Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vård i hemmet

Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vård i hemmet A sense of feeling secure with being cared for at home as experienced by caretakers diagnosed with cancer Carina Karlsson Anna Lena Upphoff Fristående kurs: Omvårdnad 61-90 hp Vetenskapligt arbete 15 hp Vt 2009 Sektionen för hälsa och samhälle Box 823 301 18 Halmstad

Titel: Författare: Sektion: Handledare: Examinator: Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vård i hemmet Carina Karlsson, Anna Lena Upphoff Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 Halmstad Gunvi Johansson, Universitetsadjunkt Barbro Boström, Universitetslektor Tid: Vårterminen 2009 Sidantal: 12 Nyckelord: Sammanfattning: Cancerpatienter, livskvalitet, palliativ vård, trygghet, vård i hemmet För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad. Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdom i stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser. Studien visar vikten av att patienterna är välinformerade om sjukdomen och behandlingen och har kunskap om symtom och symtomkontroll samt har ett socialt nätverk runt sig. Sjuksköterskan kan genom sin omvårdnad tillgodose dessa behov genom att ha specialkunskaper och kompetens inom området. Framtida forskning bör inrikta sig på dessa patienters behov i samband med vård i hemmet.

Title: Author: Department: Supervisor: Examiner: A sense of feeling secure with being cared for at home as experienced by caretakers diagnosed with cancer Carina Karlsson, Anna Lena Upphoff School of Social and Health Sciences Halmstad University Box 823 SE-301 18 Halmstad, Sweden Gunvi Johansson, Lecturer Barbro Broström, Senior Lecturer Period: Spring 2009 Pages: 12 Key words: Cancer patients, home care, palliative care, quality of life, security Abstract: For those caretakers being treated for incurable cancer, it has become increasingly common with home care as an alternative to hospitalization. The purpose of this literature review was to describe the factors of feeling secure and safe with being cared for at home as experienced by caretakers diagnosed with an incurable form of cancer. The research was carried out in the databases PubMed and Cinahl. Consequently 15 empirical articles were found representative due to their direct relevance to the purpose of the study. The analysis resulted in a discovery of four subthemes in relation to the overall theme of feeling a sense of security with being care for at home. These subthemes were: feeling a sense of hope despite the disease, the importance of the family, symptom control, and being cared for. The results also showed that caretakers with incurable cancer preferred being cared for at home as opposed to being cared for in a hospital setting. The study points toward the suggestion that if home care is to be experienced by the caretaker as safe and secure, it is necessary to actively involve the caretaker and their relatives not just in terms of the practical aspects of caring but also in terms of knowledge about the disease. The nurse can supply this needs through her special knowledge and qualification. It is suggested that future research should focus on the caretakers' specific needs related to home care.

Innehåll Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 4 Metod 4 Datainsamling 4 Databearbetning 6 Resultat 6 Hoppfullhet trots sjukdom 6 Närståendes betydelse 7 Symtomkontroll 7 Omvårdnad 8 Diskussion 9 Metoddiskussion 9 Resultatdiskussion 10 Konklusion 12 Implikation 12 Referenser Bilagor Bilaga I Bilaga II Tabell 2. Sökhistoria Tabell 3. Artikelöversikt

Inledning Cancer drabbar var tredje person någon gång i livet (Socialstyrelsen, 2008). Ordet cancer benämns som ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar (Cancerfonden, 2008). Många blir botade men för andra förblir sjukdomen en obotlig cancerdiagnos som kommer att behandlas palliativt (Beck-Friis & Strang, 2008). Slutenvården har dominerat den palliativa vården historiskt sett i Sverige under efterkrigstiden. Då utvecklades sjukvården och de ekonomiska tillgångarna var goda (Regeringens skrivelse 2004/05:166). De senaste 30 åren har trenden vänt. De ekonomiska tillgångarna har minskat och den medicintekniska utvecklingen har gått framåt och därmed har vårdtiderna kortats ner och vårdplatserna har blivit färre i antal. Behovet av att hitta alternativ till sjukhusvård har uppstått (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 1999). I slutet av 1970-talet startade den första lasarettsanslutna hemsjukvården (LAH). Målet var att patienterna skulle få ett alternativ till sjukhusvård med valmöjligheten att vårdas i hemmet. Avancerad hemsjukvård är ett alternativ till sjukhusvård (Beck-Friis & Österberg, 2008). Det innebär bland annat att vården är teambaserad och kan erbjuda kvalificerad medicinsk vård och är tillgänglig dygnet runt. För de patienter som har en obotlig cancer och vill bo kvar i sitt hem tillsammans med närstående är det viktigt att kunna känna trygghet (National council for palliative care [NCPC], 2008). Att ha insikt om vad trygghet innebär och vilka faktorer som medverkar till individens upplevelser av trygghet vid vård i hemmet är betydelsefullt. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om vad som leder till trygghet för individen för att kunna ge en optimal vård. I International Council of Nurses [ICN] (2005) etiska kod för sjuksköterskor framkommer det tydligt att sjuksköterskan har ett etiskt ansvar för sina värderingar utifrån varje enskilt fall. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår bland annat att lindra lidandet hos patienterna och vara till stöd för närstående. Det anses därför viktigt att undersöka vilka faktorer som bidrar till att cancerpatienter kan känna trygghet vid vård i hemmet. Bakgrund Palliativ vård Fram till 1987 användes begreppet terminal vård både nationellt och internationellt avseende vård av döende (Beck-Friis & Strang, 2008). Successivt har terminal ersatts med palliativ. Ordet kommer från det latinska ordet pallium som betyder mantel och här i betydelsen lindrande åtgärder. För minst hälften av de drabbade personerna är sjukdomen obotlig. All cancervård som inte är botbar kallas palliativ vård (Beck-Friis & Strang, 2008). Ett annat begrepp för obotlig cancer är att den är avancerad, vilket innebär att den är långt framskriden (Nationalencyklopedin [NE], 2009). Även begrepp som kronisk sjukdom och lindrande vård används (Beck-Friis & Strang, 2008). Det palliativa skedet kan sträcka sig över många år men det kan även röra sig om veckor till någon månad. Begreppet palliativ vård är alltså inte enbart vård i livets slutskede. Palliativ vård definieras enligt WHO 2002; Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt 1

som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem (Nationella rådet för palliativ vård [NRPV], 2007). Palliativ vård bör tillämpas så tidigt som möjligt när patienterna inte längre svarar på kurativ (botande) behandling (Sepúlveda, Marlin, Yoshida & Ullrich, 2002). Symtom som uppstår ska uppmärksammas omedelbart för att få ett bättre förlopp under hela sjukdomsperioden. Förutom smärtlindring är även de fysiska, känslomässiga och andliga behoven viktiga i palliativ vård. För patienterna är det betydelsefullt att trygghet och känsla av meningsfullhet finns trots det allvarliga tillståndet. Ett palliativt, multiprofessionellt team anses vara en viktig tillgång för patienterna och dess närstående i detta skede. Enligt Thorén-Todoulos (2008) ska teamets uppgift vara att arbeta tillsammans med patienterna och närstående och gemensamt ha ett palliativt förhållningssätt. Målet för palliativ vård beskrivs som att realisera den bästa livskvalitén (NRPV, 2007). Bedömning av status och rådgivning anses vara av vikt för att kunna känna trygghet när patienterna vårdas i hemmet. Redan 1967 när Dame Cicely Saunders öppnade St. Christopher s hospice (Beck-Friis & Strang, 2008) fanns föresatsen att förbättra kroniskt sjuka individers livsvillkor. Målet var att med en god symtomkontroll och med psykologiskt stöd få ökat välbefinnande livet ut. För att en patient med kronisk cancer ska erhålla regelrätt vård behövs kvalificerade behandlings- och stödinsatser i form av aktiv palliativ omvårdnad av professionell personal. Ge palliativ behandling innebär således att lindrande vård ges (Glimelius, 2008). Lindrande vård betyder att man kan ge en aktiv vård med lätta eller helst inga biverkningar. Patienterna ska hjälpas av behandlingen och inte stjälpas. Vid avancerad cancer ska behandlingen genomföras så att biverkningarna, om de är oundvikliga inte tar överhand. Livskvaliteten får inte försämras vare sig med eller utan behandling. Bästa tänkbara behandling för patienternas sjukdom ska väljas med hänsyn till symtomen. Det är viktigt att patienterna är välinformerade om vilka biverkningar och risker som cytostatikabehandling kan ge. Den primära uppgiften för läkare och övrig vårdpersonal anses enligt Glimelius (2008) vara att hjälpa patienterna att leva ett så meningsfullt och gott liv som möjligt. Det är vanligt att en patient som vet att den har en obotlig sjukdom känner rädsla för att bli övergiven och blir otrygg. Vid övergången från kurativ till palliativ behandling är det viktigt att patient och närstående får veta att det finns mycket som kan göras för att göra vardagen innehållsrik och meningsfull. Den sjuke ska veta vart han kan vända sig med sina frågor och funderingar. Det ska vara lätt att få hjälp dygnet runt. En trygghet för patienterna är att kunna nå sjukvården och få svar av någon som känner till patienternas bakgrund och behandling. Enligt Ahmedzai, Costa, Blenigini, Bosch, Sanz-Ortiz, Venafridda, et al. (2004) dör de flesta vuxna cancerpatienterna till följd av sin cancer. Palliativ vård bör finnas tillgänglig dygnet runt sju dagar i veckan för alla patienter med obotlig cancer. Stödet och tryggheten som detta ger ska vara en mänsklig rättighet. Det är av stor vikt att göra det så bra som möjligt för patienterna med avseende på livskvalitet och trygghet vid palliativ vård. Vid den tidiga fasen av palliativ vård är oftast vård och behandling mer avancerad och kräver att personalen är vidareutbildad och har stor kunskap av den vård som ges. Då patienternas sjukdom är obotlig är det viktigt att symtom på eventuella biverkningar uppmärksammas i god tid så att patienterna trots avancerad behandling 2

kan känna trygghet i den vård som ges. Det ska inte vara något hinder att ge avancerad cancervård i patienternas hem. Personalen ska vidareutbildas i de moment som behandlingarna kräver. Vård i hemmet Vid cancersjukdom har det blivit allt vanligare att med hjälp av hemsjukvård vårdas och dö i hemmet (Statens offentliga utredningar [SOU], 2001:6). Allt fler dör hemma eller på särskilda boenden istället för på sjukhus. Vid obotlig sjukdom vill de flesta ha valfriheten att kunna välja var de vill vårdas och dö och det stora flertalet föredrar att få dö hemma. Ett fungerande stödsystem behövs för att såväl patienter som deras närstående ska orka och våga välja vård i hemmet. Det professionella stödet är olika uppbyggt i olika landsting och kommuner. Regeringen har i sitt slutbetänkande av SOU, (2001:6) kommit fram till att det är önskvärt att alla som behöver palliativ vård ska få vård på lika villkor i hela landet. Enligt NCPC, (2008) ska alla som har en palliativ sjukdom erbjudas någon form av stödjande vård utöver den behandling de får för sitt tillstånd. Den stödjande vården kan innebära att patienterna ansluts till ett professionellt vårdteam som ser till hela människan och tar hand om de problem som kan uppstå. I mitten av 1990-talet byggdes olika former av hemsjukvård upp allt eftersom sjukhusplatserna blev färre (SOU, 2001:6). Hemsjukvård är vård som bedrivs i hemmet med professionellt stöd och tillsammans med närstående om det är möjligt (Beck-Friis & Strang, 2008). Hemsjukvård delas vidare upp i basal och avancerad hemsjukvård. Basal hemsjukvård utförs av primärvården eller kommunen och är distriktssköterskeledd. Avancerad hemsjukvård är medicinskt omfattande och har oftast ett sjukhus som bas, den är läkarledd, teambaserad och fungerar dygnet runt. Enligt SOU, (2001:6) har slutenvården allt mer ersatts av avancerad hemsjukvård och de cancersjuka patienterna och dess närstående har fått en möjlighet att vårdas i hemmet. Ett professionellt team består oftast av läkare och sjuksköterskor, men kan även innefatta sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Förutsättningen för en god vård är att teamet ser till helheten hos patienterna. Även närstående är i behov av ett bra omhändertagande. Med närstående avses de personer som står patienterna nära (NRPV, 2007). Det kan vara maka, make, förälder, barn, syskon eller annan släkting eller vän. Enligt Jünger, Pestinger, Elsner, Krumm & Radbruch (2007) bör sjukvårdspersonalen arbeta i team kring en patient som har cancer. Det ger trygghet för den som vill vårdas i hemmet. Kommunikationen och rapporteringen i vårdteamet är av stor betydelse. Vårdtagaren ska kunna känna förtroende för dem som kommer till patienternas hem men också ha vetskap om att teamet har kunskap kring patienternas sjukdomshistoria. Det är av stor vikt att även vårdteamet känner trygghet med vad de gör för patienterna. Att det finns glädje och skratt hos personalen är oftast viktigt för patienterna och deras närstående. Det svåra och psykiskt ansträngande kan då glömmas bort för en stund. 3

Trygghet Individens behov av trygghet (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud, & Fagerberg, 2003) bedöms vara så betydelsefullt att det finns inskrivet i Hälso- och sjukvårdslagen: En god hälso- och sjukvård skall särskilt vara av god kvalité och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] SFS, 1982: 763, 2009). Trygghet innebär en bekräftelse om optimal livskvalitet för den enskilda individen. Patienter som får en allvarlig sjukdom som cancer, kan känna det som ett hot mot sin integritet och uppleva otrygghet (Dahlberg, et al., 2003). Vid besked om att sjukdomen är obotlig, kan trots allt en viss trygghet uppnås om patienterna kan uppleva kontroll över sin situation. Ovisshet om sjukdomens karaktär kan kännas frustrerande för patienterna. Förstå vad sjukdomen innebär och få löpande information leder till större trygghet för individen. En person som upplevt obehag i ungdomen och i detta sammanhang känt sig otrygg, kan ha svårt att känna trygghet i utsatta situationer som vid en svår sjukdom (Antonovsky, 2005). Som vårdare är det betydelsefullt att se till individens behov och känslor. En vårdare som visar att han finns till för patienterna och är lyhörd för tidigare upplevelser och vårderfarenheter har lättare att få en bra relation till den sjuke. För att en patient med obotlig cancer ska känna trygghet är det viktigt att hela familjen får stöd (Sepúlveda et al., 2002). Ett stödsystem med psykologiska insatser bör finnas till för hela familjen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Metod Studien är utförd som en litteraturöversikt där motivet har varit att skapa en bild över det område som valts. Genom systematisk sökning i databaser har tidigare forskningsresultat sammanställts på ett strukturerat sätt enligt Fribergs modell (2006). Datainsamling En inledande litteratursökning utfördes för att kunna göra en problemformulering som i sin tur ledde fram till att studiens syfte formulerades. En systematisk sökning av artiklar genomfördes därefter i databaserna Cinahl och Pubmed. De sökord som användes utgick från syftet och söktes i ämnesguiden. Dessa blev då home care services (vård i hemmet), palliative care (palliativ vård), cancer patients (cancerpatienter), neoplasm (cancer), quality of life (livskvalitet). Sökorden översattes där det var möjligt, i Pubmed till Mesh termer och i Cinahl till Major headings. Dessa termer kombinerades sedan med fritextord som experience (erfarenhet), sense of security (känsla av trygghet), security (trygghet), incurable (obotlig), patient satisfaction (patienttillfredsställelse) och coping (coping) se tabell 1. Inklusionskriterierna för Pubmed var att artiklarna var skrivna på engelska och att de publicerats under åren 1999-2009. För sökning i Cinahl 4

var inklusionskriterierna att artiklarna var skrivna på engelska och vetenskapliga samt publicerade under åren 1999 till 2009. De artiklar som handlade om barn exkluderades från studierna hämtade från båda databaserna. Databassökningarna gav totalt 573 träffar. Titlarna lästes på samtliga träffar och i de artiklar där titeln ansågs motsvara syftet lästes även abstract. De artiklar med abstract som ansågs svara mot syftet valdes till urval 1. Flera artiklar var med på flera sökningar och följaktligen blev det egentliga antalet 22 artiklar till urval 1 se tabell 2 bilaga I. De artiklar som valdes innefattade studier om cancerpatienter och deras situation i samband med vård i hemmet. De 22 artiklarna lästes och av dessa valdes 15 artiklar ut till urval 2. De artiklar som valdes bort svarade inte mot syftet vid genomläsning av hela artikeln. De 15 artiklar som ansågs svara mot syftet med litteraturstudien kvalitetsgranskades utifrån en bedömningsmall för studier med kvalitativ respektive kvantitativ metod (Willman, Stoltz och Bahtsevani 2006 s.154-157). De artiklar som inte påträffades i fulltext beställdes via Länssjukhusets bibliotek i Halmstad. Tabell 1. Sökordsöversikt Sökord Pubmed Mesh och Fritext Vård i hemmet Home care services Mesh Cinahl Major Headings [MH] och Fritext Home Health Care MH Cancer Cancerpatienter Palliativ vård Livskvalitet Patient tillfredställelse Erfarenhet Känsla av trygghet Trygghet Obotlig Coping Neoplasm Mesh Palliative care Mesh Patient satisfaction Fritext Experience Fritext Sense of security Fritext Security Fritext Cancer Patients MH Palliative care MH Quality of Life MH Experience Fritext Incurable Fritext Coping Fritext 5

Databearbetning Samtliga 15 artiklar lästes individuellt upprepade gånger för att få insikt i materialet. Artiklarna numrerades från 1-15 och bearbetades genom att resultatet i artiklarna översattes till svenska och sammanfattades, skrevs ut och genomlästes noggrant. Innehållet diskuterades och analyserades för att finna likheter, skillnader och samband. För att identifiera de olika faktorer som var betydelsefulla för att patienterna skulle känna trygghet vid omvårdnad i hemmet färgmarkerades, i olika färger, de avsnitt som ansågs svara mot studiens syfte i de funna artiklarnas resultat. Efterhand framkom fyra teman: hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad. De funna faktorerna beskrivs i studiens resultat. En översikt av artiklarna presenteras i tabell 3 i bilaga II. Resultat Hoppfullhet trots sjukdom För de patienter som hade hoppet kvar fanns enligt flera studier en stark upplevelse av trygghet och ett meningsfullt liv som att leva så normalt som möjligt och få en bekräftande relation till sina nära (Melin-Johansson, Ödling, Axelsson & Danielsson, 2008; Melin-Johansson, Axelsson & Danielsson, 2006; Appelin, Brobäck & Berterö, 2005; Appelin & Berterö, 2004; Benzein, Norberg & Saveman, 2001). Att sträva efter ett normalt liv visade sig vara en strategi för att upprätthålla värdighet som människa och inte låta cancersjukdom ta kommandot över livet. Även med vetskapen om att de livsuppehållande behandlingarna kunde ge svåra biverkningar så ville patienterna ta den risken för att få ett längre liv. En positiv förändring i tillståndet eller vetskapen om att en ny medicin fanns att få, gav ett hopp och ett bättre välbefinnande. Att vara välinformerad om sitt tillstånd och ha en kunskap om eventuella symtom gjorde att det kändes lättare att klara av situationen (McKenzie, Boughton, Hayes, Forsyth, Davies, Underwood, et al., 2007). Patienter upplevde en trygghet om de hade planerat och förberett sig inför döden med praktiska saker såsom finansiering och den stundade begravningen. Att gå vidare i livet upplevdes då lättare ur patientens synvinkel (Sand, Olsson & Strang, 2009). De fick en starkare copingkänsla och bemödade sig att leva ett så normalt liv som möjligt. Några patienter tyckte sig ha en bättre livskvalitet nu än när de var friska. De tänkte mer positivt, upplevde sig ha dolda krafter och tog vara på det sociala nätverket mer nu än tidigare. Den psykologiska hälsan med ett bra välbefinnande spelade enligt Melin-Johansson, et al. (2006) och Peters och Sellick, (2006) en stor roll hos patienter som vårdades i hemmet. Studierna visade att symtom såsom depression och nedstämdhet uppstod i lägre grad i hemmet än hos dem som vårdades på sjukhus. Glädje och uppskattning av sociala sammanhang fick den sjuke att känna uppskattning till livet trots sin obotliga sjukdom. Duggleby, Degner, Williams, Wright, Cooper, Popkin, et al. (2007) jämförde två grupper där den ena ingick i ett psykosocialt stödjande interventionsprogram som kallades Leva med hopp och den andra var kontrollgrupp med traditionell omvårdnad. 6

Interventionsprogrammet innebar att deltagarna fick se en film där andra cancersjuka och deras närstående berättar om sitt hopp och olika sätt att upprätthålla hoppet. Deltagarna fick också välja bland aktiviteter där syftet var att uttrycka sitt hopp. Resultatet visade att patienterna som ingick i det stödjande interventionsprogrammet uppvisade ett ökat hopp och en bättre livskvalitet än den andra gruppen. Närståendes betydelse Relationen till familj och vänner visade sig ha en stor betydelse för de patienter som vårdades i hemmet (Sand et al., 2009; Palm & Fredrichsen, 2008; Peters & Sellick, 2006; Appelin et al., 2005; Appelin & Berterö, 2004). Patienterna kände sig tillfredställda när de fick vara hemma med sina nära och kära. Tillsammans med familjen fick de en bättre livskvalitet och därmed en starkare känsla av trygghet än om de vårdades på sjukhus. Både svåra och djupa samtal ansågs vara lättare att ha i hemmet i en lugn miljö. Om möjligt kunde även vardagslivet fortgå tillsammans med släkt och vänner. Känslan av ensamhet minskade och de kunde känna sig älskade och behövda. Palm & Fredrichsen, (2008) preciserar hur viktigt det var att den sjuke fick känna sin partners närhet. Relationen mellan partners bör fortskrida så normalt som möjligt under sjukdomstiden. Att få uppleva närheten i samlivet och känna sin älskades kropp mot sin, gav värme och trygghet som även den som är mycket sjuk har rätt att få uppleva. McKenzie, et al. (2007) och Appellin och Berterö, (2004) visade att hemmiljön gav patienterna mer kontroll över sitt liv och mer bekvämlighet än på en sjukvårdsinrättning. Att få vara bland sina minnen och ägodelar gjorde att de kände att deras behov blev tillgodosedda. Hemmets ekonomi ansågs bli mindre påverkad eftersom hemsjukvård var ett billigare alternativ än sjukhusvård. För de patienter som valde att dö hemma var enligt Ahlner-Elmqvist, Jordhøy, Jannert, Fayers, och Kaasa, (2004) förutsättningarna bättre om de hade en anhörig som kunde vara hos dem. Vetskapen om att det fanns en säng att tillgå på sjukhuset om situationen blev ohållbar, gjorde att patienterna och deras vårdare kunde känna en trygghet i att vara hemma. Appelin, et al. (2005) visade dock att det inte alltid upplevdes positivt med palliativ vård i hemmet. Frustration, extra arbete och otrygghet för närstående framkommer i studien. Symtomkontroll Att må fysiskt bra och att kunna hålla symtom på avstånd upplevdes av patienterna enligt referenserna som en bekräftelse på liv (Sand et al., 2009; McKenzie et al., 2007; Melin-Johansson et al., 2006; Appelin & Berterö, 2004). Så länge som kroppen var fri från tröttande symtom så kunde patienterna leva ett så normalt liv som möjligt. Det symtom som gav mest oro var rädslan för smärta. Patienterna uttryckte det viktigt att ha redskap för att uppnå symtomkontroll över smärta. Information i form av råd till egenvård som gavs till patienterna och närstående visade sig ge en ökad trygghet för att kunna stanna hemma trots eventuella symtom och andra obehag som kunde uppstå. Trots att patienterna valde palliativ vård hemma så trodde de ändå att sjukhuset var den plats där den bästa kompetensen och utrustningen för att ge smärtlindring fanns. 7

Goldschmidt, Schmidt, Krasnik, Christensen och Groenvold (2006) visade att patienternas viktigaste skäl till att ingå i ett sjukhusbaserat hemvårdsteam var att få bästa möjliga smärtlindring. Känslan av trygghet förstärktes och patienterna kunde leva ett mer harmoniskt liv. Aptiten ansågs vara en annan viktig fysisk faktor som spelade stor roll i patienternas vardag (Appelin & Berterö, 2004). Det framkom att patienter som vårdades hemma lättare kunde göra sitt val av måltid och äta när de själva önskade. Sand & Strang, (2006) och Sand et al., (2009) fann att patienternas förhoppningar var kopplade till så mycket mer än att bli botade. Deras önskan var att få leva utan obehagliga symtom och att få stanna hemma så länge som möjligt och vara förskonade från ensamheten. Omvårdnad Sand, et al. (2009), Melin-Johansson, et al. (2008), Melin-Johansson, et al. (2006) visade att det var betydelsefullt med en bra relation mellan patienterna och de som vårdade dem i hemmet. Bemötande som ingav trygghet och noggrannhet från personalen sågs som en angelägen egenskap utifrån patienternas synvinkel. Enligt Goldschmidt, et al. (2006) förväntade patienterna och närstående sig att personalen från det professionella teamet skulle ha specialkunskap om palliativ vård, vilket då förstärkte deras känsla av trygghet i hemmet. Om personalen var osäker i sitt handhavande och bemötande kände sig patienten otrygg. Patienterna kände ett stort behov av att uppleva förtroende för dem som vårdade. Ett väl fungerande lagarbete av resurser och stöd från ett tvärprofessionellt team kunde underlätta situationen. Känslan av trygghet upplevdes när patienterna kunde nå teamet på ett lätthanterligt sätt. Hembesök av personal som patienterna träffat och pratat med i telefonen tidigare gav också en upplevelse av trygghet. Vetskapen om att någon fanns till hands för att lyssna och svara på frågor gjorde att det kändes lättare för patienterna att hantera sitt vardagliga liv. McKenzie, et al. (2007), Appelin, et al. (2005), Appelin och Berterö (2004) visade att distriktssköterskan ingav en trygghet för både patienterna och närstående genom sin kompetens, känslighet och professionalitet. Distriktssköterskan hade även en viktig roll som medmänniska. Patienterna upplevde enligt Goldschmidt, et al. (2006) trygghet då personalen lyssnade på vad de hade att säga och tog deras problem på allvar. De sjuka insåg dock en begränsning för vad som kunde göras i hemmet (Appelin et al., 2005; Ahlner-Elmqvist et al., 2004; Appelin & Berterö, 2004). Det viktiga för patienterna och deras närstående var dock att de kände trygghet och att de visste att personalen gjorde vad de kunde så att den sjuke kunde stanna hemma så länge som möjligt trots sitt dåliga tillstånd. Det visades att patienterna helst ville dö i hemmet. Vetskapen om att även närstående fick uppmärksamhet och stöd av de professionella vårdarna gjorde att det kändes bättre för patienterna att bli vårdade av närstående. Enligt Melin-Johansson (2008) och McKenzie, et al. (2007) kändes miljön hemma lugnare för patienterna än på sjukhus tack vare de regelbundna besöken av distriktssköterskan. Det visade sig viktigt att den professionelle vårdaren anpassade vården till individen och den fas i sjukdomen där patienterna befann sig på ett sådant sätt att den sjuke fick så mycket andhämtning som möjligt i lidandet. Enligt de resultat som McCall och Rice (2005) framförde visade det sig att döende patienter upplevde det tryggt att kunna 8

diskutera med vårdpersonal i en lugn och harmonisk miljö, om valet av plats där de skulle vårdas tills de dog. Ahlner-Elmqvist, et al. (2004) fann att patienterna kände osäkerhet inför att ingå i ett palliativt team. De ville gärna vänta så länge som möjligt med att bli anslutna därför att de bland annat kände sig osäkra på om ett hemsjukvårdsteam kunde ge lika bra vård som ett onkologiskt team på sjukhuset. När väl patienterna med avancerad cancer valt att vårdas hemma så krävdes en organisation med 24-timmars uppbackning bestående av ett multiprofessionellt palliativt vårdteam med specialutbildning i palliativ vård. Tillgång till en sängplats på en slutenvårdsavdelning beskrivs också som ett behov för att skapa trygghet för patienterna och deras anhöriga. Ahlner-Elmqvist, Jordhøy, Bjordal, Jannert och Kaasa (2008) valde att undersöka vilka skillnaderna var i valet av omsorg mellan de som valde avancerad vård i hemmet och de som valde sjukhusvård. Resultatet i denna studie visade att patienterna var motsträviga att acceptera vård i hemmet om det inte var absolut nödvändigt på grund av försämrat sjukdomstillstånd i form av funktionsnedsättningar och symtom som kunde bli en börda vid vård i hemmet. Diskussion Metoddiskussion Sökningarna gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl då dessa databaser innehåller artiklar om omvårdnad och medicin. Sökningarna gjordes under en period av tre månader. Sökningar som gjordes tidigt under arbetet kompletterades senare då hela sökvägen var rekommenderad att redovisas. Genom ämnesguiden identifierades sökorden och i nästa steg omvandlades de till Mesh respektive Major heading termer i de olika databaserna. De ord som inte fanns som Mesh eller Major heading termer söktes som fritextord i olika kombinationer. Efter att ha använt sökorden i möjliga varianter och genomsökt databaserna grundligt ansågs det att materialet var relevant. Detta stöds av att flera av artiklarna återkom i de olika sökningarnas resultat. Resultatet blev 15 artiklar som motsvarade syftet. De valda artiklarna var publicerade mellan 1999 till 2009. Det övervägande antalet studier var utförda i Sverige vilket ansågs som en styrka då det visar svenska förhållanden. Övriga artiklar var från Australien, Kanada, Danmark och Skottland vilket gav studien en bredd och kan ge en inblick över förhållandena i andra länder. Den äldsta artikeln var från 2001 annars var den övervägande delen av artiklarna från de senaste tre åren vilket kan anses vara en styrka då forskningsresultaten var aktuella. Samtliga artiklar lästes och analyserades individuellt. Analyserna sammanfattades och diskuterades. Artiklarna numrerades och för att identifiera det i artiklarna som svarade mot syftet färgmarkerades, i olika färger, de avsnitt som var relevanta. De olika färgerna gjorde att det blev överskådligt och smidigt att dela in resultatet i de teman som framkom. Tillvägagångssättet gav en överblick av materialet och en tydlig bild av studiernas resultat. 9

Resultatdiskussion Den vetenskapliga kvaliteten bedömdes med hjälp av Willman, et al. (2006 s.154-157) mall för kvalitativ och kvantitativ metod se tabell 3 i bilaga II. Den sammanfattade bedömningen av kvaliteten graderades som bra, medel eller dålig. Samtliga artiklar höll en hög standard och bedömdes ha bra eller medelgod kvalitet. De artiklar som fick betyget medel efter granskningskriterierna ansågs vara mer arbetskrävande att läsa då de var svåröverskådliga och svårtydda. Av de funna artiklarna var tre kvantitativa, en artikel innehöll både kvantitativ och kvalitativ analys och resterande elva studier var kvalitativa. Att ett övervägande antal av artiklarna var kvalitativa ses som en styrka då de ingående beskriver patienternas upplevelser och erfarenheter. I flera av de kvalitativa artiklarna var antalet informanter lågt men utförliga beskrivningar av patienternas upplevelser gavs i gengäld. I litteraturstudien fokuserades på vilka faktorer som kan medverka till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i hemmet. Leva så normalt som möjligt och upprätthålla värdigheten som människa trots en allvarlig sjukdom ansågs vara en viktig faktor för patienterna i sju av femton studier (Sand et al., 2009; Melin-Johansson et al., 2008; McKenzie et al. 2007; Melin-Johansson et al., 2006; Appelin et al., 2005; Appelin & Berterö, 2004; Benzein et al., 2001). Att planera och ordna med praktiska saker inför döden framkom också som betydelsefullt (Melin-Johansson et al., 2005; Benzein, et al., 2001). Patienterna ansåg det då lättare att gå vidare i livet och ökade på så sätt sin livskvalitet. En betydelsefull uppgift för sjuksköterskan är att ge patienterna bra och trygg vård (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan bör ha en förmåga att tillvarata det friska och kommunicera på ett etiskt och respektfullt sätt med patienterna och deras närstående. Ett sådant förhållningssätt är av stor betydelse för att ge individen möjlighet att upprätthålla ett för patienterna normalt liv. Välinformerad om sin situation och ha kunskap om eventuella symtom, visade sig ge patienterna en trygghet att klara av situationen på ett optimalt sätt (Sand et al., 2009; McKenzie et al., 2007; Sand & Strang 2006; Melin-Johansson et al., 2005; Appelin & Berterö 2004; Benzein et al., 2001). I de fall då informationen undanhölls hade patienterna och närstående svårt att gå vidare. Det gav otrygghet och patienterna blev osäkra i sin situation. Det framkommer i kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) som betydelsefullt att patienterna känner delaktighet i sin vård och behandling. För att möjliggöra detta har sjuksköterskan ett ansvar i att den information som ges är individuellt anpassad och på rätt nivå så att patient och närstående förstår den. Kontinuerliga samtal mellan sjuksköterskan, patienterna och närstående bör fortgå för att säkerställa att de berörda har tillgodogjort sig den givna informationen. Enligt Sand, et al. (2009), Melin-Johansson, et al. (2008), Ahlner- Elmqvist, et al. (2004), Appelin och Berterö, (2004) var ett viktigt mål för patienterna att få leva utan obehagliga symtom och att få vara hemma så länge som möjligt. Patienterna påtalar stor oro om det eventuella hot i form av symtom som kan vara svårt att häva hemma. Smärta var det symtom som orsakade mest oro. Sjuksköterskans roll är att delge och utbilda patienterna i symtomkontroll. Patienterna är de som bäst känner sin kropp och när symtom uppkommer. Varje patient med smärtlindring är i behov av en handlingsplan för att kunna ta eget ansvar för sin behandling och symtomlindring. Ett viktigt mål i den palliativa vården är att patienterna och närstående ska känna trygghet 10

med bästa möjliga livskvalitet både fysiskt och psykiskt (Regeringens skrivelse 2004/05:166). Hemmet, familjen och vännerna har stor betydelse för den som är sjuk (Sand, et al., 2009; Palm & Fredrichsen 2008; Mc Kenzie et al., 2007; Peters & Sellick, 2006; Appelin, et al., 2005; Appelin & Berterö, 2004). Ha sina minnen och ägodelar runt sig och förfoga över ett socialt liv ingav trygghet för patienterna. Upplevelsen av att vara älskad och behövd minskade känslan av ensamhet och vardagen kunde fortgå på ett naturligt sätt. Att visa hänsyn och respekt för patienterna, familjen och deras hem är betydelsefullt vid vård i hemmet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lyssna in patienternas önskemål och behov (Friedrichsen, 2008). Ibland kan det räcka att finnas till hands och lyssna på patienterna och deras närstående och andra gånger behövs ett sakligt och handfast råd. Sjuksköterskan kan också vara en länk till andra yrkesgrupper såsom läkare, kurator, sjukgymnast och arbetsterapeut. Kuratorn är en resurs som fungerar som stöd för patienterna och familjen. Kuratorn kan hjälpa till med råd vid exempelvis den planering som patienterna eventuellt vill göra inför sin död men kan också vara ett stöd i svåra samtal för både patient och närstående. För att praktiskt ordna det hemma är arbetsterapeuten och sjukgymnasten betydelsefulla. De kan ordna med de hjälpmedel och de insatser som krävs för att göra det möjligt för patienterna att vårdas i hemmet. Att arbeta i ett team runt patienterna i hemmet är av största vikt då en helhetssyn krävs och alla delar är lika viktiga. Sand, et al. (2009), Melin-Johansson, et al. (2005), Appelin och Berterö, (2004) visade på hur betydelsefullt det är med en bra relation och lagarbete mellan patienter och de som vårdar. Sjuksköterskan delgav patienter och deras närstående en känsla av trygghet med sin kompetens och förståelse för deras situation då det inte alltid upplevdes som positivt med palliativ vård i hemmet (Appellin et al., 2005). I en sådan situation är det särskilt viktigt med uppbackning och stöd till de närstående från ett multiprofessionellt team. Det ansågs även betydelsefullt att vårdgivaren var tillgänglig 24 timmar om dygnet. Ahlner-Elmqvist et al.,(2008), Ahlner-Elmqvist et al., (2004), Appelin och Berterö, (2004) anser även att patienter kan känna en viss osäkerhet till att vårdas av ett palliativt team. Känslan av att inte få specialistvård på sjukhuset kan upplevas som ett nederlag för patienterna och deras närstående. Här är det extra viktigt att patienterna informeras om sitt tillstånd och om vårdteamets kompetens och möjligheter att utföra vård i hemmet. Appelin et al., (2005) framhäver att palliativ vård i hemmet även kan vara negativ. Patienterna kan känna sig som en börda och belastning för närstående. Det är viktigt att även de närståendes situation uppmärksammas. De behöver avlastning och stöd för att orka ta hand om patienterna i hemmet. Det professionella stödet är till för hela familjen. De flesta patienter vill enligt flera studier helst dö hemma om de får bra stöd så att de kan känna sig trygga (Appelin et al., 2005; Ahlner-Elmqvist et al., 2004; Appelin & Berterö, 2004;). Enligt SOU, (2009:11) kommer det framöver att bli en kraftig ökning av de personer som lever med cancer. Fram till år 2030 kommer antalet personer att fördubblas. Befolkningsökningen och medellivslängden kommer vara den troliga orsaken. Detta kommer att ställa stora krav på sjukvården och kräva en målmedveten planläggning och utveckling. Vård i hemmet kommer med all säkerhet att öka i framtiden med tanke på de neddragningar som görs på slutenvårdsplatser. Patienter med 11

cancer som får avancerad vård i hemmet har behov av att känna trygghet. Det är då angeläget att vården i hemmet utvecklas. Det har visat sig att teambaserad vård är fördelaktig för patienterna och bekräftar deras uppfattning av vad som medverkar till trygghet. Patienterna sätts i centrum, ses utifrån ett holistiskt perspektiv och det finns ett gemensamt mål: en trygg patient med närstående i den miljö som de önskar vara i. Konklusion I denna litteraturstudie framkom att det är av stor vikt att få en uppfattning om vilka faktorer som inverkar på att cancerpatienter känner trygghet när de väljer att vårdas och dö i hemmet. För att patienterna ska kunna vårdas hemma och känna trygghet är det värdefullt att faktorer får påtaglig uppmärksamhet. Patienterna uppgav att de kände trygghet i att leva så normalt som möjligt och i en nära relation med sina närstående. Smärta är det symtom som visar sig ge mest oro. Viktigt är att ge information om sjukdom, symtom och behandling samt en handlingsplan för symtomkontroll. Patienterna upplever trygghet i och med vetskapen att de kan bemästra uppkomna symtom med egenvård. Hemmet som plats ingav trygghet genom att patienterna kunde få vara bland sina ägodelar och bibehålla ett socialt liv. Ett professionellt stöd i form av team ger trygghet för patienterna. I teamet har sjuksköterskan en central roll vilket innefattar att ha möjlighet att ge avancerad medicinsk vård och förebyggande vård och vara ett stöd för patienterna och närstående genom att finnas tillgänglig för samtal och frågor. Patienterna känner sig trygga av att veta att det finns vårdpersonal att tillgå dygnet runt. Implikation Statistik från cancerfonden visar att allt fler önskar att få vård i hemmet och även dö där om det finns möjlighet. Detta ställer krav på att medicinsk vård kan ges i hemmet på ett optimalt sätt så att patienterna kan stanna hemma trots avancerad sjukdom. Forskningen framöver behöver inrikta sig på att kartlägga patienternas uppfattningar och behov vid cancervård i hemmet. För att arbeta som sjuksköterska inom området onkologi, palliativ vård och avancerad hemsjukvård krävs kunskap, erfarenhet och utbildning inom de tre områdena. 12

Referenser *Ahlner-Elmqvist, M., Jordhøy, M., Bjordal, K., Jannert, M., & Kaasa, S. (2008). Characteristics and quality of life of patients who choose home care at end of life. [Elektronisk version]. Journal of Pain and Symptom Management, 36(3), 217-227. Hämtad 2009-04-05 från databasen PubMed. *Ahlner-Elmqvist, M., Jordhøy, M., Jannert, M., Fayers, P., & Kaasa, S. (2004). Place of death: hospital-based advanced home care versus conventional care: A prospective study in palliative cancer care. Palliative Medicin, 18(7), 585-593. Hämtad 2009-04-05 från databasen PubMed. Ahmedzai, S.H., Costa, A., Blenigini, C., Bosch, A., Sanz-Ortiz, J., Venafridda, V., & Verhagen, S.C. (2004). A new international framework for palliative care. [Elektronisk version]. European Journal of cancer, 40, 2192-2200. Hämtad 2009-02-09 från. databasen PubMed. Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. *Appelin, G., & Berterö, C. (2004). Patients experiences of palliative care in the home: A phenomenological study of a Swedish sample. [Elektronisk version]. Cancer Nursing, 27(1), 65-70. Hämtad 2009-04-05 från databasen PubMed *Appelin, G., Brobäck, G., & Berterö, C. (2005). A comprehensive picture of palliative care at home from the people involved. [Elektronisk version]. European Journal of Oncology Nursing, 9, 315-324. Hämtad 2009-03-24 från databasen Cinahl. Beck-Friis, B., & Österberg, A. (2008). Hemsjukvård - också i livets slutskede. Ingår i Barbro Beck-Friis & Peter Strang, (red.), Palliativ medicin (3; e uppl.) (s.203-210). Stockholm: Liber. Beck-Friis, B., & Strang, P. (2008). Palliativ nedicin. Stockholm: Liber. *Benzein, E., Norberg, A., & Saveman, B.I. (2001). The meaning of the lived experience of hope in patients with cancer in palliative home care. [Elektronisk version]. Palliative Medicine, 15(2), 117-126. Hämtad 2009-03-24 från databasen Cinahl. Cancerfonden (2008). Vad är cancer? [Elektronisk version]. Hämtad från http:#cancerfonden.se/sv/om-cancer/vad-ar-cancer/vad-ar cancer/ 2009-04-26 Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.O., & Fagerberg, I. (2003). Lund: Studentlitteratur.

*Duggleby, W., Degner, L., Williams, A., Wright, K., Cooper, M., Popkin, D., et al. (2007). Living with hope: initial evaluation of a psychosocial hope intervention for older palliative home care patients. [Elektronisk version]. Journal of Pain and Symptom Management, 33(3), 247-257. Hämtad 2009-04-06 från databasen PubMed. Friedrichsen, M. (2008). Sjuksköterskan i den palliativa vården en roll av anpassning och balans. Ingår i Barbro Beck-Friis & Peter Strang, (red.), Palliativ medicin (3: e uppl.) (s.377 382). Stockholm: Liber. Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. Ingår i F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.115-124). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (2006). Att utforma ett examensarbete. Ingår i F. Friberg (red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.71-82). Lund: Studentlitteratur. Glimelius, B. (2008). Kuration eller palliation? Ingår i Barbro Beck-Friis & Peter Strang, (red.), Palliativ medicin (s. 14-22). Stockholm: Liber. *Goldschmidt, D., Schmidt, L., Krasnik, A., Christensen, U., & Groenvold, M. (2006). Expections to and evaluation of a palliative home-care team as seen by patients and carers. [Elektronisk version]. Support Care Cancer, 14(12), 1232-1240. Hämtad 2009-04-06 från databasen PubMed. ICN (2005) International Council of Nurses-Code of ethics. Hämtad från 2009-05 03 från http://www.icn.ch/icncodeswedish.pdf Junger, S., Pestinger, M., Elsner, F., Krumm, N., & Radbruch, L. (2007). Criteria for successful multprofessional cooperation in palliative teams. [Elektronisk version]. Palliative Medicine, 21(4), 347-354. Hämtad 2009-02-09 från databasen PubMed. *Mc Call, K., & Rice, A-M. (2005). What inflluences decisions around the place of care for terminally ill cancer patient? International Journal of Palliative Nursing, 11(10), 541-547. Hämtad 2009-04-02 från databasen PubMed. *McKenzie, H., Boughton, M., Hayes, L., Forsyth, S., Davies, M., Underwood, E., & McVey, P. (2007). A sense of security for cancer patients at home: the role of community nurses. [Elektronisk version] Health and Social Care in the Community, 15(4), 352-359. Hämtad 2009-04-02.från databasen PubMed. *Melin Johansson, C., Axelsson, B., & Danielsson, E. (2006). Living with incurable cancer at the end of life - patient s perceptions on quality of life. Cancer Nursing, 29(5), 391-399. Hämtad 2009-03-31 från databasen Cinahl.

*Melin-Johansson, C., Ödling, G., Axelsson, B., & Danielsson, E. (2008). The meaning of quality of life: Narrations by patients with incurable cancer in palliative home care. Palliative and Supportive Care, 6(3), 231-238. Hämtad 2009-04-06 från PubMed. Nationalencyklopedin. (2009). Avancerad. [Elektronisk version]. Hämtad 2009-03-10 från http://ne.se/sok/avancerad?type=ne NCPC (2008). National council for palliative care. Palliative care explainded. [Elektronisk version] Hämtad 2009-03-10 från http://www.ncpc.org.uk/publications/index.html NRPV (2007). Nationella rådet för palliativ vård. [Elektronisk version]. Hämtad 2009-03-20 från http:#www.nrcv.se/589.asp?menuid=257 & menucolor=%2399cc00 *Palm, I., & Fredrichsen, M. (2008). The lived experience of closeness in partners of cancer patients in the home care setting. International Journal of Palliative Nursing, 14(1), 6-13. Hämtad 2009-03-24 från databasen Cinahl. *Peters; L., & Sellick, K. (2006). Quality of life of cancer patients receiving inpatient and home-based palliative care. [Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 53(5), 524-533. Hämtad 2009-03-29 från databasen Cinahl. Regeringens skrivelse (2004/05:166). Vård i livets slutskede. [Elektronisk version]. Hämtad 2009-03-20 från http:#www.sapientia.se/pdf/externa/823e7b77.pdf *Sand, L., Olsson, M., & Strang, P. (2009). Coping strategies in the presence of one s own impending death from cancer. [Elektronisk version]. Journal of Pain and Symtom Management. 37(1), 13-22. Hämtad 2009-04-27 från databasen PubMed. *Sand, l., & Strang, P. (2006). Existential loneliness in a palliative home care setting. Journal of Palliative Medicine, 9(6), 1376-1387. Hämtad 2009-04-05 från databasen PubMed. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. [Elektronisk version]. Hämtad 2009-03-20 från http:#www.notisum.se/rnp/sls/lag/ 19820763.htm Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Elektronisk version]. Hämtad 2009-04-20 från http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/33c8d178-0cdc-420a-b8b4-2aaf01fcdfd9/3113/20051052.pdf Socialstyrelsen (2007). Socialstyrelsens cancerstatistik 2007 [Elektronisk version]. Hämtad 2009-03-10 från http://pysan.wordpress.com/2009/02/05/socialstyrelsenscancerstatistik-2007/

Sepúlveda, C., Marlin, A., Yoshida, T., & Ullrich, A. (2002). Palliative Care: The Word Health Organization s global perspective. [Elektronisk version]. Journal of Pain and Management, 24(2), 91-96 Hämtad. 2009-02-09 från databasen Pubmed. Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (1999). Avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering. Effekter och kostnader. Stockholm: SBU. Statens offentliga utredningar [SOU]. (2005). [Elektronisk version]. Vård i livets slutskede. Hämtad 2009-03-10 från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/45531 Thorén-Todoulos, E., (2008). Läkarens roll. Ingår i Barbro Beck-Friis & Peter Strang, (red.), Palliativ medicin (s.371-376). Stockholm: Liber. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C., (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. (s. 154-157). Lund: Studentlitteratur. * Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat.

Tabell 2. Sökhistoria Bilaga I:1 Databas Datum Sökord Antal träffar Cinahl 090426 MH "Home Health Care+" MH "Cancer Patients" MH "Home Health Care+" AND MH "Cancer Patients" AND experienc* MH "Home Health Care+" AND MH "Cancer Patients" AND experienc* Limiters - Publication Year from: 1999-2009; English Language; Research Article Cinahl 090426 MH "Cancer Patients" MH Quality of Life+ MH "Cancer Patients" AND (MH Quality of Life+ AND incurable* MH "Cancer Patients" AND (MH Quality of Life+ AND incurable* Limiters - Publication Year from: 1999-2009; English Language; Research Article Cinahl 090427 MH "Palliative Care" Coping* MH "Palliative Care" AND Coping* Limiters - Publication Year from: 1999-2009; English Language; Research Article (*) Siffran inom parentes anger hur många av artiklarna som påträffats i tidigare sökningar. 22812 10189 58 Genomlästa abstract Urval 1 Urval 2 Valda artiklar 25 7 6(1*) 4 10189 26152 9 6 6 1 1 10059 5339 49 2 2 1

Tabell 2. Sökhistoria Bilaga I:2 Databas Datum Sökord Antal träffar Genomlästa abstract Pubmed 090426 "Home Care Services"[Mesh] 33660 "Palliative Care"[Mesh] 5363 experienc* 108955 "Home Care Services"[Mesh] AND "Palliative Care"[Mesh] AND experienc* Limits: published in the last 10 years, English, Adult Pubmed 090426 "Home Care Services"[Mesh] "Palliative Care"[Mesh] "sense of secur*" Home Care Services"[Mesh] AND "Palliative Care"[Mesh] AND "sense of secur*" Limits: published in the last 10 years, English, Pubmed 090426 "Home Care Services"[Mesh] "Neoplasms"[Mesh] "Home Care Services"[Mesh] AND "Neoplasms"[Mesh] "Home Care Services"[Mesh] AND "Neoplasms"[Mesh] AND secur* Limits: published in the last 10 years, English, Adult 67 12 10(5*) 4 Urval 1 Urval 2 Valda artiklar 33660 5363 143 5 5 2(1*) 1 33660 2 035 058 355 8 8 4(3*) 1 Pubmed 090426 "Home Care Services"[Mesh] "Palliative Care"[Mesh] "Home Care Services"[Mesh] AND "Palliative Care"[Mesh] AND "patient satisfact*" Limits: published in the last 10 years, English, Adult 33660 5363 24 10 5(4*) 1 (*) Siffran inom parentes anger hur många av artiklarna som påträffats i tidigare sökningar.