Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:



Relevanta dokument
Från samlare till högkultur

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

Historia v Antiken fram till år 1700

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Världshandel och industrialisering

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Fakta om Malala Yousafzai

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Pris Bröllopsfotografering 2016

Några material & Ekologi

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

eller Övningar i filhantering Tema: Mappar och filer i Windows samt Lagringsenheterna OBS! Endast för medlemmar i SeniorNet, Klubb Södertälje!

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Att fånga bedömningar i flykten

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

Valet 2010 på facebook!

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)

Skuttungeposten Nr 3 v

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Antikens världar. Instuderingsfrågor

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Statens skolverks författningssamling

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

Dialekter och sociolekter

Kunskapskrav SVENSKA År 9

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Roger Rödin. Ett projektarbete av Axel Hammarbäck och Roger Rödin IT-Gymnasiet Kista-Rissne. Stockholm, / 5

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Friskolenytt Virestad v.42

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Valet 2010 på facebook!

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Användarmanual Skolrapport.se. Vårdnadshavare

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Vad tycker du om sfi?

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

UTVÄRDERING. Sammanställning av utvärderingsresultat. Historia /2015 S2ab. Utvärdering Hi2 2014/15" 1

Vilket program och årskurs läser du? Respondenter: 5. Översikt alla Frågor - Verksamhetsstyrning FÖ5007 FÖ5009 FÖ6007 FÖ

Personas, Scenarier och Kravspecifikation

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Tunadalskyrkan Det är roten som bär Dig!

2.3 Elevernas ansvar och inflytande

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Transkript:

Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn:

Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på vad följande ord betyder: Privata minnen, Kollektiva minnen, perspektiv, historiker, källor och arkeolog, kulturarv, kulturmöte, folk, nomadsamhälle, kultur, civilisation, högkultur, statsstat, land(rike & stat) och imperium. Läxförhör på dessa på fredag vecka 40. Veckomål vecka 40 Man ska under veckan ha läst sidorna 16-19. Svarat på frågorna s. 15 s. 25 och 27. Tagit reda på vad följande ord betyder: Farao, Livets hus, mumie, hieroglyfer, Fenicier, Karthago och Byblos. Läxförhör på dessa på fredag vecka 41. 1 Förändringar kan komma under kursens gång 2

Veckomål vecka 41 Man ska under veckan ha läst sidorna 20-27. Svarat på frågorna s. 25, 27 och sida 10. Tagit reda på vad följande ord betyder: Israel, Juda, Jerusalem,vallfärd, Mesopotamien, Sumer, Babylonien, Assyrien Hammurabi. Veckomål vecka 42 Genomläsning av det man inte hunnit under veckorna. Repetition s.6-27. Examination fredag s.6-27. 3

Inför läxförhör 1 Man ska ha läst sidorna 6-15 och kunna förklara följande ord: privata minnen kollektiva minnen perspektiv historiker källor arkeolog kulturarv kulturmöte folk nomadsamhälle kultur civilisation högkultur statsstat land(rike & stat) imperium. 4

Inför läxförhör 2 Man ska ha läst sidan 16-19 och kunna förklara följande ord: Farao Livets hus Mumie Hieroglyfer Fenicier Karthago Byblos Ni ska kunna resonera kring vilket betydelse Nilen hade för det egyptiska folket utveckling när det kommer till: hur landet styrdes, de byggnader man byggde, religionen med mera. Ni ska kunna resonera hur man i Egypten såg på livet efter detta. Kunna förklara vad Fenicierna var kända för. 5

Jämförelseuppgift Flodkulturerna Vad ska vi göra? Ni ska jämföra två flodkulturer: Egypten och Sumer. Ni ska sedan svara på följande frågor: När/var/hur uppstod kulturerna, vad krävdes för att de skulle bli stora kulturer. Välj en uppfinning i varje kultur som ni tycker var extra viktig. Och argumentera varför du tycker den var viktigast. Om du levat under antiken i vilken av dessa två civilisationer hade du velat leva. Motivera varför du valde den du valde. Vad ska vi jämföra, Kan du ge några exempel? Samhället Vem bestämde Hur såg samhällspyramiden ut? Hur levde människorna Politik Lagar Skriftspråk Varför var det viktigt med skrift, vad skrev man ner mm) hieroglyfer kilskrift Några exempel: Framsteg och uppfinningar Uppfann man något? Räkning Veckodagar Mumier Vapen Konst Statyer Byggnader Föremål Målningar Religion Gudar Byggnader Livet efter döden Andra skillnader ni kan komma på. Analys: När ni jämfört de båda kulturerna ska ni försöka skriva en analys. Där ni analyserar det ni jämfört: Exempel: varför finns de likheter/skillnader tror ni 6

Hur ska vi göra? Ni skriver för hand eller på dator. Ni gör också en framsida och baksida, färglada papper får ni av mig. För hand: När man skriver för hand är det viktigt att man renskriver och lämnar in hela och prydliga papper. Lämnar man in nerklottrade eller avrivna papper får man skriva om. Dator: Skriver man på dator skriver man med ett lättläst typsnitt och använder sig av storlek 12. Information hittar ni i häftet, i böcker samt på Internet. Var dock alltid källkritiska. När man skriver är det viktigt att man inte skriver av utan att man formulerar om den information man hittar. Man ser också till att hela tiden spara sitt arbete. Ett bra sätt är att maila arbetet till sig själv varje gång man skrivit klart en del. Samt att man sparar på en USB-sticka. Det är viktigt att spara på mer än ett ställe. OBS! ALLA ORD DU ANVÄNDER I ARBETET SKA DU KUNNA FÖRKLARA FÖR MIG. När ska vi göra detta? Vi arbetar under lektionstid från vecka 40-42. Man får också om man vill arbeta hemma med uppgiften. Men man kan inte bara jobba hemma. Jag vill se processen. Skulle det uppstå problem med datorerna eller liknande så får man skriva ner för hand ur böcker. Och sedan föra in på datorn vid ett senare tillfälle. Efter varje lektion använder man några minuter åt att skriva en logg där man anger vad man gjort under lektionen, vad man ska göra nästa lektion. Så att jag på detta sätt kan följa arbetet. 7

Hur lämnar vi in? Inlämningen är senast fredag vecka 42 I mitt fack: Man placerar pappret i mitt fack, ser till att man skrivit namn på det. E-mailar Till min mail carl.lindstrom@uppsala.se. När man skickat e-mailet ser man till att sedan kolla att jag skickar tillbaka ett mail att jag fått mailet. Får man inte det pratar man med mig. Man döper filen: Dittnamnklasshistoria exempel: (Carl7Chistoria). I min hand: Som det låter man ger det till mig Panik! Jag hinner inte, jag sitter fast! Min dator brann upp! Ta ett djupt andetag, kontakta sedan mig per mail eller i person så löser vi det. Länktips: http://www.ungafakta.se/sumererna/ http://www.ungafakta.se/egypten/historia/ http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-och-antiken/forntidensegypten http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-och-antiken/demesopotamiska-kulturerna 8

Kunskapskrav historia Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. 9

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt. 10