Synpunkter på dokumentation av CoClass Nya generationen BSAB Offentlig remiss ver 1.0 Projekt BSAB 2.0 Datum:

Relevanta dokument
Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

CoClass. + BIP = Sant!

Utmaningar och möjligheter för branschen

REMISSVAR COCLASS VER

Förord. Stockholm i april Urban Månsson Helena Dahlberg

& CoClass. Ingemar Lewén

Appendix A3 CoClass och PBL/Lantmäteriet

CoClass Nya generationen BSAB Klassifikation och tillämpning

Rapport Projekt BSAB 2.0 CoClass Nya generationen BSAB Klassifikation och tillämpning

HUR UPPNÅS ETT OBRUTET INFORMATIONSFLÖDE FRÅN PROJEKT TILL FÖRVALTNINGEN?

2 Klassifikation av byggd miljö Klassifikationsteori Från SfB till CoClass Grundläggande standarder för CoClass 38

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg

Nöjd Medarbetar Index 2012

Riktlinje BIM-samordning

Vad ska vi ha BIM till? Erfarenheter från Terminalexpansion Landvetter

Appendix A1 Referensbeteckningar och exempel

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser

Integrerade modeller och datastandardisering. Projektplan för projekten inom fokusområdet

Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag

Standardisering nyckeln till effektivare processer Praktiskt fall - Från idé till förvaltning i ett standardiserat flöde

Distanskurs Informationsleveranser

Objektorienterad Informationsmodell

NVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte

Artikel. Objekt. Individ. Fundamentet i en virtuell modell med aspekter av objekt. Leverantörer Artikelnummer OmniClass CoClass BIMObjects

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Dokumentation av elanläggningar

Tillämpningsanvisningar

Projekt BSAB 2.0. April 2015

Anvisning ritningshantering. Version

e x e m p e l BILAGA 1 till kontrakt Villkor för digitala leveranser i entreprenad 1. Allmänt

Workshop om BuildingSMART standarder

NVDB Teknisk Lösning - Teknisk beskrivning av datautbyte

Produkt- och miljödata för förvaltning

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

Ersätta text, specialtecken och formatering

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Registerbeteckning Direkt

20 st undercentraler matas ifrån en fördelningscentral som matas ifrån ställverksfack B2A.

Workshop om BuildingSMART standarder

CAD-standard rev CAD-standard för Skellefteå kommun

Enhetlig utformning av lägenhetsnummer

Begrepp Definition Version Ändrad

Länk mellan projektering & logistik. BEAst Årskonferens, 19 april 2016

Specifikation certifiering - Fastighetsinformation nr 1 Fi2propertymessage_1_0_swe

Vad är Nationella Riktlinjer?

SS (ritningsnummer, ändringsbeteckning, innehåll, skala, datum, ändringsdatum, senaste ändring)

Integration av BIM och GIS

Registerbeteckning Direkt

Produktbeskrivning: Belägenhetsadress Direkt

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Workshop: Så använder du CoClass & IFC i praktiken

ReK:s onlinesystem ör ändringsförslag Användarmanual Inlämning av ändringsförslag online...3 Vanliga frågor...9

Appendix A2 Bakgrund och arbetsgång

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Remissvar Nytt klassifikationssystem CoClass Från Svensk Byggtjänst

BIM Alliance BEAst Årskonferens

DDS-CAD Arkitekt version 9. i Ifc-ex. xport InställningarI. r... 5 Filter... 6 Generer Diverse... 8

BIP fortsättning, gemensamma beteckningar, koder och egenskaper för installationer - SBUF ID Text från databasen på

Appendix A4 CoClass och Aff

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin

Bygghandlingar 90 Lager och koder. Mica Lindfors, WSP Samhällsbyggnad David Sandegård, Vianova

Riktlinje BIM Kostnadsstyrning

BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

PDF Guidelines. Anvisning med exempel på tekniskt innehåll för att säkerställa kvalitén inför leverans av handlingar. Version 1.

Instruktioner för Malmö stad serviceförvaltningen stadsfastigheter

11: Massdisponering i Förbifart Stockholm

Workshop om BuildingSMART standarder

Vägdata - termer, begrepp och förkortningar. Version 1.0

G H J F 4 U T G I V N I N G O C H H A N T E R I N G AV D O K U M E N T

Instruktioner för Malmö stad serviceförvaltningen stadsfastigheter

Informationsspecifikation levnadsvanor

Projektering, inköp, anläggning, drift, underhåll, avveckling anvisning, regelverk, märkning, registrering

Insamlingsverktyg - teknisk beskrivning av metadataformuläret

VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo

Bilaga 1 Prelimina r Fö ra ndringar i fi2base

CoClass. Arbeta smart 9 maj 2017

INFORMATIK - MED SYSTEMVETENSKAPLIG INRIKTNING, GRK/A (1-30 HP)

Kompletterande frågor - Regler för informationshantering. och arkivering i IT-system/applikationer, LA 2017

Introduktion. Byggstenar TDBA

Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2

Informationsmodell för Bild och Funktionsregistret. VERKSAMHETSSPECIFIKT för BILD och FUNKTIONSMEDICIN (BFM) RADIOLOGI

Garantianspråk. Manual

Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Workshop: Så använder du CoClass & IFC i praktiken

Startdokument! Novaschem. Koppling Novaschem - Extens

Digiroad Kommununderhåll. Anvisningar för underhåll på papperskarta

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015.

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ

Hantera informationspaket i system för bevarande

Remissvar 1(7) 2.1 Förslag till föreskrifter om beställningscentraler för taxitrafik

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

AMA och framtiden. Urbanisering Globalisering Befolkning Arbete Bostäder Teknik Samhällsskifte

Strukturering av fritext

Objektorienterad analys och design

Datum Den första bilden i installationsprogrammet visar vilken version det är. Klicka på Nästa eller tryck Enter för att fortsätta.

SBUF 1(8) BIP för installationer ID och BIP för bygg CEB bipkoder.se

Transkript:

Synpunkter på dokumentation av CoClass Nya generationen BSAB Offentlig remiss ver 1.0 Projekt BSAB 2.0 Datum: 2016-06-16 Örjan Falk, KTH September 2016 1

Innehållsförteckning Synpunkter på CoClass Nya generationen BSAB Klassifikation och tillämpning... 3 I 4.1 Digitalt och BIM-anpassat står:... 3 I 5 Hur ska CoClass användas? står:... 3 I 5.2 Praktisk användning av CoClass Identifiering av objekt. står:... 3 I 5.2.1 Införande av CoClass står:... 3 I 5.2.1 Införande av CoClass står:... 3 I 5.2.3 Tillämpningsexempel står:... 4 I 6.4 Klasser, typer, förekomster och individer står:... 4 I 6.7 Tabellkod står:... 5 Synpunkter på Appendix A1 Referensbeteckningar och exempel... 6 I 1 Appendix A1 Referensbeteckningar och exempel står:... 6 I 1.1 Referenssystem står:... 6 1.1.1 Identifiering av toppnod... 7 I 1.2 Beteckningsstruktur står:... 7 I 1.2 Beteckningsstruktur Figur 1:... 7 I 1.3 Regler för referensbeteckningar:... 7 I 1.3.4 Typ-ID:... 8 I 1.4.1 Koppling till egenskaper och till andra klassifikationer står:... 8 I 1.5 Exempel... 9 2

Synpunkter på CoClass Nya generationen BSAB Klassifikation och tillämpning I 4.1 Digitalt och BIM-anpassat står: v Standardiserad klassifikation gör det lätt att bygga digitala informationsmodeller. v Digital överföring av information vid successiv kravställning, flödande från koncept till förvaltning. v Egenskaper kopplas till objekt. v Länkat till IFC, den internationella standarden för dataöverföring Att bygga informationsmodeller är inte lätt och klassifikation kan möjligen förenkla byggandet något men mycket återstår som geometri, relativ placering, egenskaper, typobjekt etc. Helt rätt: vi byter till enklare. I 5 Hur ska CoClass användas? står: Referensbeteckningar Definition av referensbeteckningar saknas. Vi lägger till definitionen från SS-EN 81346-1: identifierare för ett visst objekt bildat med avseende på det system i vilket objektet ingår, baserad på en eller flera aspekter av det systemet I 5.2 Praktisk användning av CoClass Identifiering av objekt. står: Exempel: J.JJ02.GQA, Ventilationssystem > Tilluftssystem > Fläkt Detta är klassificering av en fläkt inte identifiering av en fläkt. I inledningen till kapitel 5 står: För att klara detta krävs för det första klassifikation av objekt, för det andra att systemet går att nyttja för identifikation av planerade och realiserade objekt, både typer och individer, och utifrån flera aspekter. Det är viktigt att skilja på klassifikation och identifikation. Vi har varit otydliga i detta. Vi lägger till en punkt om klassifikation före den om identifikation. I 5.2.1 Införande av CoClass står: Det är alltså fritt för användaren att bygga den tillämpningsstruktur man anser passar den egna verksamheten bäst. Står inte detta påstående i strid med vad som står i 4.9.2 Vinster av att använda CoClass? v Strukturerad information levererad på samma sätt i samtliga projekt oavsett aktörer. v Får information strukturerad på samma sätt oavsett vilka projektörer och leverantörer som medverkar. Till synes ja, men i praktiken knappast troligt. Vi lägger till en kommentar: I praktiken kommer dock rimligen de flesta ta fram likartade strukturer, som påminner om men som vidareutvecklar de som finns i BSAB 96. I 5.2.1 Införande av CoClass står: I fig. 5 finns en relation från Byggnadsverkskomplex till Byggnadsverk med namn helhet av Expressmodellen är visserligen förenklad utan kardinalitet och inverser men av vilken anledning går relationen i den här riktningen och inte åt andra hållet med namn del av? Vad vill skaparen av modellen förmedla? Relationen har den riktningen också i SS-ISO 12006-2. Man vill visa att ett byggnadsverkskomplex är en helhet (som består) av (ett antal) byggnadsverk. 3

I 5.2.3 Tillämpningsexempel står: I fig. 6 står Väggsystem nr 1, Pelarväggstomme nr 02, Pelare nr 3 -B01.BD02-01.ULD03 Här visas en produktorienterad referensbeteckning enligt trenivåprincipen med identifikation av individer på varje nivå. B Väggsystem Klassifikation B01 Väggsystem nr 01 Identifikation BD Väggstomme Klassifikation BD02 Pelarstomme Klassifikation med standardiserad subklass BD02-01 Pelarstomme nr 01 Identifikation ULD Pelare Klassifikation ULD03 Pelare nr 3 Identifikation I figur står felaktigt BD02-01 Pelarväggstomme nr 02 i stället för BD02-01 Pelarstomme nr 01 Vi hittar inte det felet. Förslag: Eftersom det är svårt skilja på vad som är klassifikation och vad som är identifikation samt att det är mycket viktigt kunna förstå vad som är vad föreslås att alla identifikationer föregås av ett -B-01.BD02-01.ULD-03 B Väggsystem Klassifikation B-01 Väggsystem nr 01 Identifikation BD Väggstomme Klassifikation BD02 Pelarstomme Klassifikation med standardiserad subklass BD02-01 Pelarstomme nr 01 Identifikation ULD Pelare Klassifikation ULD-03 Pelare nr 3 Identifikation Vi kan inte ändra den notationsprincip som anges i SS-EN 81346-1. Om en kod föregås av bindestreck är det en produkt (nummer), om det är procenttecken är det en typ. I 6.4 Klasser, typer, förekomster och individer står: Not: typer identifieras med namn eller typbeteckningar (klasskod med tillägg). Klassifikation med standardiserad subklass bör kallas subklass eftersom den finns som CoClass med en standardiserad benämning. Typ bör reserveras för typer som är företagsunika eller projektunika och får ej innehålla enbart två siffror. Exempel -B.ADIV01 för en speciell typ av innervägg. Intressant förslag. Det är inte helt enkelt, detta. Vi har valt att använda typ synonymt med subklass, inspirerade bland annat av SS-EN 81346-1, som skriver en typ är en klass av objekt som har samma uppsättning egenskaper. Här likställer man faktiskt typ med klass; vår definition subklass med ytterligare en eller flera särskiljande egenskaper är tydligare. Vi väljer dock att fortsätta kalla det typ, även för av CoClass fastställda varianter. Viktigt är dock om man behöver och hur man särskiljer fastställda och egna typer. Din föreslagna notation -B.ADIV01 fungerar inte, eftersom de konstruktiva systemen ska ha två bokstäver. (Dessutom är bokstäverna I och O bannlysta.) Vi föreslår istället att man skriver %B.AD03 (IV01), med innebörden Väggsystem > Innerväggskonstruktion (typ IV01). I tidigt skede blir väggen klassad som B.AD03, och senare lägger man till egenskapen Typ, som tillförs referensbeteckningen. 4

En annan variant är att man helt enkelt bygger på den av CoClass angivna typbeteckningen: %B.AD03IV01. Det skulle kunna fungera. Not: individer identifieras med serienummer från tillverkaren eller med inventarienummer hos användaren. Det här är helt nytt och ej samordnat med resten av dokumentet exempel saknas helt. Det bör åtminstone mjukas upp till: Not: individer kan identifieras med serienummer från tillverkaren eller med inventarienummer hos användaren. Bra förslag, vi ändrar. Noten är kopierad direkt från 81346-1. En individ är alltså en producerad vara Alla individer behöver inte vara en producerad vara, ett vägnät är en individ som inte nödvändigtvis behöver betraktas som en tillverkad vara. Texten till 6.4 beskriver två saker dels att en vara kan tillverkas utan att dess slutliga förekomst är känd dels att en vara kan användas till något annat än den tillverkats för. Beträffande förekomst kan en vara mycket väl ha planerats långt innan den tillvekades. Otydligt skrivet, även om väl ett vägnät inte kan vara en individ som inte samtidigt är en förekomst? Man har väl inte sådana liggande på hyllan Vi ändrar ordningen i definitionslistan så att förekomst kommer innan individ, och och lägger till en not: en förekomst kan vara planerad eller projekterad. Vi formulerar om efterföljande stycke till: En förekomst är alltså en tänkt eller genomförd användning av ett objekt av en viss klass. En individ är något som är eller kan bli en förekomst, till exempel en producerad vara. En individ kan ligga på hyllan, och blir en förekomst när den börjar användas. I 6.7 Tabellkod står: Vid behov kan man för att visa vilken tabell eller toppnod som avses använda koder enligt Tabell 3. Kod sätts då inom hakparentes före objektkoden, till exempel <BV>AAA. Tabellkod bör användas som beteckning inte toppnod. Toppnod bör användas för andra ändamål som kontext för identifierare. Helt korrekt, vi ändrar. 5

Synpunkter på Appendix A1 Referensbeteckningar och exempel I 1 Appendix A1 Referensbeteckningar och exempel står: Det är alltså fritt för användaren att bygga den tillämpningsstruktur man anser passar den egna verksamheten bäst. Detta påstående strider mot påståenden som: Strukturerad information levererad på samma sätt i samtliga projekt oavsett aktörer. Får information strukturerad på samma sätt oavsett vilka projektörer och leverantörer som medverkar. Till synes ja, men i praktiken knappast troligt. Vi lägger till en kommentar: I praktiken kommer dock rimligen de flesta ta fram likartade strukturer, som påminner om men som vidareutvecklar de som finns i BSAB 96. I 1.1 Referenssystem står: Exempel: +<BX>DAA.<BV>CAB / =<BD>K.HH07.UAA011. Referensbeteckningen kan ha en eller flera nivåer som ger ett unikt ID till ett objekt Exempel: +<BX>DAA.<BV>CAB / =<BD>K.HH07.UAA011. Denna komplexa kod visar att vi har ett objekt med placering i ett DAA Vägnät > CAB Trafiktunnel, och att objektet uppfyller funktionen K Elkraftsystemsystem > UAA011 Armatur nr 011. +<BX>DAA.<BV>CAB / =<BD>K.HH07.UAA011 Det verkar ju praktiskt att kunna flytta en armatur till ett nytt vägnät eller en ny tunnel utan att behöva ändra referensbeteckning men om det finns flera UAA011 måste individen för vägnät och tunnel identifieras. Hur gör man för att identifiera vägnät och tunnel? Försök 1: Ändra benämning till vägnätets namn +<BX>DAA E18.<BV>CAB Storsten / =<BD>K.HH07.UAA011 Det går inte benämningen avser klassen inte instansen Försök 2: Skapa en instans med löpnummer +<BX>DAA01.<BV>CAB01 / =<BD>K.HH07.UAA011 För att markera att det inte är en subklass utan en instans borde den alltid föregås av - +<BX>DAA-01.<BV>CAB-01 / =<BD>K.HH07.UAA011 För att visa namnet på vägnätet kan en benämning liknande den som använts till klassen användas +<BX>DAA-01 E18.<BV>CAB-01 Storsten / =<BD>K.HH07.UAA011 I regelverket för referensbeteckning finns inte denna möjlighet. Här blir dessutom 01 identifierare för E18 vilket inte verkar särskilt flexibelt. Löpnummer är olämpliga som identifierare på denna nivå. Försök 3: Text som identifierare. Helt plötsligt dyker i Slutdokumentation-CoClass.pdf ett alternativ till löpnummer upp. I 6.4 Klasser, typer, förekomster och individer står: Not: individer identifieras med serienummer från tillverkaren eller med inventarienummer hos användaren. Uppföljning av detta saknas i såväl övrig dokumentation eller exempel, dessutom saknas här användning av löpnummer som alternativ vilket används överallt för övrigt. +<BX>DAA-E18.<BV>CAB-Storsten / =<BD>K.HH07.UAA011 6

eller +<BX>DAA- E18.<BV>CAB- Storsten / =<BD>K.HH07.UAA011 Försök 4: Egenskap som identifierare. +<BX>DAA(namn E18).<BV>CAB(namn Storsten) / =<BD>K.HH07.UAA011 Inget av försöken 1 4 har något stöd i dokumenten för CoClass Dessutom behöver elkraftsystem och elbelysningssystem tilldelas en identifierare med placering enligt försök 3. +<BX>DAA-E18.<BV>CAB-Storsten / =<BD>K01.HH07-01.UAA011 Eller med som markering för varje identifierare +<BX>DAA-E18.<BV>CAB-Storsten / =<BD>K-01.HH07-01.UAA-011 1.1.1 Identifiering av toppnod Bör vara 1.1.1 Identifiering av tabellkod Helt korrekt, vi ändrar.. I 1.2 Beteckningsstruktur står: v Lokaliseringsorienterad struktur, baserad på de rumsliga beståndsdelarna eller, om tillräckligt, den topografiska layouten för ett objekt. Bör vara v Lokaliseringsorienterad struktur, baserad på de rumsliga beståndsdelarna eller, om tillräckligt, den topologiska layouten för ett objekt. Faktiskt inte. I 81346-1 använder man begreppet topografi, och vi följer den, trots att man associerar till kartering av jordytan. Men vi sätter det inom citationstecken. I 1.2 Beteckningsstruktur Figur 1: =H01.JG03.WPA01.QNA01.MAA01 Detta ser ut som en fem nivåers funktionsorienterad struktur med instanser. Eller med - som markering för varje identifierare =H-01.JG-03.WPA-01.QNA-01.MAA-01 Men det visar sig att JG03 inte är en instans utan en klass där 03 är en standardiserad subklass =H-01.JG03-01.WPA-01.QNA-01.MAA-01 Ännu ett exempel på att alla instansnummer skall föregås av Håller med om problemet I 1.3 Regler för referensbeteckningar: Vid Klasskod står: Om både typ och löpnummer används, särskiljs dessa med bindestreck. Exempel 01-21. 7

Bör vara: Identifikation av objekt ska alltid föregås av -. Exempel EPA-01 och JG03-01 Vi skriver så här: I en referensbeteckning används: bokstäver för att ange klass siffror för att ange typ och/eller nummer på förekomst Numrering av förekomst ska alltid föregås av bindestreck. Exempel EPA-01 och JG03-01. Eftersom det är svårt att skilja på klassifikation och identifikation införs regeln att identifikation alltid skall föregås av -. Vi antar att du menar identifikation ur produktaspekten, och där finns alltid bindestreck med som prefix. Vi kompletterar med att numrering av förekomst ska ha bindestreck före, så att man inte blandar ihop det med typnummer. Vid Sammansatt referensbeteckning står: Om flera identifikationer för ett objekt skrivs på en rad för att visa flera aspekter samtidigt avskiljs koderna med snedstreck. Bör vara: Om det finns flera referensbeteckningar för ett objekt för att visa flera aspekter samtidigt avskiljs beteckningarna med snedstreck. Håller med, vi ändrar, och kompletterar med att detta inte är tvingande om inte risk för förväxling föreligger. Tecknet för ny rad ingår inte i en sammansatt referensbeteckning varför referensbeteckningarna alltid åtskiljs med snedstreck. Om en sammansatt referensbeteckning skrivs på en eller flera rader hör till hur den presenteras. Vi ändrar så här: I 1.3.4 Typ-ID: Typobjektet måste beskrivas med referensbeteckningar utan någon placering. Att försöka återanvända ett placerat objekt som typobjekt kan orsaka problem senare under livscykeln om det ändras, eftersom i så fall alla objekt av den typen påverkas. Svårigheten är snarare hur kontext för identifieringen av typobjektet skapas om det inte finns någon placering. Förstår inte en typ måste väl kunna flyttas? I 1.4.1 Koppling till egenskaper och till andra klassifikationer står: På samma sätt kan man hantera en relation till andra klassifikationer, exempelvis BSAB 96. 8

Exempel: Väggkonstruktion 2 (BSAB96 Innervägg, sammansatt) -> -BB02(01.SB) Vad står (01.SB) för? Enligt BSAB96 gäller: 43.CB - Innerväggar (ej stominnerväggar) Det står för Innervägg, sammansatt! I 1.5 Exempel Många av tabellerna i detta kapitel innehåller felaktigheter. Tack, hoppas vi hittade samma fel! Tabell nummer Antal fel 6 1 7 1 8 0 9 0 Figur 3 3 10 5 11 4 12 0 13 3 14 1 15 1 16 1 17 2 Elkraftsystem 0 18 0 19 0 9