Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Relevanta dokument
Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Beräkning av rökgasflöde

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 6. Termokemi

Eassist Combustion Light

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Sammanställning av bränsledata

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Stökiometri IV Blandade Övningar

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Sortera på olika sätt

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Viktigt att minska utsläppen

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) kl i V

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) 60p

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Trestegsförbränning för avskiljning av koldioxid Ansökan om svenskt patent, 2 februari 2005

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Temperatur T 1K (Kelvin)

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

KALK FÖR RÖKGASRENING

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

Pedagogisk simuleringsmodell av en förbränningspanna

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Prislista. Fasta bränslen och askor

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Materia Sammanfattning. Materia

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Aggregationstillstånd

t = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

(tetrakloroauratjon) (2)

BESLUT 1 (7) Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping, Enköpings kommun BESLUT

HUVUDFÖR- HANDLING VATTENFALL BOLÄNDERNA

Verkliga utsläpp från fartyg

JTI är en del av SP-koncernen

Transkript:

Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011

Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt i förbränningsprocessen Att introducera terminologi som används i samband med förbränningsprocesser med fasta bränslen

Innehåll Processer, flöden och systemgränser Bränsleanalyser, luft- och rökgassammansättning Inström, utström och reaktionslikheter Begränsande reagens och produkter Rökgasens sammansättning och koncentrationer

Kontinuerliga processer Systemgräns Omgivning Inström m in System (reaktor) Utström m ut m in = m ut vid fortfarighet fortfarighet = ingen ackulumering av material i processen

Flöden, mängder och tider Hur mycket material flödar in och ut genom reaktorn uttryckt som Massflöde m& (kg/s) (ton/år) Volymflöde V & (m 3 /s) gaser Molflöde n& (mol/s) ämnen Mängden material i reaktorn fås ur reaktorns volym, V (m 3 ), och materialets densitet, ρ (kg/m 3 ) eller ämnenas molmassa, M (kmol/kg) Medeluppehållstiden, t, i reaktorn: V t = V&

Dela upp processen Systemet kan behöva delas upp i flera steg (1, 2,...) för att beskriva kemin i olika delar av processen: Ugnen ev. tillförsel Rökgasrening Inström m in System 1 System 2 Utström m ut ev. avskiljning

Bränslesammansättning Makronivå för avfallsbränslen: Plåtburk, kartong, plastpåse Mikronivå: Kolväten som är brännbara Annat som inte är brännbart Sand, metall, salt Fukt som förångas

Bränslet Brännbar substans Aska Fukt ASKA BRÄNNBAR Kol Väte FUKT Syre

Proximate analysis 100 % bränsle fukt (ar = as recieved) leveranstillstånd torrsubstans (ds = dry solids) flyktig andel koks fast kol brännbar substans aska aska fukt + brännbar substans + aska = 100%

Ultimate analysis Denna används för beräkningar

Bränsledatabas på nätet Följ länken (också via kurssidan i Moodle) www.ecn.nl/phyllis/ För att se bränsleanalyser, välj: average composition of a group of materials composition of a single material, eller search for materials För att se hur bränslena kategoriseras, se selection via NTA 8003 Hushållsavfall = MSW Municipal Solid Waste

Rökgassammansättning Huvudkomponenter (> 1% av rökgas) CO 2 H 2 O N 2 O 2 Föroreningar alt oönskade (< 1% av rökgas) CO NO SO 2

In- och utströmmar i förbränning Bränsle: Luft: Kolväten 21% O 2 Metall 79% N 2 Sand/Jord Vatten Rökgas: N 2 CO 2 H 2 O O 2 Aska: sand metall CO NO SO 2

Ekvationssystem Går att lösa om det finns lika många ekvationer som det finns okända Okända: Ekvationer: CO 2 C + O 2 CO 2 H 2 O 4H + O 2 2H 2 O H 2 O(l) H 2 O(g) O 2 2O O 2 N 2 N 2 N 2

Inström, utström och reaktionslikheter Bränsle: Luft: C + O 2 CO 2 4H + O 2 2H 2 O 2O O 2 Rökgas: Aska: Fukt N 2 Aska O 2 Brännbar: N 2 N 2 Aska Aska Fukt H 2 O CO 2 N 2 O 2 aska C H 2 O H O

Varifrån tas syret? Syret ur luften O 2 Syret i bränslet i den brännbara substansen O men inte i fukten H 2 O och inte i askan SiO 2...

Erforderlig mängd syre O 2 * Hur mycket syre krävs för fullständig förbränning av 1 kg bränsle? lika mycket O 2 som det finns C (i mol) ¼O 2 som det finns H (i mol) Denna mängd syre tas från allt syre i bränslet (utom i fukt och aska) resterande mängd från förbränningsluften Syre från luft: no 2 * = nc + ¼nH ½nO

Rökgaskalkyl I Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 25.0 % 250 g 21 mol 21 mol H 2.5 % 25 g 25 mol 6 mol O 22.5 % 225 g 14 mol - 7 mol Fukt 30.0 % 300 g 17 mol O 2 * nödvändigt syre med luften: Σ = 20 mol I rökgasen: N 2 = 3.77 O 2 = 3.77 20 = 75 mol 60 % CO 2 = C = 21 = 21 mol 17 % H 2 O = ½ H + fukt ½ 25 + 17 = 29 mol 23 % Totalt 125 mol 100%

Egen rökgaskalkyl Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C % H % O % Fukt % O 2 * nödvändigt syre med luften: mol I rökgasen: N 2 = 3.77 O 2 * mol % CO 2 = C mol % H 2 O = ½ H + fukt mol % Totalt mol 100 %

Luftfaktor Luftfaktorn lambda, λ, visar hur mycket luft som tillsätts i förhållande till nödvändig mängd: λ = O2tillsatt O nödvändig 2 λ = 1 stökiometrisk förbränning λ < 1 luftunderskott λ > 1 luftöverskott

Rökgaskalkyl II λ = 1.25 Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 25.0 % 250 g 21 mol 21 mol H 2.5 % 25 g 25 mol 6 mol O 22.5 % 225 g 14 mol - 7 mol fukt 30.0 % 300 g 17 mol nödvändigt syre med luften O 2 *: Σ = 20 mol O 2 = (λ-1) O 2 * (1.25 1) 20 = 5 mol 3 % N 2 = 3.77 λ O 2 * 3.77 1.25 20 = 94 mol 63 % CO 2 C 21 = 21 mol 14 % H 2 O ½ H + fukt ½ 25 + 17 = 29 mol 19 % Totalt Σ = 149 mol 100 %

Egen rökgaskalkyl, λ = % Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C % g mol mol H % g mol mol O % g mol mol fukt % g mol nödvändigt syre med luften O 2 *: mol O 2 = (λ-1) O 2 * ( -1) = mol % N 2 = 3.77 λ O 2 * 3.77 = mol CO 2 C = mol % H 2 O ½ H + fukt ½ + = mol % Total mol 100%

Koncentrationer i Torr & Våt rökgas Torr rökgas: utan vattenånga Vanlig vid gasanalys gasen kyls innan analys; vattenånga kondenserar och avskiljs Koncentration i torr rökgas rapporteras Våt rökgas: med vattenånga Verklig rökgas innehåller vattenånga (i de allra flesta fall) Koncentration i verklig rökgas är lägre ( 1 X ) Ci, våt = Ci, torr H 2O

Rökgaskalkyl III, torr rökgas Ämne våt rökgas vol-% torr rökgas vol-% faktor O 2 5 mol 3 % 5 mol 4 % 1.24 94 mol 63 % 94 mol 78 % 1.24 N 2 CO 2 H 2 O n tot 21 mol 14 % 21 mol 18 % 1.24 29 mol 20 % 0 mol 149 mol 100 % 120 mol 100 %

Egen rökgaskalkyl, torr rökgas Ämne O 2 N 2 CO 2 H 2 O n tot våt rökgas mol mol mol mol mol vol-% % % % % 100 % torr rökgas mol mol mol 0 mol mol vol-% % % % 100 % faktor

Sammanfattning rökgaskalkyl Bestämma rökgassammansättningen m.h.a. förbränningsreaktionslikheterna Luftfaktor avgör syrehalten i rökgasen Torr rökgas bortser från vattenångan Standardiserad emissionsrapportering anger emissioner i rökgas med 11% O 2

O 2 Rökgaskalkyl IV 11 vol-% O 2 Ämne torr rökgas vol-% korr rökgas O 2 5 mol 4% 5 mol + O a 2 vol-% faktor 11% n tot 120 mol 100% Adderade mängder syre O 2a och kväve N a 2 O 2a = (11% n tot -O 2 )/(1-11% 4.77) = 17 mol N 2a = 3.77 O 2a = 65 mol 5 mol 4% 5 + 17 mol 11% N 2 94 mol 78% 94 + 65 mol 79% CO 2 21 mol 18% 21 mol 10% 0.59 Σ: 202 mol

Enhetskonvertering - koncentrationer Vanliga enheter för gaskoncentrationer: vol-% volymprocent ppm miljondelar (parts per million) mg/nm 3 mg per normalkubikmeter molbråk, X i mol av ämne i per totalt antal mol 1 vol-% = 10 000 ppm 1 ppm = 10-4 vol-% = 10-6 För att konvertera mg/nm 3 antas ideal gas p V= n R T och m = M n m V mg Nm = 3 = pi M R T i vol % 100% = X i = p p i tot = m V R T M i

Enhetsomvandlingar, NO: 22.9 mg/nm 3 mg/nm 3 vad motsvarar det i ppm? 1 Nm 3 = 1 m 3 vid 0 C och 1 atm, antag ideal gas: p V = n R T n = p V / R T = 101300 Pa 1 m 3 / (8.314 J/(mol K) 273K) = 44.6 mol M(NO) = 14 + 16 g/mol = 30 mg/mmol n = m/m = 22.9 mg / 30 mg/mmol = 0.76 mmol 0.76 mmol NO / 44.6 mol rökgas = 17.1 10-6 22.9 mg NO / Nm 3 rökgas = 17.1 ppm NO

Sammanfattning Ett bränsle består av en brännbar del: mestadels C, H och O fukt: H 2 O som förångas vid förbränningen aska: andelen av bränslet som inte blir rökgas Förbränningsreaktionerna är C + O 2 (g) CO 2 (g) H + ¼O 2 (g) ½H 2 O(g) Syre från luften: no 2 * = nc + ¼nH ½nO Rökgassammansättningen kan beräknas