Dagvattenutredning Björkhagen

Transkript

1 Grap Dagvattenutredning Björkhagen Geosigma AB Sidan 1 (25)

2 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Per Askling Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 25 Antal Bilagor: - Beställare: SSSB Beställares referens: Kenneth Wenner Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning Björkhagen Författad av: Carolina Åckander, Jonas Robertsson, Sofia Hedberg Granskad av: Per Askling Datum: Datum: GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Postadr: Box 894, Uppsala Besöksadr: S:t Persgatan 6 Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (25)

3 Sammanfattning I Björkhagen i södra Stockholm planerar SSSB att bygga fler studentbostäder i ett befintligt studentbostadsområde. För att ta reda på vilka förutsättningar som markförhållandena ger för markarbeten, grundläggning och byggnader har Geosigma genomfört flera utredningar varav denna dagvattenutredning är en av dem. Marken där de nya byggnaderna ska upprättas består främst av berg överlagrat av tunna lager av morän, men lera och fyllnadsmassor förekommer också. Det dagvatten som bildas i planområdet leds i dagsläget via dagvatten- och spillvattenledningar till Henriksdals reningsverk och därefter ut i Saltsjön. Förändringen i markanvändning i och med förtätningen av planområdet medför en högre andel hårdgjorda ytor inom planområdet. Recipient för det dagvatten som leds iväg i ledningssystemet är Årstaviken som har kända problem med övergödning och miljögifter. Vattendirektivet säger att inga vatten får försämras, vilket medför att inga halter av föroreningar bör öka och framförallt inte näringsämnen och de miljögifter där det redan finns en känd miljöproblematik. En förtätning av planområdet enligt föreslagen planskiss medför ökade dagvattenflöden med cirka 52 % för ett dimensionerande 20-årsregn och cirka 38 % för årsflöden. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning både på befintligt dagvattensystem och på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder: Dagvatten från lamellhusens takytor samlas upp och leds till ett underjordiskt makadammagasin för fördröjning, rening och infiltration. Från det norra lamellhuset leds dagvattnet genom en markförlagd ledning till fördröjningsmagasinet för gemensamt omhändertagande. När ledningen läggs ned ska hänsyn tas till de träd som ska bevaras. Fördröjningsmagasinet för lamellhusen ansluts till befintligt dagvattensystem i lokalgatan sydöst om planområdet. Anslutningen till befintligt dagvattensystem stryps till ett maximalt flöde på 10 liter/sekund för att inte överbelasta befintligt dagvattennät (med total kapacitet på 19 liter/sekund). Dagvatten från punkthusets takytor leds till ett fördröjningsmagasin beläget under det intilliggande cykeldäcket i betong. Cykeldäcket anläggs med rännstensbrunnar så att det dagvatten som bildas där också leds till magasinet, alternativt anläggs cykeldäcket i ett genomsläppligt material. Magasinet under cykeldäcket bör anläggas med täta väggar och botten för att undvika att dagvatten avrinner ned längs bergsluttningen. Fördröjningsmagasinet för punkthuset ansluts till dagvattenledning i Simrishamnsvägen med en maximal tillåten avtappning på 10 liter/sekund. I dagsläget finns ingen sådan dagvattenledning och det föreslås därför att den dras från Halmstadsvägen i samband med att en spillvattenledning kommer att dras därifrån. Vatten från naturmark och gårdsytor tillåts infiltrera och avrinna ut i den omgivande terrängen Sidan 3 (25)

4 Innehåll 1 Inledning och syfte Allmänt om dagvatten Material och metod Material och datainsamling Platsbesök Flödesberäkning Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsberäkning Områdesbeskrivning och avgränsning Hydrogeologi och Hydrologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Recipient Status Markanvändning Befintlig och planerad Flödesberäkningar och föroreningsbelastning Flödesberäkningar Dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsbelastning årsregn Lösningförslag för dagvattenhantering Generella rekommendationer Fördröjningsmagasin Lösningsförslag Effekt på recipient Extremregn Referenser Sidan 4 (25)

5 1 Inledning och syfte Geosigma AB har på uppdrag av Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) genomfört en dagvattenutredning i Björkhagen i Stockholm. Utredningen utgör ett underlag inför upprättande av nya studentbostäder inom ett område som sedan tidigare består av studentbostäder. Utredningar inom miljö, geoteknik och dagvatten behöver utföras för att bland annat få fram vilka förutsättningar som markförhållandena ger för markarbeten, grundläggning och byggnader. Den planerade byggnationen av studentbostäder innebär en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur påverkar dagvattenbildningen. En ökad flödesbelastning på dagvattensystemet kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten. Därför eftersträvas att dagvatten så långt det är möjligt tas omhand inom respektive kvartersområde. Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilka förändringar den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att dimensionera utjämningsmagasin och reningsanläggningar för dagvattnet för att reducera flödestoppar, samt vid behov rena dagvattnet genom sedimentation och fastläggning av partiklar. Till grund för principlösningar i dagvattenutredningen ska Stockholms stads dagvattenstrategi följas. Figur 1-1. Översiktskarta med planområdets ungefärliga placering markerat med en svart streckad rektangel. Sidan 5 (25)

6 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. Sidan 6 (25)

7 Grapnummer 2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning utgörs av bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare) Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator Planskiss Björkhagen Dagvattenstrategi, Stockholms stad 2015 Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen, Stockholms stad 2015 Rapport, dagvattenhantering Hammarbyhöjden och Björkhagen, Ramböll Platsbesök Ett platsbesök genomfördes i samband med miljöprovtagningen den 14 april 2016 (Geosigma, 2016). Planområdet är kuperat och sluttar söderut mot Ystadsvägen och Understensvägen. Planområdet täcks av blandad skog och det finns en stor andel berg i dagen, se Figur 2-1 och 2-2. Figur 2-1. Inom planområdet finns en stor andel berg i dagen. Sidan 7 (25)

8 Grapnummer Figur 2-2. Blandad skog inom planområdet med en stor andel block och berg i dagen. 2.3 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: (Ekvation 1) där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P104 rekommenderar generellt en klimatfaktor mellan 1,05-1,30 beroende på i vilken del av Sverige planområdet ligger. En ansatt klimatfaktor på 1,25 har ansatts för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder. Sidan 8 (25)

9 2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs enligt sambandet (Larm & Alm, 2014): 60 /1000 (Ekvation 2) där V dmax är den dimensionerande utjämningsvolymen (m 3 ) och Q out är den maximala avtappningen (l/s) från området. V dmax beräknas som en maxfunktion av olika Q dim och t r och sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym dagvatten, som behöver fördröjas eller utjämnas. 2.5 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastningen i dagvattnet utförs med modellverktyget StormTac v StormTac använder sig av schablonhalter framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 9 (25)

10 Grapnummer 3 Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella planområdet är beläget i stadsdelen Björkhagen i södra delen av Stockholm. Fastigheten består idag av ett studentbostadsområde där SSSB planerar att bygga nya bostäder, enligt Figur 3-1. Figur 3-1. Situationsplan över planerad bebyggelse. 3.1 Hydrogeologi och Hydrologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Sidan 10 (25)

11 Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Enligt jordartskartan och jorddjupskartan från SGU består jordlagren inom planområdet främst av berg överlagrat av ett tunt lager morän (Figur 3-2 och 3-3). Även lera och fyllnadsmassor förekommer. Jordlagrens mäktigheter uppskattas som mest till 3 meter. Geosigma har utfört miljöprovtagning i jord i fyra punkter inom planområdet (Geosigma 2016). I de fyra provtagningspunkterna varierade jorddjupen mellan cirka 0,5 1,5 meter och jordarterna bestod av morän, i tre av punkterna överlagrat av lera. Baserat på SGUs jordartkarta, samt dessa provtagningar bedöms förutsättningarna för naturlig infiltration av dagvatten vara begränsade, eftersom det förekommer mycket berg i dagen och tunna jordlager med leror inom planområdet. Figur 3-2. Jordartskarta över planområdet, framtagen med SGUs kartgenerator. Svartstreckad rektangel visar den ungefärliga placeringen av planområdet. Sidan 11 (25)

12 Figur 3-3. Jorddjupskarta över planområdet, framtagen med SGUs kartgenerator. Svartstreckad rektangel visar den ungefärliga placeringen av planområdet Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Planområdet sluttar ner från norr mot söder och marknivåerna inom planområdet varierar mellan meter. Figur 3-4 visar nuvarande flödesriktningar för avrinnande dagvatten baserade på de topografiska förhållandena inom planområdet. Figur 3-4. Översiktskarta från planområdet där blå pilar visar nuvarande flödesriktningar för avrinnande dagvatten. Gröna linjer visar höjdkurvor, rosa linjer befintliga vägar och svarta polygoner befintliga byggnader. Planområdet sluttar ner från norr mot söder. I dagsläget leds dagvatten från Hammarbyhöjden och Björkhagen genom dagvatten- och spillvattenledningar till Henrikdals reningsverk och sedan vidare ut i Saltsjön (Ramböll, 2014). Närmast planområdet finns dagvattenledningar i gatan vid Understensvägen. Därifrån leds dagvattnet till en betongkulvert vid Nytorps gärde, vidare till en dagvattenledning med bräddat spillvatten, en spillvattenledning och slutligen till reningsverket. I Sidan 12 (25)

13 dagvattenutredningen som gjordes inom programskedet för byggnationer i området finns förslag på såväl öppen dagvattenlösning vid Nytorps gärde som omledning av delar av dagvattnet till Sicklasjön (Ramböll, 2014). Grundvatten i området rör sig i östlig riktning mot Nackareservatet med Dammtorpssjön och Söderbysjön som slutliga recipienter. 3.2 Recipient Status Det dagvatten som bildas i planområdet där SSSB planerar att bygga nya bostäder mynnar ut i Saltsjön (Ramböll, 2014). Saltsjön utgör området mellan Norrsjöns utlopp i Strömmen och Lilla Värtan vid Lidingö, se Figur 3-5. Saltsjön utgör en del av området Strömmen, ett område som klassats ha otillfredsställande ekologisk status och som inte uppnår god kemisk status (VISS, 2016). Bottenfaunan i området anses ha otillfredsställande status och växtplankton måttlig status. Gällande kemiska ämnen överskrids förutom halterna av näringsämnen, såsom kväve och fosfor, även halter av bland annat kvicksilver, bly, antracen och fluoranten. Miljökvalitetsnormen (MKN) för Strömmen är god ekologisk potential med tidsfrist till år År 2009 var den ekologiska potentialen måttlig. MKN för kemisk status är god kemisk status år 2015 med undantag för tributyltennföroreningar som har en tidsfrist till år MKN för både ekologisk och kemisk status har dock föreslagits skjutas upp, där förslaget för ekologisk status är måttlig ekologisk status till år MKN för kemisk ytvattenstatus är fortfarande god kemisk status, men med undantag att det ska vara mindre stränga krav för kvicksilveroch blyföroreningar, samt tidsfrist för tributyltenn-, bly- och antracenföroreningar till år Vattendirektivet säger att inga vatten får försämras, vilket medför att inga halter av föroreningar bör öka. Detta gäller framförallt näringsämnen och miljögifter där det redan finns en känd miljöproblematik, men även andra faktorer som försämrar vattnets kvalitet. Sidan 13 (25)

14 Figur 3-5. Planområdets läge (röd rektangel) i förhållande till dagvattenrecipienten Saltsjön (VISS, 2016). 3.3 Markanvändning Befintlig och planerad Planområdet består idag av naturmark inom ett befintligt bostadsområde. Tvärs genom planområdet finns en befintlig mindre stig. Naturmarken innefattar berg i dagen, berg täckt med ett tunt lager morän eller lera och terrängen är kuperad. Eftersom det inom planområdet är en hög andel berg i dagen bedöms dagvattenbildningen vara något över normalt för naturmark. En karta över befintlig markanvändning inom planområdet visas i Figur 3-6. Då inga beslut tagits angående fastighetsgränsernas framtida placering har dessa antagits vara placerade relativt nära de planerade byggnaderna. Sidan 14 (25)

15 Figur 3-6. Befintlig markanvändning inom planområdet. I Figur 3-7 visas en schematisk bild med planerad markanvändning med placering av byggnader, grönytor, hårdgjorda ytor och planteringar. Förändringen i markanvändning i och med de planerade byggnaderna medför en högre andel hårdgjorda ytor inom planområdet. Sidan 15 (25)

16 Figur 3-7. Ungefärlig planerad markanvändning inom planområdet. Blå pilar visar framtida flödesvägar. Sidan 16 (25)

17 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Flödesberäkningar I flödesberäkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts för alla markanvändningar utom armerat gräs. För denna markanvändning har avrinningskoefficienten satts till 0,4, vilket motsvarar en blandning av mer hårdgjorda ytor (asfalt/stenläggning) och grönytor. Avrinningskoefficienterna för respektive markanvändningsområde presenteras i Tabell 4-1. Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter vid beräkningar av flöden för befintlig och planerad markanvändning. Markanvändning Avrinningskoefficient, φ Parkmark 0,1 Grusplan 0,2 Armerat gräs 0,4 Betong/Asfalt 0,8 Tak 0,9 Sluttande, bergig naturmark 0,4 Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. Beräkningar av dagvattenflöden har gjorts, både separat för de tre planerade fastigheterna och totalt för de tre fastigheterna. Arean för de olika markanvändningarna för fastigheterna, separat samt totalt, redovisas i Tabell 4-2 Tabell 4-2. Markanvändning, i m 2, för nuvarande och planerad markanvändning. Markanvändning Tak Betong/ asfalt Grusplan Bevuxen flack mark Naturmark Armerat gräs Punkthus Befintlig Norra Lamell Södra Lamell Planerad Befintlig Planerad Befintlig Planerad Totalt Befintlig Planerad Sidan 17 (25)

18 I enlighet med Svenskt Vatten P110 har ett återkommande 20-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden. Dagvattenflöden från fastigheten vid ett återkommande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet, för befintlig och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och redovisas i Tabell 4-3 Vid beräkningar av dagvattenflöde efter planerad förtätning av fastigheten har en klimatfaktor på 1,25 adderats i enlighet med Svenskt Vatten P110. Enligt beräkningar utförda enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010) motsvarar ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet en regnintensitet på cirka 275 liter/sekund hektar. Årsnederbörden har satts till 550 millimeter, vilket är årsmedelnederbörden för Stockholm, enligt Stockholms stads dagvattenstrategi. Tabell 4-3. Dimensionerande flöden vid ett 20-årsregn och årsmedelflöden för befintlig och planerad markanvändning. Beräkningarna är uppdelade på respektive fastighet, samt totalt för de tre fastigheterna. Flöde 20-årsregn (l/s) Befintlig Planerad Ökad dagvattenbildning (%) Årsmedelflöde (l/s) Befintlig Planerad Ökat årsmedelflöde (%) Punkthus ,015 0, Norra lamell ,012 0, Södra ,015 0, lamell Totalt ,042 0, En förtätning av planområdet enligt föreslagen planskiss skulle totalt medföra ett ökat dimensionerande dagvattenflöde på cirka 52 % och ett ökat årsmedelflöde på 38 %. Dagvatten från de två lamellhusen planeras att kopplas på Stockholm Vattens befintliga dagvattenledning som ligger under Understensvägen. Denna ledning har en maxkapacitet på 19 liter/sekund. Utifrån detta har det antagits att avtappningen från lamellhusen uppskattningsvis får uppgå till maximalt 10 liter/sekund, vilket är en minskning med cirka 70 % jämfört med dagens dagvattenbildning. Samma maximala avtappning har satts för punkthuset, där dagvattnet planeras ledas till en ny ledning i Simrishamnsvägen som sedan ansluter till ledningen i Halmstadsvägen. 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym Den dimensionerande utjämningsvolymen har beräknats enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.4. För att fördröja planområdets dagvatten så att det dimensionerande flödet till ledningsnätet efter förtätningen inte överstiger 10 liter/sekund från punkthuset respektive de två lamellhusen krävs en utjämningsvolym på cirka 13 m 3 för de två lamellhusen samt 3 m 3 för punkthuset. 4.3 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalterna i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v använts, se Tabell 4-4. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Enbart det dagvatten som uppstår på takytorna, samt cykeldäcket intill punkthuset ska ledas till det kommunala ledningsnätet, medan övrigt dagvatten infiltrerar i omgivande naturmark. Beräkningar av föroreningsbelastningen och reningseffekten efter exploatering har därför utförts för takytorna, samt cykeldäcket. Beräknad föroreningsbelastning enligt schablonhalterna jämförs med riktvärden för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt Sidan 18 (25)

19 till recipient, Nivå 2M, enligt RTK:s riktvärdesindelning (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Tabell 4-4. Föroreningskoncentrationer i dagvatten från takytor samt cykeldäck inom planområdet, för befintlig markanvändning och från de planerade takytorna, samt föroreningsbelastning i takvattnet efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Regionoch trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger nuvarande halt, Grön = halten understiger nuvarande halt. Föroreningskoncentrationer Ämne Enhet Riktvärde Planerad Planerad Reningseffekt Befintlig innan efter rening (%) rening Fosfor µg/l Kväve µg/l Bly µg/l 8 4,7 2,5 0,40 84 Koppar µg/l ,4 2,2 74 Zink µg/l ,0 70 Kadmium µg/l 0,4 0,23 0,68 0,27 60 Krom µg/l 10 2,1 3,7 1,1 70 Nickel µg/l 15 1,2 4,0 1,8 55 Kvicksilver µg/l 0,03 0,011 0,0093 0, Suspenderad substans µg/l Olja (mg/l) µg/l PAH (µg/l) µg/l Saknas 0 0,47 0,20 57 Benso(a)pyren µg/l 0,03 0 0,0093 0, Föroreningsbelastningen i orenat dagvatten ökar för ett flertal ämnen efter exploatering, vilket är att förvänta då naturmark omvandlas till hårdgjorda ytor. Schablonhalterna indikerar att koncentrationen av kadmium i det orenade takvattnet överstiger riktvärdet från Regionoch trafikplanekontoret, samt att koncentrationerna av kadmium och nickel är högre än befintlig markanvändning även efter planerad rening. Detta kan dock åtgärdas genom att välja tak av ett material som inte innehåller dessa ämnen. Samtliga ämnen utom kadmium ligger under RTK:s riktvärden redan innan rening, vilket indikerar att dagvattnet inte är kraftigt förorenat. Halterna av PAH samt benso(a)pyren i dagvattnet är efter föreslagna reningsåtgärder fortsatt förhöjda jämfört med det dagvatten som bildas inom planområdet med befintlig markanvändning. Eftersom planområdet tidigare bestått av naturmark är förhöjda koncentrationer av vissa ämnen förväntade. Övriga ämnen understiger dock ursprungliga koncentrationer och i förhållande till riktvärdena för dagvatten är halterna lägre för samtliga ämnen. Innan dagvattnet når recipienten kommer ytterligare rening att ske eftersom dagvattnet leds till Henriksdals reningsverk. Om förslaget om en öppen dagvattenanläggning vid Nytorps gärde genomförs kommer ytterligare rening istället att ske där. I Tabell 4-5 redovisas årlig föroreningsbelastning för befintlig och planerad markanvändning. Schablonhalterna indikerar att belastningen för de flesta föroreningar minskar efter föreslagen rening jämfört med befintlig markanvändning. Undantaget är PAH och benso(a)pyren, som enligt schablonhalterna inte förekommer alls i den befintliga Sidan 19 (25)

20 naturmarken. En reduktion mot denna nivå är därför inte möjlig att uppnå, men man kan konstatera att koncentrationen av benso(a)pyren ligger långt under RTK:s riktvärde. Tabell 4-5. Årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastning Ämne Enhet Planerad, innan Befintlig Planerad, efter rening rening Fosfor kg/år 0,18 0,078 0,055 Kväve kg/år 1,4 1,6 0,93 Bly kg/år 0,0061 0,0023 0,00036 Koppar kg/år 0,017 0,0077 0,0020 Zink kg/år 0,031 0,025 0,0073 Kadmium kg/år 0, , ,00024 Krom kg/år 0,0028 0,0034 0,00099 Nickel kg/år 0,0016 0,0037 0,0016 Kvicksilver kg/år 0, , , Suspenderad substans kg/år ,8 Olja (mg/l) kg/år 0,22 0,043 0,012 PAH (µg/l) kg/år 0 0, ,00018 Benso(a)pyren kg/år 0 0, , årsregn Vid extrema regn, exempelvis ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden där planområdets dagvattenlösning inte kommer att vara tillräcklig för att omhänderta allt dagvatten. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvattnet kan avrinna efter sekundära avrinningsvägar längs planområdets gångvägar och öppna ytor och vidare ut på närliggande lokalgator. Sidan 20 (25)

21 5 Lösningförslag för dagvattenhantering 5.1 Generella rekommendationer För att skapa en långsiktigt hållbar hantering av dagvattnet i Stockholm med hänsyn till både kvalitet och kvantitet har Stockholms stad tagit fram en dagvattenstrategi med riktlinjer för hur dagvatten ska hanteras. Strategin anger fyra övergripande mål: Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Resurs och värdeskapande för staden Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande Den föreslagna exploateringen i planområdet enligt gällande planskiss kommer totalt att medföra ett ökat årsmedelflöde av dagvatten med cirka 38 %, se Tabell 4-3. Planområdet består av tunna lerlager och berg i dagen, vilket medför att naturlig infiltration av allt dagvatten till grundvatten inte är möjligt inom planområdet. På grund av ogynnsamma markförhållanden bedöms de tillgängliga grönytor inom fastigheten inte ha kapacitet att naturligt infiltrera allt dagvatten som uppkommer vid ett 20- årsregn. Baserat på detta, och i kombination med begränsade ytor för fördröjning av dagvatten, föreslås att man arbetar med småskaliga lokala lösningar för hantering och fördröjning av dagvatten inom fastigheterna, exempelvis höjdsättning som gynnar infiltration, samt underjordiska fördröjningsmagasin med makadam. Planområdet kommer troligen att delas in i tre separata fastigheter, där det för de två lamellhusen planeras en sammanhållen dagvattenlösning i planområdets sydöstra del, varifrån anslutning sker till det kommunala dagvattennätet i Understensvägen. För punkthuset föreslås ett fördröjningsmagasin under det planerade cykeldäcket som ansluts till dagvattennätet i Simrishamnsvägen. En sådan dagvattenledning föreslås dras fram från Halmstadsvägen i samband med grävning för spillvattenledning. Föreslagen dagvattenlösning avser att skapa en dagvattenhantering som tar recipientansvar och berikar närmiljön genom att möjliggöra överliggande grönytor. Målet med de lösningar för LOD som här föreslås är att erhålla en så effektiv användning som möjligt av tillgängliga ytor och därmed reducera belastningen på såväl det kommunala dagvattennätet som på recipienten Fördröjningsmagasin Fördröjningsmagasin anläggs i syfte att jämna ut dagvattenflöden från ett område. De kan anläggas med makadam eller med plastkassetter, som har större effektiv volym och tar mindre yta i anspråk. Fördröjningsmagasinen kan antingen utformas som öppna system, där dagvattnet kan infiltrera den omgivande marken, eller stängda system med en tät behållare under markytan. I de fall där grundvattenytan ligger nära markytan och marken består av täta jordar är det vanligaste alternativet att anlägga stängda fördröjningsmagasin. Installationsdjupet varierar vanligtvis mellan centimeter under markytan beroende på jorddjup och grundvattennivåer. Normalt rekommenderas att fördröjningsmagasin placeras minst en (1) meter över grundvattenytan för att uppnå bästa möjliga infiltrationsförutsättningar från magasinet till omgivande jordlager. Fördröjningsmagasin kan under perioder vara helt torra utan att det påverkar deras funktion. I det föreslagna området för placering av fördröjningsmagasin bedöms det, baserat på planområdets topografi, inte vara sannolikt att höga grundvattennivåer förhindrar anläggning av ett öppet system. Med ett öppet system möjliggörs infiltration av dagvatten som bidrar till att upprätthålla grundvattennivåerna inom området. Jordlagrens mäktighet och utbredning, samt eventuella grundvattennivåer, behöver dock undersökas närmare i samband med Sidan 21 (25)

22 anläggningen av fördröjningsmagasin. För att erhålla en rening av dagvattnet innan det når dagvattennätet rekommenderas även att fördröjningsmagasin anläggs med makadam istället för med plastkassetter. 5.2 Lösningsförslag För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning både på befintligt dagvattensystem och på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder: Dagvatten från lamellhusens takytor samlas upp och leds till ett underjordiskt makadammagasin för fördröjning, rening och infiltration. Från det norra lamellhuset leds dagvattnet genom en markförlagd ledning till fördröjningsmagasinet för gemensamt omhändertagande. När ledningen läggs ned ska hänsyn tas till de träd som ska bevaras. Fördröjningsmagasinet för lamellhusen ansluts till befintligt dagvattensystem i lokalgatan sydöst om planområdet. Anslutningen till befintligt dagvattensystem stryps till ett maximalt flöde på 10 liter/sekund för att inte överbelasta befintligt dagvattennät (med total kapacitet på 19 liter/sekund). Dagvatten från punkthusets takytor leds till ett fördröjningsmagasin beläget under det intilliggande cykeldäcket i betong. Cykeldäcket anläggs med rännstensbrunnar så att det dagvatten som bildas där också leds till magasinet, alternativt anläggs cykeldäcket i ett genomsläppligt material. Magasinet under cykeldäcket bör anläggas med täta väggar och botten för att undvika att dagvatten avrinner ned längs bergsluttningen. Fördröjningsmagasinet för punkthuset ansluts till dagvattenledning i Simrishamnsvägen med en maximal tillåten avtappning på 10 liter/sekund. I dagsläget finns ingen sådan dagvattenledning och det föreslås därför att den dras från Halmstadsvägen i samband med att en spillvattenledning kommer att dras därifrån. Vatten från naturmark och gårdsytor tillåts infiltrera och avrinna ut i den omgivande terrängen Figur 5-1 visar en översiktlig skiss över de föreslagna dagvattenlösningarna. Sidan 22 (25)

23 Figur 5-1. Principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen dagvattenhantering. Blåstreckad yta visar område inom vilken ett fördröjningsmagasin föreslås placeras. De utritade magasinen omfattar en yta på 64 m 2 (lamellhuset) respektive 48 m 2 (punkthuset). Ledningsdragningen bör anpassas till de träd som ska bevaras mellan lamellhusen. För att den tillåtna avtappningen, 10 liter/sekund, inte ska överstigas vid ett framtida 20-års regn krävs en total utjämningsvolym på cirka 13 m 3 för de två lamellhusen och 3 m 3 för punkthuset. Beräknat på 1 meters djup och 30 % porositet krävs en sammanlagd area på 44 m 2 för lamellhusen. För punkthuset med tillhörande cykeldäck föreslås ett magasin med mindre mäktighet, med ett djup på 0,5 meter och 30 % porositet krävs en area på 20 m 2 för att uppnå tillräcklig fördröjning. Om magasinet istället anläggs med ett djup på 0,3 meter behövs en yta på ungefär 34 m 2 för att erhålla en tillräcklig magasinering, givet 30 % porositet, I Figur 5-1 har de föreslagna magasinen något större areor och utgör alltså en större yta än vad som är nödvändigt. Vid placering av fördröjningsmagasin bör hänsyn tas till de topografiska förutsättningarna i planområdet. Då det södra lamellhuset ligger lägre än det andra, föreslås fördröjningsmagasinet placeras i anslutning till denna byggnad. Området kring södra lamellhuset utgör även de ytor inom planområdet som har tjockast jordlager och därmed något bättre infiltrationsmöjligheter. Ovanliggande jord bör vara relativt permeabel och magasinet placeras således förslagsvis under grus- och gräsytorna. Fördröjningsmagasinen anläggs med permeabla väggar och botten för att, i den mån det är möjligt, erhålla en infiltration av dagvattnet. Detta innebär dock att placering och konstruktion av fördröjningsmagasin bör ske så att infiltrerande vatten inte tränger in i byggnaden. Föreslagen placering ligger nedströms de planerade byggnaderna, vilket innebär en minskad risk att strömningen rör sig åt ett oönskat håll. Om en sammanhållen dagvattenlösning för lamellhusen ska vara möjlig måste vatten kunna ledas från de olika takytorna till det förslagna fördröjningsmagasinet. Placering av fördröjningsmagasinet bör ske så att rörledningar för avrinnande takvatten kan samplaneras med ledningar för avloppsvatten med mera. Vatten från naturmark i planområdet tillåts även i framtiden att infiltrera och avrinna som i dagsläget. Övriga hårdgjorda ytor omkring byggnaderna bör anläggas utan kantsten och höjdsättas så att dagvattnet avrinner mot intilliggande naturmark för infiltration. De Sidan 23 (25)

24 hårdgjorda ytorna bör i den mån det är möjligt anläggas med permeabla material, exempelvis armerat gräs, för att ytterligare förbättra infiltrationsmöjligheterna. Det bedöms att de LOD-åtgärder som föreslås leder till att maximalt 10 liter/sekund behöver avledas till det kommunala dagvattennätet från punkthuset respektive de två lamellhusen vid ett 20-årsregn. De mått och volymer som anges är dock en uppskattning baserad på tillgänglig information gällande framtida markanvändning och fastighetsgränser. Mer detaljerade beräkningar av magasinsvolymer för de olika områdena behöver genomföras när den slutgiltiga utformningen fastställts. I och med avledningen av takvatten till dagvattenledningsnätet kommer det att ske en viss minskning av avrinningsmängden till nedanför belägen fastighet. De avledda vattenmängderna är relativt små och eftersom husen på den fastigheten består av större flervåningshus, vilka sannolikt är förankrade på underliggande berggrund, innebär ett minskat grundvattenflöde inga ökade risker för sättningar. Grundläggningen för de husen bör dock kontrolleras. 5.3 Effekt på recipient Den föreslagna förändringen i markanvändning inom planområdet medför en större andel hårdgjorda ytor, men ingen av dessa kommer i någon större utsträckning bidra med föroreningar. Föroreningsberäkningar utifrån StormTacs schablonvärden ger förhöjda halter av bland annat vissa metaller, detta kan dock åtgärdas genom att välja tak i material som inte innehåller exempelvis zink eller kadmium. Genom föreslagen fördröjningsåtgärd kommer dagvattnet även genomgå rening innan det leds till det kommunala dagvattennätet och inga av Region- och trafikplanekontorets riktvärden kommer att överskridas. Inom det kommunala ledningsnätet kommer därutöver ytterligare rening att ske innan vattnet når recipienten Saltsjön. Sammantaget bedöms därför de föreslagna förändringarna av planområdet inte orsaka en försämrad status för varken grundvattenförekomster eller ytvattenrecipienter. 5.4 Extremregn Höjdsättningen av planområdet föreslås att planeras för att klara hantering av extremregn, exempelvis ett 50- eller 100-årsregn, genom att överskottsvattnet vid bräddning av de föreslagna lösningarna rinner mot närliggande vägytor för vidare transport mot recipienten. Denna lösning medför att risken för skador på hus och grundläggning kan minskas. Genom föreslagen placering av fördröjningsmagasinen samlas också vattnet upp i områden där terrängen lutar bort från byggnaderna, vilket minskar risken att vatten från magasinen strömmar in mot husgrunden och riskerar att orsaka exempelvis källaröversvämningar. Sidan 24 (25)

25 6 Referenser Alm, H., Banach, A., Larm, T., Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Svenskt Vatten Utveckling, rapport Nr Geosigma, PM Miljöprovtagning för SSSB, Björkhagen. Larm T Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport Ramböll, 2014, Dagvattenhantering Hammarbyhöjden och Björkhagen. Regionplane- och trafikkontoret Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. Stockholms stad, 2015, Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen (VAV) P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. Svenskt Vatten, P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar. Svenskt Vatten, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Svenskt Vatten, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande. Sidan 25 (25)