Nödvändiga änglar. Lars Dencik skriver om Banbrytande europeisk-judiska intellektuella.



Relevanta dokument
JUDISK. FOLKMORDSRETORIKEN INTE BARA ORD Yehuda Bauer och Tibor Krausz om muslimsk antisemitism

JUDISK. Ricki Neuman om rabbinen som väcker starka känslor: ANTINGEN FÖR ELLER EMOT ÅRGÅNG 81 DECEMBER SEPTEMBER 2013 KISLEV TISHRI 5774 PRIS 100 KR

JUDISK JUDISK KRÖNIKA 4/2015 ÅRGÅNG 83 DECEMBER 2015 KISLEV 5776 PRIS 100 KR

JUDISK DET ÄR FRÅGORNA SOM GÖR OSS TILL BÄTTRE MÄNNISKOR.

Judisk. Arv eller miljö? Nobelpriset och judiskt IQ

Fakta om Malala Yousafzai

Godmorgon världen, P1, , en krönika; fråga om opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen

Jerusalem den 5 juni Kära vänner!

Världskrigen. Talmanus

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Lika olika, SVT2, , program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

BALI 2016 NORGE 1942 SOBOL BDS

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Svensk undersökning om förintelsen

Hur är det att vara lärare i svenska som andraspråk med utländsk bakgrund?

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Jesus är densamme i går och idag och i evighet. (Hebr. 13:8) Guds Eld i Zambia!

FRIVILLIG ENGAGERAD UNG

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

Trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Anne Harju 1

Förskolans plan mot kränkande behandling och

reportage johan marklund Nyheter och Natur sid 84 Kamera & Bild

Kopieringsunderlag Your place or mine? Frågor till avsnittet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

juni 2014 Till alla vänner i Klippan-sektionerna

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Ge dig själv en rad Gyllene år

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Kategoriseringar, identiteter och språk

Innehåll. Ideologin o. Förord 12

Media styr alla dina intressenter

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath

Anmälan om förmodat grundlagsbrott vid Göteborgs universitet

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december Vayigash Steg fram vgæyiw"

Övning: Dilemmafrågor

Om diskriminering. En kort vägledning för LTHs studenter

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Konsten att leda workshops

Judendomen. Abraham judarnas stamfader

Liten introduktion till akademiskt arbete

Kyrkan och torah del 11

EVA och ormen Då sade Herren Gud till kvinnan: Vad är det du har gjort? Hon svarade: Ormen lurade mig, och jag åt. 1 Mos 3:13

Utmaningar för den journalistiska rollen

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

MEDLEMSNYTT HÖSTEN 2014

T E C K E N P O S T E N N Y H E T S B L A D

Verktyg för Achievers

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

Informatör åt polisen lämnades utan skydd

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Online reträtt Vägledning vecka 26

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Ekegårdsbladet februari

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Sanningen leder till ljuset Av: Johannes Djerf

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Ett Barnhem Selfhelp- fund Stipendieverksamhet En gåvoverksamhet för fattiga En IT- skola

5 vanliga misstag som chefer gör

Dagens tema : "För hälso- och sjukvården är det självklart tryggare att...

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

November 2013 Årgång 2 Nummer 4. Gillar. Gillar inte Vet ej

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Sammanställning av webbenkät december 2015

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Nöjd kund-undersökning 2011 Konsumentvägledning Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm och Södermalms stadsdelar.

Elevernas trygghetsplan

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Fråga, lyssna, var intresserad

Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå

Transkript:

Judisk K r ö n i k a Nödvändiga änglar Lars Dencik skriver om Banbrytande europeisk-judiska intellektuella. Ledare av Jackie Jakubowski Camilla Lundberg intervjuar Jacob Mühlrad Den legendariske orkesterledare Adi Rosners liv Daniela Auerbach om Stockholms Jiddische Teater Gaybröllop i Stockholm och Tel Aviv Reportage från Malmö och New York Henry Bronetts och Nelly Sax judiska förebilder Jonatan Unge kåserar Bokrecensioner Gästkrönika Kalendarium 2 2013 ÅRGÅNG 81 juni 2013 TAMUZ 5773 PRIS 100 KR

Foto: Dorothy Wild Braun BILDEN

Israels nya ansikten Det är ett brusande folkliv i Levinskyparken i södra Tel Aviv. Barn leker, män spelar fotboll, folk möts och pratar. Soppkök har utspisning och på nätterna tar uteliggarna över. Nästan alla ansikten i parken är svarta. Tiotusentals migranter från Afrika har flyttat in i de södra delarna av Tel Aviv under senare år. Mer än 60 000 afrikanska invandrare lever illegalt i Israel enligt myndigheternas uppgifter. Några söker politisk asyl vilket nästan ingen får. Andra är ekonomiska flyktingar. De flesta kommer från Eritrea och Sudan och tar sig över gränsen från egyptiska Sinai. Förra året flammade raskravaller upp i Tel Aviv, men spänningen har minskat sedan inflödet av invandrare sjunkit markant. I januari förra året kom 2 295 människor illegalt över gränsen, i december var siffran bara 36. Detta sedan Israel skärpt kontrollen längs Sinaigränsen där man också bygger ett 25 mil långt staket.

Ledare Jackie Jakubowski Sverige ett rasistiskt land? Jag känner inte igen mig. Jackie Jakubowski, chefredaktör på Judisk Krönika Rasismen i samhället är ett ämne som under våren dominerat den svenska debatten efter författaren Jonas Hassen Khemiris mycket uppmärksammade öppna brev till justitieminister Beatrice Ask (DN 13 mars 2013). De flesta som uttalat sig i debatten har, liksom Khemiri, vittnat om den allenarådande, strukturella svenska rasismen, inför vilken regeringen uppvisar en total tondövhet (citaten är tagna från vårens debatt). Det är en särbehandling och diskriminering som, påstås det, jämt och ständigt drabbar människor med fel utseende och fel efternamn. Alltså sådana som jag. Jag känner inte riktigt igen mig. Naturligtvis är jag medveten om och ser uttryck för främlingsfientlighet, rasism och inte minst antisemitism i vårt samhälle (fast i mycket mindre utsträckning än i andra länder där jag levt), men jag reagerar mot generaliseringarna och den nattsvarta bilden av Sverige både i Khemiris artikel och den påföljande debatten. Ja, det finns rasism, intolerans och fördomar i det svenska samhället, men Sverige är inte ett rasistiskt land! Och ja, det finns rasister i Sverige men alla rasister är inte alltid vita. Jag skriver detta medveten om risken att anklagas för att vara en anti-antirasist. Debattläget är sådant idag att kritik mot Khemiris välskrivna men onyanserade opus av vissa debattörer uppfattas som ett accepterande av rasismen i samhället. Den förre ordföranden i Liberala Ungdomsförbundet Adam Cwejman visar i sin bok Välviljans rasism hur kritiken mot dem som velat nyansera debatten har bemötts på tidningarnas debattsidor och i sociala medier: Om en vit ifrågasätter vissa uppfattningar om rasism så är det för att personen försvarar sina privilegier. Om en icke-vit gör detsamma så är det för att tjäna de vitas intressen. Samhällsdebattören och författaren Dilsa Demirbag-Sten reagerar också i sin kolumn i DN mot att det inte längre är bärkraften i själva argumenten som diskuteras, utan den moraliska rätt som budbärarnas hudfärg och etnicitet ger. Denna fixering på grupptillhörighet, liksom främjande av offermentalitet, skadar både samhället och individens möjlighet till en lyckad integration. Det blir absurt att rikta kritik mot sådana som Adam Cwejman, Jasenko Selimovic, statssekreterare i integrationsdepartamentet, eller Dilsa Demirbag-Sten alla med fel utseende och fel efternamn när de utifrån sina erfarenheter, som skiljer sig från Jonas Hassen Khemiris, försöker nyansera helhetsbilden. För att komplicera saken: judar utsätts för rasistiska påhopp av antirasister. Det intressanta i vårens debatt om rasismen i Sverige som behandlat allt från europeisk kolonialism, teckningar föreställande afrikanska barn och papperslösa flyktingar till identitetskontroll i tunnelbanan är att diskussionen inte en enda gång snuddat vid de synnerligen konkreta uttryck för rasism som en grupp svenska medborgare i Malmö ständigt utsätts för: antisemitism. När jag läser vilka som höjt tonen i tävlingen om vem som är Sveriges främsta antirasist kan jag konstatera att ytterst få av dem gjort sin röst hörd när svenska judar i åratal angrips, verbalt och fysiskt. Kan det bero på att det oftast är människor som i andra sammanhang själva är offer för främlingsfientlighet som i de flesta fallen står för de antisemitiska angreppen i Malmö? Det finns uppenbarligen inte bara första och andra klassens medborgare i vårt land. Det finns också första och andra klassens offer för rasism. 4 Judisk Krönika Nr 2/2013

Lars Dencik skriver om BanBrytanDe europeisk-judiska intellektuella. Ledare av Jackie Jakubowski Camilla Lundberg intervjuar Jacob Mühlrad Den legendariske orkesterledare adi rosners liv Daniela auerbach om Stockholms Jiddische Teater Gaybröllop i Stockholm och Tel aviv reportage från Malmö och new York Henry Bronetts och nelly Sax judiska förebilder Jonatan Unge kåserar Bokrecensioner Gästkrönika Kalendarium ÅrGÅnG 81 MarS 2013 adar 5773 PriS 100 Kr Innehåll Nr 2, 2013 10 14 34 38 42 47 Judisk krönika 2/2013 Judisk K r ö n i K a Nödvändiga änglar 2 2013 Omslagsbild av Annie Winblad Jakubowski 10 Nödvändiga änglar Lars Dencik skriver om de europeiska judiska intellektuella. 14 Pojkårens religiösa svärmeri har ersatts av musiken Camilla Lundberg intervjuar Jacob Mühlrad, Sveriges yngsta tonsättare. 25 Bok- musik- och filmrecensioner, utställningar Av Eva Ekselius, Olle Katz, Mats Staffansson och Ricki Neuman. 34 Mellan upphöjelse och förnedring Jackie Jakubowski om den legendariske Adi Rosner. 38 Jag skrattar aldrig så mycket som när jag pratar jiddisch Daniela Auerbach skriver om Stockholms Jiddische Teateramator n. 45 Om daddy säger nej kan du fråga abba Renée Ghert-Zand möter homosexuella män som blir föräldrar. 49 Herodes har haft dålig PR. Arne Lapidus Israelkrönika. 52 Vi är stolta judar och lika stolta homosexuella John Gradowski träffar nygifta Stefan och Reuven. 54 Framtidens generation ger Malmö ett nytt hopp Barbro Posner skriver om Luciano Astudillos och Daniel Sachs stora projekt. 56 En mötesplats för fyra generationer Kerstin Parker besöker en judisk skola i Göteborg. 70 Mina judiska förebilder Av Nelly Sax och Henry Bronett. 75 Lär dig livets svåra gåta. Älska, glömma och förlåta Ett kåseri av Jonatan Unge. Judisk Krönika Nr 2/2013 5

Medarbetare i detta nummer Judisk Krönika Chefredaktör och ansvarig utgivare Jackie Jakubowski judisk.kronika@tele2.se tel: 08-660 70 62 Utges av Stiftelsen Judisk Krönika Redaktionsråd Anders Carlberg, Eva Ekselius, Lars Dencik, David Frenkiel, David Grossman, Ricki Neuman, Paulina Neuding, Anneli Rådestad och Nina Solomin Camilla Lundberg är journalist och musikkritiker, sedan 1999 musikansvarig på SVT Kultur. Hennes uppmärksammade bok Musikens myter nominerades till Augustpriset 2000. Lasse Dencik är författare och samhällsdebattör, professor i socialpsykologi vid Roskilde universitet. Han ingår i Judisk Krönikas redaktionsråd. Dorothy Wild Braun är född i USA, där hon studerat vid New Yorkuniversitetet. Bosatt i Göteborg sedan 1965; arbetar med konst och frilansar som fotograf. Ingrid Lomfors är historiker vid Göteborgs universitet, har skrivit böcker i svensk-judisk historia, och arbetat med flera statliga utredningar. Arne Lapidus arbetar i Israel som journalist för svenska tidningar, bland annat som krönikör i Judisk Krönika. Annonsavdelning Thomas Wolff tel: 031 285 095 mobil: 0708 580451 thomas.jk@telia.com Ekonomi, administration och prenumeration Dina Markovich tel: 08-660 38 72 onsd. fred. liat@telia.com prenumerationspris 395 kr/år studerande 250 kr till utlandet 495 kr lösnummerpris 75 kr plusgiro 54 120-1 Adress: Box 5053, 102 42 Stockholm fax: 08-660 38 72 Hemsida på internet: http://www.judiskkronika.se Jonatan Unge är stand up-komiker, har medverkat i många radio- och TV-produktioner, och är medförfattare till boken Sista ordet: citat och fakta om döden. Ricki Neuman är kulturskribent i Svenska Dagbladet och författare, senast till Ni är inte så märkvärdiga som ni tror (Weyler förlag). Daniela Auerbach är konstnär och arbetar just nu med produktionen av radiodokumentären Ickemedborgarna. Eva Ekselius är litteraturkritiker, tidigare i Dagens Nyheter; ingår i Judisk Krönikas redaktionsråd. Olle Katz är lärare och socionom vid Göteborgs universitet. Ledamot i kulturstyrelsen vid Göteborgs Församling, medlem i Judar för israeliskpalestinsk fred. Utkommer med 4 nr per år. Nästa nummer: 27 sept. 2013 Manusstopp: 19 aug. 2013 Tryckt hos Grafiska Punkten Producerad av Gabor & Co issn 0345-5580 Prenumeration på Judisk Krönika ingår i medlemsavgiften till Judiska Församlingen. Adressändringar skall meddelas den lokala församlingen. Citera oss gärna, men ange källan. För obeställt material ansvaras ej. Förbehåll mot elektronisk publicering måste meddelas av artikelförfattaren. Kerstin Parker är frilansjournalist och svensklärare. Hon bor och är verksam i Göteborg. Barbro Posner är frilansskribent, född och uppvuxen i Malmö, varifrån hon rapporterar i Judisk Krönika. Henry Bronett är poet och författare, bloggar på bronett.se och har Stockholms förre rabbin Morton Narrowe som judisk förebild. Nelly Sax studerar till gymnasielärare i svenska och engelska, kolumnist i studenttidningen Gaudeamus, Stockholms universitet. John Gradowski är journalist och arbetar som informationsansvarig inom Stockholms Judiska Församling. 6 Judisk Krönika Nr 2/2013

arkiv Judisk Krönika 1943 Martyrerna i Warszawa Av alla de tragiska episoder, som med sådan myckenhet inträffat i det ut dragna nazistkriget mot det värnlösa judiska folket, är ingen mera gripan de än det desperata och tappra mot stånd som judarna i Warszawas getto nyligen gjort mot sina bödlar. / / Hellre än att bli slaktade som boskap föredrogo de unga judiska arbetarna att dö under strid, och då likvideringen av get tot i Warszawa började den 20 april, första påskdagen, uppförde de barri kader och försvarade sig med reffel bössor och kulsprutor, som de erhål lit av den underjordiska polska rörel sen. Inte förrän nazisterna fört fram tanks och pansarbilar voro de i stånd att slå ned det rasande motståndet från judarnas sida, vilka på sina håll höllo ut i flera dagar. / / Den zionistiska led ningen i Jerusalem erhöll ett budskap från de zionistiska arbetarledarna i Warszawa att de kvarvarande Judisk Krönika för exakt 70 år sedan judar na gjort tappert motstånd mot nazis terna för att rädda nationens ära. / / Med anledning av de rapporter, som nått Palestina om judarnas motstånd mot tyskarna i Polens getton, har polska zionistorganisationens centralkommitté, som befinner sig i Pale stina, riktat ett upprop till detta lands judar, judarna i förskingringen och alla fria folk: De systematiska massa k- rerna på judar fortsätta i Polen, he ter det i uppropet. Hela församlingar ha utrotats, judarna, som hitintills lidit i tysthet, ha nu gripit till vapen. Judisk ungdom har under de överle vande ledarnas kommando upptagit kampen mot förföljarna i ett fåtals strid mot många och har funnit stöd hos den polska underjordiska rörelsen. Vi hälsa den polska judenhetens beväpnade resning och dess kamp för Israels namn och ära. Judisk ungdom kämpar skuldra vid skuldra med polska hjältar. Uppropet vänder sig till världsju dendomen med en vädjan att broder ligt förena sig med dess kämpande bröder i Polen och ge dem allt möjligt bistånd. Må judenheten i Amerika och i andra fria länder ihågkomma den polska judenhetens blod, att det har gjutits för hela det judiska fol kets framtid och befrielse, heter det vidare. Slutligen beklagas den likgil tighet världen visat inför det judiska lidandet och dess overksamhet inför räddningsverket. Det betonas, att det historiska ansvaret för det oskyldiga blod, som utgjutits, inte blott faller på mördarna utan också på dem vilkas tröghet uppmuntrat bödlarna att fort sätta sitt bestialiska verk. Judisk Krönika juli 1943