GN-/219.182 Verksamhetsplan 2017 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy-vux
Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Ansvarsområde... 4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Nämndens mål och resultat... 5 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Fler i jobb... 16 God omsorg för individen... 17 Ekosystem i balans... 18 Systematisk kvalitetsutveckling... 19 Attraktiv arbetsgivare... 21 Sund ekonomi... 22 Plan för intern kontroll... 28 Nämndens internkontrollarbete... 28 Riskreducerande åtgärder... 29 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning... 30 Systematiska kontroller... 31 Plan för uppföljning och insyn... 32 Uppföljning 2017... 34 Verksamhetsstatistik nyckeltal... 34 Organisation... 35 Källförteckning... 36
Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. 3
Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för: 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna, och 5. utbildning i svenska för invandrare Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter, som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen, som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bland annat att handlägga frågor, som ska handläggas av kommunen enligt 15-22 kap. Skollagen. Inom ramen för de uppgifter Gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad, men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. Skollagen. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision En utbildning med hög kvalitet är viktigt för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som arbetar i våra verksamheter. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att arbeta för en utbildning av hög kvalitet som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen man bor. I vår pedagogiska plattform tydliggör vi vad varje barn och elev ska möta i våra verksamheter varje dag oavsett vilken skolform man går i. Vi anger vilken pedagogisk miljö vi vill se och vilka kompetenser som behövs för att barn och elever ska nå läroplansmålen. Omtanke om alla barn och elever, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Efter några års implementeringsarbete kan nu den pedagogiska plattformen kommuniceras utåt i större utsträckning än tidigare vilket kommer att bidra positivt till Huddinges varumärke. Barn- och utbildningsförvaltningen uppmuntrar mångfald i bred bemärkelse och allt vårt goda arbete ska vara synligt för andra. Därför skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att dela med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner, bland annat genom att delta vid olika mässor och via pedagoghuddinge.se. Huddinge är unikt med den avsevärda koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som finns genom högskolor, universitet och forskning. Detta använder vi genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. För att det ska vara fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo i Huddinge arbetar vi aktivt för att planeringen av skollokaler ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. 4 VERKSAMHETSPLAN 2017
Nämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2017. Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål och delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. Nämndens tolkning av målen Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste målsättning. Detta övergripande mål är centralt i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppnå kommunens vision och ett hållbart Huddinge 2030. För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Därutöver arbetar alla skolformer med pedagogiska fokusområden. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i, där den fysiska skolmiljön ger goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett nära samarbete med de fastighetsbolag som kommunen hyr sina skollokaler av, för att våra förskole- och skolbyggnader ska hålla en god verksamhets- och miljöstandard. Fler barn och elever i Huddinge ska också få sitt förstahandsval till förskola och skola. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen, så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Nämnden arbetar även för kommunens övriga övergripande mål. Detta görs på nämndnivå, men också inom gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen genom att läroplanen omfattar flera av målen i den kommunala målbilden. För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i våra nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Nämnden har systematiskt gått igenom kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och ingår i nämndens ansvarsområde. Följande mål ur Mål och budget 2017 kommer gymnasienämnden därmed inte att skriva om: Ökat bostadsbyggande Förbättrad infrastruktur Fler nöjda med kultur- och fritidsutbudet Succesivt minskat skatteuttag Fler behöriga till gymnasium Fler och växande företag Fler i egen försörjning Fler upplever god vård och omsorg God vattenstatus i sjöar och vattendrag Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur 5
Bra att leva och bo Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola En elevs möjlighet att antas på det nationella program och på den skola som valts i första hand är avhängigt av elevens meritvärde från grundskolan. Ökande elevkullar i gymnasieåldern ger ökad konkurrens till utbildningsplatser på de skolor som av eleverna anses attraktiva. Den gemensamma gymnasieregionen skapar förutsättningar för att fler gymnasieelever ska kunna få sitt förstahandsval. En adekvat studie- och yrkesvägledning som leder fram till välgenomtänkta och välgrundade val kan också bidra till att fler antas på sitt förstahandsval. Den senaste tiden har många nya invånare flyttat in till Huddinge. Detta ställer höga krav på barn- och utbildningsförvaltningens förmåga att ta emot och erbjuda alla elever en plats, i synnerhet gäller detta språkintroduktionsprogrammet för nyanlända. Andelen som fått sitt förstahandsval 2013 2014 Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) 76 71 73 63 För att förbättra samordning och planering i ett tidigt skede av samhällsplaneringen kommer en kommungemensam satsning att genomföras. Det handlar om att formalisera alla förvaltningars delaktighet i samhällsbyggandet samt att fastställa en systematik som tidigt ger kommunen möjlighet att ta beslut om behov och utförare av offentligt finansierad service (kommunal/privat regi). Arbetet ska ligga i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Arbetet med lokalförsörjning är ett av barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste utvecklingsområden. Arbetet beskrivs ingående i lokalförsörjningsplanen. Av Kommunförbundet Stockholms läns rapport 1, om det framtida gymnasiebehovet, framgår att antalet gymnasieelever i länet kommer att öka med 21 600 elever fram till 2025. Om eleverna väljer som idag kommer den största volymökningen ske inom de högskoleförberedande programmen. För att möta detta framtida behov av utbildningsplatser i länet planeras det för kommunal gymnasieskola i Flemingsbergsområdet med nära tillgång till kommunikationer och i nära samverkan med akademierna och det omgivande näringslivet. - Barn- och utbildningsförvaltningen ska ta en aktiv roll i kommunens arbete att utveckla samhällsbyggnadsprocessen. - Att utreda möjligheten att i fysisk och pedagogisk samverkan med akademier och näringsliv etablera kommunal gymnasieskola i Flemingsberg. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Ökad delaktighet Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga och nå de som i vanliga fall inte deltar. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att göra elever delaktiga på många olika sätt. Elevernas inflytande är ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen och i basuppdraget ingår att ge möjligheter för elevskyddsombud, elevråd eller andra forum för elevinflytande. Våra elever ges också möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten via enkäter och deras svar används aktivt i huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete. Medborgare ges möjlighet att vara delaktiga genom digitala kanaler och sociala medier. Vi ska vidareutveckla vår närvaro i digitala kanaler och sociala medier. De förtroendevalda i Huddinge ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Barn- och utbildningsförvaltningens nämnder har sedan en tid tillbaka haft en digital nämndhantering, det vill säga att ledamöter och ersättare inte har fått några pappershandlingar utan hämtat kallelser och handlingar som publicerats på Huddinge kommuns hemsida. Sedan hösten använder utbildningsnämnderna appen Meetings vilket innebär att alla handlingar inför beredande möten och sammanträden direkt görs tillgängliga i appen via Huddinge kommuns ärende- och dokumenthanteringssystem. 1 Gymnasiebehovet Trender och kunskap om Storstockholms gymnasieregion, KSL Kommunerna i Stockholms län 6 VERKSAMHETSPLAN 2017
Ökad jämlikhet Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Barn och utbildningsförvaltningen bryter ner resultat där det är möjligt och relevant utifrån ett köns- och områdesperspektiv för att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor. Kommunen erbjuder en utbildning i jämlikhet för att öka kompetensen inom området. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att alla barn och elever ska bemötas likvärdigt. Alla förskolor och skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd är utgångspunkt i arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Alla medarbetare har en viktig roll i arbetet att nå kommunens vision genom att bemöta invånare och brukare på ett professionellt och vänligt sätt. Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. På huddinge.se finns det möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. Ett arbete med att ytterligare systematisera arbetet med att ta tillvara inkommande synpunkter, förslag och klagomål i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete pågår. Under 2017 fortsätter arbetet med att finjustera och säkerställa serviceperspektivet på kommunens webbplats. Ökad valfrihet Valfrihet med kvalitet ska vara ledord i den kommunala verksamheten. Både som beställare och som utförare harkommunen ett ansvar för att verksamheten håller den kvalitet som medborgarna har rätt till. Kommunen avslutar sina avtal med de utförare som inte lever upp till de krav som är formulerade. För att ge möjlighet till jämförelser med andra kommuner i länet deltar Huddinge kommun i Stockholms läns gemensamma enkätundersökning bland elever i årskurs 2 på de nationella gymnasieprogrammen och inom vuxenutbildningens olika utbildningar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete i skolor bidrar barnoch utbildningsförvaltningen till valfrihet med kvalitet. Andelen hos annan utförare av de elever som är folkbokförda i Huddinge kommun 2013 2014 Gymnasieelever (%) 59 61 65 Fördelningen av elever i våra egna kommunala gymnasieskolor Gymnasieelever från 2013 2014 andra kommuner (%) 49 52 56 - Utveckla rutinerna kring bemötandefrågor. 7
Utbildning med hög kvalitet Fler elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år. För att lyckas med detta behöver tidiga insatser prioriteras och ett medvetet arbete för att säkra likvärdigheten mellan och inom förskolor och skolor ske. Det är kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning som utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Barn- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att öka likvärdigheten mellan kommunens olika förskolor och skolor och erbjuda utbildning med hög kvalitet för alla barn och elever i Huddinge. Den senaste tiden har många nya invånare flyttat in till Huddinge. Detta ställer höga krav på undervisningen så att alla elever får det stöd och den stimulans som de behöver. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har vi identifierat tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden gör vi riktade insatser för att våra barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från våra verksamheter, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det gör vi bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar och ett annat är Pedagog Huddinge, som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna samarbetar vi med högskolor och universitet. Vi uppnår en utbildning med hög kvalitet genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor och skolor som upplevs befinna sig i en sämre situation inom de olika kvalitetsområdena. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat systematiskt kvalitetsarbete där elevernas kunskapsresultat och upplevelse av sin utbildning ligger till grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling. De nationella målen beskrivs i skollagen, förordningarna och läroplanerna. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att tydliggöra hur de statliga och de kommunala målen hör ihop. Därför redovisas nedan en översikt hur Gymnasienämndens mål sorteras under rubriker i läroplanerna: Normer och värden Alla elever ska vara trygga Kunskaper Elever på de nationella gymnasieprogrammen uppnår gymnasieexamen Fler behöriga till högskola Elever på introduktionsprogrammen uppnår utbildningens mål Elever i gymnasiesärskolan uppnår utbildningens mål Studerande inom vuxenutbildningen uppnår målen för vald utbildning Elever är nöjda med undervisningen Elevernas ansvar och inflytande Elever har inflytande över utbildningen Förbättrade kunskapsresultat Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrade kunskapsresultat Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande behöver vi skapa goda lärmiljöer. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi behöver ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö bör utformas. Alla barn och elever ska mötas av höga förväntningar i förskola och skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare. Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen anger tydligt vad som förväntas av pedagoger och skolledare som arbetar i Huddinge. Den anger även hur en stödjande lärmiljö ska vara för att våra barn och elever ska få möjlighet att utvecklas maximalt. Syftet med den pedagogiska plattformen är att bidra till att alla barn och elever i Huddinges förskolor 8 VERKSAMHETSPLAN 2017
och skolor har en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Den pedagogiska plattformen i sin helhet ligger som bilaga. Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat och barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp är synliga som ansvarstagare. Under den senaste treårsperioden har ett implementeringsarbete kring den pedagogiska plattformen skett. Detta har främst syftat till att göra plattformen känd bland personalen i kommunens förskolor och skolor. Detta arbete kommer att fortsätta en bit in på 2017 men under året förväntar vi oss även att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas arbete. Vi menar att den pedagogiska plattformen är integrerad när rektorer, förskolechefer och pedagoger har en samsyn kring uppdraget och kan beskriva hur och varför man arbetar utifrån plattformens kännetecken och vilka resultat det ger. Verksamheten ska genomsyras av innehållet i den pedagogiska plattformen. - Systematiskt och målmedvetet arbeta för att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas vardagliga arbete. Språkutveckling Språket är en del av vår identitet och vi behöver språket för att kunna tänka och kommunicera och det ger oss möjligheter att inhämta kunskaper och förståelser inom olika områden. Alla lärare har uppdraget att stötta elevernas utveckling mot ett rikt och nyanserat språk och ett utvecklat ämnesspråk i alla ämnen. All undervisning ska var språk- och kunskapsutvecklande. För att stärka likvärdigheten i undervisningen inom alla skolformer och ge alla barn och elever en chans att utveckla sin språkliga förmåga tar vi fram en språkplan för Huddinges skolverksamhet. Genom goda kunskaper i sitt modersmål förbättras elevers möjlighet att lära sig svenska och andra språk. Elevernas tillgång till modersmål och studiehandledning behöver utvecklas. Huddinge ska ligga i framkant kring hur fler elever kan få tillgång till modersmålsundervisning med hjälp av digitala verktyg och distansundervisning. Förvaltningen ingår därför i ett KSL samarbete kring nyanlända elevers undervisning som innefattar en metod- och kompetensutveckling kring fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmålet. Andel elever (%) med lägst betyget E i åk 3 2 - Svenska Svenska 1 Totalt 96,0 95,7 Flickor 98,1 97,8 Pojkar 93,7 94,1 Svenska 2 Totalt 93,3 93,5 Flickor 94,0 93,7 Pojkar 92,5 93,4 Svenska 3 Totalt 89,5 91,3 Flickor 93,4 91,6 Pojkar 85,1 89,2 Andel elever (%) med minst betyget E i åk 3 3 - Svenska som andraspråk SAS 1 SAS 1 Totalt 93,5 94,8 Flickor 92,5 97,1 Pojkar 94,7 91,5 SAS 2 Totalt 90,9 91,5 Flickor 94,2 93,7 Pojkar 86,5 88,1 SAS 3 Totalt 84,8 84 Flickor 88,0 86.6 Pojkar 80,0 79,5 - Förvaltningen åtar sig att ta fram en verksamhetsövergripande språkplan. - En utredning ska ske, avseende modersmålsenhetens organisation och arbete med modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för grundskole- och gymnasieelever. - De gemensamma åtaganden som är beslutade, till följd av skolinspektionens inspektion hösten, ska fullföljas så att eleverna får den studiehandledning på modersmålet som de behöver. Matematikutveckling Matematiken är fortsatt en begränsande faktor för elevers möjlighet att nå en gymnasieexamen. En resultatförbättring kan urskiljas där man har gett förutsättningar för ett strukturerat kollegialt lärande mellan skolans matematiklärare. Det är därför av särskild vikt att alla skolor skapar förutsättningar för ett strukturerat kollegialt lärande så att ett arbete i matematiklyftets anda/metodik kan bedrivas. Arbetet med matematikutveckling fortsätter också genom att stärka och utveckla nätverksarbetet mellan de olika skolornas lärare. För att ge eleverna en helhetssyn och därmed skapa motivation eftersträvas en infärgning av matematiken till programmets karaktär/praktik. 2 Siffror hämtade från LIS. 3 Siffror hämtade från LIS. 9
Andel elever (%) med lägst betyget E i åk 3 4 - Matematik Matematik 1a Totalt 83,1 89,8 Flickor 72,5 81,8 Pojkar 90,3 95,3 Matematik 1b Totalt 95,5 94,8 Flickor 94,0 95,6 Pojkar 97,8 93,7 Matematik 1c Totalt 98,3 99,1 Flickor 98,2 97,8 Pojkar 98,4 100 - Matematiklärarnätverket mellan skolorna bibehålls och utvecklas. IT i undervisningen Tillgången till digitala verktyg är god på enheterna i enlighet med nämndens beslutade e-strategi. Variationen mellan lärare bedöms alltjämt vara stor när det gäller hur verktygen används i den pedagogiska verksamheten. Självvärdering som gjorts via SKLs verktyg LIKA, pekar på vikten av att utvecklingen drivs via ett engagerat ledarskap, adekvat kompetensutveckling och att handlingsplaner kontinuerligt upprättas och utvecklas. För det fortsatta arbetet är det viktigt att fokusera på de digitala resurserna möjligheter att stödja formativ bedömning och en utveckling via kollegialt lärande. Arbetet med IT i undervisningen är på väg in i en ny fas i och med att nationella strategier för digitaliseringen håller på att tas fram. Skolverket har lämnat in två förslag till regeringen som syftar till att alla elever ska få en mer likvärdig möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Den verksamhetsövergripande e-strategin, för barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge som ska omarbetas och vara klar i början på 2017, behöver vara i samklang med de nationella förslagen. - Förvaltningen åtar sig att arbeta med att implementera den reviderade e-strategin 2017-2020. - Skolorna arbetar för en bättre likvärdighet i tillgången till och användandet av digitala verktyg i undervisningen. Eleverna på gymnasieskolans nationella program uppnår gymnasieexamen Gymnasieskolorna har ett övergripande mål att fler elever ska uppnå gymnasieexamen. I detta arbete läggs särskilt fokus på att systematiskt arbeta för att säkerställa att eleverna uppnår lägst godkända betyg i matematik, engelska, svenska/svenska som andra språk i förhållande till examenskraven, att alla klarar sitt examensarbete samt att alla lärare har en helhetssyn på elevernas studier så att en examen kan uppnås. För att uppnå förbättrade resultat läggs stort fokus på undervisningens kvalitet såsom ledarskapet i klassrummet, positivt bemötande, variation i undervisningen, arbetsron, formativt synsätt, elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och anpassningen av undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Den pedagogiska plattformen ska integreras i verksamheten. En effektiv tidsanvändning eftersträvas och ett arbete för ökad elevnärvaro genomförs. Prognoser på individ- och gruppnivå ska göras. Analys av resultat i förhållande till prognos samt riktade tidiga insatser utifrån prognoser och redan uppnådda resultat ska genomföras. Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver och särbegåvade och högpresterande elever ska få tillfälle till utveckling och stimulans. Arbete med likvärdig bedömning och betygsättning ska fortsätta så att en samsyn utvecklas bland lärarna. Samarbete mellan karaktärsämneslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen främjas för att skapa infärgning och helhet i elevernas utbildning, vilket kan bidra till ökad motivation. En medvetenhet kring elevernas studiesociala miljö skapas och insatser görs för att förbättra den genom att exempelvis verka för studiegrupper så att alla har en studiekompis att studera tillsammans med. Skolan leds genom ett undervisningsnära ledarskap. Andel elever (%) med gymnasieexamen som andel av alla elever, åk 3 nationella program enligt GY11 5 Totalt 72,0 73 Flickor 74,9 73,5 Pojkar 68,9 72,5 Högskoleförberedande program, totalt 75,4 76,3 Flickor 80,9 76,9 Pojkar 68,6 73,7 Yrkesprogram, totalt 59,1 66,3 Flickor 42,9 61,1 4 Siffror hämtade från LIS. 5 Siffror hämtade från LIS. 10 VERKSAMHETSPLAN 2017
Pojkar 69,8 69,6 Andel elever (%) med gymnasieexamen som andel av elever med avgångsbetyg 6, åk 3 nationella program enligt GY11 7 8 Gymnasieexamen, totalt 83,1 82 Ranking i länet 16/23 - Högskoleförberedande program 84,1 82,9 Ranking I länet 16/22 - Yrkesprogram 78,6 79 Ranking I länet 12/19 - Genomsnittligt betygspoäng, elever med gymnasieexamen 9 10 Gymnasieexamen 14,1 14,4 Högskoleförberedande examen 14,3 14,7 Yrkesexamen 13,0 13,3 - Förbättrad uppföljning av elevernas individuella studieplaner. Prognoser på individ- och gruppnivå. Riktade tidiga insatser utifrån prognoser. Analys av resultat i förhållande till prognos och insatser. - Ett arbete för ökad elevnärvaro. Fler behöriga till högskola Ett tydligt fokus på kunskap och resultatförbättringar ska finnas i Huddinges gymnasieskolor så att fler får gymnasieexamen, att genomströmningen ökar så att fler elever klarar sin gymnasieexamen på tre år och andelen behöriga till högskola ökar. För att få fler unga att börja läsa på akademisk nivå eftersträvas en närmare samverkan med universitet/högskola. Ett led i detta är ett, för de högskoleförberedande programmen, gemensamt gymnasieråd som genom en representation från högskola/universitet skapar goda förutsättningar till samverkan och samarbete. Förvaltningen är även engagerad i kommunens högskoleråd, som utgör en länk mellan kommunen och högskola/universitet 6 Gruppen elever med avgångsbetyg omfattar elever med gymnasieexamen samt elever med studiebevis om minst 2500 poäng. 7 Siffror hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket redovisar inte resultat uppdelade på kön. 8 Preliminära siffror hämtade från LIS. Nationell statistik för läsåret / publiceras i SIRIS december. 9 Siffror hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket redovisar inte resultat uppdelade på kön 10 Siffror hämtade från LIS Andel elever (%) med grundläggande högskolebehörighet som andel av elever med avgångsbetyg, nationella program enligt GY11. 11 12 Gymnasieexamen, totalt 76,4 71,5 Examen, högskoleförberedande program 84,1 82,9 Examen, yrkesprogram 40,5 35,7 - Ett fördjupat samarbete med akademierna i Flemingsberg. Elever på introduktionsprogram når utbildningens mål Alla fyra gymnasieskolorna har introduktionsprogram. En skola erbjuder alla fem introduktionsprogram, medan de tre andra har språkintroduktionsprogrammet. Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till utbildning eller arbete. - Utbildningsvägar för de nyanlända eleverna ska utvecklas. Elever inom gymnasiesärskolan når utbildningens mål Arbetet enligt den nya läroplanen för gymnasiesärskolan (GYS 13) fortsätter, med ett tydligt fokus på elevernas lärande. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för arbete, yrkesliv och sysselsättning har samarbetet mellan representanter från arbetsförmedling, socialtjänst (LSS), Försäkringskassa, BUF/gymnasieavdelningen och lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolorna fördjupats. Detta arbete förväntas leda till att övergången gymnasiesärskola/arbete alternativt sysselsättning sker på ett enkelt sätt. En annan viktig och avgörande övergång för elevgruppen är övergången mellan grund- och gymnasiesärskola. För att den ska bli korrekt och effektiv är ett nära samarbete mellan grund- och gymnasieavdelningarna nödvändigt. 11 Siffror hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket redovisar inte resultat uppdelade på kön. 12 Preliminära siffror hämtade från LIS. 11
- Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. Studerande inom vuxenutbildningen når målen för vald utbildning Vuxenutbildningen är viktig i det livslånga lärandet. SFIundervisningen är från och med den 1 juli ingen egen skolform utan en del i den kommunala vuxenutbildningen. I Huddinge är SFI-undervisningen liksom den gymnasiala vuxenutbildningen upphandlad, med flera utförare. Att säkerställa kvaliteten hos utbildningsanordnarna gällande bland annat studie-och yrkesvägledning, individuella studieplaner, undervisning samt bedömning och betygsättning är av särskild vikt. Under hösten kommer riksdagen att fatta beslut gällande proposition /17:5 Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux. För enskilda individer kommer förslagen i denna proposition att innebära en förstärkt rätt till utbildning inom komvux på gymnasial nivå vilket ger den studerande möjlighet att även uppnå den särskilda behörigheten till högre utbildning. VuxHuddinge kommer att behöva anpassa sin organisation och utbildning till den utvidgade rättigheten till behörighetsgivande utbildning. Enligt propositionen kommer staten att ersätta kommunerna fullt ut för kostnaderna enligt den s.k. kommunala finansieringsprincipen. Andel (%) betyg på GrundVux med betyget E eller högre 13, klassrumsundervisning Period 1 14 Period 2 15 Period 1 Period 2 Svenska som andraspråk Totalt 100 95 91 - Kvinnor 100 97 92 - Män 100 90 85 - Engelska Totalt 94 90 86 - Kvinnor 93 88 85 - Män 96 96 91 - Matematik Totalt 100 95 100 - Kvinnor 100 95 100 - Män 100 100 100 - Andel betyg (%) på GyVux med betyget E eller högre 16 Period 1 17 Period 2 18 Period 1 Period 2 Klassrumsundervisning Totalt 85 62 79 - Kvinnor 87 62 78 - Män 81 61 81 - Distansundervisning Totalt 51 53 71 - Kvinnor 58 57 75 - Män 40 46 63 - Yrkesvux Totalt 92 91 89 - Kvinnor 93 93 92 - Män 90 85 78 - Lärlingsutbildning för vuxna Totalt 98 100 98 - Kvinnor 98 100 98 - Män 100 100 100 - Andel (%) godkända betyg på SFI, D - kursen 19 Period 1 Period 2 Period 1 20 21 Period 2 Totalt 97 97 89 - - Anpassa verksamheten till nya statliga direktiv. - Förbereda inför kommande sfi-upphandling. - Undersöka möjligheter till samarbete och samverkan med gymnasieskolans yrkesprogram för framtagande av nya utbildningsvägar, med särskilt fokus på nyanlända. Alla elever ska vara trygga Alla elever ska ha en bra arbetsmiljö och mötas av ett förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor. Andelen elever som känner att de har minst en vuxen på skolan som de känner förtroende för ska öka. Trygghet, trivsel, arbetsro och ordning är avgörande för elevernas utveckling och lärande. Varje skola ska aktivt arbeta enligt de riktlinjer som finns gällande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och redogöra för sitt arbete i samband med delårsrapport 1. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionspro- 13 Vuxenutbildningens egna resultat. 14 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 15 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 16 Vuxenutbildningens egna resultat. 17 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 18 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 19 Vuxenutbildningens egna statistik. 20 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 21 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 12 VERKSAMHETSPLAN 2017
grammen, trygghet och trivsel 22 Totalt (Flickor/Pojkar) Åk 2 Jag känner mig trygg på min skola 91 (91/93) Åk 2 89 (87/91) Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, trygghet och trivsel 23 Jag behandlas bra av mina lärare Grundvux Grundvux Intro 71 (80/64) Gyvux Intro - - Gyvux 85-73 - Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, inflytande 24 Totalt (Flickor/Pojkar) Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna Andel nöjda elever (%) - vuxenutbildningen, inflytande 25 Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen Åk 2 39 (37/42) Grundvux 2014 Åk 2 38 (35/40) Grundvux Intro 63 (70/60) Gyvux 2014 Intro - - Gyvux 74-55 - Jag behandlas bra av andra studerande 78-60 - Andel nöjda elever (%) SFI, inflytande SFI SFI Andel nöjda elever (%) SFI, trygghet och trivsel SFI SFI Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen 71 - Jag behandlas bra av mina lärare Jag behandlas bra av andra studerande 95-92 - Alla elever har inflytande över utbildningen Elever ska ges inflytande över utbildningen och detta sker på många olika sätt. Eleverna ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Genom den årliga KSL-enkäten i gymnasieskola och vuxenutbildning ges eleverna möjlighet att lämna sina synpunkter på utbildningen. Varje lärare ansvarar för att återkoppla och resonera kring resultaten tillsammans med eleverna för att hitta utvecklingsmöjligheter. Arbetet sammanställs i Klassens kvalitetsrapport eller på annat sätt i exempelvis fokusgrupper. Eleverna ska ges möjlighet att på olika sätt ge feedback på undervisningen, exempelvis genom kursutvärderingar, och undervisningen ska anpassas därefter. 22 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 23 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. Eleverna är nöjda med undervisningen En undervisning av god kvalitet motiverar eleverna att lära sig mer. Undervisningen anpassas efter elevernas behov och eleverna får kontinuerlig återkoppling kring sitt lärande. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, lärandet 26 Totalt (Flickor/Pojkar) Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till Åk 2 49 (51/49) 45 (39/53) Åk 2 50 (49/51) 50 (41/58) Intro 66 (76/61) 67 (78/61) Intro Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, lärandet 27 24 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 25 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 26 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 27 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. - - - - 13
Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera Grund vux Grund vux Gy vux Gyvux 83-60 - Andel nöjda elever (%) SFI, helhetsomdöme SFI SFI Jag kan rekommendera min skola till andra 85 - elever 32 Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov 81-57 - Andel nöjda elever (%) SFI, lärandet SFI Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera 28 Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter och prov Fler nöjda med skola Trivsel och trygghet är en viktig faktor för hur nöjd man är med sin skola. Varje skola ska arbeta efter en plan för diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Ett professionellt bemötande, undervisningens kvalitet och hög måluppfyllelse är andra viktiga faktorer för den upplevda nöjdheten. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, helhetsomdöme 30 Totalt (Flickor/Pojkar) Åk 2 Åk2 Intro Jag kan rekommendera min gymnasie- 68 68 64 (63/75) (65/71) (73/57) skola till andra elever Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, helhetsomdöme 31 Grundvux Jag kan rekommendera min skola till andra elever Grundvux Gyvux SFI 95 - - 29 - Intro - - Gyvux 75-60 - Resurscentrum för nyanlända, RCN Resurscentrum för nyanländas uppdrag är att arbeta med mottagandet av nyanlända elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Fokus ligger på barns och elevers lärande. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända och medverkar i enheternas kartläggning av elevernas kunskaper. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning av personal i frågor gällande detta. - En handlingsplan, enligt de nya allmänna råden, tas fram för mottagandet av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola. Aktivitetsansvaret En ny lagstiftning trädde ikraft den 1 januari gällande aktivitetsansvaret. Av lagtexten framgår att hemkommun löpande under året ska hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta, d.v.s. de som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Hemkommunen har uppgiften att erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder som i första hand syftar till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. Skolverket kom med nya allmänna råd för arbete med aktivitetsansvaret den 1 januari och kommunens arbete behöver utvecklas i enlighet med dessa. - Översyn av handlingsplan för arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret. 28 Påståendet formuleras som Mina lärare gör så att jag vill lära mig mer i enkäten riktad till SFI-studerande. 29 Inget motsvarande påstående finns i enkäten riktad till SFI-studerande. 30 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 31 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. 32 Påståendet formuleras som Jag är nöjd och kan rekommendera min skola till andra elever i enkäten riktad till SFI-studerande. 14 VERKSAMHETSPLAN 2017
Översyn av programutbud Gymnasienämnden ska fortsätta att arbeta aktivt för att utveckla kvaliteten i programutbudet. Kommunen ska fortsätta etablera lärlingsutbildningar. - En översyn av kommunens utbud av yrkesprogram kommer att ske inför 2018 års antagningsomgång. 15
Fler i jobb Fler arbetstillfällen Särskilt prioriterat 2017 är insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar bland annat genom satsningen 100 Huddinge jobb och genom att erbjuda feriepraktikplatser och lärlingsutbildningar. Samverkan mellan kommunen, akademierna och näringslivet ska utvecklas. Förvaltningens arbete med Ung företagsamhet ska också fortsätta att utvecklas och kopplingen mellan gymnasiet, arbetsmarknaden och högskolan ska stärkas. Andel elever nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, utbildningsval och framtida arbetsliv 33 Totalt (Flickor/Pojkar) Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsare, studiebesök eller praktik Åk 2 45 (41/50) 38 (38/40) Åk 2 44 (36/52) 42 (37/47) Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, utbildningsval och framtida arbetsliv 34 Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått Jag har bra kontakt med arbetslivet genom mina studier Grundvux Andel nöjda elever (%) SFI, utbildningsval och framtida arbetsliv SFI Jag är nöjd med den studie- och yrkesvägledning jag fått Intro 60 (69/54) 46 (57/37) Gyvux 84 62-69 35 SFI 64 - - Förvaltningen åtar sig att utveckla samarbetet mellan BUF och KSF för att stödja arbetet med entreprenörskap. 33 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 34 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. 35 Data finns endast för YrkesVux Implementering av riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i Huddinge kommun Riktlinjer för studie- och yrkesvägledning är beslutade i såväl grundskolenämnd som gymnasienämnd. En implementeringsplan har tagits fram som innebär att rektor för varje grundskola, gymnasieskola och för vuxenutbildningen har valt ut tre representanter (en skolledare, en studieoch yrkesvägledare och en lärare) som ska vara de personer, som under rektors ledning, genomför implementeringen på skolan. Som ett led i implementeringsprocessen genomfördes en gemensam konferens, i april, följt av en utbildning, läsåret 15-16, med fokus på Skola-Arbetsliv i samarbete med skolverket och Mälardalens högskola. Nu fortsätter implementeringsarbetet ute på skolorna. - Att fortsätta implementeringen av riktlinjerna på respektive skola. Feriepraktik Feriepraktiken var som tidigare indelad i tre sommarperioder. Gensvaret från arbetsplatser, handledare och från ungdomarna själva har varit stort. Inför 2017 är ambitionen att hålla minst samma totalvolym som. För 2017 prioriteras planering av upplägget, det administrativa arbetet samt marknadsföring och information om feriepraktiken. Utvärdering och uppföljning är också tydliga arbetsfokus. Marknadsföringen kan förbättras för att på bästa sätt nå de unga, liksom den administrativa hanteringen av ansökningarna. Vi vill också säkra att informationen går fram till rätt grupp, d.v.s. till de ungdomar som verkligen vill ansöka om feriepraktik. Information ges exempelvis via studieoch yrkesvägledare, annonsering och på kommunens hemsida, huddinge.se. Liksom tidigare sker tidrapportering inom feriepraktiken som på vilken arbetsplats som helst. Vidare utfärdas tjänstgöringsintyg av handläggare på BUF med utgångspunkt i synpunkter direkt från arbetsplatserna. Utifrån ett områdesperspektiv planeras också en fortsatt satsning på projekteten Tillsammans för Vårby och Tillsammans för Flemingsberg samt nytt för i år liknande projekt för Skogås. Utvecklingsåtagande - Kommunen ska utreda konceptet Tillsammans för Skogås i avsikt att etablera detta som feriepraktik under 2017. 16 VERKSAMHETSPLAN 2017
Fler yrkeshögskoleutbildningar Inom Vux Huddinge har en heltidsanställd projektledare under gjort kartläggningsarbete och omvärldsanalyser inför ansökan om nya Yh- utbildningar. Arbetet har genomförts i samarbete med kommunens näringslivsenhet, lokala företagare och olika branschorganisationer. Ett gediget arbete som resulterat i att sex utbildningsansökningar sänts in till Yh-myndigheten i september. Besked om beviljande/avslag ges av myndigheten i januari 2017. - Under förutsättning att de inskickade ansökningarna beviljas påbörjas i januari ett arbete för att starta utbildningar i augusti. Samarbete med akademierna i Flemingsberg Ett samarbete har påbörjats med akademierna i Flemingsberg dels genom det gymnasieråd som har funnits sedan ett år tillbaka men också genom de kontakter som har tagits i samband med planeringen inför ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg. Under 2017 eftersträvas ett nära samarbete och samverkan med de högskolor som finns i området. Övningsskolor Barn och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat samarbete med de lärosäten i länet som bedriver lärarutbildning och tar emot ett stort antal lärarstudenter i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen (VFU). Att ta emot lärarstudenter är en viktig del i vårt skolutvecklingsarbete och av stor betydelse för rekryteringen av lärare. Sedan ingår Huddinge i ett femårigt projekt tillsammans med Södertörns högskola. Syftet med projektet är att skapa en lärarutbildning med tydligare fokus på professionsutveckling och att förbättra de blivande lärarnas undervisningsförmåga. För våra lärare innebär deltagandet i projektet att man får en stärkt handledarkompetens som kan bidra till att utveckla och stärka den egna undervisningsförmågan. Genom ökade kontakter med högskolans lärare får man också tillgång till aktuell forskning inom skolområdet. Två gymnasieskolor ingår i projektet. Under 2017 kommer projektet att fokusera på att utveckla och stärka de samarbetsformer som byggts upp mellan handledare och kurslärare från högskolan för att bidra till en ökad professionskunskap och en bättre undervisningsförmåga hos studenterna. En annan prioriterad fråga är att utveckla former inom projektet för att studenterna ska få möjlighet att anpassa inriktningen på sina examensarbeten till kommunens verksamhet och utvecklingsområden. God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Skola har ett stort ansvar i att bidra till att fler unga upplever god hälsa. Det görs bland annat genom att erbjuda god och näringsriktig mat inom alla de verksamheter där måltider serveras. Kostenheten inom barn- och utbildningsförvaltningen har som uppdrag att utifrån livsmedelsverkets rekommendationer och aktuell forskning inom området ta fram menyförslag till våra förskolor och skolor med god och näringsriktig kost. Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för våra livsvanor senare i livet. Enligt gymnasieskolans läroplan ska våra gymnasieelever få kunskap om förutsättningarna för en god hälsa i den ordinarie undervisningen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar en medvetenhet kring sin egen personliga hälsa. De ska ha en möjlighet att utveckla en förmåga att använda olika typer av rörelseaktiviteter och utemiljöer samt naturen som en källa till välbefinnande. Skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har pekats ut som en orsak till stress och oro och är därför något vi behöver ta på stort allvar. Barn- och utbildningsförvaltningen deltar, tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen, i kommunens övergripande samarbete Samkraft. Utöver detta bör ett närmare samarbete etableras mellan skola och socialtjänst för att förbättra arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Särskilt ska tidiga insatser prioriteras som leder till ökade möjligheter för individen att styra sitt eget liv och skapa sin egen framtid samtidigt som de på lång sikt leder till minskade kostnader. Samkrafts gymnasieteam fortsätter sitt aktiva arbete under kommande år. Teamet har för nästa år ansökt om medel hos Samkrafts styrgrupp för projektet Närvaro-Frånvaro. - Under förutsättning att medel beviljas, till projektet Närvaro-Frånvaro, kommer frånvarosituationen på gymnasieskolorna att kartläggas för att i ett nästa steg ta fram en gemensam handlingsplan för att öka närvaron bland eleverna. 17