RUTIN GÄLLANDE LEX SARAH 2015-04 Ansvarig: Kvalitetschef Utfärdat av: Kvalitetsutvecklare Berörda verksamheter: Sociala verksamheten Version: 3/2015-04 Rutin gällande Lex Sarah Styrdokument Socialtjänstlagen (2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapporteringsskyldigheten enligt Lex Sarah (SOSFS 2011:5 med senast ändring SOSFS 2013.16) Inledning Detta dokument innehåller rutiner för rapportering/anmälan av missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållande enligt 14 kap 2-7 Socialtjänstlagen (SoL) och 24 b-g lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vad är syftet med Lex Sarah? Lex Sarah är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas i verksamheter inom socialtjänsten och enligt LSS. Syftet är åtgärda brister i verksamheten, systemfel, och förhindra att liknande händelser/missförhållanden uppkommer igen. Lex Sarah är inte till för att lösa problem i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, samarbetsproblem i en arbetsgrupp eller arbetsmiljöproblem. Vem omfattas av rapporteringsskyldigheten? I 14 kap. 3 SoL framgår att den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse genast ska rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får, eller kan komma i fråga för insatser inom verksamheten. Av 24 b LSS framgår att den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade (inklusive utförande av personlig assistans till någon som har beviljats assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken) genast ska rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör den som får eller kan komma i fråga för insatser i sådan lagstiftning. Till dem som fullgör uppgifter inom Socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS räknas: anställda
2 (5) uppdragstagare (inhyrd personal, ledsagare, kontaktperson etc.) praktikanter under utbildning deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Om kommunen som huvudman sluter ett avtal och låter någon annan utföra kommunens uppgifter förblir verksamheten en kommunal angelägenhet och ansvaret är ytterst socialnämnden. Lagens krav gällande Lex Sarah gäller dock även för enskilda utövare, och det gäller oberoende av det avtal som sluts mellan kommunen och enskild utförare och kan inte avtalas bort. Vad ska rapporteras? Rapporteringsskyldigheten gäller missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma ifråga för insatser inom socialtjänsten eller i verksamheter enligt LSS. Med missförhållanden avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Med missförhållanden avses: Övergrepp och brister i omsorgen som utgör ett hot mot den enskildes liv, hälsa eller säkerhet samt Ett bemötande som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet. Exempel på missförhållande kan vara: Allvarligt hot mot liv Fysiskt våld Sexuellt övergrepp Att beviljade insatser som har avgörande betydelse inte utförts Att personer som inte kan tillkalla hjälp själva glöms bort på toaletten en längre tid Att verksamheten inte säkerställt att trygghetslarm fungerar vid t.ex. strömavbrott eller att verksamheten inte tar emot och åtgärdar larm så snart som möjligt Allvarligt hot mot personlig säkerhet Aktiva handlingar som begränsar den enskildes fri- och rättigheter Insatser som utförs mot den enskildes vilja Situationer när den enskilde blir inlåst i sitt rum samt att ytterdörren i ett särskilt boende hålls låst på sådant sätt att den boende i praktiken är frihetsberövad Allvarligt hot mot fysisk eller psykisk hälsa Slag, nypningar eller hårdhänt handlag Hot, bestraffningar, trakasserier eller kränkande bemötande Att underlåta att utföra beviljade insatser som har avgörande betydelse för den enskildes fysiska eller psykiska hälsa kan utgöra ett allvarligt hot eller medföra allvarliga konsekvenser för den enskildes hälsa. Exempel på insatser som är viktiga för den enskildes hälsa kan nämnas hjälp med personlig hygien, tand- och munhygien, kost och
3 (5) måltider, toalettbesök eller tillsynsbesök. Andra sociala insatser räknas också in exempelvis försörjningsstöd. Brister i bemötande som innebär ett missförhållande är sådana som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet eller värdighet. Att sväva i ovisshet om och när man kommer att få beviljad hjälp kan för den enskilde vara en situation som innebär ett allvarligt hot mot hans eller hennes psykiska hälsa Ekonomiska övergrepp Stöld av pengar, ägodelar, utpressning och förskingring. Att bli bestulen av någon som man är beroende av kan påverka den fysiska eller psykiska hälsan. Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande Att inte upprätthålla integritetsskyddet för personuppgifter Brister i handläggning (att inte inleda utredning, långa handläggningstider, otydliga beslut etc.) Ett missförhållande eller en risk för ett missförhållande kan vara något som händer mellan personer som får insatser i en verksamhet. Det avgörande är om en eller flera enskilda har utsatts för ett missförhållande i verksamheten. Rapportering Rapportering sker muntligen eller skriftligen till enhetschef. Om enhetschef berörs av innehållet sker rapporteringen till avdelningschef. Om rapporteringen sker muntligen ska den dokumenteras på avsedd blankett av enhetschef eller avdelningschef. Informationsskyldighet I 14 kap 4 SoL framgår att den som enligt 14 kap 3 ska ta emot rapporter också ska informera den som fullgör uppgifter inom respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 3. Av kommunen bedrivna verksamheter är det socialnämnden som ansvarar för att de som är verksamma eller fullgör uppgifter inom socialtjänsten informeras om uppgiften att vaka över att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Nämnden har även ansvar för att de som är verksamma eller fullgör uppgifter inom socialtjänsten informeras om innebörden av rapporteringsskyldigheten och om rutiner för handläggning av rapporter om missförhållanden eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Informationen ska ges både muntligt och skriftligt vid nyanställningar samt när en person påbörjar ett uppdrag, praktikperiod eller liknande. Informationen ska sedan ges fortlöpande, minst en gång per år. Det åligger respektive chef inom socialtjänsten och verksamheter enligt LSS att informera anställda med flera om rutiner och skyldigeter enligt Lex Sarah. Ansvarsfördelning Anställd, uppdragstagare, praktikant samt deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som upptäcker eller misstänker ett missförhållande ansvarar för att: Omedelbart undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa. Snarast, senast nästkommande dag, rapportera missförhållandet till enhetschef, muntligen eller skriftligen på avsedd blankett. Är enhetschef berörd av händelsen/missförhållandet ska rapporteringen göras till avdelningschef.
4 (5) Enhetschef (alternativt avdelningschef om enhetschef är berörd) ansvarar för att: Informera anställda och övriga berörda om rapporteringsskyldigheten både muntligt och skriftligt. Omedelbart vidta åtgärder för att undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet, fysiska eller psykiska hälsa. Ta ställning till i vilken omfattning och hur personalen som berörs av en rapportering, ska ges stöd och information om rapportering, utredning och beslut samt vidtagna och planerade åtgärder. Är ansvarig enhetschef berörd av händelsen/ missförhållandet övergår ansvaret till avdelningschef. Dokumentera omedelbart vidtagna åtgärder på blanketten avsedd för Lex Sarah rapportering. Informera den enskilde brukaren, alternativt legal företrädare. Gott omdöme gäller och information ges så gott det går. Notera om information getts eller varför den inte getts. Anteckning utförs i den enskildes sociala journal. Av anteckningen ska det framgå vad ärendet gäller och att det är en rapportering enligt Lex Sarah. Meddela händelsen till avdelningschef och vidarebefordra rapporteringsblanketten till diariet. Ytterligare förbättringsarbetet påbörjas snarast och ska ses som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Informera personalen om händelsen för att ta lärdom och förebygga liknande händelser i framtiden. Som ett led i kvalitetsarbetet sammanställa och analysera enhetens inkomna rapporteringar enligt Lex Sarah. Kvalitetschef ansvarar för att: Informera socialchef och socialnämndens beredningsutskott (BU). Utse utredare. Besluta om rapporteringen är att betrakta som ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande enligt Lex Sarah. Besluta om missförhållandet eller påtaglig risk missförhållandet är att betrakta som allvarligt och därmed ska anmälas till IVO. Beslut om att anmäla till IVO om man inte utan dröjsmål både har avslutat utredningen och vidtagit åtgärder för att förhindra att samma eller ett liknande allvarligt missförhållande inträffar igen Besluta om ärendets avlutande. Utredning och dokumentation Enligt 14 kap 6 SoL ska ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Händelsen ska utredas skyndsamt och ha hög prioritet. Utredningen bör vara avslutad inom 4 veckor. Vidare ska utredningen dokumenteras fortlöpande och för varje uppgift som dokumenteras ska det framgå vilket datum uppgiften dokumenterades och varifrån uppgiften kommer och det ska tydligt framgå: Vad det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde När och hur missförhållandet eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats när missförhållandet har inträffat
5 (5) Vem som rapporterat ärendet eller hur detta kommit ansvarig till kännedom När den muntliga eller skriftliga rapporten togs emot Vem som genomfört utredningen samt när utredningen har upprättats Hur utredningen har genomförts Vad som framkommit i utredningen Vem/vilka utredaren haft kontakt med När enskild/närstående fick information om rapporten De orsaker till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats, om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen samt en bedömning om något liknande skulle kunna inträffa igen Vad som är bedömningar och vad som är faktiska omständigheter Omedelbara åtgärder i samband med händelsen, och vilka åtgärder som verksamheten vidtagit eller som planeras för att förhindra att missförhållandet inträffar igen Om delar av ärendet har lämnats eller kommer att lämnas till en personalenhet för arbetsrättsliga åtgärder. Det ska också framgå av dokumentationen om det har gjorts eller kommer att göras en polisanmälan Vilket ställningstagande och beslut som utredningen har avslutats med, Om ärendet bedömts vara ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande och anmäls till IVO Uppföljning av ärendet Ärendets avslut och diarieföring. Tillhörande dokument Denna rutin kompletteras med upprättade blanketter för Lex Sarah-rapportering och dess utredning. Processguiden Processen för Lex Sarah finns visualiserad i OPR- processguiden som en stödprocess tillsammans med tillhörande rutin, rapporterings- och utredningsblanketter.