Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsgruppen för revidering av handikapplagstiftningen Utkast för samråd 20.8.2014 3.7.2014 LAGUTKAST Syftet med denna lag är att: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte 1) främja och stödja likabehandling och delaktighet av personer med funktionsnedsättning i samhället, 2) förebygga och avhjälpa hinder som begränsar likabehandlingen av personer med funktionsnedsättning, 3) främja att personer med funktionsnedsättning klarar sig på egen hand och utövar sin självbestämmanderätt samt 4) säkerställa tillräckliga och kvalitativa tjänster i enlighet med behoven hos personer med funktionsnedsättning. 2 Person med funktionsnedsättning Med person med funktionsnedsättning avses i denna lag en person som till följd av ett långvarigt handikapp eller en långvarig sjukdom har ett nödvändigt och upprepat behov av hjälp eller annat stöd för att klara sig i det normala livet. Som en person med funktionsnedsättning som avses i denna lag anses inte en person vars funktionsförmåga är försvagad på sätt som avses i 3 1 mom. 2 punkten i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). 3 Tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning Denna lag tillämpas på en person med funktionsnedsättning som avses i 2. Tjänster enligt denna lag ordnas om en person med funktionsnedsättning eller familjen till ett barn med funktionsnedsättning inte med stöd av någon annan lag får tjänster som är förenliga med personens intresse eller tillräckliga med hänsyn till hans eller hennes behov.
2 Vad som i denna lag föreskrivs om kommun gäller också en annan aktör som med stöd av lag ansvarar för att tillhandahålla kommunala tjänster. 4 Ansvar för att ordna och lämna hjälp Kommunen ska sörja för att personer med funktionsnedsättning ordnas den hjälp som avses i denna lag till sin innebörd och omfattning så som behovet i kommunen förutsätter. När hjälp som behövs av en person med funktionsnedsättning ordnas med tjänster enligt denna lag ska man vid beslut om tjänsterna och sätten att ordna dem och vid tillhandahållandet av tjänsterna ta hänsyn till personens intresse, åsikt och önskemål. Man ska också beakta det individuella behovet av hjälp hos personen med funktionsnedsättning som fastställts i serviceplanen samt personens levnadssituation i dess helhet. Kommunen ska sörja för att tjänster enligt denna lag tillsammans med tjänster som tillhandahålls med stöd av någon annan lag utgör en ändamålsenlig helhet med tanke på tillgodoseendet av behovet av hjälp hos en person med funktionsnedsättning. 5 Tjänster som tillgodoser behovet av hjälp Kommunen ska för personer med funktionsnedsättning i enlighet med deras individuella behov ordna: 1) personlig assistans, 2) handledning och träning, 3) stöd för boende, 4) stöd för ordnande av tillgängligt boende, 5) tjänster för barn och familjer, 6) aktiviteter under dagen, 7) stöd för att röra sig, 8) ekonomiskt stöd, 9) andra tjänster för att uppnå syftet med lagen. 6 Ordnande av tjänster Här intas en bestämmelse om sätt att ordna tjänster (hänvisning till den allmänna bestämmelsen i lagen om ordnandet av social- och hälsovården). Vid den fortsatta beredningen utvärderas också möjlighet till s.k. personlig budgetering som ett sätt att ordna tjänster. 7 Utveckling av levnadsförhållanden och tjänster Kommunen ska i mån av möjlighet ordna de allmänna tjänsterna så att de också lämpar sig för personer med funktionsnedsättning.
3 När de kommunala tjänsterna utvecklas ska de behov och synpunkter som personer med funktionsnedsättning uttrycker beaktas. 8 Främjande av likabehandling av personer med funktionsnedsättning Bestämmelser om kommunens skyldighet att främja likabehandling av personer med funktionsnedsättning samt om kommunens skyldighet att utarbeta en likabehandlingsplan ingår i 5 i diskrimineringslagen (xxx/20xx). Förutom vad som föreskrivs i 5 i diskrimineringslagen ska kommunen höra personer med funktionsnedsättning eller organisationer som företräder dem när den planerar och beslutar om tjänster och utvärderar ordnandet av dessa samt ge allmän och individuell rådgivning och handledning som främjar det jämlika deltagandet och den jämlika tillgången till tjänster för personer med funktionsnedsättning. 2 kap. Serviceplanering och beslutsfattande (UNDER ARBETE, samordning med socialvårdslagen) 9 Bedömning av servicebehovet Bedömning av servicebehovet för en person med funktionsnedsättning ska i brådskande fall inledas utan dröjsmål så att personens rätt till nödvändig omsorg och utkomst inte äventyras. I andra än brådskande fall ska bedömningen av behovet inledas senast den sjunde vardagen efter det att personen med funktionsnedsättning eller hans eller hennes lagliga företrädare, anhörig, närstående eller någon annan person eller myndighet har kontaktat den myndighet som i kommunen ansvarar för socialservicen. För bedömningen av servicebehovet ansvarar en arbetstagare som har sådan omfattande sakkunskap som krävs av situationen för personen med funktionsnedsättning och ändamålsenlig behörighet inom socialvården. Servicebehovet ska bedömas tillsammans med personen med funktionsnedsättning eller i fall som avses i 9 och 10 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården med personen med funktionsnedsättning och hans eller hennes lagliga företrädare eller hans eller hennes anhörig eller någon annan honom eller henne närstående person. Behovet ska bedömas i sådan omfattning som klientens levnadssituation och förhållanden förutsätter. Vid bedömningen av behov ska det behov som personen med funktionsnedsättning uttrycker och upplever tas i beaktande och tillförlitliga bedömningsmetoder användas. De olika åtgärdsalternativen i enlighet med 5 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt övriga omständigheter som inverkar på klientens ställning och rättigheter ska klargöras för klienten. Vid bedömning av behovet ska personens funktionsförmåga och hälsotillstånd samt deras inverkan på hur personen klarar sig i sin boende- och verksamhetsmiljö utredas i sådan omfattning som situationen förutsätter och med beaktande av syftet med lagen. Det ska fastställas utgående från bedömningen vilken helhet av tjänster tillgodoser behovet av
4 individuellt stöd för personen med funktionsnedsättning med beaktande av personens intresse och levnadssituation i dess helhet. 10 Serviceplan För att utreda hjälpbehovet hos en person med funktionsnedsättning och vilka tjänster som behövs för att tillgodose behovet och planera ordnandet av tjänster ska man utan onödigt dröjsmål utarbeta en serviceplan (som avses i x i socialvårdslagen/7 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården). I planen ska fastställas den helhet av tjänster inom socialvården för personen med funktionsnedsättning som baserar sig på en bedömning av hjälpbehovet. Servicehelheten ska tillgodose personens individuella behov av hjälp för att uppnå syftet enligt 1 i lagen. När behovet av tjänster bedöms och planen utarbetas ska omständigheter som föranleds av personens uppväxt, utveckling och förändringar i personens funktionsförmåga och levnadssituation tas i beaktande. Planen och de tjänster enligt denna lag som klienten behöver ska i mån av möjlighet samordnas med övrig socialservice och andra planer, tjänster och stöd för klienten. Planen ska ses över om det sker förändringar i stödbehovet och förhållandena för personen med funktionsnedsättning samt även annars efter behov. 11 Multiprofessionell sakkunskap Vid bedömning av servicebehovet och utarbetandet av en serviceplan för en person med funktionsnedsättning ska man använda sakkunskap och kunnande som är ändamålsenligt med hänsyn till personens individuella behov. Även myndigheter inom övriga förvaltningsområden ska delta i bedömningen av servicebehovet och utarbetandet av en serviceplan för en person med funktionsnedsättning, om ordnandet av en ändamålsenlig helhet av tjänster och stöd för personen detta förutsätter. En bedömning för att utreda behovet av tjänster för en person med funktionsnedsättning enligt denna lag kan genomföras av en läkare eller annan sakkunnig, om detta är nödvändigt för att reda ut frågan. 12 Beslutsfattande och verkställighet Ett ärende som gäller brådskande tjänster ska behandlas och beslut om dessa fattas utan dröjsmål utgående från de tillgängliga uppgifterna så att personens rätt till nödvändig omsorg och utkomst inte äventyras. I andra än brådskande ärenden ska beslut fattas utan onödigt dröjsmål efter det att ansökningen har upptagits till behandling. I brådskande fall ska ett beslut verkställas utan dröjsmål och i andra än brådskande fall inom en månad från det att personen med funktionsnedsättning eller hans eller hennes företrädare har överlämnat ansökan om tjänsten, förutsatt att utredning av ärendet av särskilda skäl inte kräver en längre behandlingstid eller om det finns någon annan särskild orsak med anknytning till klientens
5 behov till dröjsmål i verkställigheten. Ett beslut ska likväl verkställas senast inom tre månader från det att ärendet upptagits till behandling. Vad som ovan i detta kapitel föreskrivs om bedömning av servicebehovet och en serviceplan ska beaktas vid fattandet av beslut. Om man avviker från den helhet av tjänster och stöd som upptecknats i serviceplanen ska detta motiveras i beslutet. 13 Deltagande för personer med funktionsnedsättning Bestämmelser om klientens deltagande i bedömningen av servicebehov samt utarbetandet av en klientplan ingår i 8, 9 och 10 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (eller x i socialvårdslagen). Till stöd för deltagandet ska man också: 1) beakta personens ålder, levnadssituation i dess helhet samt de funktionsnedsättningar som handikappet eller sjukdomen medför för personen med funktionsnedsättning, 2) beakta det kommunikationsmedel som personen med funktionsnedsättning använder eller vid behov använda tolkningstjänst, 3) ge råd om och handleda personen med funktionsnedsättning vid utarbetandet av utredningar med anknytning till bedömning av servicebehovet samt ansökningar med anknytning till tillgång till tjänster. Personen med funktionsnedsättning och vid behov hans eller hennes företrädare, anhörig eller annan honom eller henne närstående person ska meddelas om att ansökningarna som gäller bedömning av servicebehovet och tillgång till tjänster har upptagits till behandling. Man ska också meddela sagda personer hur länge behandlingen av en ansökan förväntas vara och en bedömning av när beslut som avses i 12 kommer att fattas. 3 kap. Tjänster som säkerställer delaktigheten för personer med funktionsnedsättning 14 Personlig assistans Personer med funktionsnedsättning har rätt att få personlig assistans då de behöver assistans av någon annan person för att klara sig i det normala livet. Genom personlig assistans tillgodoses behoven hemma och utanför hemmet hos en person med funktionsnedsättning på det sätt som den individuella levnadssituationen förutsätter: 1) i de dagliga sysslorna, 2) i arbete och studier eller annan aktivitet som stöder delaktighet, 3) i fritidsaktiviteter och socialt liv, och 4) i samhällelig verksamhet. Syftet med personlig assistans är att den ska hjälpa en person med funktionedsättning att göra sina egna val när det gäller funktioner som avses i 1 mom. Den personliga assistansen ska ordnas och
6 genomföras så att det gör det möjligt för en person med funktionsnedsättning att klara sig självständigt och att självbestämmanderätt samt delak.tighet och valfrihet förverkligas. Personlig assistans ska ordnas i den omfattning som en person med funktionsnedsättning behöver denna. Kommunen kan ordna personlig assistans: 15 Ordnande av personlig assistans 1) genom att ersätta personer med funktionsnedsättning eller vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare för ett barn med funktionsnedsättning för de kostnader som orsakas av att vara arbetsgivare inklusive de lagstadgade avgifter och ersättningar som en arbetsgivare ska betala samt övriga skäliga och nödvändiga utgifter som orsakas av att vara arbetsgivare, 2) genom att ge personen med funktionsnedsättning eller vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare för en minderårig person med funktionsnedsättning en i lagen om servicesedlar (569/2009) avsedd servicesedel med vilken personen i fråga kan skaffa personlig assistans; 3) genom att skaffa personen med funktionsnedsättning personlig assistansservice av en offentlig eller privat serviceproducent, eller 4) genom att själv ordna servicen eller ingå avtal om servicen med en annan kommun eller andra kommuner. Den personliga assistansen ska ordnas en person med funktionsnedsättning på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt. Sätten att ordna personlig assistans kan kombineras så att helheten på bästa sätt tillgodoser behovet av assistans hos personen med funktionsnedsättning med beaktandet av personens egen åsikt, levnadssituation och intresse. Personer med funktionsnedsättning ska handledas i fråga om anlitande av personlig assistans. En förutsättning för sättet att ordna personlig assistans enligt 1 mom. 1 punkten är att personen med funktionsnedsättning eller vårdnadshavaren eller annan laglig företrädare för ett barn med funktionsnedsättning ger sitt samtycke till att vara arbetsgivare och klarar av sina arbetsgivarskyldigheter. En person med funktionsnedsättning eller en vårdnadshavare eller annan laglig företrädare som är arbetsgivare på barnets vägnar ska handledas i att hantera sina skyldigheter som arbetsgivare. En anhörig eller annan närstående till personen med funktionsnedsättning kan inte utses till sådan personlig assistent som avses i 1 mom. 1 punkten, om detta inte kan anses förenligt med intresset för personen med funktionsnedsättning. 16 Handledning och träning En person med funktionsnedsättning har rätt att få handledning och träning när han eller hon saknar de kunskapsmässiga eller funktionella färdigheter som behövs i det normala livet. Syftet med handledningen och träningen är att stärka och stödja personens egna resurser samt färdigheter som främjar delaktighet och att man klarar sig självständigt.
7 Handledningen och träningen kan genomföras som personlig träning eller gruppträning antingen i samband med övriga tjänster eller som en separat tjänst. Mängden, varaktigheten och genomförandesättet i fråga om handledning och träning bestäms enligt de individuella behoven och levnadssituationen för personen med funktionsnedsättning. 17 Stöd för boendet En person med funktionsnedsättning har rätt att få den hjälp han eller hon behöver i det normala livet genom tjänster som fastställts i denna eller annan lag för att kunna bo i en vanlig bostad och boendemiljö. Personer med funktionsnedsättning har rätt att få en bostad och nödvändig hjälp vid boendet som serviceboende enligt 22 3 5 mom. i socialvårdslagen om det är förenligt med intresset för personen med funktionsnedsättning. 18 Stöd för ordnande av tillgänglig bostad (under arbete) En person med funktionsnedsättning har rätt att få skälig ersättning för ändringsarbeten i bostaden samt redskap och anordningar som hör till bostaden, om dessa åtgärder är nödvändiga för att personen ska kunna röra sig eller för att säkerställa att han eller hon klarar sig självständigt i sin permanenta bostad. Ersättning beviljas för sådana ändringsarbeten som är nödvändiga för att säkerställa att en person med funktionsnedsättning kan lätt röra sig och klara av sina dagliga funktioner i sin varaktiga bostad eller i dess närmaste omgivning. Vid ändringsarbeten som ersätts iakttas i tillämpliga delar samma kvalitetsnivå som i bostäder som staten beviljar lån för. Sådana redskap och anordningar som hör till bostaden och för vilka ersättning beviljas är lyftanordningar, larmanordningar eller andra motsvarande redskap och anordningar som blir fast installerade i bostaden. Kommunen kan även utan ersättning ställa en person med svår funktionsnedsättning redskap och anordningar som hör till bostaden till förfogande. 19 Tjänster för barnet och familjen Syftet med tjänster för ett barn med funktionsnedsättning är att stödja barnet i funktioner enligt åldern samt säkerställa att barnet bor med sin egen familj och bidra till att syftet i lagens 1 uppnås. Syftet med tjänsterna för familjen till ett barn med funktionsnedsättning är att stödja att föräldrar, vårdnadshavare eller annan person med ansvar för omsorgen om barnet orkar med och att familjen klarar av sina dagliga funktioner. Helheten av tjänster ska trygga barnets intressen enligt 32 i socialvårdslagen. Utöver vad som föreskrivs i kapitel 3 i socialvårdslagen har ett barn med funktionsnedsättning rätt att få tjänster enligt denna lag för de funktioner i det normala livet som barn i hans eller hennes ålder i regel sköter självständigt.
8 Föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning eller vårdnadshavare eller andra personer med ansvar för omsorgen om barnet har rätt att få tjänster enligt kapitel 3 i socialvårdslagen samt kortvarig vård av ett barn med funktionsnedsättning som behöver särskild eller jämfört med jämnåriga mer hjälp eller omsorg. Utöver vad som föreskrivs i 33 i socialvårdslagen har ett barn med funktionsnedsättning, hans eller hennes föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer med ansvar för omsorgen om barnet rätt att få hjälp med att ansöka om en tjänst. 20 Ordnande av tjänster för barnet och familjen Tjänster för ett barn med funktionsnedsättning och hans eller hennes familj ska ordnas så att de stöder barnets utveckling och självständighet samt att föräldrar, vårdnadshavare och övriga personer med ansvar för vården av barnet orkar med. Tjänsterna ska ordnas i barnets och familjens egen livsoch verksamhetsmiljö. Tjänsterna för barnet och hans eller hennes föräldrar kan ordnas som familjevård, om det inte är möjligt för barnet att leva med sin egen familj eller förenligt med barnets intresse. Om det inte är möjligt att ordna familjevård, ska tjänsterna för barnet ordnas i en liten enhet avsedd för barn. När barnet inte bor med sin egen familj ska kontakten mellan barnet och föräldrarna och andra närstående stödjas. 21 Verksamhet under dagtid En person med funktionsnedsättning har rätt till verksamhet under dagtid, om man inte kan stöda hans eller hennes delaktighet genom lagen om social rehabilitering av personer i svag ställning på arbetsmarknaden (xx/2014). Syftet med verksamheten under dagtid är att för personer med funktionsnedsättning säkerställa delaktighet i regelbunden och meningsfull verksamhet vilket möjliggör social växelverkan. Verksamhet under dagtid ska ordnas fem dagar i veckan. Verksamhet kan ordnas mer sällan, om det med beaktande av det individuella hjälpbehovet och levnadssituationen för en person med funktionsnedsättning i sin helhet är förenligt med hans eller hennes intresse. 22 Stöd för att röra sig En person med funktionsnedsättning har rätt att få stöd för att röra sig om det är nödvändigt med särskilt stöd för att röra sig och personen har oskäliga svårigheter att anlita de offentliga kollektivtrafikmedlen. Syftet med helheten av tjänster för att röra sig är att göra det möjligt för en person med funktionsnedsättning att röra sig på ett sätt som hör till ett normalt liv, vilket anknyter till: 1) förvärvsarbete, 2) studier, 3) social rehabilitering som främjar arbetslivsfärdigheter eller delaktighet, 4) verksamhet under dagtid, eller
9 5) annan nödvändig orsak. Resor enligt 2 mom. 1 3 punkten är resor inom de pendlingsregioner som avses i arbets- och näringsministeriets förordning (1153/2009). Nödvändiga resor på grund av någon annan orsak är resor inom hemkommunen eller verksamhetsregionen för personen med funktionsnedsättning. När man bedömer verksamhetsregionen för att röra sig ska man beakta det individuella behovet hos personen, var tjänsterna finns, möjligheterna att anlita den offentliga kollektivtrafiken och resans funktionella syfte. För att ordna helheten av stödet för att röra sig ska för en person med funktionsnedsättning en individuell utredning av behoven av stöd för att röra sig göras i samband med bedömningen av servicebehovet. 23 Ordnande av stöd för att röra sig Transporten av personer med funktionsnedsättning genomförs i första hand som en del av en tillgänglig och välfungerande offentlig kollektivtrafik medräknat anropsstyrd trafik och servicetrafik. Anlitande av den offentliga kollektivtrafiken ska vid behov stödas och kompletteras med andra tjänster för transport. Kommunen kan ordna stöd för transport genom följande sätt att ordna transport eller en kombination av dem: 1) individuell färdtjänst; 2) stöd med anknytning till anskaffning av bil; 3) transport genom annat ekonomiskt stöd; 4) följeslagarservice; eller 5) individuell assistans. Individuell färdtjänst ordnas inte för en person som är berättigad till dessa resor eller ersättning av kostnaderna för dessa med stöd av någon annan lag. 24 Individuell färdtjänst som omfattas av stödet för att röra sig När man bedömer det kvantitativa behovet av individuell färdtjänst som ordnas enligt denna lag beaktas övrig service och övrigt stöd som ordnas till stöd för helheten av att röra sig samt en persons möjlighet att använda de offentliga kollektivtrafikmedlen. Resor som avses i 22 2 mom. 1 4 punkten ska ordnas i ett antal som motsvarar behovet hos en person med funktionsnedsättning. Som individuell färdtjänst av någon annan orsak ska minst 54 månatliga enkelresor inom tre månader ordnas, om transporten av en person med funktionsnedsättning inte kan ordnas på ett annat sätt. Resor för personer som är berättigade till individuell färdtjänst kan samordnas för att företas med samma fordon. Samordningen av resor får inte orsaka oskälig olägenhet för den som är berättigad till tjänsten.
10 Kommunen kan ordna individuell färdtjänst på det sätt som avses i 4 lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) eller ersätta en person med funktionsnedsättning för skäliga kostnader för transport med taxi, invalidtaxi eller motsvarande fordon. 25 Ekonomiskt stöd En person med funktionsnedsättning ersätts helt eller delvis för kostnaderna för anskaffning av andra redskap, maskiner eller anordningar eller andra tekniska lösningar än sådana som hör till den medicinska rehabiliteringen inom hälso- och sjukvården. Ersättning betalas till en person med funktionsnedsättning som behöver dessa för att kunna röra sig, kommunicera eller klara sig i sin dagliga verksamhet hemma eller i sin fritidsverksamhet. Av kostnaderna för anskaffning av redskap, maskiner och anordningar samt andra tekniska lösningar som personen med funktionsnedsättning behöver för att klara de dagliga funktionerna ersätts hälften, om det inte finns särskilda grunder för att höja eller sänka ersättningen med beaktande av det individuella hjälpbehovet hos samt levnadssituationen för personen med funktionsnedsättning i sin helhet. Kostnadsbeloppet bedöms på basis av de verkliga kostnaderna. Kostnaderna för sådana nödvändiga ändringsarbeten som till följd av handikappet måste utföras på redskap, maskiner, anordningar av standardmodell eller andra tekniska lösningar ersätts dock i sin helhet. Kommunen kan även utan ersättning ställa redskap, maskiner, anordningar eller andra tekniska lösningar personen med funktionsnedsättning till förfogande. När personer med funktionsnedsättning beviljas ekonomiskt stöd för anskaffning av bil eller annat fordon för att röra sig beaktas behovet att röra sig och möjligheten att anlita andra stödformer för att röra sig. Förutsättningen för ersättning av kostnaderna för anskaffning av bil eller annat fordon är att behovet av fordon för att röra sig på grund av skada eller handikapp för att klara av de funktioner som hör till normal livsföring är fortlöpande. 26 Övriga tjänster För personer med funktionsnedsättning kan ordnas andra tjänster som behövs för att uppnå syftet med denna lag. Kap. 4 Ändringssökande 27 Ändringssökande. 28 Sökande av ändring i socialnämndens beslut.
11 29 Sökande av ändring i beslut av förvaltningsdomstolen. Kap. 5 Övrigt 30 Utmätningsförbud. 31 Bemyndigande att utfärda förordning. 31 Övriga paragrafer som saknas xx Ikraftträdande. xx Stadganden som upphävs. xx Övergångsstadgande.