Dagvattenutredning för Slätten 15:7 m,fl

Grap Dagvattenutredning för Slätten 15:7 m,fl Sjukhusområdet Geosigma AB 2018-09-11 Sidan 1 (23)

Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604797/ 2018-09-11 23 - Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Anders Högström Kristina Hermansen Beställare Lysekils Kommun Rubrik Dagvattenutredning för Slätten 15:7 m fl Underrubrik Sjukhusområdet Författad av Datum Christian Axelsson 2018-09-11 Granskad av Datum Jonas Robertsson 2018-09-03 Godkänd av Datum Anders Högström 2018-09-11 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412 7735 Uppsala Box 894, 751 08 Uppsala S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg St. Badhusg 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm S:t Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 Sidan 2 (23)

Sammanfattning Hemsö har önskemål om ändrad markanvändning på fastigheten Slätten 15:7. Lysekils kommun avser att ta fram ny detaljplan för sjukhusområdet. I dagsläget finns ett förslag till om- och tillbyggnad. Byggnationerna omfattar tre nya huskomplex samt rivning av tre befintliga hus. Utredningen syftar till att utreda vilka förändringar den föreslagna exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Det totala dagvattenflödet från ytorna inom planområdet före och efter exploatering uppgår till cirka 1 188 respektive 1 245 liter/sekund för ett 30-årsregn, det vill säga en ökning med cirka 5 %. Föroreningsbelastningen efter exploatering minskar för de flesta ämnen, men ökar något för zink, kadmium, krom, nickel, PAH och benso(a)pyren. Enligt Vattendirektivet får förändringar inom planområdet inte medföra att vattenkvalitén försämras i recipienten Gullmarn då miljökvalitetsnormer finns för kustvatten. Avrinning av t ex dagvatten får inte medverka till att "God ekologisk status" inte kan uppnås 2021, eller försämra förutsättningarna för God kemisk status. De miljökvalitetsnormer som kan påverkas av förändringen av detaljplanen är miljökvalitetsnormer för ytvatten eftersom dagvattnet leds ut i Gullmarn. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning på recipienten och inte sänka grundvattennivåerna efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder: Dagvatten från taken på de nya husen i sydost och de nya hårdgjorda ytorna i anslutning till dessa, samt dagvattnet från den södra sidan av taket på den befintliga byggnaden norr om dessa, leds till en växtbädd placerad mitt emellan nya och befintlig byggnad. Anläggningen täcker en yta av 250 m 2 och utformas som ett ringlande 20 cm djupt svackdike där vattnet ansamlas och rinner genom en 45 cm tjock växtbädd där vatten och föroreningar kan tas upp av växter. Under växtbädden återfinns ett sandlager på 15 cm med underliggande makadam med en mäktighet på 50 cm. Vattnet infiltreras sedan ner i sandjordarna under, där det filtreras ner i grundvattnet. Anläggningen görs med ett bräddavlopp som tar hand om överskottsvatten vid översvämning och låter vattnet rinna till dagvattenledningarna på planområdet. Vid extremregn måste vattnet kunna flöda ut från planområdet och ut på kringliggande vägar för att inte riskera att skada byggnader. En skötselplan för anläggningen bör upprättas för att säkerställa att den skyddas och underhålls. Uppgrävda fyllnadsmassor bör provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor. Om för höga halter av föroreningar skulle påträffas krävs ytterligare utredning. Sidan 3 (23)

Hänsyn till befintlig dagvattenledning som går tvärs igenom föreslagen yta måste tas vid anläggandet. Anläggningen måste också ha ett avstånd från husen för att minska risken för skador på byggnader. Vid ett 100-årsregn kommer det mer regn än vad dagvattenhanteringen är gjord för att klara av. Efter exploatering kommer extremflödena öka med omkring 5%. Då området ligger högt kommer mycket av dagvattnet vid extrema regn, att kunna sväljas av dagvattenbrunnarna. Detta kan leda till uppslag längre nedströms dagvattennätet efter Valbogatan och Bangårdsgatan. När dagvattenbrunnarna på området inte klarar att ta emot vatten längre kommer vattnet flöda ytledes via områdets lågpunkter och vidare ut på Lasarettsgatan och Valbogatan och sedan vidare ut i södra hamnen och Gullmarn. På ett ställe centralt på området kan vatten dock komma att ansamlas i en lågpunkt och bilda en vattenspegel Tillskottet av vatten genom förändringen av planområdet bedöms kunna rinna efter Lasarettsgatan och Valbogatan och därefter ut i Gullmarn utan att förvärra rådande förutsättningar, då garageinfarter och liknande nedströms området har höjda kanter som skyddar från inflöde av dagvatten. Vidare ner i hamnen, där marken flackar ut kan dock ett extremregn ge problem vilket kan behöva ses över på sikt. Vidare bör en förhöjd klack anläggas i anslutning till en garagenedfart nära sjukhusets huvudingång för att minska mängden vatten som strömmar in vid kraftigare regn. Sidan 4 (23)

Innehåll 1 Inledning och syfte...6 1.1 Allmänt om dagvatten...7 2 Material och metod...8 2.1 Material och datainsamling...8 2.2 Platsbesök i planområdet...8 2.3 Flödesberäkning...8 2.4 Föroreningsberäkning...8 3 Områdesbeskrivning och avgränsning... 10 3.1 Markanvändning Befintlig och planerad... 10 3.2 Hydrogeologi och Hydrologi... 10 3.2.1 Infiltrationsförutsättning och geologi... 10 3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering... 11 3.3 Recipient Status... 11 3.4 Förutsättningar för dagvattenhanteringen... 12 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning... 13 4.1 Flödesberäkningar... 13 4.2 Föroreningsbelastning... 16 4.3 Miljökvalitetsnormer (MKN)... 18 5 Lösningsförslag för dagvattenhantering... 19 5.1 Generella rekommendationer... 19 5.2 Lokalt omhändertagande av dagvatten... 19 5.3 Effekt på recipient... 21 5.4 Påverkan på allmänna och enskilda intressen... 21 5.5 Extremregn... 22 6 Referenser... 23 Sidan 5 (23)

1 Inledning och syfte Hemsö har önskemål om ändrad markanvändning på fastigheten Slätten 15:7. Lysekils kommun avser att ta fram ny detaljplan för sjukhusområdet. I dagsläget finns ett förslag till om- och tillbyggnad. Förslaget omfattar tre nya huskomplex samt rivning av tre befintliga hus. Planområdet föreslås även förändras genom att vissa parkeringsytor tas bort och nya tillkommer, mängden parkmark och berg i dagen föreslås även minskas. Den planerade exploateringen kräver att en ny detaljplan tas fram och i samband med detta har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. En översiktskarta samt ett flygfoto över planområdet visas i Figur 1-1 respektive Figur 1-2. De föreslagna byggnationerna på fastigheten Slätten 15:7 kan innebära att det sker en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur kan påverka dagvattenbildningen. Det kan också påverka halten miljögifter som avleds med dagvattnet till Gullmarn. Utredningen syftar till att utreda vilka förändringar den föreslagna exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden och dagvattnets föroreningsgrad. Figur 1-1. Översiktskarta över Lysekils tätort och planområdet i Lysekils kommun. Röd polygon visar planområdet för dagvattenutredningen. Sidan 6 (23)

Figur 1-2. Flygfoto (Hitta.se, 2017) över planområdet som avgränsas med en röd polygon. 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till en större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. Sidan 7 (23)

2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare) Ledningskartor (erhållet från beställare) Dagvattenstrategi och dagvattenpolicy för Lysekils kommun 2.2 Platsbesök i planområdet Ett platsbesök genomfördes 2017-06-01. Planområdet har stora höjdskillnader med de högsta höjderna i planområdets norra och nordvästra del. Planområdet består till största delen av takyta samt berg i dagen och ytnära berg med tunna jordlager bevuxna med buskvegetation och enstaka träd. Vissa delar med större jorddjup påträffas framför allt i söder och öster, där det sistnämnda domineras av parkmark med underliggande sandjordar. Under platsbesöket framgick det tydligt att en enskild dagvattenlösning för hela planområdet inte är möjlig då de planerade byggnaderna ligger långt ifrån varandra och ytorna möjliga för fördröjning och rening begränsas av jorddjup och olika ledningar på planområdet. 2.3 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: =( ) (Ekvation 1) där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110, som ersatte P90 i februari 2016. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i autocad utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall satts till 1 före exploatering och 1,25 efter. 2.4 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning har utförts med modellverktyget StormTac v.17.2.2 och baseras på modellens schablonhalter. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för Sidan 8 (23)

olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 9 (23)

3 Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella planområdet utgörs av fastigheterna Slätten 15:7 och Slätten 5:1 samt vägarna Lasarettsgatan och delar av Långeviksgatan och Smedgatan, och är beläget i nordvästra delen av Lysekils tätort i Lysekils kommun. Planområdet är idag till största delen ett sjukhusområde där markanvändningen domineras av tak, park, asfaltsyor och berg i dagen. Grundvattennivåerna är låga, från 5,34 m under mark i nordost till 5 m under mark i sydost. Enligt SMHI är detta dock nära normala eller över normala grundvattennivåer för området vilket skulle göra en ökad infiltration gynnsam. 3.1 Markanvändning Befintlig och planerad Planområdet är kuperat med en generell lutning mot sydost. Planområdet domineras generellt av takytor, asfaltsytor och parkytor. I nordväst domineras området av berg i dagen där enstaka buskar kan ses växa i sprickorna. Hemsö föreslår rivning av tre gamla byggnader på östra sidan av planområdet och att ersätta dessa med 8 nya. I nordväst föreslås en ny större byggnad byggas. Två av det befintliga byggnaderna centralt på planområdet föreslås byggas om. Figur 3-1. Till vänster visas utblick över planområdets lägsta punkt i sydöst där tegelbyggnaden föreslås ersättas med en ny. Till höger visas utblick över planområdets nordvästra del där ny byggnad föreslås att byggas. 3.2 Hydrogeologi och Hydrologi 3.2.1 Infiltrationsförutsättning och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens Sidan 10 (23)

infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Marken inom planområdet sluttar mot sydost ner mot Gullmarn. Markhöjderna inom planområdet varierar mellan +27 +50 meter. Mängden dagvatten som rinner in på planområdet från omgivningen utanför är försumbar. I dag sker ingen fördröjning av dagvatten som bildas inom detaljplaneområdet utan det rinner till dagvattenledningar som är kopplade till det kommunala dagvattennätet. 3.3 Recipient Status Dagvatten från planområdet transporteras till recipienten Gullmarn. Gullmarns centralbassäng (SE581700-113000), klassas i VISS (2017) ha måttlig ekologisk status men bedöms ligga nära gränsen till god. Anledningen till att den inte klassas som god är främst övergödning. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk ytvattenstatus med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE) samt kvicksilver och kvicksilverföreningar, som överskrider gränsvärden i närmare samtliga vattenförekomster i Sverige. Kemisk ytvattenstatus med avseende på övriga ämnen har ej klassats. Ekologisk status Status: Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Status: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus Undantag, i form av mindre stränga krav, ges för polybromerade difenyletrar och kvicksilver då dessa ämnen generellt är över gränsvärdena för hela Sverige. Sidan 11 (23)

3.4 Förutsättningar för dagvattenhanteringen Lysekils kommun har utifrån kommunens dagvattenstrategi och dagvattenpolicy tagit fram anvisningar för att underlätta arbetet för inblandade parter i deras arbete med dagvattenfrågor. Generella anvisningar för Lysekils kommun: Dagvatten skall ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen lämpligt sätt. Dagvattnet skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att god bebyggelse- och god naturmiljö kan uppnås. Dagvattnet skall användas som en resurs för närmiljön och synliggöras där så är möjligt och motiverat. Vid planeringsskedet för detaljplan skall hänsyn tas till hela avvattningsområdet. Dimensioneringen utförs enligt Svenskt Vatten Publikation P90 (resp. senaste uppreviderade publikation). (I denna utredning används istället P110 som ersatte P90 i februari 2016). Den naturliga vattenbalansen skall eftersträvas. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) skall genomföras där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Dagvatten till ledningssystem och reningsverk skall minska. Förorening av dagvatten skall begränsas, främst vad gäller metall- och petroleumprodukter. Åtgärder för att minska föroreningar skall genomföras i första hand vid föroreningarnas källor där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Förorenat dagvatten skall, där så är möjligt och motiverat, separeras från rent dagvatten. Generella anvisningar för nyexploatering av tomtmark i Lysekils kommun: I första hand skall LOD väljas på tomtmark och den lokala vattenbalansen skall bibehållas genom infiltration, utnyttjande av regnvatten för bevattning m.m. Det dagvatten som inte kan tas om hand lokalt eller som kräver ytterligare rening skall ledas vidare till någon form av utjämning och rening. Fördröjningsmagasin, dammar och våtmarker är exempel på möjliga lösningar. Dagvatten skall om möjligt fördröjas, reduceras och renas genom användning av öppna dagvattensystem. Sidan 12 (23)

4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Flödesberäkningar I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-2. Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet, så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. Tabell 4-1 och Tabell 4-2 visar uppskattade arealer respektive dimensionerande flöden före och efter exploatering för respektive markanvändning inom planområdet. Arealerna är uppskattade utifrån erhållet underlag från beställare och undersökningar i fält, och representerar ett troligt scenario för den tilltänkta exploateringen. Värdena ska dock inte ses som den exakta ytfördelningen utan bör användas som en fingervisning för vilka effekter den ändrade markanvändningen kan medföra. Dagvattenflödena är beräknade utifrån ett dimensionerande 30-årsregn med 10 minuters varaktighet. Regnintensiteten för ett 30- årsregn med 10 minuters varaktighet är, enligt Svenskt Vattens publikation P110, 327,8 liter/sekund hektar, vilket motsvarar cirka 118 millimeter/timme. Tabell 4-1. Uppskattade arealer för olika markanvändning före och efter exploatering inom planområdet samt förändring av planområdets yta. Markanvändning Area före exploatering (hektar) Area efter exploatering (hektar) Förändring (hektar) Takyta 0,8691 1,099 0,2299 Parkering 0,6255 0,6227-0,0028 Berg 0,9808 0,8248-0,156 Väg 0,2409 0,2739 0,033 Park 0,7713 0,5974-0,1739 Annan hårdgjord yta 0,6492 0,6827 0,0335 Totalt: 4,1 4,1 Sidan 13 (23)

Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för ett 30-årsregn med 10 minuters varaktighet (327,8 liter/sekund hektar) för respektive markanvändning inom planområdet. Markanvändning Avrinningskoefficient (-) Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund) Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund) 30-årsregn 30-årsregn Takyta 0,9 320,5 405,28 Parkering 0,85 206,29 217,85 Berg 0,75 301,41 253,47 Park 0,2 63,2 48,96 Annan hårdgjord yta 0,8 212,81 223,79 Väg 0,85 83,9 95,4 Totalt: 1188 1245 Det totala dagvattenflödet från ytorna inom planområdet före och efter exploatering uppgår till cirka 1 188 respektive 1 245 liter/sekund för ett 30-årsregn, det vill säga en ökning med cirka 5 %. Totala dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 30-årsregn med 10 minuters varaktighet, före och efter exploatering är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4-3. I tabellen visas även förändringen i årsmedelflöde och totalt årsflöde. Samtliga beräkningar är justerade med en klimatfaktor på 1,25 för att ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Årsnederbörden har satts till 725 millimeter. Den procentuella förändringen är större för årsflödena jämfört med det dimensionerande flödet för ett 30-årsregn, årsflödet förväntas öka med 6 % medan det dimensionerande flödet ökar med 5 %. Detta beror på att årsflödena inte är beroende av ett enskilt regns intensitet och därmed inte heller rinntid och regnvaraktighet. Den största ökningen kommer ske i planområdets sydöstra del. Sidan 14 (23)

Tabell 4-3. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för ett 30-årsregn med 10 minuters varaktighet (327,8 liter/sekund hektar) samt årsflöden (årsnederbörd 725 millimeter). Dimensionerande flöde för ett 30- årsregn med 10 minuters varaktighet (liter/sekund) Årsmedelflöde (liter/sekund) Totalt årsflöde (m 3 /år) Före exploatering (10 minuters varaktighet) Efter exploatering (10 minuters varaktighet) 1 188 0,66 21000 1 245 0,7 22000 Procentuell ändring: +5 % +6% +5 % Vid ett 100-årsregn kommer det mer regn än vad dagvattenhanteringen är gjord för att klara av. I dagsläget innebär detta att det dagvatten som bildas på området ger ett dagvattenflöde på 1 770 l/s och ett flöde efter exploatering på 1 860 l/s. Detta innebär en ökning på ca 5%. Då området ligger högt kommer mycket av dagvattnet, även vid extrema regn, att kunna sväljas av dagvattenbrunnarna. Detta kan leda till uppslag längre nedströms dagvattennätet efter Valbogatan och Bangårdsgatan. När dagvattenbrunnarna på området inte klarar att ta emot vatten längre kommer vattnet flöda ytledes via områdets lågpunkter och vidare ut på Lasarettsgatan och Valbogatan och sedan vidare ut i södra hamnen och Gullmarn. På ett ställe centralt på området kan vatten dock komma att ansamlas i en lågpunkt och bilda en vattenspegel (figur 4-1). Sidan 15 (23)

Figur 4-1. Blått område visar potentiellt översvämningsområde. 4.2 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har modelleringsverktyget StormTac v.17.2.2 använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Beräknade föroreningskoncentrationer för befintlig respektive planerad markanvändning visas i Tabell 4-7. Beräknade föroreningsmängder per år redovisas i Tabell 4-8. Karaktäriserande för föroreningar i dagvatten är att halterna av olika ämnen kan variera kraftigt beroende på flöde, klimat och lokala förhållanden. Till exempel kan vatten från snösmältning innehålla högre halter än vad schablonhalterna anger. Sidan 16 (23)

Tabell 4-4. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för befintlig och planerad markanvändning samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger befintlig halt, Brunt = halten överstiger både RTK:s riktvärde och befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt och RTK:s riktvärden. Föroreningskoncentrationer Enhe Planerad, Planerad, Ämne Riktvärde t Reningseffekt Befintlig innan efter (%) rening rening Fosfor µg/l 160 82 84 49 42 Kväve µg/l 2 000 1 500 1 600 1 200 25 Bly µg/l 8 7,2 7,2 2,1 71 Koppar µg/l 18 16 16 8,5 47 Zink µg/l 75 44 44 15 66 Kadmium µg/l 0,4 0,37 0,40 0,083 79 Krom µg/l 10 5 5,1 3,4 33 Nickel µg/l 15 2,8 3 1,1 63 Kvicksilver µg/l 0,03 0,028 0,028 0,017 39 Suspenderad µg/l substans 40000 41000 41000 20000 49 Olja (mg/l) µg/l 320 300 300 150 50 PAH (µg/l) µg/l Saknas 0,64 0,65 0,17 74 Benso(a)pyren µg/l 0,03 0,015 0,016 0,005 69 Schablonhalterna indikerar att koncentrationerna i dagvatten från planområdet vid föreslagen markanvändning, med undantag av suspenderad substans, ej riskerar att överskrida föreslagna riktvärden, dock ökar koncentrationen av vissa föroreningar något i orenat dagvatten. Föroreningsbelastningen efter exploatering minskar för de flesta ämnen redan i orenat dagvatten, men ökar något för zink, kadmium, krom, nickel, PAH och benso(a)pyren. Efter att dagvattnet passerat föreslagna reningsåtgärder är både halter och årliga föroreningsmängder lägre än för befintlig markanvändning. Sidan 17 (23)

Tabell 4-5. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastning Ämne Enhet Planerad, innan Befintlig Planerad, efter rening rening Fosfor kg/år 1,9 2,1 1,2 Kväve kg/år 37 39 29 Bly kg/år 0,17 0,18 0,051 Koppar kg/år 0,38 0,39 0,21 Zink kg/år 1 1,1 0,36 Kadmium kg/år 0,0087 0,0099 0,0020 Krom kg/år 0,12 0,13 0,085 Nickel kg/år 0,067 0,074 0,026 Kvicksilver kg/år 0,00067 0,00069 0,00042 Suspenderad kg/år 970 1000 486 substans Olja (mg/l) kg/år 7,2 7,3 3,7 PAH (µg/l) kg/år 0,015 0,016 0,0042 Benso(a)pyren kg/år 0,00036 0,00039 0,00012 4.3 Miljökvalitetsnormer (MKN) Enligt Vattendirektivet får förändringar inom planområdet inte medföra att vattenkvalitén försämras i recipienten Gullmarn då miljökvalitetsnormer finns för kustvatten. Avrinning av dagvatten etcetera får inte medverka till att "God ekologisk status" inte kan uppnås 2021, eller försämra förutsättningarna för att vattenförekomsten uppnår God kemisk status. De miljökvalitetsnormer som kan påverkas av förändringen av detaljplanen är miljökvalitetsnormer för ytvatten eftersom Gullmarn ligger i planområdets närhet. Förutsättningarna för att uppnå uppsatta miljökvalitetsnormer för Gullmarns ytvatten kommer att förbättras med avseende på ekologisk status då utsläppen av kväve och fosfor minskar i och med förändringen av detaljplanen. Det sker dock en ökning av kadmium, krom, nickel, PAH och benso(a)pyren i orenat dagvatten. De ökade metallkoncentrationerna orsakas sannolikt av den större andelen tak inom planområdet, och kan avhjälpas genom att exempelvis konstruera taken i ett material som inte riskerar att urlaka metaller till dagvattnet. Med föreslagna reningsåtgärder beräknas såväl halter som årlig föroreningsbelastning minska för samtliga studerade föroreningar. Vidtas de föreslagna åtgärderna i kapitel 5 kommer Gullmarn således inte påverkas negativt av förändringen. Sidan 18 (23)

5 Lösningsförslag för dagvattenhantering 5.1 Generella rekommendationer Den föreslagna förtätningen av planområdet enligt gällande planskiss kommer totalt att medföra ökade dimensionerande dagvattenflöden med cirka 5 % (se Tabell 4-3). Denna utredning strävar efter att lokalt omhänderta och rena en stor del av det dagvatten som uppkommer inom de planerade tomterna genom en växtbädd, naturlig infiltration och diken där vatten kan ledas, fördröjas, renas och har möjlighet att förbrukas av växter. 5.2 Lokalt omhändertagande av dagvatten För att fördröja det dagvatten som vid ett 30-årsregn bildas inom planområdet till ett maximalt utflöde av 1 188 liter/sekund krävs en utjämningsvolym på cirka 90 m 3. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning på recipienten och inte sänka grundvattennivåerna efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder: Dagvatten från taken på de nya husen i sydost och de nya hårdgjorda ytorna i anslutning till dessa, samt dagvattnet från den södra sidan av taket på den befintliga byggnaden norr om dessa leds till en växtbädd placerad mitt emellan nya och befintlig byggnad (Figur 5-1). Anläggningen täcker en yta av 250 m 2 och utformas som ett ringlande 20 cm djupt svackdike där vattnet ansamlas och rinner genom en 45 cm tjock växtbädd där vatten och föroreningar kan tas upp av växter. Under växtbädden återfinns ett sandlager på 15 cm med underliggande makadam med en mäktighet på 50 cm. Något upphöjda kupolbrunnar placeras i diket för att leda eventuellt överskottsvatten till det underliggande makadamlagret. Vattnet infiltreras sedan ner i sandjordarna under där det filtreras ner i grundvattnet. Anläggningen görs med ett bräddavlopp som tar hand om överskottsvatten vid översvämning och låter vattnet rinna till dagvattenledningarna på planområdet. Vid extremregn måste vattnet kunna flöda ut från planområdet och ut på kringliggande vägar för att inte riskera att skada byggnader. En skötselplan för anläggningen bör upprättas för att säkerställa att de skyddas och underhålls. Uppgrävda fyllnadsmassor provtas med avseende på relevanta föroreningar och skickas vid behov till godkänd mottagare av förorenade massor. Om för höga halter av föroreningar skulle påträffas krävs ytterligare utredning. Hänsyn till befintlig dagvattenledning som går tvärs igenom föreslagen yta måste tas vid anläggning. Anläggningen måste också ha avstånd från husen för att minska risken för skador på byggnader På grund av det tunna jordlagret under den planerade byggnaden i nordväst, kan dagvattnet från denna inte renas och fördröjas med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel utan leds ut i befintliga dagvattensystem. Sidan 19 (23)

På grund av den höga densiteten kablar och ledningar kring de nya byggnaderna i nordost kan dagvattnet från dessa inte renas och fördröjas med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel utan leds ut i befintliga dagvattensystem. Anläggande av grönt tak på de planerade nya byggnaderna kan övervägas som ett annat alternativ, vilket skulle fördröja dagvattenavrinningen och minska halten föroreningar. Detta är inte vidare utrett utan kan ses som ett ytterligare förslag. Om planförslaget ändras behöver dagvattenutredningen revideras. Figur 5-1. Grå byggnader är befintliga, röda planeras att byggas och det gröna området till höger i bild är föreslagen placering för anläggning. Sidan 20 (23)

5.3 Effekt på recipient Den föreslagna förändringen i markanvändning inom planområdet medför en ökad andel hårdgjorda ytor och beräkningarna visar ökade utsläpp av metaller och petroleumprodukter. Då StormTac v.17.2.2 beräknar utsläppen utifrån schablonvärden tar programmet också med utsläppen av metaller från metalltak och petroleumbaserade produkter från exponerad takpapp. Om de planerade takytorna utgörs av mer miljöanpassade material så som lertegel och/eller föreslagen hantering följs kommer påverkan på recipienten inte överstiga nuvarande situation utan snarare bidra till att förbättra recipienten. 5.4 Påverkan på allmänna och enskilda intressen Om föreslagna åtgärder för fördröjning och rening vidtas kommer ingen ökning av dagvatten och utsläpp ske till omgivningen utanför planområdet. Under fältbesöket konstaterades att mer vatten än nödvändigt rinner ner i ett garage på planområdet vilket kan ge problem vid extremregn. En simpel lösning är att gjuta en mindre vägbula som styr bort vattnet från byggnaden precis vid krönet till nerfarten (Figur 5-2). Figur 5-2. Nedfart till garage i planområdets södra del. Sidan 21 (23)

5.5 Extremregn Tillskottet av vatten genom förändringen av planområdet bedöms kunna rinna efter Lasarettsgatan och Valbogatan och ut i Gullmarn utan att förvärra rådande förutsättningar, då garageinfarter och liknande nedströms området har höjda kanter som skyddar från inflöde av dagvatten. Vidare ner i hamnen, där marken flackar ut kan dock ett extremregn ge problem vilket kan behövas se över på sikt. En del vatten kommer även rinna in i garaget på bilden ovan där man kan behöva sätta in pumpar vid extremregn för att få ut vattnet på Lasarettsgatan. Sidan 22 (23)

6 Referenser Larm, T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport 2000-10. Lysekils kommun, 2011. Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun. Miljösamverkan västra Götaland 2014. Handläggarstöd om dagvatten Regionplane- och trafikkontoret 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. VAV, 1983. P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen Sidan 23 (23)