RIKTAT DÖDANDE Lag och moral i en asymmetrisk värld

RIKTAT DÖDANDE Lag och moral i en asymmetrisk värld En juridisk granskning av USA:s bruk av riktat dödande i kriget mot terrorismen TARGETED KILLING Law and Morality in an Asymmetrical World A legal review of America's use of targeted killing in the War on Terror Författare: Joel Lundquist Handledare: Fil dr Malin Isaksson Kandidatuppsats - 15 HP Globala politiska studier Freds- och konfliktvetenskap Vårterminen 2013

Abstract As a result of the attacks against the United States on September 11, 2001 then President George W Bush declared a war on terror. Six days later, Bush signed a directive which authorized the Central Intelligence Agency to carry out targeted killings against predefined individuals with the purpose to prevent any future attacks from the terrorist network Al Qaeda, as well as the Taliban and associated forces. In conjunction with the declaration of war president Bush initiated the American practice of so-called "drone strikes" with the intention to eliminate suspected terrorists without access to a fair trial, the practice has continued under the mandate of the Obama-administration. The aim of this study is to examine whether the US legal justification for the use of targeted killings and unmanned aerial vehicles in the war against terrorism can be regarded as compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. Furthermore, the study examines the effects of the US practice on international humanitarian customary law in relation to the civilian population. The U.S. justification of targeted killing is compared with international law to determine the lawfulness from a legal perspective. Furthermore, the study demonstrates that the practice is not compatible with the doctrine of just war theory and applicable international law. The use of drones violates international customary law in relation to how they are used under the current conflict. Title: Targeted Killings Law and Morality in an Asymmetrical World Keywords: targeted killing; terrorism; al Qaeda; war on terror; 9/11; Pakistan; drones; UAV; Unmanned Ariel Vehicle; unlawful combatant; just war theory; customary international law; international humanitarian law Number of words: 15 983 2

Sammanfattning Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade drone strikes i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt. Vidare undersöker studien effekterna av det amerikanska bruket av folkrätten i relation till civilbefolkningen och den internationella humanitära rätten. Relevant lagtext och krigsetikens sedvanerättsliga principer jämförs med USA:s bruk av folkrätt för att fastställa agerandets legalitet. Vidare påvisar studien att programmet för riktat dödande inte kan anses vara förenligt med just war theory och gällande internationell lag och att bruket av drönare hamnar i konflikt med gällande internationell rätt i relation till hur de används under kriget mot terrorismen. Titel: Riktat dödande Lag och moral i en asymmetrisk värld Nyckelord: riktat dödande; terrorism; al Qaeda; kriget mot terrorismen; 11 september; Pakistan; drönare; UAV; obemannad luftfarkost; illegal kombattant; just war theory; internationell humanitär rätt; internationell sedvanerätt Antal ord: 15 983 3

Förord Jag vill tacka min handledare, Malin Isaksson, för hennes skickliga hjälp och värdefulla tips under uppsatsskrivningens långa resa. 4

Förkortningar AI AUMF CIA FN GK GK I GK II GK III GK IV ISAF ICJ MR NGO POW SIF SR TP TP I TP II UAV UGV UUV Artificial Intelligence Authorization for the Use of Military Force Central Intelligence Agency Förenta Nationerna Genèvekonventionerna Första Genèvekonventionen Andra Genèvekonventionen Tredje Genèvekonventionen Fjärde Genèvekonventionen International Security Assistance Force International Court of Justice Mänskliga rättigheter Non-governmental organization Prisoners of war Secret Intelligence Finding Säkerhetsrådet Tilläggsprotokoll Första tilläggsprotokollet Andra tilläggsprotokollet Unmanned Ariel Vehicle Unmanned Ground Vehicle Unmanned Undersea Vehicle 5

Innehållsförteckning 1 Problembeskrivning och metoddiskussion... 8 1.1 Inledning... 8 1.2 Problembeskrivning... 10 1.3 Syfte och frågeställning... 11 1.4 Forskningsfält... 12 1.5 Avgränsning... 14 1.6 Disposition... 15 1.7 Kvalitativ metod... 15 1.8 Internationella överenskommelser... 15 1.9 Juridisk metod... 17 1.10 Materialval... 18 1.11 Just war theory... 19 1.11.1 Jus ad bellum... 20 1.11.2 Jus in bello... 23 2 Analytiskt ramverk... 25 2.1 Allmänt om folkrätt... 25 2.2 Förenta Nationerna... 26 2.3 Självförsvar och suveränitet... 26 2.4 Internationell humanitär rätt... 28 2.5 Genèvekonventionerna... 28 2.6 Haagkonventionerna... 29 3 Definitionen av riktat dödande och drönare... 30 3.1 Definitionen av riktat dödande... 30 3.2 Definitionen av Unmanned Aerial Vehicle... 31 4 Analys... 32 4.1 Amerikanskt paradigmskifte... 32 4.2 Hur drönare är annorlunda... 35 4.3 CIA:s drönarkrig... 36 4.4 Jus ad bellum... 42 4.5 Jus in bello... 49 4.5.1 Principen om militär nödvändighet... 49 6

4.5.2 Principen om distinktion... 51 4.5.3 Principen om proportionalitet... 53 5 Slutsats... 55 Vidare forskning... 57 Referensförteckning... 58 7

1 Problembeskrivning och metoddiskussion Under kapitlet som följer presenteras studiens inledning, problembeskrivning och syfte följt av en diskussion kring forskningsfält och avgränsning, vidare behandlas internationella överenskommelser i anslutning till redogörelsen av metodvalet samt dess relation till studiens teoretiska utgångspunkter. Kapitlet avslutas med en kortare reflektion över valet av material. 1.1 Inledning Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. 1 Det amerikanska utrikes- och säkerhetspolitiska förhållningssättet tog en ny vändning i anslutning till det globala kriget mot terrorismen. Sedan 2001 har konflikten förändrat och influerat relationerna mellan staterna i det internationella systemet, både verkliga och överdrivna hot har ställt krav på den amerikanska regeringen att skydda USA och dess allierade. Vidare är målet för USA:s krig mot terrorismen att prevent any future acts of international terrorism against the United States [från de som bär ansvaret för 11-septemberattackerna]. 2 Kriget mot en icke-statlig aktör som t.ex. Al Qaeda har dock stött på problem, terroristnätverket är idag inte knutet till ett specifikt territorium. Detta har i sin tur lett till att en rad olika metoder och medel för terroristbekämpning har applicerats på konflikten. Den 17 september 2001 undertecknade Bush en Secret Intelligence Finding (SIF) 3 vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency (CIA) att utföra riktat dödande (targeted killing) mot fördefinierade individer i syftet att skydda amerikanska intressen och slå ut terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Drönare, som tidigare använts för avlyssning och underrättelseverksamhet åt CIA, utrustades med vapensystem för att implementera den nya policyn. Under oktober 2001 initierade USA bruket av så kallade Predator drones med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång. 4 Under det senaste årtiondet har frekvensen för användandet av Unmanned Ariel Vehicles (UAV:s) eller drönare vilket är den mer kända beteckningen ökat avsevärt, den före detta CIA-direktören Leon Panetta förtydligade under ett offentligt uttalande den amerikanska policyn gällande drönare: [ ] it's the only game in town in terms of confronting or trying to disrupt the al Qaeda leadership. 5 1 Council of Europe 2007:14 2 Authorization for the Use of Military Force, Pub. L. 107-40, 115 Stat. 224 (2001), sec. 2(a) 3 The 1947 National Security Act kräver ett skriftligt medgivande innan CIA är berättigad att utföra operationer med dödligt våld mot utvalda individer (riktat dödande). 4 Melzer 2010: 40 41 5 CNN, U.S. airstrikes in Pakistan called 'very effective' 8

Förenta Staterna har inte tillhandahållit en tydlig förklaring kring hur staten koordinerar sitt program för riktat dödande i relation till internationell lagstiftning och dess tillvägagångssätt för att välja ut målen. 6 Det amerikanska förhållningssättet har skapat en livlig debatt om agerandets legalitet i relation till gällande internationell lag och folkrätt. Människorättsorganisationer, stater och Förenta Nationerna (FN) har uttryckt sig negativt om taktiken. Debatten utgår ifrån huruvida agerandet är ett legitimt självförsvar eller en folkrättsvidrig handling, handlingsprogrammets kritiker menar att USA kränker staters territoriella suveränitet, inte tar hänsyn till gällande sedvanerättsliga universellt tillämpbara principer för krigsetik och låter en civil amerikansk myndighet i strid mot internationell lag utföra operationer av militär karaktär. Människorättsorganisationen Human Rights Watch har formulerat sig på följande vis: A secret intelligence agency that doesn t follow international legal rules to investigate alleged violations shouldn t be carrying out what are essentially military attacks for the US. Bringing these strikes under military control could bring greater transparency and accountability to the public. 7 Till skillnad från traditionella konflikter existerar det en inbyggd definitionsproblematik i att förklara krig mot en icke-statlig aktör, hur kan vi fastställa när målet är uppnått, hotet avvärjt och kriget avslutat? Krig är en destruktiv aktivitet vilket har begränsats av det internationella samhället genom lag och moral under historiens gång, krigets lagar har utvecklats som ett resultat av mänskligt lidande. Dessa begränsningar är dock inte utvecklade för ett krigsfält utan identifierbara gränser, fiender eller arméer. En ytterligare problematik kretsar kring krigets natur vilket är en laddad normativ aktivitet som har inverkan på politik, moral, lag och människor, att förklara krig mot en mänsklig fiende till skillnad från t.ex. kriget mot fattigdom eller narkotika skapar en känsla av fientlighet och misstänksamhet vilket resulterar i ett defensivt och offensivt förhållningssätt inom samtliga nämnda sfärer. Detta i sin tur kan leda till mindre hänsyn till folkrättens regleringar vilket kan accelerera våldet och öka avståndet mellan parterna på bekostnad av fredliga förbindelser och eventuella fredsavtal. 8 Studien ämnar att undersöka det amerikanska bruket av folkrätten i anslutning till det globala kriget mot terrorismen med fokus på riktat dödande och användandet av UAV:s i Pakistan, nedan följer en redogörelse av uppsatsens problembeskrivning. 6 Anderson 2011: 1 7 Human Rights Watch, US: Move Drone Strike Program to Military 8 Blum 2010: xiv 9

1.2 Problembeskrivning USA var inte först med att definiera operationer för terroristbekämpning som ett krig, däremot var staten först med att karaktärisera kriget mot terrorismen som en global konflikt. Den amerikanska terroristbekämpningen innefattar bruket av militära medel som exempelvis intervention och luftanfall. Krig är inte enbart en politisk strategi utan även en normativ aktivitet som är bunden till ett juridiskt ramverk vilket begränsar det internationella våldsutövandet, konflikten skiljer sig från traditionella krig på flera sätt: fienden är identifierad som en icke-statlig aktör, fientligheterna kan utspela sig var som helst i världen, taktiken är en blandning av brottsbekämpning och krigföring samt avsaknaden av ett tydligt mål och avslut på konflikten i fråga. 9 I egenskap av våldsbrukare tenderar USA genom statspraxis att försöka kodifiera folkrätten för att upprätthålla sitt våldsmonopol, detta kan resultera i framtida omformuleringar av folkrätten vilket i sin tur kan leda till en förändrad syn på hur fred och säkerhet skall upprätthållas. Idag riskerar utövandet av riktat dödande utan mottagarstatens medgivande påverka och destabilisera vänskapliga diplomatiska relationer vilket är en förutsättning för staters inbördes fredliga förbindelser. 10 Lagar, vilka existerar under freds- respektive krigstid, gör sig gällande utifrån olika förutsättningar och vägleds av skilda principer. Lagstiftning, vilket aktualiseras under fredstid, är i viss utsträckning begränsad av internationell lag men stiftas huvudsakligen av varje enskild stat på nationell nivå. Under fredstid behandlas kriminella utifrån ett law-enforcement paradigm, kriminella lagförs med stöd av nationell lagstiftning under civil domstol. Lag som tillämpas under krigstid har sina rötter i det internationella systemet men bär inte samma rättsliga möjligheter som ett inomstatligt rättssystem, det saknas ett överstatligt organ vilket kan lagföra misstänkta internationella brottslingar och beivra brott. Under ett law of war-paradigm besvaras mänskliga hot med militära medel vilket aktualiserar krigets lagar. Till skillnad från traditionella krig skapar riktat dödande i anslutning till kriget mot terrorismen en spänning mellan att bemöta terroristhot som en brotts- respektive krigshandling, inom lawenforcement skall individer straffas för sitt personliga ansvar under en lagstadgad rättsprocess. Före kriget mot terrorismen vid händelse av att en misstänkt kriminell försökte ta skydd inom en annan stat begärde USA ett överlämnande av individen i fråga för att kunna utöva jurisdiktion. Bush-administrationen fastställde att gällande lagstiftning har misslyckats med att bemöta den nya typen av globala hot från icke-statliga aktörer, administrationen stipulerade att lagarna under fredstid är irrelevanta och att huvudparadigmet för krig inte är fullt kompatibelt med konflikten. Bushadministrationen valde således att utgå från paradigmet för krig eftersom valet öppnade upp för bruket 9 Blum 2010: 28 10 Blum 2010: 29 10

av militära medel som t.ex. intervention och militära anfall. Efter att kongressen hade givit Bush tillåtelse att gå i krig mot terrorismen kunde han i egenskap av överbefälhavare för den amerikanska militären autonomt agera utan kongressens vidare godkännande. 11 Om nuvarande paradigm inte uppfyller de krav som ställs för att hantera dagens omfattande internationella hot krävs det en utveckling av gällande lag för att fylla det tomrum som uppstått mellan nationell och internationell lagstiftning. Misstänkta terrorister har idag i relation till kriget mot terrorismen fallit utanför de båda regelverken och dess skydd, i väntan på att en utveckling sker av ett tredje paradigm vilket ligger utanför studiens syfte skall gällande internationell lag tillämpas under kriget mot terrorismen. Staters åtagande för internationell lag vilar inte på samma fundamentala strukturer vilket reglerar rättsstaten och dess nationella lagstiftning, internationell lag behandlar inte inomstatliga föreställningar om demokratisk legitimitet utan mellanstatliga överenskommelser vilket reglerar spelreglerna för freds- respektive krigstid. Folkrätten är ett resultat av dessa moraliska val vilka bildar ett gemensamt språk för att identifiera orättfärdigt beteende bland stater. 12 Syftet med språket är att forma uppförandet inom statssystemet för att undvika våld, bryter en stat mot folkrätten kränks per automatik den internationella överenskommelsen vilket i sin tur kan leda till negativa konsekvenser inom politiska, moraliska och juridiska sfärer och påverka möjligheten för fredliga mellanstatliga förbindelser. USA försöker i nuläget omformulera det gemensamma språket i avsikt att rättfärdiga dess bruk av folkrätt i anslutning till riktat dödande, problematiken grundar sig på huruvida det i nuläget finns någon universell övertygelse som stödjer den amerikanska tolkningen av internationell lag för att kunna legitimera dessa operationer. 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätten i relation till genomförandet av riktat dödande i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt. Skulle ett folkrättsvidrigt förfarande föreligga är avsikten att påvisa på vilket sätt agerandet utmanar folkrätten och dess normativa syfte vilket innebär att främja vänskapliga relationer mellan stater och begränsa våldsutövandet inom väpnade konflikter. Studien innefattar en genomgång av relevant lagstiftning och moraliska principer i syfte att fastställa agerandets legalitet utifrån gällande internationell lag och moral. Målet med studien är att utforska en möjlig effekt av riktat dödande i relation till folkrätten. Jag har i avsikt att undersöka hur och om USA tillämpar det gemensamma språket vilket tidigare 11 Blum 2010: xiii 12 Blum 2010: 33 34 11

nämnts gällande folkrätt i anslutning till kriget mot terrorismen. Denna studie tar sikte på förhållandet mellan paradigmen för brottsbekämpning respektive krig och utrymmet mellan dessa vilket utgör utgångspunkten för USA:s bruk av folkrätt, utifrån det ovan nämnda syftet är studiens frågeställning formulerad på följande sätt: Är USA:s program för riktat dödande förenligt med gällande internationell lagstiftning och krigsetikens moraliska principer? Kan det amerikanska bruket av folkrätten i kriget mot terrorismen anses utgöra en legitim folkrättslig grund åt riktat dödande? Vilka möjliga konsekvenser skapar det amerikanska bruket av folkrätten för huvudparadigmen som behandlar krig respektive brottsbekämpning i relation till riktat dödande? 1.4 Forskningsfält Detta är en kvalitativ studie av riktat dödande där jag använder mig av juridisk metod för att besvara studiens syfte och frågeställning, jag har valt att applicera relevant lag och det amerikanska bruket av folkrätten på Pakistan som utgör studiens undersökningsobjekt. USA:s agerande i relation till riktat dödande i Pakistan undersöks utifrån gällande internationell rätt vilket utgör studiens forskningsfält. Min vetenskapliga ansats utgår från rättsvetenskapen som behandlar rättsteorin och rättsfilosofin vilka kretsar kring vetenskapliga studier av juridik. Jag försöker uppnå en djupare förståelse för rättens natur och ändamål i relation till internationell lagstiftning vilket reglerar våldsutövandet inom väpnade konflikter, ur ett freds- och konfliktvetenskapligt perspektiv kan kränkning av gällande våldsreglering ha negativ inverkan på diplomatiska processer mellan stater och därmed förorsaka nya vålds- och aggressionshandlingar. Studien fokuserar på relevanta rättsregler och dess bakomliggande syfte och ändamål för att avgöra huruvida lagarna juridiskt kan rättfärdiga riktat dödande i kriget mot terrorismen. De folkrättsliga reglerna utgör studiens vetenskapliga ansats och analytiska ramverk, vidare används just war theory som ett komplement till den juridiska metoden för att kunna förklara bakgrunden till lagarnas uppkomst och ändamål. Teorin är högst relevant för detta ämne då internationell rätt grundar sig på elementen från just war-traditionen vilket utgör en doktrin inom krigsetiken. 13 Historiens moraliska ställningstaganden inom krig är idag kodifierade som juridiska regleringar och teorin används under denna studie som ett verktyg för att förklara olika juridiska sammanhang där lagarna ensamt inte uppfyller detta ändamål. 13 Lee 2012: 32 12

Två böcker har inspirerat mig under studiens gång, Targeted Killings från Oxford University Press och Targeted Killing in International Law. Den senare är skriven av Internationella Röda Korset Kommitténs juridiska rådgivare Nils Melzer vars namn förekommer systematiskt i litteraturen. Antologin från Oxford University Press behandlar argument för och emot riktat dödande på ett balanserat sätt. Författarna argumenterar både för och emot användandet av krigsparadigmet för att hantera nutida terroristhot, vidare diskuteras även utvecklingen av en eventuell hybrid, dvs. ett tredje paradigm. Mark Maxwell, som tillhör en av bokens författare, menar att paradigmet för brottsbekämpning gör det omöjligt för stater att skydda sina medborgare från terroristhot. Maxwell hävdar att terrorister planerar och initierar attacker från andra staters territorium där staten som attackeras inte kan utöva jurisdiktion. Vidare menar Maxwell att terroristorganisationer får ett övertag under paradigmet då terrorister felaktigt utnyttjar krigets lagar som t.ex. kravet på distinktion genom att framställa sig själva som civila. 14 En annan författare är Jeremy Waldron som betonar faran i att upplösa krigets lagar för att möjliggöra statsbaserat riktat dödande, Waldron menar att detta kan underminera våldsförbudet och bana vägen för ett ökat destruktivt beteende inom konflikter. Vidare diskuteras problemen med att angripa en icke-statlig aktör inom en annan stat utan dess medgivande och konsekvenserna kring detta. 15 FN:s specialrapportör för utomrättsliga, summariska och godtyckliga avrättningar Philip Alston har även publicerat ett flertal publikationer inom ämnet. Det föreligger en uppsjö av vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet trots att fenomenet riktat dödande med drönare är relativt nytt. Forskningsfältets huvudtes i likhet med denna studie och nämnda material utgår från huruvida riktat dödande i kriget mot terrorismen kan anses utgöra ett legitimt självförsvar med utgångspunkt från internationell rätt. Frågeställningen har uppkommit som ett resultat av konfliktens nya och unika karaktärsdrag. Freds- och konfliktvetenskap karaktäriseras som ett flervetenskapligt ämne, disciplinen syftar på att lämna olika perspektiv på mellan- och inomstatliga konflikter, fredsbyggande samt konflikthantering. På senare tid har internationella normer som folkrätt och mänskliga rättigheter erhållit ett större utrymme inom konflikthanteringen. Folkrättens normativa syfte är att skapa fredliga relationer mellan stater, detta syfte föreligger även inom disciplinen för freds- och konfliktvetenskap. Internationella regleringar har uppkommit genom förhandling mellan stater i avsikt att värna om dess fredliga förbindelser för att upprätthålla en negativ fred (avsaknad av direkt våld), studier av riktat dödande i relation till negativ fred kan bidra till en ökad insikt i denna typ av statlig våldsanvändning. Med hänsyn till detta har jag försökt bidra med perspektiv på hur folkrätten brukas och vilka möjliga konsekvenser detta kan orsaka i relation till staters rättfärdigande av våldsanvändningen. 14 Altman 2012:8-9 15 Altman 2012:13 13

Med dessa rader vill jag fastställa ämnets relevans i förhållande till disciplinen för freds- och konfliktvetenskap, under studien utgår jag från att regelverken som existerar idag gäller och är fullt applicerbara på kriget mot terrorismen. Jag vill hävda att dessa rättsregler är gällande så länge det inte har tillkommit nya och universellt accepterade lagar för att hantera globala terroristhot, dessa är applicerbara oberoende av vilka lagar USA stiftar nationellt enligt maximen lex specialis. Krigets lagar besitter en mer speciell och preciserad karaktär med universell dignitet vilket således lämnas företräde framför inomstatlig lagstiftning. 16 1.5 Avgränsning Studien är begränsad till USA:s utövande av riktat dödande i Pakistan trots att denna metod används inom ytterligare sex bekräftade stater. 17 Anledningen till detta är att staten bedriver en omfattande drönarkampanj över pakistanska territorialgränser. Ett flertal stater har tillgång till funktionell drönarteknologi 18 och vissa utav dessa har implementerat metoden för riktat dödande, 19 ytterligare stater utvecklar i skrivande stund drönarteknologi. 20 Många av dessa stater har valt att offentligt förneka utövandet av riktat dödande till skillnad från USA som är mer öppen med dess policy. 21 Studien har inte i avsikt att förklara bakgrunden till 11-septemberattackerna eller interventionen av Irak och Afghanistan som ett resultat av kriget mot terrorismen. Studiens utgångspunkt är de folkrättsliga principerna och just war theorys 22 moraliska infallsvinklar. Tidsperioden är begränsad från 2001 när dåvarande president Bush initierande den politiska plattformen för riktat dödande fram till skrivande stund då Obama-administrationen har fortsatt tillämpa och vidareutveckla policyn för riktat dödande. Jag har heller inte i avsikt att lyfta in åsikter som faller utanför den juridiska kontexten eller krigsetikens moraliska principer. Studien behandlar inte regelverken för de grundläggande mänskliga rättigheterna (MR) som aktualiseras vid kapitulation eller tillfångatagandet av en kombattant respektive kriminell civil som misstänkts för att olagligt ha deltagit under fientligheterna, dessa individer skall utifrån gällande MRregleringar erbjudas rätten att lagföras som kriminella under en rättvis rättegång vilket skall vara stadgat i lag. 23 Denna rättighet aktualiseras inte vid förfarandet med drönarattacker i Pakistan, 16 Lehrberg 2010: 87 17 Bekräftade stater: Afghanistan, Pakistan, Irak, Yemen, Somalia och Libyen. 18 Foreign Policy, Photos of the week: China's got a stealth drone 19 Bekräftade stater: Israel, USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien och Kina (A/HRC/14/24/Add.6). 20 Bekräftade stater: Turkiet, Indien och Iran (A/HRC/14/24/Add.6). 21 A/HRC/14/24/Add.6 22 Jag har valt att använda mig av den engelska termen p.g.a. översättningsskäl. 23 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter; FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 14

misstänkta terrorister ges inte möjlighet att kapitulera. Då riktat dödande i kriget mot terrorismen är en ny företeelse krävs det en juridisk granskning av aktuella paradigm för att kunna lämna nya teoretiska perspektiv på utvecklingen av ett tredje, därav är denna studie begränsad till den juridiska sfären och dess moraliska fundament. Studien avser inte att undersöka utvecklingen av ett tredje paradigm utan fokuserar på de aktuella paradigmen för krig respektive brottsbekämpning. 1.6 Disposition Efter nuvarande inledning följer kapitel 2 vilket behandlar studiens ramverk, kapitel 3 redogör definitionen av riktat dödande och drönare följt av studiens analysdel under kapitel 4 och avslutningsvis diskuteras uppsatsens slutsatser i kapitel 5. 1.7 Kvalitativ metod Studien besitter en kvalitativ karaktär eftersom analysprocessen sker löpande i relation till min informationshämtning, det juridiska materialet jämförs med USA:s agerande för att fastställa handlingens legalitet under internationell lag. Dock har jag valt att använda mig av ett deduktivt förhållningsätt, informationshämtningen sker före analysdelen. Det amerikanska agerandet jämförs med juridiska data för att sedan analyseras genom en juridisk diskussion med hjälp av en juridisk metod och just war theory, den juridiska metoden och teorin behandlas efter en kort beskrivning av internationella överenskommelser vilket används som begrepp under redogörelsen av studiens arbetsmetod. 24 1.8 Internationella överenskommelser Inom folkrätten existerar det två regelverk som idag anses ha samma betydelse: traktaträtt och sedvanerätt. 25 En traktat är en internationell överenskommelse som har ingåtts mellan två (bilateralt) eller flera (multilateralt) stater och är underkastad internationell rätt. 26 1969 års Wienkonvention definierar folkrättsligt bindande traktat som: en internationell överenskommelse sluten mellan stater i skriftlig form och underkastad internationell rätt [ ] 27 24 Chambliss m.fl. 2013: 200 25 Linderfalk 2006: 81 26 Strömberg m.fl. 2003: 14 27 Wienkonventionen om traktaträtten, 1969, artikel 2(1)(a) 15

Wienkonventionen uppställer regler för hur stater skall förhålla sig till traktat vid exempelvis slutande, tillämpning, tolkning och upphörande. 28 En traktat binder enbart den avtalsslutande staten, således uppstår traktaträtten genom juridiskt bindande avtal. Traktaträtten spåras till en skriftlig rättskälla som med kan tiden kan erhålla sedvanerättslig status. 29 Staten väljer att ansluta sig till en traktat genom ratifikation, detta sker skriftligen och den avtalsslutande parten blir då juridiskt bunden till traktatet och det åligger den undertecknande staten att upprätthålla och inkorporera dess innehåll i nationell lagstiftning. 30 FN-stadgan är ett exempel på en traktat som är av relevans för denna studie tillsammans med Genève- och Haagkonventionerna. Allmän folkrätt eller sedvanerätt är bindande för samtliga stater oberoende av dess samtycke. 31 Hit hör många av de rättsregler som tillhör den internationella humanitära rätten (IHR), ett humanitärt regelverk vilket aktualiseras inom väpnade konflikter vars ändamål är att skydda människor och reducera mänskligt lidande. 32 En sedvanerättslig regel uppkommer genom en universell övertygelse (opinio juris) inom statssamfundet om regelns riktighet, en åberopad regel med sedvanerättslig karaktär skall beläggas med en praxis då skriftliga rättskällor saknas. 33 En praxis innebär ett konsekvent agerande inom statssamfundet under en långvarig tid, 34 den bör vara allmän, utbredd i tid och sammanhängande. 35 Artikel 31 i Wienkonventionen preciserar hur stater skall tolka traktat utifrån de allmänna reglerna: En traktat skall tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av traktatens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av traktatens ändamål och syfte. 36 Jag har valt att tolka relevanta traktat och sedvanerättsliga regler med hänsyn till Wienkonventionens bestämmelser och med en juridisk arbetsmetod, för att kunna göra en korrekt bedömning har traktaten tolkats i enlighet med dess ändamål och syfte. Studien har i avsikt att förklara rättsreglernas ändamål och syfte med hjälp av just war theory, nedan följer en diskussion om den juridiska arbetsmetoden. 28 Strömberg m.fl. 2003: 43 29 Strömberg m.fl. 2003: 10 30 Lundberg 2010: 22 31 Strömberg m.fl. 2003: 10 32 Linderfalk 2006: 169 33 Linderfalk 2006: 26 34 Strömberg m.fl. 2003: 16 17 & 18 35 Linderfalk 2006: 26 27 36 Wienkonventionen om traktaträtten, 1969, artikel 31(1) 16

1.9 Juridisk metod Jag har valt att använda mig av Bert Lehrbergs 37 juridiska arbetsmetod vilket består av sex steg för att: identifiera och strukturera juridiska problem; finna rätt rättsregel; läsa och tolka rättskällor; identifiera rekvisiten i en rättsregel; precisera rekvisitens innebörd med hjälp av rättskällorna och självständigt ta ställning med hjälp av ändamålsavvägningar. 38 Studien är som helhet baserad på att identifiera ett juridiskt problem i relation till syftet och problemformuleringen, detta sker genom att juridiskt kategorisera problemet för att kunna jämföra det med rekvisiten i en rättsregel. 39 Rekvisiten i en rättsregel är de krav som skall vara uppfyllda innan regeln kan tillämpas. 40 Jag har anskaffat mig relevanta rättsregler vilka är tillämpbara på problemet genom att identifiera rekvisiterna i dessa regler. Vidare har rekvisiternas innebörd preciserats genom folkrättens rättskällor dvs. vad som ligger till grund för rättsregelns uppkomst och betydelse. 41 Exempelvis, för att en individ vilket deltar i fientligheterna skall kunna åtnjuta Genèvekonventionernas skydd för krigsfångar krävs det att personen i fråga är föremål för konventionen, individen måste falla in under konventionens beskrivning av krigsfångar. Rekvisiten är således huruvida personen kan betraktas vara krigsfånge eller ej utifrån traktatets beskrivning av krigsfångar, uppfyller individen kraven aktualiseras dess skydd. Studien behandlar ett juridiskt problem vilket kretsar kring sedvanerättsliga regler och internationell lag, därav har relevanta rättskällor identifierats med hjälp av internationella överenskommelser som ger upphov till traktaträtten och internationell sedvänja vilket sedvanerätten grundar sig på. 42 Genèvekonventionerna och Haagregleringarna är exempel på multilaterala avtal som har tillkommit genom traktaträtten, konventionsinnehållet speglar ett konsekvent agerande mellan stater inom världssamfundet och dess universella tillämpning har under långvarig tid givit traktaten sedvanerättslig status (allmän tvingande folkrätt). Vid tolkning av relevanta lagtexter är det ytterst viktigt att reglerna analyseras ingående och på ett 37 Bert Lehrberg är professor i civilrätt vid Uppsala universitet. 38 Lehrberg 2010: 39 39 Lehrberg 2010: 30 40 Lehrberg 2010: 35 41 Lehrberg 2010: 35 36 42 Strömberg m.fl. 2003: 14 17

rationellt sätt med hänsyn till lagens syfte och ändamål i enlighet med Wienkonventionen om traktaträtten, detta är vitalt för att kunna garantera rättssäkerheten i sammanhanget, dvs. att rättsreglerna tillämpas juridiskt rättvist för att kunna göra en korrekt bedömning av situationen i fråga. Samtliga rekvisiter inom lagregeln måste identifieras för att försäkra sig om regelns tillämpningsområde, vidare skall rekvisiterna ställas i relation till situationen för att kunna göra en helhetsbedömning huruvida regeln är tillämpbar. 43 Under den juridiska tolkningsprocessen är det viktigt att de rättsliga normerna (bundna argument) som är förankrade i internationell lag hålls åtskilda från USA:s egen tolkning av rättskällorna (fria argument). 44 Det sista steget i Lehrbergs arbetsmetod handlar om att självständig ta ställning med hjälp av ändamålsavvägningar, juristen skall enligt detta kriterium bedöma huruvida det är ändamålsenligt att en specifik rättsregel är tillämpbar för det aktuella fallet eller om det föreligger särskilda ändamålsskäl vilket resulterar i att den ej kan tillämpas. Steget appliceras främst inom civilrättsliga ställningstaganden, kriteriet kan dock bli aktuellt vid fall med internationell anknytning. Huruvida folkrättsliga källor och doktriner lämnar skäl för undantag och på vilket sätt. 45 Jag har valt att studera både vilka direktiv relevanta lagtexter lämnar men även de bakomliggande moraliska implikationerna åt dessa rättsregler, detta görs för att ytterligare belysa regelns ändamål och syfte för att vidare kunna undersöka effekten av USA:s bruk av folkrätt utifrån ett moraliskt perspektiv. Detta aktualiserar just war theory vilket fungerar som en kompletterande teori till den juridiska metoden för att problematisera agerandet genom en moralisk diskussion, teorin ligger till grund för kodifieringen av folkrätten och tillhör den juridiska doktrinen. Således blir just war theory en del av tolkningsförfarandet och utgör ett teoretiskt förarbete åt studien. 1.10 Materialval Den internationella domstolens stadga uppställer tre kriterier vilka utgör folkrättens källor, 46 för att kunna fastställa huruvida ett agerande är folkrättsenligt eller folkrättsstridigt utgår domstolen från följande rättskällor: Internationella överenskommelser Internationell sedvanerätt Allmänna rättsgrundsatser 47 43 Lehrberg 2010: 111 44 Lehrberg 2010: 87 45 Lehrberg 2010: 36 46 Statute of the International Court of Justice, artikel 38(1) 47 Linderfalk 2006: 24 18

Termen allmänna rättsgrundsatser syftar på normer som lånats från nationell rätt eller från ett folkrättsligt område till ett annat. Denna studie tar sikte på folkrättens rättskällor som har blivit kodifierade i lag och den internationella sedvanerätten, hänsyn tas även i likhet med domstolen till rättsliga avgöranden och doktriner, dessa fungerar som medel för att fastställa gällande rätt. Det huvudsakliga primärmaterialet som ligger till grund åt min analysdel är rättskällor i form av traktat och sedvanerättsliga regler, dessa har varit självklara val under studiens gång i relation till mitt ämne. Utöver dessa har jag sökt litteratur och vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet och diskuterar legaliteten i riktat dödande. Jag har fokuserat på argument som kretsar kring gällande internationell lag (bundna argument) och förhållit mig kritisk till nationell amerikansk tolkning av juridisk data (fria argument). Jag har vägt mina beslut om tolkning efter att noggrant studerat materialet som helhet och ställt primärmaterialet mot mitt sekundärval. Jag vill understryka att det idag inte existerar några officiella uppgifter om USA:s operationer i Pakistan eller antalet civila dödsoffer i samband med dessa aktioner. USA har valt att sekretessbelägga denna information, jag har därför valt att presentera uppgifter från tre oberoende organisationer vilka har sammanställt statistik genom insamling av data från olika källor som t.ex. nyhetsartiklar och officiella uttalanden. Fokus ligger däremot inte på denna statistik utan på de juridiska aspekterna av det amerikanska agerande som helhet, uppgifterna som presenteras under studiens gång fungerar mer som en fingervisning åt läsaren. Jag vill än en gång understryka att dessa uppgifter inte är officiella och kan variera, dock refererar litteraturen uteslutande till samtliga tre källorna vilket jag anser tillskriver dem en viss legitimitet. 48 Vidare är den juridiska metoden i sin natur källkritisk, relevant lagtext granskas med hänsyn till dess ändamål och syfte för att sedan jämföras med ett agerande. 1.11 Just war theory Krig har förödande konsekvenser för människor och stater, därför är det viktigt att det existerar begränsningar på hur krig får utkämpas för att minimera dess åverkan. Dessa begränsningar har genom historiens gång blivit accepterade av olika kulturer, krig är en normativ aktivitet vilken är bunden till specifika regler. Inom den västerländska traditionen har tankar om krigsetik funnits sedan antika Grekland, dessa tankar kring moral refereras till just war traditionen. Krigsetiken handlar om att begränsa krig genom moraliska överväganden vilket i sin tur accentueras som juridiska regleringar, 48 New America Foundation; Long War Journal; The Bureau of Investigative Journalism 19

exempel på dessa är Genèvekonventionernas skydd för civila och kombattanter. 49 Just war theory är en doktrin inom krigsetiken vilket syftar på att belysa skillnaden mellan rättfärdiga och orättfärdiga krig. 50 Ett krig bedöms utifrån vilka orsaker stater har för att gå i krig och genom vilka medel de väljer att kriga. Inom teorin existerar det således två huvuddimensioner, den första syftar på att förklara när det är rättfärdigat för stater att gå i krig och brukar tillskrivas den latinska frasen jus ad bellum som betyder det rättvisa kriget. Den andra dimensionen begränsar våldet inom konflikten och är känd som termen jus in bello vilket syftar på rättvisa i krig. Båda begreppen 51 är logiskt oberoende, ett rättfärdigt krig kan utkämpas orättfärdigt och tvärt om. Sammanfattningsvis beskriver jus ad bellum vad som rättfärdigar stater att gå i krig medan jus in bello påvisar med vilka medel krig får utkämpas. Just war theory avser att upprätta ett enhetligt ramverk för krigsetiken genom att använda sig av idéer från traditionen och vidareutveckla dem för att göra teorin applicerbar på olika typer av väpnade konflikter. 52 Den internationella humanitära rätten bygger på element från just war traditionen vilket ansluter till just war theory. 53 Vidare utvecklas de båda principerna. 1.11.1 Jus ad bellum Vilket tidigare nämnts behandlar jus ad bellum moralen av att gå i krig, vilka moraliska övervägande ledare har gjort som initierade kriget. En aggressionshandling konstituerar ett krigsbrott vilket är det enda brott stater kan begå mot varandra, allt annat är förseelser. 54 All kränkning av oberoende staters territoriella integritet och politiska suveränitet är en aggression vilket rättfärdigar ett motstånd. 55 Krigsetikens syn på aggression summeras av Michael Walzer 56 på följande sätt: There exists an international society of independent states, this international society has a law that established the rights of its members- above all, the rights of territorial integrity and political sovereignty. Any use of force or imminent threat of force by one state against the political sovereignty or territorial integrity of another constitutes aggression and is a criminal act. Aggression justifies two kinds of violent response: a war of self-defense by the victim and a war of law enforcement by the victim and any other member of the international society. Nothing but aggression can justify war, once the aggressor state has been militarily repulsed, 49 Lee 2012: 3 50 Lee 2012: 29 51 Walzer 1977: 21 52 Lee 2012: 31 53 Lee 2012: 32 54 Walzer 1977: 51 55 Walzer 1977: 52 56 Michael Walzer är professor i samhällsvetenskap vid Institute for Advanced Study, Princeton. 20

it can also be punished. 57 Således menar Walzer att en aggressionshandling rättfärdigar ett självförsvar, dock skall enligt just war theory detta självförsvar uppfylla vissa krav. Inom just war traditionen existerar det sex kriterier som skall vara uppfyllda för att kriget skall anses vara rättfärdigat, kriget skall: have a just cause; be declared by a legitimate authority; be fought with a rightful intention; show proportionality in the balance between the good and harm it does; be a last resort; and have a reasonable chance of success. 58 En orsak (just cause) är en anledning någon har för ett agerande, orsaken kan vara rättfärdig eller orättfärdig beroende på om anledningen berättigar agerandet. En rättfärdig orsak är således en anledning för ett berättigat agerande som är moraliskt försvarbart, exempelvis att gå i krig vid självförsvar. Det existerar enbart ett tillfälle under internationell lag då en enskild stat får lov att gå i krig mot en annan och detta är vid självförsvar. Gällande internationell lag återspeglar reglerna för jus ad bellum. 59 En rättfärdigad orsak är då ett fel har mottagits (a wrong received), i form av en väpnad attack och dess naturliga rätt till frihet står under hot. 60 Ett mottaget fel går i en riktning, enbart en part kan besitta en rättfärdig orsak för att kriga. Däremot kan båda parter vara felaktigt övertygade om att de krigar för en berättigad orsak, båda parter saknar vid detta scenario en just cause. 61 En legitim auktoritet (legitimate authority) behandlar proceduren för att initiera en krigshandling, en legitim auktoritet definieras både i juridiska och moraliska termer. Den juridiska karaktären kan beskrivas som den auktoritet vilket utövar legitim makt i enlighet med statens lagstiftning. Ett rättfärdigt krig skall vara initierat av en auktoritet vilket utövar makt på ett moraliskt accepterat vis, exempelvis genom respekt för medborgarnas grundläggande rättigheter. 62 57 Walzer 1977: 61-62 58 Lee 2012: 70 59 Lee 2012: 73 60 Lee 2012: 77 61 Walzer 1977: 59 62 Lee 2012: 82 83 21

Den rättmätiga intentionen (rightful intention) syftar på att ett krig skall utkämpas med moraliskt accepterade intentioner. Intentionen skall ha en rättfärdig orsak, dvs. åtgärda ett fel som mottagits (a wrong received). Ett fel innebär en väpnad attack och krig får inte utkämpas i något annat syfte än att korrigera det fel som begåtts av den attackerande parten. Detta innebär exempelvis att staten som utövar självförsvaret inte får ta tillfället i akt och stjäla naturtillgångar eller olagligt ockupera mottagarstatens territorium. Enbart våld som är nödvändigt för att uppnå den rättmätiga intentionen får nyttjas. 63 Ett självförsvarskrig utkämpas för att bibehålla maktbalansen i systemet och med syftet att förhindra en övergång till en relation bestående av dominans och underlägsenhet. 64 Staters inneboende rätt till självförsvar är en legitim handling vilket avser att motverka aggressionshandlingar som avser att påverka status quo 65 och därmed avbryta fredliga förbindelser, staters frihet och säkerhet kan enbart existera genom avsaknad av aggression. 66 Proportionalitet (proportionality) begränsar agerandet vid åberopandet av en just cause, regeln gör jus ad bellum mer restriktivt än vad just cause gör separat. Det skapade ondskefulla våldet (created evil) i krig skall stå i proportion med våldet som används för att avvärja det ondskefulla kriget (resisted evil). Proportionalitet kan enbart uppfyllas om det föreligger en just cause, exempelvis om ett fel har mottagits i form av en väpnad attack och den anfallna staten utövar ett legitimt självförsvar. 67 En försvarsaktion är oproportionerlig om den skapar mer ondska än vad som är nödvändigt för att uppnå det goda syftet vilket är att avvärja angreppet, således skall created evil vara i balans med resisted evil. Slutligen innebär kriteriet en sista utväg (last resort) att en stat skall ha övervägt alla fredliga medel innan bruket av resisted evil initieras. Krig är således det sista alternativet en stat skall tillgripa så vida det inte är oundvikligt, om alternativa utvägar finns tillgängliga skall dessa användas. 68 Principen om en rimlig chans att lyckas (reasonable chance of success) stagar att en stat inte får tillgripa våld om de inte har en rimlig chans att vinna kriget. Detta gäller även om staten i fråga besitter en just cause, krig är destruktiv aktivitet och skall därför ej tillämpas om det inte finns rimliga chanser att lyckas. 69 63 Lee 2012: 84 85 64 Walzer 1977: 76 65 Tillståndet vilket förelåg före fientligheterna. 66 Walzer 1977: 51 67 Lee 2012: 85 86 68 Lee 2012: 85 93 69 Lee 2012: 85 96 22

1.11.2 Jus in bello Till skillnad från jus ad bellum vilket syftar på när stater får lov att tillgripa våld åskådliggör jus in bello hur krig får lov att utkämpas. Jus ad bellum berör politiska beslutsfattare medan reglerna för jus in bello aktualiseras för kombattanter och dess befäl. Krigförande parter är föremål för en uppsättning restriktioner som är grundade i såväl statliga överenskommelser multilaterala avtal som moraliska principer, det existerar tre grundläggande regler för jus in bello vilka behandlar: 70 discrimination; proportionality; and due care. 71 Samtliga tre regler måste vara uppfyllda för att en militär aktion skall anses vara rättfärdigad. Principerna syftar på att reducera mänskligt lidande och stabilisera vänskapliga relationerna mellan de berörda parterna genom respekt för moralens universella principer. 72 Respekten kan således fungera som ett incitament åt vänskapliga diplomatiska förbindelser som i sin tur banar vägen för ett eventuellt fredsavtal. Principen om discrimination distinktion ålägger kombattanter att urskilja civila från stridande parter vid attack, kombattanter får således inte attackera ett mål i avsikt att döda civila eller genomföra ett urskillningslöst anfall där ingen hänsyn har tagits till att separera civila från kombattanter. Det görs en åtskillnad mellan individer som direkt bidrar till kriget genom att tillhandahålla soldater medel för att fortsätta kriga (munitions workers) och individer som hjälper dem att fortsätta leva (innocent people). 73 De senare är immuna från attack och således assimilerade till övrig civilbefolkning. Som ett exempel kan arbetande personer i en stridsvagnsfabrik utgöra ett legitimt militärt mål till skillnad från individer vilka producerar mat åt soldaterna. Det är snarare vapen än föda som utgör ett incitament åt våldet. 74 Det kan således vara en militär nödvändighet att attackera en vapenfabrik till skillnad från en matproducent. Principen om proportionalitet inom jus in bello skiljer sig från jus ad bellum, principen kräver att den skapade ondskan vid en militär attack inte får vara oproportionerlig med övertaget i kriget som helhet. Avslutningsvis, principen om omsorg (due care) kräver att kombattanter skall gör allt som står i deras makt för att minimera skadan på civila som dess attack 70 Walzer 1977: 131 71 Lee 2012: 154 72 Lee 2012: 154 155 73 Walzer 1977: 145 74 Walzer 1977: 146 23

orsakar. Den civila skadan får inte vara oproportionerlig i förhållandet till det militära övertaget, militära operationer skall genomsyras av ett konstant omsorgstagande (principle of constant care) för att undvika civila dödsfall. Stater är ålagda enligt principen att inhämta underrättelseinformation vilket ger dem möjligheten att genomföra operationer med medel vilket orsakar minst civil skada 75 75 Lee 2012: 154 157 24

2 Analytiskt ramverk Nedan följer en diskussion kring folkrätt vilket utgör studiens analytiska ramverk, relevant lagstiftning behandlas för att sedan mer ingående diskuteras under analysdelen där specifika artiklar från de olika rättskällorna kommer presenteras. 2.1 Allmänt om folkrätt Inom det internationella statssamfundet regleras staternas inbördes offentligrättsliga förhållanden av en uppsättning rättsregler, dessa folkrättsliga regler brukar definieras som folkrätt. Ordet har sitt ursprung från latinets jus gentium och betyder folkens rätt. 76 Rättsordningen inom statssamfundet utgörs därmed av folkrätten och staten är dess främsta rättssubjekt. Detta innebär att staten är den främsta aktören inom det internationella systemet och besitter både skyldigheter och rättigheter gentemot andra stater. 77 En stat har exempelvis rätt att utöva jurisdiktion inom sina egna territoriella gränser och innehar även rätten att idka självförsvar vid angrepp. Med rättigheter följer skyldigheter, stater skall enligt suveränitetsprincipen avhålla sig från att lägga sig i andra staters inre angelägenheter (non-intervention) så vida det inte uttryckligen har begärts. 78 Denna sedvanerättsliga regel är befäst under FN-stadgan vilket speglar regelns dignitet inom världssamfundet. Ur ett folkrättsligt perspektiv är staterna suveräna i juridisk mening, detta innebär att intervention inom suveräna stater enbart får förekomma vid två specifika undantagsfall. I enlighet med folkrätten är samtliga stater likställda och besitter samma rättigheter och skyldigheter, grunden för fredlig samexistens inom det internationella systemet bygger på respekt för varandras territoriella suveränitet. Suveränitetsprincipen är därmed central för den internationella rättsordningen. 79 Folkrätten är således ett samlingsnamn för internationella rättsregler vilka är gällande för samtliga stater. Till skillnad från nationella rättsordningar saknas det inom folkrätten ett överstatlig lagstiftande organ som exempelvis en riksdag. 80 Den nationella rättsordningen skiljer sig avsevärt från folkrätten på detta vis, inom statssamfundet saknas lagstiftande, dömande och exekutiva organ. 76 Karlbrink 2011: 13 77 Strömberg m.fl. 2003: 9; Linderfalk 2006: 11 78 Linderfalk 2006: 11 79 Linderfalk 2006: 20 80 Linderfalk 2006: 23 25