Individ- och familjeomsorgen Bromma stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2005-12-17 Dnr:610-05-500 SDN:2005-01-24 Handläggare: Eija Ghamsary Tfn: 08-508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd Föreskrifter och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på remissen. Omedelbar justering. Bertil Östberg Stadsdelsdirektör Mats Amlén avdelningschef Sammanfattning Stadsdelsförvaltningens svarar på remissen Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Förvaltningen ser inte några svårigheter i att tillämpa de föreslagna föreskrifterna och råden tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Vi anser att de övergripande målen och grundläggande värderingarna som anges både i SoL och LSS med fördel kan integreras i vår befintliga kvalitetsstrategi. Box 206, 161 26 Bromma, Besöksadress: Tunnlandsväägen 95 TFN: 08-508 06 000, Fax 08-508 06 011. OrgNr: 212000-0142, E-post: bromma@bromma.stockholm.se
sid 2 (5) Ärendets beredning Detta ärende har beretts inom avdelningen för individ- och familjeomsorgen i samråd med avdelningarna stöd och handikapp, omsorgen om funktionshindrade, äldreavdelningarna för utförare och beställare samt medicinsk ansvarig sjuksköterska och förvaltningens utvecklingssekreterare. Ärendet Stadsledningskontoret har begärt yttrande på Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Bakgrund En arbetsgrupp på Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Föreskrifterna och råden ska ersätta de två tidigare allmänna råden för äldre- och handikappomsorgen SOSFS 1998:8 (S) och inom individ- och familjeomsorgen SOSFS 2000:15 (S). De nya föreskrifterna och råden ska tillämpas även i verksamhet för LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har ändrats den 1 juli 2005 i syfte att verksamheten som bedrivs enligt LSS ska vara av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagstiftarens intentioner är bl.a. att det ska finnas ett liknande krav på kvalitet inom LSS-verksamhet som inom verksamhet som bedrivs enligt SoL. Med anledning av detta föreslår Socialstyrelsen att de nu gällande allmänna råden för äldre- och handikappomsorgen samt individ- och familjeomsorgen om systematiskt kvalitetsarbete omarbetas till gemensamma föreskrifter och allmänna råd som även ska omfatta verksamhet som bedrivs enligt LSS. Socialstyrelsen vill gärna ha synpunkter på om remissinstanserna kan se några svårigheter i att tillämpa de föreslagna föreskrifterna och råden tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Socialstyrelsens konsekvensutredning avseende föreskrifter och allmänna råd Fördelen med gemensamma föreskrifter och allmänna råd för äldre- och handikappomsorgen, individ- och familjeomsorgen och i verksamhet för LSS är att det blir ett dokument om systematiskt kvalitetsarbete som är giltigt för hela socialtjänsten och LSS.
sid 3 (5) Föreskrifterna och allmänna råden syftar till att förtydliga lagstiftarens krav på att verksamhet som bedrivs enligt SoL och LSS ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Föreskrifterna och allmänna råden är även stöd för myndigheterna som bedriver tillsyn samt för kommuner som upphandlar verksamhet som bedrivs enligt SoL och LSS. Berörda Föreskrifterna och allmänna råden berör direkt eller indirekt: Politiskt tillsatta nämnder, förvaltningsledningar och styrelser som beslutar om prioriteringar av resurser till verksamheter som bedrivs enligt SoL eller LSS. Kommuner, företag, stiftelser, föreningar och kooperativ som bedriver verksamhet enligt SoL och LSS De som får insatser utförda enligt SoL och LSS De anhöriga till personer som erhåller insatser enligt SoL och LSS Olika intresseorganisationer som t.ex. PRO och HSO De som arbetar med att besluta om eller ge insatser enligt SoL och LSS, samt deras fackliga organisationer (t ex SACO, Kommunal och SKTF) Tillsynsmyndigheter och förvaltningsdomstolar. Kostnader och andra effekter De krav och rekommendationer som finns i den föreslagna författningen överensstämmer i ambitionsnivå med nu gällande författning som systematiskt kvalitetsarbete vad gäller SoL. Ambitionsnivån i författningen ligger även med lagstiftarens ambition att utveckla och säkra kvaliteten i LSS. Någon kostnadsökning bör inte uppkomma för de huvudmän som bedriver en verksamhet med den kvalitetsnivå som lagstiftaren eftersträvar. De kostnader som eventuellt kan uppkomma för att bedriva en verksamhet som uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet är således en konsekvens av lagstiftningen och inte av de föreslagna föreskrifterna eller allmänna råden. De nya föreskrifterna och allmänna råd kan ändå leda till högre kostnader i socialtjänsten genom att lagens krav förtydligas och blir mer kända. Det har inte varit möjligt att beräkna hur stor kostnadsökningen kan bli eller vilka aktörer som berörs eftersom den är beroende av vilket kvalitetsarbete som redan utförs.
sid 4 (5) Tyngdpunkten i den nya föreskriften är mer på att stimulera huvudmännen att utveckla kvaliteten i verksamheten medan de tidigare författningarna hade en större tonvikt på att säkra kvaliteten i verksamheterna. Nämnden ska säkerställa att det för enskilda ärenden finns rutiner för att: Brukarna behandlas på ett likvärdigt sätt Det finns dokumentation Överföring av information sker till den som ska utföra beslutet Insatser genomförs Uppföljning och utvärdering av beslut och insats sker. Författningen medför en ökad tydlighet på att privata utförare som driver verksamhet på kommunens uppdrag ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som i tillämpliga delar omfattar de områden som är formulerade i författningen. De eventuella merkostnader småföretagare kan drabbas av beror i första hand på att verksamheten inte uppfyller de krav på god kvalitet som lagstiftaren ålagt all verksamhet inom socialtjänsten inklusive LSS och inte på den föreslagna författningens tydligare krav. Förvaltningens synpunkter I huvudsak är förvaltningen mycket positiv till att det blir ett enhetligt kvalitetssystem för socialtjänstens individ- och familjeomsorgens, äldreoch funktionshindrade samt LSS. Vi kan inte se några svårigheter i att tillämpa de föreslagna föreskrifterna och råden tillsammans med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. I Socialstyrelsens förslag till riktlinjer och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten definieras kvalitetsstrategibegreppet som strategi för styrning och planering av kvalitetsarbete. Denna definition stämmer väl överrens med Stockholms stads styrsystem, ILS, där Stockholms stads kvalitetsstrategi och dess begrepp utgör stommen tillsammans med budgetprocessen. De politiska målen ska genom styrsystemet genomsyra samtliga verksamheter. Uppföljning av målen och resultatredovisning sker inom budgetprocessens ram. I förslaget till riktlinjer och allmänna råd står att nämnden ska besluta om en kvalitetsstrategi med utgångspunkt i de övergripande målen och de grundläggande värderingarna i 1 kap.1 SoL och 5 och 6 första stycket LSS. Vi anser att ytterligare en kvalitetsstrategi, utöver den som styr våra verksamheter idag, skulle innebära en dubbel styrning och ge
sid 5 (5) verksamheterna otydliga signaler. De krav som ställs i Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten, kan beaktas och fastställas av stadsdelsnämnden i nämndens verksamhetsplan, vilket då blir styrande för verksamheterna. Formerna för uppföljning och utvärdering blir en del av budgetprocessen, med resultatredovisning vid tertialrapporter och verksamhetsberättelse. I Socialstyrelsens förslag står även att Nämnden ska försäkra sig om att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i övrig yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet: Vid upphandlade av tjänster enligt SoL Vid avtal om insatser enligt LSS Vi tycker det är positivt att denna uppföljning lyfts fram i föreskrifterna. Uppföljning av insatser på individnivå görs inom alla lagområden. Uppföljning av enskilda verksamheters kvalitetsarbete och ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genomförs idag av förvaltningen i samband med uppföljning av ramavtal och enskilda avtal. Därutöver genomförs årliga tillsynsinspektioner på uppdrag av Länsstyrelsen även på enskilda verksamheter som finns inom stadsdelen, där stadsdelen varken köper insatser eller har något avtal med enheten. På sådana verksamheter har staden inte något uppföljningsansvar avseende ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Det vore önskvärt att staden upparbetade ett enhetligt instrument för uppföljning av enskilda verksamheter som enkelt kunde anpassas även till verksamheter där staden inte köper platser eller har något avtal med. Uppföljning av att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i enskilt bedriven verksamhet kan med fördel ske gemensamt inom staden när så är lämpligt och i övrigt ligga inom ramen för vårt internkontrollarbete. Bilagor 1. Författningsförslag: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 2. Socialstyrelsens konsekvensutredning.