Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9. Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Pernå och Strömfors



Relevanta dokument
Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9. Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Pernå och Strömfors

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Svenska Läsa

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

Kursplan i svenska Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kursplanen i matematik grundskolan

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Kursplan i svenska som andra språk på Alsalamskolan enligt kursplan 2011

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Kursplan Grundläggande matematik

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Förslag den 25 september Matematik

Södervångskolans mål i matematik

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Lahden kaupunki

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

ARBETSPLAN MATEMATIK

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Kursplan för Matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Kursplan - Grundläggande engelska

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Arbetsområde: Från pinnar till tal

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Extramaterial till Start Matematik

* Känner till skriftsystemet antal av de allra vanligaste

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Matematik Uppnående mål för år 6

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Transkript:

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Pernå och Strömfors 09.04.2009

DEN REGIONALA LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLAN OCH ÅK 1-9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DEN REGIONALA LÄROPLANEN... 3 1.1 Läroplanens utformning...3 1.2 Läroplanens innehåll...3 2 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ANORDNAS... 4 2.1 Värdegrunden inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen...4 2.2 Uppgiften inom förskole- och den grundläggande utbildningen...4 2.3 Strukturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen..4 3 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFÖRAS... 6 3.1 Synen på kunskap och lärande...6 3.2 Den pedagogiska miljön...6 3.3 Verksamhetskulturen...6 3.4 Arbetsmetoder...6 4 ALLMÄNT STÖD FÖR STUDIERNA... 7 4.1 Samarbetet mellan hem och skola...7 4.2 Plan för elevens lärande...7 4.3 Handledning...8 4.4 Stödundervisning...8 4.5 Elevvård...8 4.6 Klubbverksamhet...8 5 UNDERVISNING AV ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 9 5.1 Olika former av stöd...9 5.2 Specialundervisning på deltid...9 5.3 Undervisning av elever som tagits in eller överförts till specialundervisning...9 5.4 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas...9 5.5 Undervisning per verksamhetsområde...9 6 UNDERVISNING FÖR OLIKA SPRÅK- OCH KULTURGRUPPER... 10 6.1 Samer... 10 6.2 Romer... 10 6.3 Elever med teckenspråk som modersmål... 10 6.4 Elever med invandrarbakgrund... 10

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 7 UNDERVISNINGENS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL... 15 7.1 Integrering och temaområden... 15 7.2 Studier i olika modersmål och det andra inhemska språket... 18 7.3 Modersmål och litteratur... 18 7.4 Det andra inhemska språket... 23 7.5 Främmande språk... 26 7.6 Matematik... 28 7.7 Miljö- och naturkunskap... 33 7.8 Biologi och geografi... 36 7.9 Fysik och kemi... 38 7.10 Hälsokunskap... 40 7.11 Religion... 40 7.12 Livsåskådningskunskap... 45 7.13 Historia... 47 7.14 Samhällslära... 48 7.15 Musik... 48 7.16 Bildkonst... 50 7.17 Slöjd... 53 7.18 Gymnastik... 56 7.19 Huslig ekonomi... 58 7.20 Valfria ämnen... 58 7.21 Elevhandledning... 58 8 ELEVBEDÖMNINGEN... 59 8.1 Bedömningen under studiernas gång... 59 8.2 Slutbedömning... 61 8.3 Betyg... 62 9 BILAGOR... 63 1

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 7 UNDERVISNINGENS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL FÖR ÅRSKURSERNA 7-9 64 7.1 Integrering och temaområden... 64 7.2 Studier i olika modersmål och det andra inhemska språket... 64 7.3 Modersmål och litteratur... 65 7.4 Det andra inhemska språket... 68 7.5 Främmande språk... 73 7.6 Matematik... 76 7.7 Miljö- och naturkunskap... 78 7.8 Biologi och geografi... 79 7.9 Fysik och kemi... 81 7.10 Hälsokunskap... 85 7.11 Religion... 88 7.12 Livsåskådningskunskap... 90 7.13 Historia... 92 7.14 Samhällslära... 94 7.15 Musik... 95 7.16 Bildkonst... 97 7.17 Slöjd... 99 7.18 Gymnastik... 102 7.19 Huslig ekonomi... 104 7.20 Valfria ämnen... 107 7.20.1 Engelska... 107 7.20.2 B2-språk, Tyska och franska... 108 7.20.3 Tyska... 109 7.20.4 Franska... 110 7.20.5 Musik... 111 7.20.6 Bildkonst... 112 7.20.7 Textilslöjd... 114 7.20.8 Teknisk slöjd... 115 7.20.9 Gymnastik... 116 7.20.10 Huslig ekonomi... 117 7.20.11 Ung företagsamhet... 118 7.20.12 Informationsteknik... 119 7.21 Elevhandledning... 120 8 ELEVBEDÖMNINGEN... 125 8.1 Bedömningen under studiernas gång... 125 8.2 Slutbedömning... 127 8.3 Betyg... 127 2

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 1 DEN REGIONALA LÄROPLANEN 1.1 Läroplanens utformning Den regionala läroplanen är ett gemensamt regionalt styrdokument för de svenskspråkiga förskolorna och skolorna i Lovisanejdens samarbetskommuner: Lappträsk, Liljendal, Lovisa, Mörskom, Pernå och Strömfors. Dess syfte är att förenhetliga förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen inom dessa kommuner. Denna läroplan utgår från och bygger på Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000 samt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 (ett nationellt och normativt styrdokument) och utgör basen för de kommunala och/eller förskole- och skolvisa läroplanerna i ovannämnda kommuners svenskspråkiga enheter. 1.2 Läroplanens innehåll Följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. 3

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 2 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL ANORDNAS 2.1 Värdegrunden inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Ansvarskänsla och respekt för alla människors lika värde utgör centrala värderingar inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i Lovisaregionen. Den finlandssvenska identiteten och kulturen, samt en stark känsla för hembygdens särdrag präglar verksamheten. För att eleven skall inse vikten av en livsduglig landsbygd och skärgård är det väsentligt att de lär sig värdesätta naturens mångfald. Den fostrande verksamheten i förskolan och skolan betonar elevens ansvar, tolerans och hänsyn, samt framhåller att eleven bör vara medveten om sina rättigheter och skyldigheter. Inom regionen betonar vi goda umgängesvanor och gott uppträdande. Vi erbjuder elevcentrerade och aktiverande arbetsmetoder, så att eleven kan arbeta såväl självständigt som i grupp och utveckla förmågan att fatta självständiga beslut och ta konsekvenserna av sitt handlande. 2.2 Uppgiften inom förskole- och den grundläggande utbildningen Utbildningens uppgift är att förmedla grundläggande kunskaper, färdigheter och värden, samt att ge goda förutsättningar för att leva och verka i dagens samhälle. Utbildningens uppgift är också att främja social gemenskap, samt att skapa förutsättningar för elevens andliga tillväxt, självkännedom och etiska medvetenhet. 2.3 Strukturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är läroplansmässigt en sammanhängande helhet. Den grundläggande utbildningen baserar sig på ett lärostoff indelat i årskurser, enligt den lokala timfördelning som samarbetskommunerna har fastställt. I sammansatta klasser läses vid behov växelkurs i alla ämnen, förutom i modersmål, språk och matematik. Lärostoffet väljs så att då läsåret avslutas med udda årtal läses udda årskurs. 4

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Årskurs 1 2 3 4 5 6 7 8 9 tot. Modersmål och litteratur 5 3 3 3 14 0 0 14 min. 14 14 14 42 A1-språk Finska 3 3 2 8 0 8 min. 8 8 16 A2-språk Engelska 2 2 2 6 0 6 min. 6 6 12 Matematik 4 3,5 3,5 3 14 0 0 14 min. 6 12 14 32 Miljö- och naturkunskap 0 0 min. 9 9 Omgivningslära 0 min. 0 Biologi och geografi 2 2,5 2,5 7 0 7 min. 3 7 10 Fysik och kemi 2 2,5 2,5 7 0 7 min. 2 7 9 Hälsokunskap 1 1 1 3 3 min. 3 3 Religion/Livsåskådningskunskap 2 1 1 1 5 0 5 min. 6 5 11 Historia och samhällslära 2 2 3 7 0 7 min. 3 7 10 Musik 1 1 1 0,5 3,5 0 3,5 min. 4 3 7 Bildkonst 3 3 1 0,5 7,5 0 7,5 min. 4 4 8 Slöjd 2 2 3 7 0 7 min. 4 7 11 Gymnastik 3 3 2 2 2 12 0 12 min. 8 10 18 Konst- och färdighetsämnen 0 30 30 min. 26 30 56 Huslig ekonomi 3 3 3 min. 3 3 Elevhandledning 0,5 0,5 1 2 2 min. 2 2 Valfria ämnen 6 7 13 13 min. 13 13 0 0 0 0 9 20 30 30 30 119 min. 19 19 23 23 24 24 30 30 30 222 1-6: 7-9: 90 Timfördelningen som är gemensam för årskurserna 5-9. 5

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 3 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR HUR UNDERVISNINGEN SKALL GENOMFÖRAS 3.1 Synen på kunskap och lärande Preciseras i den skolvisa planen. 3.2 Den pedagogiska miljön Preciseras i den skolvisa planen. 3.3 Verksamhetskulturen Preciseras i den skolvisa planen. 3.4 Arbetsmetoder Preciseras i den skolvisa planen. 6

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 4 ALLMÄNT STÖD FÖR STUDIERNA Principer för studiegången Förskoleundervisningen påbörjas det läsår barnet fyller sex år. Deltagandet är frivilligt och kostnadsfritt. Förskoleundervisningen i Lovisaregionen anordnas under skolväsendet. Förskoleundervisningen i Lovisaregionen anordnas enligt följande: Lappträsk: Hindersby skola och Kapellby skola Liljendal: Hommansby skola och Lyckebo gruppfamiljedaghem, Kantorsgården i Sävträsk Lovisa: Villekulla daghem och Valkom kvarterskola Pernå: Forsby skola, Kuggom daghem, Isnäs skola och Kyrkoby daghem Strömfors: Tessjö daghem och Virböle skola Från och med det läsår barnet fyller sju år gäller läroplikt. Skolorna i följande kommuner erbjuder grundläggande utbildning, årskurserna 1-6. Lappträsk: Kapellby skola Liljendal: Hommansby skola och Sävträsk skola Lovisa: Generalshagens skola och Valkom kvarterskola (åk 1-4) Pernå: Forsby skola, Haddom skola, Isnäs skola och Pernå kyrkoby skola Strömfors: Tessjö skola Den grundläggande utbildningen, årskurs 7-9, anordnas i Lovisanejdens högstadium i Lovisa. Parkskolan (åk 1-9) i Lovisa är en gemensam specialskola för Lovisaregionen. 4.1 Samarbetet mellan hem och skola Vårdnadshavaren har det främsta ansvaret för barnets fostran. Vårdnadshavaren informeras om målen och arbetet i förskolan och skolan. Vårdnadshavaren erbjuds möjlighet att utvärdera verksamheten. Förskolan och skolan har skyldighet att informera vårdnadshavaren om angelägenheter som rör elevens välmåga och studieframgång. Vid behov utnyttjas yrkesövergripande samarbetsnätverk i samhället. 4.2 Plan för elevens lärande Läraren kan göra upp en plan för elevens lärande. I planen utstakas både långsiktiga och kortsiktiga mål för elevens kunskapsinhämtning. Vid uppgörandet av planen är utgångspunkten de mål eleven ska uppnå enligt läroplanen. Om en särskild plan för elevens lärande görs upp utgår man från elevens starka sidor, personliga intressen och fallenhet. I åk 7-9 har eleven ett större eget ansvar i uppgörandet av plan för sitt lärande. Elevvårdspersonal och specialläraren kan ta del i uppgörandet av en sådan plan. 7

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 För elever i behov av särskilt stöd uppgörs alltid en individuell plan (se specialundervisningens helhetsplan). 4.3 Handledning Preciseras i den skolvisa planen. 4.4 Stödundervisning I den grundläggande utbildningen har eleven rätt att få stödundervisning i ämnen där hans prestationer är svaga och för att få hjälp att komma över tillfälliga svårigheter genast då de märks. Stödundervisning ges också i de fall eleven drabbas av långvarig sjukdom eller när hennes psykiska eller sociala tillstånd kräver stöd. Före en elevs prestationer bedöms som svaga ska han få möjlighet till stödundervisning. Stödundervisning kan initieras och planeras i samråd med elevvårdspersonal och vårdnadshavare. I första hand ges stödundervisning av den lärare som undervisar i det ämne i vilket eleven uppvisar svårigheter. Stödundervisning kan ges utanför elevens ordinarie lektionsschema. 4.5 Elevvård Uppgiften för elevvården är att garantera elevens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande i skolan. Genom förebyggande och uppföljande verksamhet arbetar elevvårdsgruppen för ett jämlikt lärande för alla, för att motverka och upptäcka hinder för inlärning samt för att skapa en trygg och sund arbetsmiljö. Även vid anordnande av skolskjuts och bespisning skall man se till att dessa riktlinjer följs. Via kontakt och samarbete under hela den grundläggande utbildningen arbetar elevvården i ett förebyggande och uppföljande syfte. Vid behov eller på begäran av vårdnadshavaren kartläggs elevens styrkor och utmaningar. Elevvårdsgruppen ansvarar för att planer för att motverka mobbning, våld, droganvändning samt planer för hur skolan agerar vid fall av våld, olyckor eller död uppgörs. 4.6 Klubbverksamhet Preciseras i den skolvisa planen. 8

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 5 UNDERVISNING AV ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 5.1 Olika former av stöd Enligt specialundervisningens helhetsplan. 5.2 Specialundervisning på deltid Enligt specialundervisningens helhetsplan. 5.3 Undervisning av elever som tagits in eller överförts till specialundervisning Enligt specialundervisningens helhetsplan. 5.4 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas Enligt specialundervisningens helhetsplan. 5.5 Undervisning per verksamhetsområde Enligt specialundervisningens helhetsplan. 9

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 6 UNDERVISNING FÖR OLIKA SPRÅK- OCH KULTURGRUPPER 6.1 Samer Följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. 6.2 Romer Följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. 6.3 Elever med teckenspråk som modersmål Följer Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Tas upp ingående i den individuella planen. 6.4 Elever med invandrarbakgrund Med invandrarelever avses i denna läroplan både sådana barn och unga med invandrarbakgrund som har flyttat till Finland och sådana som är födda i Finland. I undervisningen av elever med invandrarbakgrund följs grunderna för den grundläggande utbildningen med beaktande av elevens bakgrund och utgångsläge, såsom modersmål och kultur, orsaken till invandringen och tiden som de varit i landet. Dessutom har särskilda mål för undervisningen ställts upp. Undervisningen skall stödja elevens utveckling till en aktiv och balanserad medlem såväl i den finländska språk- och kulturgemenskapen som i den egna språk- och kulturgemenskapen. Invandrarna får undervisning i svenska som andraspråk i stället för undervisning i modersmålet och litteratur om deras kunskaper i svenska inte kan anses vara lika goda som i modersmålet på språkfärdighetens alla delområden. För elever med invandrarbakgrund bör man i mån av möjlighet ordna undervisning i deras eget modersmål. Vid sidan av undervisningen i svenska och i elevens modersmål bör elever med invandrarbakgrund få speciellt stöd också på andra lärområden för att de skall kunna nå jämlika inlärningsfärdigheter. En plan för elevens lärande kan göras upp för elever med invandrarbakgrund. I undervisningen bör beaktas elevernas inlärningsbakgrund och traditioner för fostran och utbildning. I samarbetet mellan hemmet och skolan beaktas familjernas kulturbakgrund och erfarenheterna av skolsystemet i utvandringslandet. Vårdnadshavarna informeras om det finländska skolsystemet, skolans verksamhetsidé, läroplanen, bedömningen, undervisningsmetoderna och om planen för elevens lärande. 10

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Elevernas och vårdnadshavarnas kunskaper om natur, levnadssätt, språk och kulturer i sitt språk- och kulturområde utnyttjas i undervisningen. Hemspråk Undervisningen ordnas för elever med invandrarbakgrund. Den stöder utveckling av språk- och tankeförmågan en enhetlig identitetsutveckling undervisningen i skolans olika läroämnen. Undervisning i hemspråk kan ordnas utöver den allmänna undervisningen. Hemspråksundervisningen bör följa undervisningen i klassen, men samtidigt behandlas olika teman utgående från det land, som eleven kommer ifrån. Mål och centralt innehåll i undervisningen Eleverna blir medvetna om den egna etniska gruppens kulturella traditioner och lär sig uppskatta dem kan använda sitt modersmål naturligt lär sig läsa och skriva sitt modersmål bekantar sig med sakprosa, berättartradition och skönlitteratur kan producera texter I det centrala innehållet tillämpas i mån av möjlighet lärostoffet i svenska som modersmål. Undervisningen omfattar interaktionsfärdigheter, läsa och skriva, samt språk, litteratur och kultur. Planering av lärostoff I undervisningen beaktas det enskilda språkets särart och struktur, skriftspråkets utveckling samt hela kulturbakgrunden beaktas elevernas ålder, språkliga utveckling, kulturbakgrund, tidigare undervisning och studievanor anpassas lärostoffet till den svenskspråkiga modersmålsundervisningen i mån av möjlighet beaktas lärostoffet i skolans andra läroämnen med tyngdpunkten på ordförråd och språkjämförelser vid val av samtalsteman: - terminologi och ordförråd i matematikundervisningen - i åk 1-4 beaktas temaområdena i miljö- och naturkunskap - i åk 5-6 beaktas biologi och geografi, hälsokunskap, fysik och kemi samt historia Ett samarbete mellan hemspråksläraren och elevens övriga lärare bör upprätthållas för att fastställa vilka områden som ska betonas. 11

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Kommunikativa färdigheter Tema Lyssna Tala Läsfärdighet Skrivfärdighet Språkkännedom uppfatta riktigt förhålla sig kritiskt uttrycka sig naturligt framföra sina tankar finslipa uttal och intonation att upptäcka läsandets idé och väcka läslust läsförståelse mekanisk läsning söka fakta läslig handstil friskrivning rättstavning meningsbyggnad, satsdelar och skiljetecken de viktigaste ordklasserna jämförelser med svenskan Kulturell identitet centrala motivkretsar: barnets och de ungas liv hemmet och boendemiljön egna landet, dess kultur, historia och traditioner naturen, intressena och fritiden kommunikation Ämnesinnehåll Tema Nivå 1 Nivå 2 Tala och lyssna Läsa och skriva korta sagor och berättelser böcker med goda språkliga mönster och upplevelser rim och ramsor, lekar och sånger samtal om det hörda instruktioner, frågor centralt ordförråd; positionsord, grundtal (0-20) och ordningstal, klockslag gemensamt producera egen text Hemspråksundervisningen bör beakta bokstavsinlärningen och undervisningen i grundläggande läs- och skrivfärdighet i klassen. Under inskolningsperioden följs klassens inlärningstakt: bokstäverna presenteras på hemspråket bokstavsformning ljudjämförelser Då säkert kan konstateras att eleven har grundläggande läsfärdighet, kan stoffet i läsinlärning väljas fritt: samtal och verksamheter kring det lästa fri läsning enligt elevens val bok- och bibliotekskunskap skriva av friskrivning sagor och berättelser böcker som utvecklar elevernas ordförråd och meningsbyggnad samtal i naturliga situationer om elevnära företeelser, elevernas egna iakttagelser och upplevelser skillnaden mellan talspråkligt uttal och läsuttal särskilja ljud som eleven ofta förväxlar, jämförelser med svenskan aktuella händelser i närmiljön (ex. helger och högtider) beskriva t.ex. personer, djur, föremål, bilder, bildserier, händelser praktiska talsituationer (t.ex. telefonsamtal, intervjuer) språklekar nya ord, överordnade begrepp, motsatsord, synonymer centralt ordförråd i matematik: addition och subtraktion, talområdet 1-100, begreppet multiplikation och tabeller, enheterna cm och m, kg, dl och l, utläsning av matematiska uttryck klockan finna fakta svara på frågor, tänka ut frågor återberätta följa instruktioner läsa enligt fritt val på skoltid ordna alfabetiskt använda ordlistor meningsbyggnad; stor bokstav och skiljetecken skriva av rättstavning; jämför med svenskans ng-ljud, j- ljud, lång och kort vokal, å-ljud diktamen skriva texter till bilder, bildserier och egna teckningar friskrivning 12

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Förslag till samtalsteman skolan hälsa och trygghet högtider i Finland och i hemlandet familj och vänner tidsbegrepp miljö och natur min hembygd kost, motion och människokroppen högtider i Finland och hemlandet Tema Nivå 3 Tala och lyssna Läsa och skriva Språkkännedom Förslag till samtalsteman Tema Nivå 4 Tala och lyssna Läsa och skriva Språkkännedom det aktuella hemspråkets standardspråk betonas olika språkvarianters användbarhet i olika sammanhang ordböjning, meningsbyggnad och ordförråd radio- och tv-program sammanställa och återge fakta argumentation hänföra ord till motivkretsar centralt ordförråd i matematik 0-10 000, multiplikation, tabeller, division, bråk, decimaltal, mätningar, koordinatsystem, enhetsramsor, enheterna mm, cm, dm, m och km, euro och cent, kg och g, omkrets och tidsenheter läsförståelsen utvecklas läsa för att memorera tyda svåra ord med hjälp av ordlistor och uppslagsverk samla ord, böja ord och ändra ordens form bygga ut kärnsatser med bestämningar ; var, hur, varför, vad, vems ordna alfabetiskt rättstavning; jämför med svenskans lång och kort vokal, sj- och tj-ljud, e eller ä, ks, s-ljud, avstavning diktamen friskrivning enkla grammatiska begrepp införs ordval, böjning och avledning substantiv, verb och adjektiv livsmiljöer den egna närmiljön och det egna hemlandet Finland Norden och Baltikum kartan människan, hälsan och säkerheten naturskydd att lyssna och tala ökad muntlig färdighet särskilt i mera formella situationer vårdat talspråk aktuella ämnen referera uppträda och dramatisera centralt ordförråd i matematik medelvärde, bråk och decimaltal, ekvationer, enhetsbyten, procenträkning, areor och volymer, beräkningar med geometriska figurer böcker, dikter, faktatexter, tidningsnotiser, reklam använda register, förteckningar, ordlistor, uppslagsverk, tabeller och diagram rättstavning: jämför med svenskans släktord, s-ljud, sc, z, ps, j-ljud, dj, sj-ljud, tj-ljud diktamen reproducera, informera, berätta, beskriva, kommentera känna igen och böja ord ur olika ordklasser; substantiv, verb, adjektiv och pronomen producera fullständiga meningar med riktig ordföljd påstående-, fråge- och uppmaningssatser bygga ut kärnsatser med hjälp av bestämningar 13

ELEVBEDÖMNINGEN Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Bedömningen skall vara handledande och uppmuntrande till sin karaktär och den skall utveckla elevens självvärdering. I betyget i slutet av läsåret antecknas deltagandet i hemspråksundervisningen. Bedömningen kan vara verbal. Om verbal bedömning besluter rektor och elevens hemspråkslärare. På betyget anges det undervisade språket och undervisningens omfattning. PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV NIVÅ 4 Se temanivå 4. 14

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 7 UNDERVISNINGENS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL 7.1 Integrering och temaområden Temahelheternas mål ska genomsyra undervisningen i alla årskurser. Under de olika årskurserna kan förslagsvis följande innehåll betonas. Årskurs 1-2 ATT VÄXA SOM MÄNNISKA UNDER HELA SKOLTIDEN faktorer som inverkar på den fysiska, psykiska och sociala tillväxten, att identifiera och hantera känslor rättvisa, jämlikhet inlärningsfärdigheter och långsiktig, målinriktad självutveckling att ta hänsyn till andra, rättigheter, skyldigheter och ansvar som gruppmedlem, olika samarbetsformer KULTURELL IDENTITET OCH INTERNATIONALISM betydelsen av seder och bruk KOMMUNIKATION OCH MEDIEKUNSKAP att uttrycka egna känslor och tankar, olika uttryckssätt och deras användning i olika situationer samarbetet med media ANSVAR FÖR MILJÖ, VÄLFÄRD OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING en ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling i den egna skolan och livsmiljön individens och samhällets ansvar för tillståndet i livsmiljön och för människornas välfärd miljövärden och en hållbar livsstil 15

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 TRYGGHET OCH TRAFIKKUNSKAP att skydda sig mot olyckor handlingsmodeller som främjar hälsa, trygghet, icke-våld och fred centrala trafikregler och olika slags trafikmiljöer trafikbeteende som tar hänsyn till andra, säkerhet och säkerhetsanordningar i trafikmiljön att kartlägga farliga ställen i närmiljön och att förbättra säkerheten Årskurs 3-4 ATT VÄXA SOM MÄNNISKA faktorer som inverkar på den fysiska, psykiska och sociala tillväxten, att identifiera och hantera känslor rättvisa, jämlikhet inlärningsfärdigheter och självutveckling att ta hänsyn till andra, rättigheter och skyldigheter och ansvar som gruppmedlem, olika samarbetsformer KULTURELL IDENTITET OCH INTERNATIONALISM mänskliga rättigheter och förutsättningar för förtroende mellan människogrupper och för ett framgångsrikt samarbete KOMMUNIKATION OCH MEDIEKUNSKAP att uttrycka egna känslor och tankar, olika uttryckssätt och deras användning i olika situationer samarbetet med media ANSVAR FÖR MILJÖ, VÄLFÄRD OCH EN HÅLLBAR UTVECKLING en ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling i den egna skolan och livsmiljön individens och samhällets ansvar för tillståndet i livsmiljön och för människornas välfärd miljövärden och en hållbar livsstil TRYGGHET OCH TRAFIKKUNSKAP att skydda sig mot olyckor handlingsmodeller som främjar hälsa, trygghet, icke-våld och fred 16

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Årskurs 5-6 ATT VÄXA SOM MÄNNISKA faktorer som inverkar på den fysiska, psykiska och sociala tillväxten, att identifiera och hantera känslor rättvisa, jämlikhet inlärningsfärdigheter och självutveckling att ta hänsyn till andra, rättigheter, skyldigheter och ansvar som gruppmedlem, olika samarbetsformer KULTURELL IDENTITET OCH INTERNATIONALISM den egna kulturen, hembygdens kultur, det finländska, det nordiska och det europeiska andra kulturer och kulturell mångfald KOMMUNIKATION OCH MEDIEKUNSKAP att uttrycka egna känslor och tankar, olika uttryckssätt och deras användning i olika situationer samarbete med media DELTAGANDE, DEMOKRATI OCH ENTREPRENÖRSKAP Ansvar för miljö, välfärd och en hållbar utveckling en ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt hållbar utveckling i den egna skolan och livsmiljön individens och samhällets ansvar för tillståndet i livsmiljön och för människornas välfärd miljövärden och en hållbar livsstil ekologisk effektivitet i produktion och samhälle samt i dagliga handlingssätt, en produkts livscykel TRYGGHET OCH TRAFIKKUNSKAP att skydda sig mot olyckor handlingsmodeller som främjar hälsa, trygghet, icke-våld och fred Årskurs 7-9 Temahelheterna definieras i den skolvisa planen. 17

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 7.2 Studier i olika modersmål och det andra inhemska språket Preciseras i den skolvisa planen. 7.3 Modersmål och litteratur Svenska som modersmål PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 2 Kommunikation är van vid att uttrycka sig muntligt och kan berätta för en liten grupp om sina erfarenheter så att lyssnarna uppfattar budskapet har förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm och kan leka med språket, uppfatta rim och reflektera över ordens form och betydelse kan uttrycka sig på ett väl fungerande sätt i dagligt tal kan lyssna koncentrerat till läraren och de andra eleverna deltar i samtal på ett naturligt sätt och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner Läsa och skriva läser tämligen felfritt och flytande texter som är lämpliga för hans eller hennes läsutveckling, lästekniken har automatiserats och eleven känner lätt igen välbekanta ord känner igen detaljer men ser även texten i sitt sammanhang, går i dialog med texten, har bekantat sig med strategier som förbättrar läsförståelsen och kan vid behov använda sig av dessa iakttar under läsningen sin förståelse av det lästa vill och klarar av att uttrycka sig skriftligt, skriver för olika situationer kan i skrift berätta om erfarenheter både i fantasin och i verkligheten skriver för hand, kan binda ihop bokstäver och även producera egen text på dator behärskar stavningen av frekventa ord klarar åtminstone tidvis av att inleda en mening med stor bokstav och använda skiljetecken i slutet av meningar Språk, litteratur och kultur har börjat förstå språket som fenomen och kan i någon mån diskutera språkliga uttryck och texter har ett ordförråd och en förmåga att förstå åldersanpassade tryckta texter och medietexter är en motiverad och aktiv läsare som själv kan skaffa sig lämplig och intressant litteratur har läst flera barnböcker och läser på ett mångsidigt sätt som tillfredsställer behovet av att känna och tänka i dialog med fiktiva texter 18

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 PROFIL FÖR GODA KUNSKAPER I SLUTET AV ÅRSKURS 5 Kommunikation strävar efter att utveckla sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga i olika kommunikationssituationer tar till orda i diskussioner och berättar om och beskriver sina egna iakttagelser, idéer och åsikter och jämför dem med andras strävar efter att nå fram med sitt budskap och kan i någon mån anpassa sitt uttryckssätt till situationen och till mediet vill och kan lyssna till andras tankar och synpunkter och har förmåga att uttrycka egna åsikter både verbalt och nonverbalt kan uppfatta det centrala innehållet i texter av olika slag, även sådana som innehåller både ord, bilder och ljud klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation tar aktivt del i drama och andra estetiska uttrycksformer Att tolka och bruka olika slags texter kan läsa flytande kan använda ett flertal olika lässtrategier och går i dialog med texten förstår vad en informationssökningsprocess innebär kan använda sig av biblioteket och hittar ändamålsenlig information i tryckta och i elektroniska källor kan hitta väsentlig information i texter som är anpassade för åldern och har prövat på att tillämpa källkritik läser fiktiva texter som ger både kunskap och glädje Att producera och bruka olika slags texter kan både skriftligt och muntligt producera olika slag av texter, såsom berättelser, beskrivningar och informativa texter har skrivit flera texter för olika situationer och är van vid att planera, bearbeta och förbättra sin text är medveten om att en del av textplaneringsprocessen består i att finna idéer och samla kunskap och erfarenhet förstår idén med styckeindelning då man strukturerar en text och kan bygga upp sina texter logiskt behärskar två typer av handstil, textning och skrivstil, har utvecklat en läslig skrivstil och är även van vid att producera text med hjälp av textbehandling kan använda ordböcker och andra språkliga hjälpmedel i syfte att utveckla sitt ordförråd förstår skillnaderna mellan talat och skrivet språk så väl att det syns i elevens egna texter känner till principerna för rättstavning vid användning av stor och liten bokstav och vanliga ljudstridigt stavade ord, kan tillämpa principen om sammanskrivning av sammansatta ord och tillämpa de centrala reglerna för interpunktion 19

Den regionala läroplanen för förskolan och årskurserna 1-9 Språk, litteratur och kultur använder sig av sina kunskaper om och färdigheter i språket för att förstå och producera texter kan reflektera över förhållandet mellan form och innehåll i ord, satser, meningar och texter kan reflektera över skillnaderna mellan talat och skrivet språk kan laborera med ord i ordklasser, böja vanliga ord och urskilja predikat och subjekt i en enkel sats har läst de böcker som klassen valt att läsa tillsammans och dessutom ett flertal valfria böcker, kortare texter och lyrik har förmåga att välja intressant litteratur för sin läsning och kan i någon mån beskriva sig själv som läsare strävar efter att synliggöra insikter och erfarenheter och att utveckla sin fantasi genom läsandet har bekantat sig med fiktiva texter genom film, teater och andra medier känner till de språk som talas i närmiljön och i de nordiska grannländerna Ämnesinnehåll Tema Tala och lyssna Läsa och skriva Litteratur Förskolan sagor drama rollek dockteater fritt berättande bekanta sig med bokstäver: stora och små bokstäver läsriktning träna penngreppet nonsensskrift skrivning av texter utgående från barnets egna förutsättningar biblioteksbesök sagoläsning bekanta sig med olika slags litteratur Tema Årskurs 1 Årskurs 2 Tala och lyssna Läsa och skriva ordförråd lyssna till högläsning bokstavsinlärning: ljud, namn, bokstavsbild lästräning och läsförståelse stimulering av läslusten öva sig att forma bokstäver varierande skrivövningar våga tala och berätta inför andra ordlekar t.ex. förklara och gissa ord diskussion öva dikter och ramsor också utantill rim, ramsor, verser och dikter tystläsning och högläsning bekanta sig med olika lässtrategier rättskrivning och diktamen Litteratur litteraturens skrivna genrer litteratur: form och film, bild och teater tystläsning reflexion och samtal om litteratur författarporträtt 20