afghanerna och 80 % av personer från annat land. (V g se bilaga 1) Kön: 3 % av männen och 8 % av kvinnorna fick inget kallelse till HU. (V g se bilaga 4) Utbildning: Av enkätsvarande utan utbildning har 30 % ej fått en kallelse. För resterande utbildningsnivåer ligger siffran på mellan 0 12 %. (V g se bilaga 2) 18

Ålder: Inga signifikanta skillnader avseende denna parameter kunde ses i denna frågeställning. (V g se bilaga 3). 5.2.4. Förstod de AS innehållet i kallelsen? Tabell 5: Målgruppens förståelse för kallelsen till HU. Variabler Antal Andel % Förstod du innehållet i kallelsen? Ja 20 24 Delvis 8 10 Nej, jag behövde hjälp m översättning 51 61 Vet inte 4 5 Land: Personer från annat land (82 %), irakier (75 %) och syrier (65 %) behövde mest hjälp med översättning av kallelsen för att förstå innehållet jämfört med afghaner (40 %) och somalier (50 %) som behövde minst hjälp med översättning för att förstå kallelsen. (V g se bilaga 1) Kön, ålder, utbildning: Inga signifikanta skillnader avseende dessa parametrar kunde ses i denna frågeställning. (V g se bilaga 2-4) 5.2.5. Vilka förkunskaper har de AS när de ska ta ställning till att göra HU? Tabell 6: Målgruppens förkunskaper om HU för AS. Variabler Antal Andel % När du skulle ta ställning om du skulle göra HU för Ja 49 65 Nej 21 28 Minns ej 5 7 Ja 33 45 Nej 37 51 Minns inte 3 4 Ja 56 78 Nej 14 19 Minns inte 2 3 Ja 58 81 Nej 11 15 Minns inte 3 4 19

Ja 20 29 Nej 45 65 Minns inte 4 6 Som vi kan se ovan vet majoriteten (65 %) varför man har fått en kallelse. Det tycks dock inte framgå helt klart för alla att HU är frivillig då drygt hälften (51 %) ej kände till detta när man skulle ta ställning till huruvida man ville delta. Att HU är kostnadsfri har framgått för 78 %. Många (65 %) är dåligt informerade vårdens sekretessbestämmelser och vet ej om att resultatet/journalen ej skickas till Migrationsverket. Land: Personer från annat land (88 %) hade högst kännedom om varför de blev kallade till en HU, följt av syrier (77 %), irakier (67 %), somalier (49 %) och afghaner (40 %). (V g se bilaga 1). Kön, ålders, utbildning: Inga sociodemografiska skillnader fanns i dessa grupper i denna frågeställning. (V g se bilaga 2-4). 5.2.6. Hur tycker de asylsökande att man ska bli inbjuden till HU? Tabell 7: Målgruppens preferenser för hur man ska bli inbjuden till HU. Variabler Antal Andel % Hur tycker du att AS ska bli inbjudna t HU? E- post 10 12 Brev via posten 61 74 Telefonsamtal 13 16 SMS 10 12 Personligt möte på MV 26 31 Annat sätt 2 2 I tabellen ovan framgår att de flesta (73,5 %) tycker att ett brev är bästa sättet att bli inbjuden till HU, följt av ett personligt möte på MV (31,3 %) och telefonsamtal (15,7 %). Land: Somalier (90 %) är mest positiva till att bli inbjudna till HU med brev, följt av afghaner (80,0 %), syrier (68 %), annat land (65 %) och irakier (20 %).(V g se bilaga 1) Kön: 27 % av kvinnorna och inga av männen tyckte att ett telefonsamtal var ett bra sätt att få en kallelse till HU för AS. (V g se bilaga 4). Utbildning: E- post tycks vara populärast bland de universitetsutbildade (37 %). Övriga utbildningsnivåer ligger mellan 0-7 %. Ju högre utbildning desto mer önskvärt är ett personligt möte på MV. 53 % av de universitetsutbildade jämfört med endast 11 % av de helt outbildade önskar sig detta alternativ. (V g se bilaga 2). Ålder: Inga signifikanta skillnader mellan åldersgrupperna kan ses i denna frågeställning. 20

5.2.7. Varför deltog de asylsökande i HU? Tabell 8: Målgruppens skäl till att göra HU för AS. Variabler Antal Andel % Varför gjorde du HU för AS? Den var gratis 11 14 Trodde att den var obligatorisk 23 29 Trodde att jag var tvungen för att få UT 4 5 För att det är viktigt att minska smittspridning 36 45 Jag var sjuk och i behov av vård 9 11 Jag ville veta om jag hade någon sjukdom eller infektion 32 40 Jag hade hört bra saker om HU för AS 14 18 Många som jag träffade hade gjort HU 13 16 Annat skäl 4 5 Det är främst viljan att minska ev. smittspridning (45,0 %) och ta reda på sin egen hälsosituation som gör att de asylsökande väljer att delta i HU. Okunskap om att den är frivillig tycks också ha en inverkan på deltagandet, 29 % tror att den är obligatorisk. Land: Det faktum att HU är gratis lockade framför allt somalier (31 %) och afghaner (25 %). Endast mellan 0-4 % av personer från de övriga länder angav det som skäl. I frågan om att få mer kunskap om sin hälsa var det dock samtliga afghaner och runt 50 % av syrierna och personer från annat land som angav detta alternativ som skäl, jämfört med ca 20 % av irakier och somalier. (V g se bilaga 1). Kön, åldersgrupper, utbildningsnivåer: Inga signifikanta skillnader hos dessa parametrar kunde ses i denna frågeställning. (V g se bilaga 2-4). 5.2.8. Varför deltog de asylsökande INTE i HU? Tabell 9: Målgruppens skäl till att inte delta i HU. Variabler Antal Andel % Varför deltog du inte i HU för AS? Jag visste inte vad en HU för AS var för något 6 67 Jag var frisk och behövde inte någon HU för AS 2 22 Jag hade hört dåliga saker om HU för AS 1 11 Annat skäl 2 22 Antal svarande på denna fråga var 9 personer. Vanligaste skälet att inte delta var att man helt enkelt inte visste vad HU för AS var för något. Två personer angav att de kände sig friska och därför inte var i behov av att delta. Två personer angav annat skäl som svar, och i textrutan på enkäten har de då båda skrivit att de ej hade fått information om hälsoundersökningen. 21

5.2.9. Hur fungerade kommunikationen under HU? Tabell 10: Målgruppens uppfattning om hur kommunikationen fungerade under HU. Variabler Antal Andel % När du deltog i HU för AS... Ja 55 69 Delvis 8 10 Nej 13 16 Minns inte 4 5 hade? Ja 59 74 Delvis 6 8 Nej 10 13 Minns inte 5 6 Ja 57 74 Delvis 2 3 Nej 16 21 Minns inte 2 3 Ja 49 65 Delvis 13 17 Nej 8 11 Minns inte 5 7 Tabellen ovan anger att en klar majoritet (79 %) förstod det som berättades under HU antingen helt eller delvis. De flesta, ca 74 %, känner att de kunde berätta om de hälsoproblem som de hade samt ställa de frågor som man ville. Ca 82 % fick helt eller delvis svar på ställda frågor. Land: Inga afghaner och endast ca hälften av syrier har svarat Ja på frågan om man fick svar på de frågor man ställde, medan personer från övriga länder var nöjdare. Däremot har avsevärt fler afghaner och syrier svarat Delvis på frågan jämfört med övriga länder. (V g se bilaga 1). Ålder: De i åldersgruppen 25-44 år var nöjdast. I den äldre åldersgruppen kände 26 % att de inte kunde berätta om sina hälsoproblem, följt av 20 % av de unga vuxna samt endast 4 % av de i medelåldern. (V g se bilaga 2). Kön och utbildningsnivå: Inga signifikanta skillnader avseende dessa parametrar kunde ses i denna frågeställning. (V g se bilaga 2 och 4) 22

5.2.10. Vad har de AS för uppfattningar om kommunikationen via tolk under HU? Tabell 11: Målgruppens uppfattning om kommunikation via tolk. Variabler Antal Andel % Ja 71 86 Nej 12 15 Ja 54 81 Nej 4 6 Minns inte 9 13 tolk? Ja 63 91 Nej 3 4 Minns inte 3 4 En klar majoritet (86 %) hade en tolk närvarande under HU. Likaså var det en stor grupp (81 %) som kände tillit till tolken och 91,4 tyckte att kommunikationen via tolk fungerade bra. Utbildning: De med ingen utbildning litade mest på tolken (89 %), följt av utbildningskategorin 1-6 år (80 %), de två högst utbildade grupperna låg på runt 75 % vardera i tillit till tolk. (V g se bilaga 2). Kön, land och ålder: Inga signifikanta skillnader avseende dessa parametrar kunde ses i denna frågeställning. (V g se bilaga 2-4). 5.2.11. Hur uppfattade de asylsökande HU i stort? Tabell 12: Studiepopulationens generella uppfattning om HU. Variabler Antal Andel % hälsoproblem som du hade? Ja 46 56 Delvis 24 29 Nej 10 12 Minns inte 2 2 hälsa för dig? Ja 37 49 Delvis 15 20 Nej 20 26 Minns inte 4 5 23

Ja 75 94 Delvis 4 5 Nej 0 0 Minns inte 1 1 Ja 9 11 Delvis 6 8 Nej 59 75 Minns inte 5 6 Som framgår av tabellen ovan fick 85 % helt eller delvis hjälp med sina hälsoproblem. Ca 50 % upplever att de har fått ny kunskap som kan bidra till en bättre hälsa och 94 % upplever att de har blivit bemötta på ett korrekt sätt. Trots det anger 19 % att de anser sig ha helt eller delvis blivit kränkta under HU. Land: Somalierna var klart nöjdast med den hjälp de fick då 87 % svarade tyckte att de helt fått den hjälp som de önskade, följt av 40 % av irakierna. Däremot bland personer från annat land och afghanerna var det ca 24 % och bland syrierna 16 % som inte alls hade fått den hjälp de önskade. Skillnader mellan länderna kunde även hittas när det gällde frågan om man på något sätt blivit kränkt under HU. 60 % av irakierna svarade ja eller delvis på frågan, följt av 21 % av somalierna och 12 % av personer från annat land tillskillnad från Afghanistan och Syrien där ingen upplevde sig kränkt. (V g se bilaga 1) Utbildning: När det gällde frågan om man fick hjälp med de hälsoproblem man hade angav 18 % med 7-12 års utbildningslängd och 16 % av de universitetsutbildade att de inte hade fått det jämfört med de helt utan utbildning (13 %) och de med 1-6 års utbildning där endast 7 % inte hade fått önskad hjälp. Utbildningsnivån påverkade även om man upplevde att man hade fått ny kunskap som kunde bidra till en bättre hälsa eller inte. Ju lägre utbildning man hade desto mer ny kunskap upplevde man att man fick under HU. (V g se bilaga 2). Kön: En högre andel män (25 %) kände sig helt eller delvis kränkta under HU jämfört med kvinnorna (16 %) (V g se bilaga 4). Ålder: Inga signifikanta skillnader avseende denna parameter kunde ses i denna frågeställning. (V g se bilaga 3). 6. Diskussion 6.1. Sammanfattning av studiens huvudresultat Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka genomförandegraden av den kostnadsfria hälsoundersökningen för nyanlända asylsökande genom att få ökad kunskap om deras erfarenheter och uppfattningar om hälsoundersökningen. Dels har fokus legat på att få fram en helhetsbild av samtliga enkätdeltagares erfarenheter och uppfattningar om HU för AS. Dels har 24

en fördjupad kunskap erhållits genom att pröva studiens hypotes, nämligen det finns sociodemografiska skillnader bland de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av HU för asylsökande. Av resultatet framgår att hypotesen kan besvaras jakande på ett flertal punkter. Nedan följer en sammanfattning av studiens huvudresultat. I resultatet framkommer det att det finns ett samband mellan studiepopulationens ursprungsland och de asylsökandes uppfattningar och erfarenheter av HU i nästan samtliga uppställda frågeställningar. Några av de mest intressanta resultaten när vi studerade just denna parameter är skillnader i hur man önskar få information om HU samt varifrån man de facto har fått information. Nästan samtliga syrier hade fått information av Migrationsverket, medan detta gällde för endast 60 % av somalierna och personer från annat land och ännu färre av afghanerna och irakierna. (V g se bilaga 1) Informationen till de asylsökande borde rimligtvis vara likvärdig så att man med samma förkunskaper ska kunna ta ställning till huruvida man vill delta. I resultatet framgår att det dock att förkunskaperna inte var riktigt jämbördiga. Syrier och personer från annat land hade bäst förkunskaper kring varför dem blev kallade till en HU och personer från övriga länder sämre kunskap om detta. Något förvånande och nedslående vad gäller de asylsökandes förkunskaper var att 65 % inte kände till att resultaten från HU ej skulle skickas till Migrationsverket (tabell 6). Detta får anses vara oroväckande då det skulle kunna påverka både deltagandegraden i sig, men kanske framför allt de asylsökandes tillit till vården. Även skälen till att delta skiljde sig åt bland länderna. Det faktum att HU var gratis var ett viktigt skäl endast för somalierna. (V g se bilaga 1) Hälsoundersökningens grundläggande syfte, nämligen att förbättra individens hälsa med ökad kunskap och förhindra smittspridning i samhället är även de enkätsvarandes främsta skäl till att delta (tabell 8). Utbildningslängd är ytterligare en viktig parameter som i studien har visats ha ett samband med hur enkätdeltagarna har besvarat ett flertal frågeställningar. Ju högre utbildning som de enkätsvarande hade desto fler hade fått information om HU från Migrationsverket. De med ingen utbildning hade den absolut största andelen som inte hade fått någon information alls om HU från någon aktör. Samma mönster kunde ses när det gällde frågan om de enkätsvarande hade fått ett erbjudande om att delta i HU. (V g se bilaga 2) För att uppnå målet att öka få en ökad kunskap om asylsökandes erfarenheter och uppfattningar om HU, är det högst relevant att undersöka orsakerna till varför vissa inte har deltagit. Riksgenomsnittet på antalet asylsökande som deltar i HU för AS ligger på ca 50 % (26), men var i denna studie inte alls aktuell, då det endast var 9 personer (10 %) som inte hade deltagit (tabell 9). Eftersom antalet var så litet gjordes endast en frekvensanalys på gruppen som att 8 av 9 antingen inte visste vad än HU för AS var för något eller angav att de inte hade fått information om HU. Eftersom vi även har sett att det är personerna utan utbildning som har högst andel som inte har fått någon information om HU och som inte har fått en kallelse om att delta är det ett rimligt antagande att de utgör en väsentlig del av gruppen som inte deltog i HU. (V g se bilaga 2) Av resultatet framgår även att ju lägre utbildning man har desto mer ny kunskap som kan bidra till en bättre hälsa upplever man sig ha fått under HU. Överlag kunde man se att de flesta var nöjda med både kommunikationen via tolk och tilliten till tolken. Trots det kunde en viss skillnad skönjas då de lägst utbildade kände större tillit till tolken än de med högre utbildning. (V g se bilaga 2) 25