REGIONSTÄMMA LRF GÄVLEBORG BOLLNÄS FOLKHÖGSKOLA 2018-03-14 Jobben, Maten och Klimatet 1 F48054_LRF_Stämmohandling.indd 1 2018-02-22 11:58
2
LRF GÄVLEBORG P R O G R A M vid regionstämman i Bollnäs Onsdagen den 14 mars 2018. 08.30 09.00 Kaffe och registrering av fullmäktige 9.30 Stämman öppnas Parentation Stämmoanförande av Maria Jonsson, ordförande LRF Gävleborg Anförande av Åsa Odell, vice ordförande LRF:s riksförbundsstyrelse Bensträckare 10 min Stadgeenliga förhandlingar enligt dagordning Motionsbehandling genom påverkanstorg 12.30 13.30 Lunch och mingel med utställare Utdelande av LRF:s silvernål Utmärkelsen Årets lokalavdelning i Gävleborg Utmärkelsen Ung Växtkraft, Länsförsäkringar Gävleborg Stadgeenliga förhandlingar forts. Information om We Effect och insamling, Mia Brodin 14.30 Kaffe ca kl. 14.40-15.10, mingel med utställare 15.10 Stadgeenliga förhandlingar forts. Avslutning ca kl. 16.30 3
Regionstyrelsens förslag angående förhandlingsordning vid regionstämman. Stämman föreslås besluta att ordet begärs genom att röstkortet hålls upp eller med handuppräckning för icke fullmäktige. att yrkanden lämnas skriftligen vid ståbord där respektive motion bereds. att anföranden hålls via mikrofon. att tiden för anföranden fastställs till högst 4 minuter med påminnelse efter 3 minuter och rätt till två repliker om vardera högst 2 minuter. 4
5
6
7
8
9
Medlemsstatistik Lokalavdelning 2016-12-31 2017-12-31 Skillnad Alfta 246 250 4 Arbrå-Undersvik 201 211 10 Bergsjö-Hassela 156 161 5 Bollnäs-Rengsjö 462 469 7 Dellenbygden 331 320-11 Edsbyn 271 263-8 Enånger-Njutånger 130 139 9 Forsa 137 133-4 Gnarp 100 108 8 Hamrånge 84 76-8 Hanebo-Segersta 199 212 13 Hedesunda 192 188-4 Hille-Valbo 302 304 2 Hudiksvall 163 176 13 Hög 34 33-1 Ilsbo 34 37 3 Järbo 153 158 5 Järvsö 271 271 0 Mellanljusnan 411 425 14 Nordanstig östra 125 129 4 Ockelbo 239 220-19 Ovansjöbygden 175 168-7 Skog 109 110 1 Söderhamn 374 370-4 Torsåker 142 139-3 Årsunda 88 76-12 Österfärnebo 101 102 1 Övriga Gävleborg 1 1 0 Summa 5 231 5 249 18 10
Föredragningslista vid LRF Gävleborgs ordinarie regionstämma den 14 mars 2018 på Bollnäs Folkhögskola i Bollnäs 1. Stämman öppnas 2. Val av funktionärer vid stämman a) ordförande... b) vice ordförande... c) föredragande sekreterare och pressreferent... d) protokollssekreterare... e) justeringsmän... f) rösträknare... 3. Röstlängd och förhandlingsordning a) Fastställande av röstlängd... b) Förhandlingsordning för stämman 4. Årsstämmans kungörande Personlig kallelse till fullmäktige 2018-02-27 enligt de valrapporter som inkommit. Avdelningar där valrapport ej inkommit har kallelser sänts till lokalavdelningens ordförande samma dag för utdelande. Annons i Land den 23/2 2018. 5. Styrelsens förvaltningsberättelse 6. Revisorernas berättelse 7. Fastställande av resultat- och balansräkningar för ideell förening 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 11
9. Fastställande av arvoden, traktamenten och reseersättningar till nästa ord. stämma. a) Årsarvode ordförande... b) Årsarvode övriga styrelseledamöter... c) Dagarvode till styrelseledamöter, revisorer, fullmäktige till riksförbundsstämma och ledamöter i valberedningen.... d) Rese- och traktamentsersättning... 10. Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen Antal:... Ledamöter:......... 11. Val av regionordförande bland styrelseledamöterna på 1 år... 12. Val av revisorer jämte suppleanter Ordinarie: Suppleanter:............ 13. Övriga val... 14. Motioner 15. Val av 4 fullmäktige samt ersättare till riksförbundsstämman Ordinarie: Suppleanter:........................ 12
16. Fastställande av antal samt val av ledamöter till valberedningen, däribland dess sammankallande för år 2019 Antal:... Ledamöter:............ Sammankallande:... 17. Övriga frågor framförda i stadgeenlig ordning (Ett nytt ärende får behandlas om minst två tredjedelar av de närvarande röstberättigade så beslutar). 18. Stämman avslutas 13
Valberedningens förslag vid regionstämman med LRF Gävleborg 2018 Presidium: Ordförande: Matilda Göransson, Långbo V. ordförande: Per Anders Hansson, Norrala Justeringsmän: Föreslås på stämman Rösträknare: Föreslås på stämman Föredragande sekreterare, protokollssekreterare och pressreferent utses av regionstyrelsen. Arvoden Ordförande: Vice ordförande Övriga ledamöter 75.000 kr 17.000 kr 12.000 kr vardera. Förslag till dagarvoden för styrelseledamöter, revisorer, fullmäktige till riksförbundsstämmor och ledamöter i valberedningen: Enligt Riksförbundsstämmans beslut. Förslag till reseersättningar för ovanstående förtroendevalda: enligt riksförbunds stämmans regler. Förslag till traktamenten för ovanstående förtroendevalda: Enligt riksförbundsstämmans regler. Styrelseledamöter: Valberedningen har som förslag 6 st styrelseledamöter Mandattid Per-Olov Uhrus, Ockelbo Omval till 2020 Anders Forsbäck, Viksjöfors Omval till 2020 Maria Brodin, Torsåker Omval till 2020 Maria Jonsson, Bollnäs kvarstår till 2019 Erik Jörmgård, Bergsjö kvarstår till 2019 Stephanie Cassel Kristofers, Järvsö kvarstår till 2019 Förslag till val av regionordförande bland styrelsens ledamöter för 1 år Maria Jonsson, Bollnäs 14
Förslag till val av revisorer för 1 år Ordinarie: Birgitta Wing, Järvsö, omval Pär Widèn, Österfärnebo, omval Suppleanter: Hanna Görgård, Järvsö, omval Kristina Hedin Eriksson, Österfärnebo, omval Förslag till valberedningsledamöter Agneta Wiklund Hedberg, Segersta kvarstår till 2019 Lars Rolfhamre, Ljusdal kvarstår till 2019 Frida Larsson, kvarstår till 2020 Magnus Hägglund, Vallsta kvarstår till 2020 Erik Jonsson, Jättendal står till förfogande Irene Johnsson, Torsåker står till förfogande LRF Ungdomsrepresentant, Karl Hammars, Njutånger Förslag till val av 4 fullmäktige jämte suppleanter till riksförbundsstämman 2018 Ordinarie: Maria Jonsson Erik Jörmgård Maria Brodin Nils-Olov Bratt Suppleanter i tjänstgöringsordning: Anders Forsbäck Stephanie Cassel Kristofers Per-Olof Uhrus Erik Olsson 15
Motioner till regionstämman LRF Gävleborg 2018 Nr. Lokalavd. Motionens innehåll Yttrande nr. 1 Järbo Medlemsdemokrati 1 2 Ockelbo EU-stöd 2 3 LRF Minska gårdsstödet till 3 Ungdom inaktiva markägare 4 Ockelbo Aluminiumburkar 4 5 Ockelbo Miljöprövning av 5 småskalig vattenkraft 6 Ockelbo Nyckelbiotoper 6 7 Torsåker Älgförvaltning 7 16
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND JÄRBO LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 1 Medlemsdemokrati Regionen håller under året ett antal förtroendemannaträffar för att hålla lokalavdelningarnas förtroendevalda uppdaterade över vad som sker i regionen och i riksförbundet. Detta är mycket bra för att få ut information till förtroendevalda och i förlängningen till medlemmarna, samt att skapa kontaktnät för deltagarna på träffarna. Dock finns ett bekymmer med dessa träffar, de hålls alltid på Nytorp! Det är ju bra, för de som bor i södra Hälsingland, som oftast sluter upp mangrant. För förtroendevalda i norra Hälsingland och Gästrikland är avståndet för att ta sig till ett möte, dessutom oftast på kvällstid, väl stort. Järbo LRF avdelning yrkar därför: att Distriktsstyrelsen hädanefter håller samma informationsmöte på flera platser i länet, så att alla förtroendevalda bereds större möjlighet att kunna delta Järbo 2017.11.15 Motionen antagen vid Järbo LRF avdelnings årsmöte den 15/11 2017 17
REGIONSTÄMMAN 2018 LRF GÄVLEBORG REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 1 Yttrande nr 1 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 1 Lokalavdelning Järbo lokalavdelning Motionens innehåll Järbo lokalavdelning är i sin motion positiva till de träffar för förtroendevalda, som regionen håller två gånger om året, för att sprida information till de förtroendevalda. Men samtidigt ser man ett bekymmer med att dessa träffar ofta genomförs på Nytorp. Något som innebär långa resvägar för många av de förtroendevalda från framförallt norra Hälsingland och Gästrikland. Motionären yrkar därför på att dessa träffar hädanefter ska hållas på flera platser i länet med samma program på alla ställen. Detta för att underlätta för flera förtroendevalda att kunna delta. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen har efter observationer på senaste årens träffar konstaterat att det allt oftare saknas förtroendevalda, från framförallt de i motionen nämnda delarna av regionen. Något man ser med allvar på då LRF är en medlemsdriven organisation. Diskussioner kring ovanstående problem har förts och under hösten beslutade styrelsen att göra ett första försök att genomföra kommande träff för förtroendevalda samtidigt på två fysiska platser, men digitalt sammankopplade. Detta genomfördes på den senaste träffen för förtroendevalda den 7 februari, då medlemmarna bjöds in att delta antingen på Nytorp eller på LRF:s kontor i Sandviken. På plats på båda ställena fanns representanter från både regionstyrelse och personal. Dialog mellan mötena hölls digitalt. Medlemsdemokratin inom organisationen är en mycket viktig fråga. En fråga där kontakten mellan lokalt engagerade förtroendevalda och regionstyrelsen spelar en stor roll. Styrelsen föreslår stämman besluta att bifalla motionen och fortsätta utveckla mötesformer som underlättar för förtroendevalda att medverka och delta. 18
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND OCKELBO LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 2 EU-stöd Under flera år har den svenska regeringen genom Statens Jordbruksverk missbrukat sitt uppdrag att i respektabel tid sköta sina utbetalningar till jordbrukare som ersättningar och kompensation för det arbete som utföres på de svenska gårdarna. Regeringen som har det yttersta ansvaret har inte lyft ett finger för att rätta till missförhållandena. Att inte mer handfasta protester förekommit mot detta är att betrakta som ett under, det hade knappast kunnat undvikas i vissa andra EU-länder. Vi är medvetna om att regeringen och Jordbruksverket inte bryter mot EU-reglerna för stödutbetalningar, men då Sverige som land ofta brukar hävda att det inte är otillåtet att gå längre än vad EU föreskriver. Vi föreslår därför: att LRF kräver att ett stoppdatum införs som sista utbetalningsdag av EU-stöd till jordbruket till förslagsvis 30/11, för att jordbruksföretagaren skall kunna investera eller reglera skulder innan årsskiftet. Om detta datum passeras utan rimlig anledning skall Jordbruksverket åläggas en ränta enligt lagstadgad nivå. Ockelbo 2017.11.30 Motionen antagen vid lokalavdelningens årsmöte 2017.11.30 19
REGIONSTÄMMAN 2018 LRF GÄVLEBORG REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 2 Yttrande nr 2 Motionerna har initierats enligt följande: Motion nr 2 Lokalavdelning Ockelbo lokalavdelning Motionens innehåll I inkommen motion från Ockelbo lyfts frågan om försenade utbetalningar av EU-stöd. Motionären vill att LRF ska kräva att ett stoppdatum införs som sista utbetalningsdag av EUstöd till jordbruket till förslagsvis 30/11, för att jordbruksföretagaren skall kunna investera eller reglera skulder innan årsskiftet. Om detta datum passeras utan rimlig anledning skall Jordbruksverket åläggas en ränta enligt lagstadgad nivå. Styrelsens ställningstagande och förslag Styrelsen delar motionärernas synpunkter till fullo. Frågan om de försenade utbetalningarna är en av de viktigaste, men också svårjobbade frågorna, som LRF jobbar hårt med just nu. Systemet bygger på att de fyra aktörerna EU-kommissionen, Näringsdepartementet, Jordbruksverket och Länsstyrelser måste samarbeta. Vår roll på LRF är att hela tiden ligga på alla dessa fyra aktörer att göra sitt jobb. LRF driver därför frågan om dröjsmålsränta vid förseningar i utbetalningarna. Det löser inte det akuta läget, men det ger tydliga signaler om att vad konsekvenserna blir av sena utbetalningar. Styrelsen föreslår stämman besluta att styrelsens ställningstagande får utgöra svar på motionen. 20
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF- UNGDOMEN GÄVLEBORG MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 3 Minska gårdsstödet till inaktiva markägare Gårdsstödet är ett arealbaserat inkomststöd som syftar till att främja lantbruket. Det ska bidra till ökad konkurrenskraft och till att hålla landskapet öppet. Det finns regler för hur marken ska skötas för att ha rätt till gårdsstödet. Unga lantbrukare som vill starta en egen produktion eller utöka sin befintliga är i många fall beroende av mer mark i närheten av gården. I flera fall har vi hört om markägare som istället för att arrendera ut marken till en satsande, ung lantbrukare, väljer att själva ha kvar marken för stödens skull och bara putsar av marken en gång per år för att få ut pengarna. När man söker gårdsstöd, så räcker det med att putsa grödan innan den 31 oktober att uppfylla kraven för att få stödet. I vissa fall är kan det vara helt rätt. I andra fall, som när en markägare som inte är en aktiv lantbrukare, väljer att behålla marken enbart för stödets skull, är det fel. På detta sätt hindras yngre från att satsa på sina lantbruksföretag. Inaktiva lantbrukare förhindrar utvecklingen av svensk lantbruksnäring. LRF Ungdomen Gävleborg yrkar: att att LRF ska arbeta för ett differentierat gårdsstödet i två nivåer, en låg nivå där det inte sker någon produktion, träda, en högre nivå där marken brukas, skördas. Det ska inte vara ekonomiskt attraktivt att bara putsa jorden och inte ha någon annan produktion. Motionen skickas vidare till riksförbundsstämman. Njutånger 2017-11-19 Madelene Hammars, LRF Ungdomen Gävleborg 21
REGIONSTÄMMAN 2018 LRF GÄVLEBORG REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 3 Yttrande nr 3 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr3 Lokalavdelning LRF Ungdom Gävleborg Motionens innehåll I en motion från LRF Ungdom i Gävleborg lyfts frågan om gårdsstöd till inaktiva markägare. Motionären vill att LRF ska arbeta för ett differentierat gårdsstöd i två nivåer, en låg nivå där det inte sker någon produktion, träda, en högre nivå där marken brukas, skördas. Det ska inte vara ekonomiskt attraktivt att bara putsa jorden och inte ha någon annan produktion. Styrelsens ställningstagande och förslag Frågan om krav på aktivt brukande av åkermark lyftes i en motion från LRF Gävleborg till riksförbundsstämman 2017. Bakgrunden till nuvarande gårdsstöd är att i början av 2000-talet infördes gårdsstödet, det vill säga ett inkomststöd som lämnas oavsett vad som produceras på marken. Kraven för att få gårdsstöd är att man årligen odlar, låter beta, putsar, slår av eller jordbearbetar marken och att man därutöver skall se till att marken inte försumpas. Dessa så kallade hävdkrav har skärpts något under nuvarande CAP-period, tidigare räckte det till exempel att putsa vartannat år. I nuvarande CAP-regelverk måste lantbrukarna uppfylla definitionen om aktiv brukare för att få del av ersättningarna. Denna definition har dock inte som syfte att produktion ska ske på marken utan snarare att företag som endast har jordbruksverksamhet som mindre del av sin verksamhet, exempelvis flygplatser, inte ska få CAP-ersättningar. I de flesta fall vid arrende av jordbruksmark i Gävleborgs län erbjuds hela fastighetens åkerareal, vilket medför att den som arrenderar måste åta sig skötsel även av mindre skiften och skiften som ligger längre bort från brukningscentrum. Det är alltid markägarens val om man vill bruka sin mark på egen hand eller arrendera ut och överlåta brukningen till någon annan. Definitionen har lett till ökad administration för ett antal företag och har inte lett till att stöden riktats till produktion och har därmed inte gett önskvärd effekt för svenska förhållanden. EUkommissionen har föreslagit att definitionen från och med nästa år ska vara frivillig för medlemsländerna att tillämpa, något LRF har välkomnat. Parallellt med reformer av CAP har världshandelsorganisationen (WTO) utvecklats. Orsaken till att CAP-regelverket ser ut som det gör har sin grund i WTO:s regler, som innebär att det inte är tillåtet att ställa krav på att det ska ske produktion för att vara berättigad till stöd. Frågan om tillväxt och aktivt brukande står högt på LRF:s dagordning, inte minst i genomförandet av den nationella livsmedelsstrategin och för kommande CAP-period. Styrelsen konstaterar att frågan är komplex och att LRF redan arbetar för stödregler som styr mot aktivt brukande och livsmedelsproduktion. 22
Styrelsen föreslår stämman besluta att styrelsens ställningstagande får utgöra svar på motionen. 23
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND OCKELBO LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 4 Aluminiumburkar Varje år skadas och dödas många nötkreatur av slängda aluminiumburkar. Detta orsakar ett stort lidande för djuren, men även givetvis onödiga kostnader för djurägaren. Förutom de lantbruksrelaterade bekymmer som utkastade burkar orsakar, så är ju tillverkningen en stor miljöbelastning. Den återvinning som sker är tyvärr alltför blygsam för att såväl miljö som djur skall känna sig tillfredsställda. Sverige måste hitta andra förpackningsmaterial som kan ersätta aluminium, och givetvis finns alternativen att finna i de gröna näringarna. Såväl från åker- som skogsmark finns fullgoda ersättningar till aluminiumet, det som fattas är endast ett beslut att fasa ut aluminium! Vi föreslår därför: att LRF arbetar för att dryckesförpackningar av aluminium förbjudes, och att miljövänliga och för djur ofarliga material användes framledes! Ockelbo 2017.11.30 Motionen antagen vid avdelningsårsmötet 2017.11.30 24
REGIONSTÄMMAN 2018 LRF GÄVLEBORG REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 4 Yttrande nr 4 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 4 Lokalavdelning Ockelbo lokalavdelning Motionens innehåll Motionen från Ockelbo lokalavdelning handlar om att aluminiumburkar skadar och dödar djur. Motionären menar att förutom skador är aluminiumburkar en miljöbelastning. Ockelbo lokalavdelning vill att LRF arbetar för att dryckesförpackningar av aluminium förbjuds, och att miljövänliga och för djur ofarliga material används framledes. Styrelsens ställningstagande och förslag Aluminiumburkar som slängs i naturen och kan krossas av olika maskiner är ett debatterat ämne. Djur som får i sig främmande föremål kan drabbas av vasst. Begreppet vasst används när djur skadas invärtes av vassa föremål. SLU har skrivit en rapport Aluminiumburkar i ensilage 2014 och hänvisar till underlag från Svensk djurhälsovård om att drygt 5000 nötkreatur som slaktades 2011-2013 hade anmärkning för vasst, vilket kan bero på en mängd olika orsaker. LRF har gjort en egen studie under hela 2009-2010 med obduktioner för att om möjligt hitta belägg för att aluminiumburkarna orsakar vasst. Man undersökte även djur som skickades till kadaver. I undersökningen kunde man inte hitta i något fall att aluminiumburkar var orsaken till dödsfallen. På slakterierna samlas de metalldelar som hittas vid slakten och man hittar diverse spik, skruv, metalltrådar, slakteriinredning mm. Dock inte delar från aluminiumburkar. Styrelsen anser att riskerna med aluminiumburkar inte kan avfärdas. Erfarenhet från djurägare är att djur får symtom som signalerar att djuret fått i sig vasst och dessa sjuka djur kan inte skickas till slakt utan blir kadaver. Det finns sannolikt ett mörkertal i frågan om hur stora skador aluminiumburkar orsakar. Därför är det viktigt att man undersöker frekvensen av de skador som kan ha orsakats av aluminiumburkar. Styrelsen håller helt med motionären att det ur miljöskäl är angeläget att utveckla förpackningar av förnybara material med råvara t.ex. från skogen. Tillverkning och återvinning av aluminiumburkar är energikrävande och kan inte vara hållbart i längden. Även om det i dagsläget kan anses vara svårt att driva att aluminiumburkarna ska förbjudas, bör LRF arbeta för att det utvecklas förpackningar av miljövänligt material som inte skadar djur. Styrelsen föreslår stämman besluta att regionstyrelsen uppdras att skriva en motion till riksförbundsstämman om att det görs en undersökning av frekvensen av skador som kan ha orsakats av söndertrasade aluminiumburkar och att arbeta för övergång till alternativa förpackningsmaterial. 25
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND OCKELBO LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 5 Miljöprövning av småskalig vattenkraft Regeringen släppte den 29 juni sitt förslag om hur alla vattenkraftverk under de närmaste 20 åren skall få sina villkor om drift och miljöåtgärder omprövade av mark- och miljödomstolarna. Förslaget ger möjlighet för en rad myndigheter att tillämpa sina egna föreskrifter, vägledningar och andra dokument. Därmed lämnas fritt för olika intressemyndigheters egna tolkningar. Detta har resulterat i en övertolkning av de egna reglerna jämfört med kraven i EU:s ramvattendirektiv. Bland annat föreslås det att småskalig vattenkraft skall ny prövas, inte omprövas. Det innebär en helt ny juridisk process och ingen hänsyn tas till att verksamhet och vissa dammar funnits på plats i vissa fall, i flera hundra år. Det innebär vidare att den svenska tillämpningen, som det nu aviserats, blir ännu striktare än vad som föreskrivits av EU. Denna tillämpning kan på ett mycket negativt sätt påverka flertalet småskaliga kraftproducenter. En reell konsekvens är utrivning av huvuddelen av gamla dammar och småskaliga kraftverk som innebär att den lokala kraftproduktionen upphör. Då varje bygd har sina egna förutsättningar påverkar en utrivning av dammbyggnader många andra faktorer såsom årstidsvis oreglerade vattenflöden, sänkta nivåer i sjöar, vattendrag och åar men även grundvattennivåer i brunnar. De lokala kraftproducenterna är inte sällan också en motor i den moderna landsbygdsutvecklingen som både ger elkraft och ekonomi till lokala företagandet. Vi föreslår därför: att LRF arbetar för att småskalig vattenkraft som funnit före tillkomsten av EU:s ramvattendirektiv INTE skall NYPRÖVAS utan att en prövning skall ta hänsyn till kulturhistoriska värden och de särskilda rättigheter som funnits ikraft före 1998 och miljöbalkens tillkomst. Ockelbo 2017.11.30 Motionen antagen vid avdelningsårsmötet 2017.11.30 26
REGIONSTÄMMAN 2018 LRF GÄVLEBORG REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 5 Yttrande nr 5 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 5 Lokalavdelning Ockelbo lokalavdelning Motionens innehåll Motionen från Ockelbo lokalavdelning tar upp miljöprövningen av småskalig vattenkraft. Regeringen presenterade i juni 2017 ett förslag om villkor och miljöåtgärder för vattenkraften som skulle innebära omfattande prövning och nyprövning av tillstånd för småskaliga kraftverk som funnits i flera hundra år. Ockelbo lokalavdelning vill nu att LRF arbetar för att småskalig vattenkraft som funnits före tillkomsten av EU:s ramvattendirektiv inte skall ny prövas utan att en prövning skall ta hänsyn till kulturhistoriska värden och de särskilda rättigheter som funnits i kraft före 1998 och miljöbalkens tillkomst. Styrelsens ställningstagande och förslag Motionen från Ockelbo lokalavdelning tar upp och beskriver en problembild som är verklig inte bara i vårt län utan i hela landet. LRF:s hela organisation har arbetat aktivt med vattenfrågor under flera år. Det finns experter och förtroendevalda som har stor kompetens i ämnet. Motionären hänvisar till ett förslag från regeringen. LRF har svarat på remissen, skrivit debattartiklar, deltagit i debatter, ordnat seminarier och andra informationsaktiviteter då man tagit upp de frågeställningar som berörs i motionen från Ockelbo lokalavdelning. I LRF Gävleborg har flera medlemsaktiviteter ordnats angående vattenkraften och andra åtgärder som tas upp i EU:s vattendirektiv. Det finns pågående tillståndsprocesser som berör småskalig vattenkraft i länet. LRF och även LRF Konsult har bidragit med sakkunskaper till berörda medlemmar i de aktuella fallen. På LRF:s hemsida kan man läsa vad som har gjorts och görs i frågor som berör småskalig vattenkraft. Styrelsen anser att motionen från Ockelbo är mycket viktig och konstaterar att LRF centralt redan arbetar mycket aktivt med det som tas upp i motionen. Däremot är det viktigt att LRF Gävleborg lyfter betydelsen av småskalig vattenkraft på det regionala planet med Länsstyrelsen och Bottenhavets vattenmyndighet, som arbetar med åtgärdsprogrammen för vattendirektivet. Det är viktigt att lyfta fram betydelsen av småskalig vattenkraft som är ett verktyg för landsbygdsutveckling, för turism och även kan vara en faktor att ta upp när samhällets beredskap för olika krissituationer diskuteras. 27
Styrelsen föreslår stämman besluta att stämman uppdrar åt regionstyrelsen att uppvakta Länsstyrelsen och Bottenhavets vattenmyndighet enligt de frågor som tas upp i motionären. 28
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND OCKELBO LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 6 Nyckelbiotoper Vi har nu levt med nyckelbiotops begreppet under många år. Från start sades att det skulle röra sig om områden på max 5 hektar. Genom åren har den gränsen suddats ut rejält, numera finns nyckelbiotoper som är många gånger större. Det har även funnits exempel på att myndigheter lagt ut någon typ av "skyddszoner" utanför nyckelbiotopen, och därmed orsakat ett ännu större intrång än vad som var avsikten! När det gäller just nyckelbiotoper så finns inga ersättningar att få, och eftersom de flesta skogaktörer har en certifiering att ta hänsyn till så är virket i praktiken osäljbart. Det finns även en misstanke om att en avverkning i en nyckelbiotop skulle orsaka utomparlamentariska protester i syfte att stoppa avverkningen. Det är en fullständigt omöjlig situation som många skogsägare hamnat i, endast p.g.a. att man inte följt myndigheternas tidigare riktlinjer hur skogen skulle skötas. Att vissa skogar skall bevaras i någon form är inget som vi ifrågasätter, dock ser vi som självklart att om det inte är på skogsägarens initiativ så skall ersättning utgå enligt gängse principer! Därför föreslår vi: att LRF driver frågan att begreppet "Nyckelbiotop" avskaffas, och fortsättningsvis skall skogar bevaras endast genom frivilliga avsättningar eller av staten utbetald ersättning! Ockelbo 2017.11.30 Motionen antagen vid lokalavdelningens årsmöte 2017.11.30 29
REGIONSTÄMMAN 2018 LRF GÄVLEBORG REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 6 Yttrande nr 6 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 6 Lokalavdelning Ockelbo lokalavdelning Motionens innehåll I motionen från Ockelbo lyfter man problematiken kring nyckelbiotoper. Skogsmark som i princip blir värdelös, bolagens certifieringar gör att om man skulle avverka en nyckelbiotop så går inte virket att sälja. Det är en fullständigt omöjlig situation som många skogsägare hamnat i. Detta på grund av att man inte följt myndigheternas tidigare riktlinjer hur skogen skulle skötas utan man har sparat på skogen inför framtida behov. Ockelbo lokalavdelning vill nu att LRF driver frågan att begreppet nyckelbiotop avskaffas. Att vissa skogar skall bevaras ifrågasätts inte, men det skall vara på skogsägarens initiativ annars skall ersättning utgå från staten. Styrelsens ställningstagande och förslag Skogsägare är maktlösa mot nyckelbiotoper, blir områden inventerat som nyckelbiotop blir skogen omöjlig att sälja. Formellt finns inget avverkningsförbud, men finns ingen köpare så kan man inte sälja. Bolagen har genom sina miljöcertifieringar sagt att man inte köper in virke från nyckelbiotoper. Idag är två procent av den svenska skogen klassad som nyckelbiotop, kontrollinventeringar visar på att fyra procent har förutsättningar att bli nyckelbiotoper. Att skogen blir värdelös utan att ersättning betalas ut från staten betyder att enskilda markägare förlorar sina möjligheter till avkastning av sin skog, sin investering, och själva blir de som får ta kostnader och värdeminskningar på fastigheterna. En nyckelbiotop är bara en beskrivning på ett skogsområde och går inte att överklaga, skogsstyrelsen bestämmer enhälligt. Det kan inte vara rimligt att enskilda markägare skall ta kostnaderna för höga naturvärden som skall skyddas, kostnader som uppstår genom att staten vill skydda markområden måste finansieras genom statliga medel. Styrelsen föreslår stämman besluta att regionstyrelsen uppdras skriva en motion till riksförbundsstämman om att skogar med höga miljövärden skall bevaras genom frivilliga avsättningar eller av staten utbetald ersättning för skog som inte kan brukas. 30
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND TORSÅKER LOKALAVDELNING MOTION TILL REGIONSTÄMMAN Nr 7 Älgförvaltning Efter sex år med den nya älgförvaltningen har den största entusiasmen lagt sig och misstagen blotats, det har inte blivit bättre. Det har däremot blivit orealistiskt dyrt. Förvaltningsområdenas roll har överdrivits och upprättande av förvaltningsplan är ändå av stor betydelse. Av ekonomiska och praktiska skäl omfattat ett förvaltningsområde i många fall flera älgstammar. Hur dessa olika älgstammar ska beskattas är svårt att peka på. Det finns idag inte heller någon så säker inventeringsmetod om inte orealistiskt med pengar tillsätts så att den absoluta sanningen uppnås. Ju större områden ju större felkälla. Kraven för att bilda älgskötselområden har blivit fel. Ett älgskötselområde borde vara av den storleken att det går att väsentligt påverka en älgstam (25 30 000 ha). Styrelsen i ett älgskötselområde bör tillsättas enligt de principer som gäller för älgförvaltningsområdena med tillägget att det skall vara väl förankrade och pålästa om sitt område (vandrat bland skogsskadorna) skötselplaner bör tas fram i samarbete med förvaltningsområdet. Samråd är ett sönderpratat ord som helt saknar betydelse. Magkänslan är fortfarande en viktig del av förvaltningen tills bättre inventeringsmetoder ser dagens ljus. Jag föreslår därför: att LRF verkar för att andemeningen i texten ovan uppfylls. Torsåker Per Norlin 31
REGIONSTÄMMAN 2018 LRF GÄVLEBORG REGIONSTYRELSENS YTTRANDE Nr 7 Yttrande nr 7 Motionen har initierats enligt följande: Motion nr 7 Lokalavdelning Torsåker lokalavdelning Motionens innehåll Torsåker lyfter i sin motion effekter de upplever efter 2012 års älgjaktsreform. Man tycker att älgförvaltningen har blivit dyr och förvaltningsområdenas roll har överdrivits. Inventeringsmetoderna ger inte tillräckligt bra information för att kunna ge rätt underlag till förvaltningsplaner. Älgskötselområdenas, ÄSO, styrelser bör tillsättas enligt samma principer som älgförvaltningsområdenas, ÄFG, och med stor kunskap om sitt skötselområde. Kraven för att bilda ÄSO har också blivit fel. Samråd är ett sönderpratat ord som saknar betydelse. Motionären vill att LRF verkar för att andemeningen i texten uppfylls. Styrelsens ställningstagande och förslag 2012 års älgjaktsreform grundar sig på att förvaltningen skall vara kunskapsbaserad, lokalt förankrad, och ekosystembaserad för att skapa en älgstam av hög kvalitet i balans med foderresurserna. Förvaltningen skall också vara adaptiv vilket innebär att den skall anpassas till nya eller förändrade förhållanden. Samverkan inom älgförvaltningsgruppen men också mellan ÄFG och de lokala ÄSO och länsstyrelsen är central och skall genomsyra förvaltningen. Förvaltningen skall också vara självfinansierad. Det man kan se i dag är att den är underfinansierad, alla ambitioner har inte kunnat genomföras inom ramen för självfinansiering. ÄFG, företrädare för jägare och markägare, tre representanter vardera varav en markägare är ordförande, har ett område med en gemensam älgstam att förvalta. Det innebär att man tar fram en älgförvaltningsplan i samråd med älgskötselområdena. Älgskötselområden är en frivillig sammanslutning av jaktlag och marker som jagar inom ett område som skall tåla en avskjutning på minst 10 vuxna älgar per år. Inom ÄSO skall en skötselplan upprättas som baseras på inventeringsunderlag och lokal kunskap från enskilda markägare och jägare. Den stora organisationen kräver insatser från många människor på såväl nationell, regional och lokal nivå, mycket arbete som måste ske på ideell basis. Den adaptiva förvaltningen kräver hög kunskapsnivå och ett stort engagemang. Från LRF samarbetar vi med skogsägarföreningarna kring rekrytering av representanter till de olika uppdragen i förvaltningen. Vi lyssnar också av vad man behöver för stöd för att känna sig bekväm i sitt uppdrag. Här kan vi nämna den webbsajt, Skog och Klövvilt med LRF, som är resultat av ett samarbete mellan flera skogsföretag, skogsägarföreningar och LRF. Som ett led i arbetet att 32
öka kunskaperna om skog och klövvilt har SV och LRF i samverkan tagit fram en handledning för sajten. Den är lämplig som studiecirkel upplagd på tre träffar. Genom att vi är med och är aktiva på alla nivåer har vi också möjlighet att påverka. Det tar tid att införa en förvaltning, särskilt en förvaltning som bygger på att så många personer på så många nivåer måste samverka och i bästa fall nå konsensus. Styrelsen föreslår stämman besluta att Styrelsens yttrande får utgöra svar på motionen. 33
34
VOTERING VOTERING VOTERING 35
36
YRKANDE YRKANDE YRKANDE 37
38
Medlemsinformation från LRF. Här berättar vi om vad LRF tycker och gör, centralt och regionalt. Frågor? Kontakta din region! 24 LAND LANTBRUK NR 6 2 FEBRUARI 2018 DALARNA/GÄVLEBORG Vi kan vara riktigt stolta Krönikörer Nisse Bratt ordförande LRF Ungdomen Maria Jonsson regionordförande 2017 ÄR ETT år vi alla tillsammans verkligen skall känna stolthet över. Vi har gjort skillnad i viktiga äganderättsfrågor som när lavskrika satte stopp för avverkning men där markägarna fick rätt i domstol efter att LRF drivit pilotfallet. Återställande av Galvån på markägarens bekostnad då LRF Gävleborg förde fram vid ett samrådsmöte att en ordentlig konsekvensanalys måste tas fram. Vi fortsätter arbetet i frågorna. Vi har haft politiker på studiebesök runt om i länet, vilket är mycket bra tillfällen att beskriva länets möjligheter och vad som politikerna kan göra bättre för våra gröna näringar. LRF Gävleborg har också utmärkt sig positivt nationellt i form av Årets lokalavdelning och Årets nötköttsföretag. Även LRF Ungdomen i Gävleborg har under året deltagit i en rad olika aktiviteter som varit lyckade. En fältvandring med maskinvisning i Storvik, jordbearbetningsdag på Nytorp, samtliga i styrelsen deltog vid Norrlandskonferensen och årsmötet. Ungdomen har under året också försökt att vara mer synliga via sociala medier, något som regionstyrelsen också jobbar för. EN ANNAN FRAMGÅNG under året är att den regionala livsmedelsstrategin är under framtagande och det är mycket glädjande. Norrlandsgruppens mångåriga arbete har resulterat i att det nationella stödet förstärkts med 100 miljoner kronor. Allt ger framtidstro till våra gröna näringar. Det är faktiskt näringen som sitter på lösningar för framtiden. Det bådar gott! Tillsammans gör vi faktiskt skillnad! www.lrf.se/dalarna www.lrf.se/gavleborg 0771-573 573 dalarna@lrf.se gavleborg@lrf.se 2017 ett händelserikt år fyllt av framtidstro 7 8 november var LRF Gävleborg värd för riksförbundsrådet, ett 70-tal förtroendevalda inom LRF och lantbrukskooperationen från hela Sverige, på Högbo Bruk. LRFs VD Anders Källström, Håkan Johansson och Maria Jonsson, regionchef respektive ordförande för LRF Gävleborg, Palle Borgström, ordförande LRF, och Karin Perers, ordförande Mellanskog, deltog. Nöjdare medlemmar v Under våren kunde vi berätta att nöjdheten har ökat med 10 procent bland regionens 5 200 medlemmar, från 54 till 64 procent, sedan året innan. Lars Norlund och Pia Cederblad, Söderala, blev till Årets nötköttsföretagare i Sverige, i hård konkurrens med Sveriges 17 000 nötuppfödare. Regionordförande Maria Jonsson överlämnade diplomet. Strategi på gång v Under hösten startade äntligen arbetet med den regionala livsmedelsstrategin! Det blev både publikrekord och rekord i antalet sålda matbiljetter när matfesten Moläta arrangerades av Järvsö LRF den 3 juli i Järvsö. Totalt kom 6 300 besökare och över 15 000 matbiljetter såldes på sju timmar, 100 fler än året innan. Efter det att LRF Gävleborg agerat backade länsstyrelsen på sitt krav om att Stig Olovsson skulle riva sin kraftverksdamm vid Galvån för att skapa fria vandringsvägar för fisk. Ilsbo LRF blev Årets lokalavdelning. Sven-Åke Eriksson och Lars-Åke Hägg tog emot utmärkelsen vid riksförbundsstämman. Intervju finns på LRF Gävleborgs Youtubekonto. Familjen Modig på Annefors gård, Bollnäs, fick under sommaren en tjur från Projekt Romeo, ett samarbete mellan LRF, McDonald s och Sveriges Nötköttsproducenter för att öka nötköttsproduktionen. Gilla företagsamhet v I maj gav sig LRF Gävleborg ut på gator och torg för att möta företagare, politiker och allmänhet tillsammans med Svenskt Näringsliv och Företagarna, i ett projekt kallat Gilla #Företagsamhet. Man gjorde också gårdsbesök hos LRF-medlemmar i Ljusdal, Söderhamn och Hedesunda där politiker från både riksdag och kommun deltog. Lavskrikan satte länge stopp för avverkning i Arbrå men i oktober fick fem markägare äntligen rätt i Mark- och miljödomstolen efter det att LRF drivit pilotfallet för medlemmen Per-Olof Löfgrens räkning. LRF Gävleborg visade under året upp de gröna näringarna för kommun- och riksdagspolitiker, bland annat i Ljusdal där riksdagsledamoten Elin Lundgren (S) besökte lammproducenterna Lotta Wallberg och Hans Bruun. I Sandviken diskuterade kommungruppen de gröna näringarnas förutsättningar. Vi känner att vi har politikerna med oss när vi vill förverkliga vår vision. Vi ska bli riktigt bra på lokalproducerad mat! säger ordförande Anne Eriksson. 39
40 F48054_LRF_Stämmohandling.indd 40 2018-02-22 11:58