GN-2017/ Verksamhetsplan 2018 för gymnasienämnden

Transkript

1 GN-/ Verksamhetsplan 2018 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gymnasieavdelningen OKTOBER 2018

2 Innehåll Huddinges vision och mål... 3 Ansvarsområde... 3 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län... 4 Nämndens mål och resultat... 5 Bra att leva och bo... 6 Utbildning med hög kvalitet... 8 Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Systematisk kvalitetsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Plan för intern kontroll Nämndens internkontrollarbete Riskreducerande åtgärder Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Systematiska kontroller Plan för uppföljning och insyn Uppföljning Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation Källförteckning... 37

3 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagarna och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för: gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, och utbildning i svenska för invandrare Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter, som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen, som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bland annat att handlägga frågor, som ska handläggas av kommunen enligt kap. Skollagen. Inom ramen för de uppgifter Gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad, men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. Skollagen. GYMNASIENÄMNDEN I 3

4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att sträva mot visionen kräver engagemang och uthållighet från medarbetare och verksamheter. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppfylla kommunens vision En utbildning med hög kvalitet är avgörande för upplevelsen av hur attraktivt Huddinge är, både för boende och för de som finns i våra verksamheter. Att kommunen har en god måluppfyllelse är en förutsättning för att nå visionen. Barn- och utbildningsförvaltningen bidrar till visionsarbetet genom att arbeta för en utbildning av hög kvalitet som baserar sig på forskning och beprövad erfarenhet, oavsett skolform eller var i kommunen en person bor. I förvaltningens pedagogiska plattform tydliggörs vad varje barn och elev ska möta i verksamheten varje dag oavsett skolform. Plattformen anger också vilken pedagogisk miljö som ska råda. Omtanke om alla barn och elever, mångfald i bred bemärkelse, mod att ha höga förväntningar och driv att kraftfullt föra utvecklingen framåt kommer tydligt till utryck i den pedagogiska plattformen. Efter några års implementeringsarbete kan nu den pedagogiska plattformen kommuniceras utåt i större utsträckning än tidigare vilket kommer att bidra positivt till Huddinges varumärke. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för att sprida goda exempel och allt arbete ska vara synligt för andra. Därför skapas förutsättningar för medarbetare att dela med sig av sina erfarenheter till kollegor, invånare och andra kommuner, bland annat genom att delta vid olika mässor och via pedagoghuddinge.se. Huddinge är unikt med den avsevärda koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som finns genom högskolor, universitet och forskning. Detta tas tillvara på genom ett nära samarbete med högskolor och universitet. Huddinge är en expansiv kommun med en hög utvecklingstakt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att planeringen av förskolor och skolor ska ligga i fas med kommunens prognostiserade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Målet är att fler ska få sitt förstahandsval tillgodosett. 4 I VERKSAMHETSPLAN 2018

5 Nämndens mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål ska vara vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. För vart och ett av de övergripande och strategiska målen har kommunfullmäktige tydliggjort vad som särskilt ska prioriteras Fokus under kommande år ska ligga på att säkerställa resurser till kärnverksamheten och utvecklingsåtaganden som frigör resurser ska prioriteras. Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra basuppdraget. Planen för att säkra den långsiktiga finansieringen sätter ramen för kommunens skuldsättning. Tydliga steg ska tas under 2018 för att ge fristående aktörer möjligheter att utveckla våra skattefinansierade verksamheter. Nämndens tolkning av målen Nämnden har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål, delmål och särskilda prioriteringar och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Utbildning med hög kvalitet är barn- och utbildningsförvaltningens viktigaste målsättning. Detta övergripande mål är centralt i barn- och utbildningsförvaltningens arbete för att uppnå kommunens vision och ett hållbart Huddinge För att tillförsäkra en likvärdig utbildning i hela kommunen arbetar samtliga skolformer utifrån en gemensam pedagogisk plattform, vilken grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Därutöver arbetar alla skolformer med pedagogiska fokusområden. Huddinge ska vara en bra kommun att leva och bo i, där den fysiska skolmiljön ger goda förutsättningar för en stödjande lärmiljö. Fler barn och elever i Huddinge ska också få sitt förstahandsval till förskola och skola. Det är viktigt att barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med andra förvaltningar i kommunen så att planeringsprocessen för nya utbildningslokaler sker i takt med befolkningsökningen och parallellt med bostadsbyggandet. Nämnden arbetar även för kommunens övriga övergripande mål. Detta görs dels genom riktade insatser men även genom läroplansuppdraget omfattas flera av målen i den kommunala målbilden. För att säkra att barn- och utbildningsförvaltningen lever upp till målen i nationella och kommunala styrdokument arbetar verksamheterna med ett systematiskt kvalitetsarbete både på verksamhetsnivå och på nämndnivå. Nämnden har systematiskt gått igenom kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och ingår i nämndens ansvarsområde. Följande mål ur Mål och budget 2018 kommer nämnden inte att skriva om: Bra att leva och bo Ökad bostadsbyggande Förbättrad infrastruktur Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Successivt minskat skatteuttag Fler i jobb Fler och växande företag Fler i egen försörjning God omsorg för individen Fler upplever god vård och omsorg Ekosystem i balans God vattenstatus i sjöar och vattendrag Bibehållen biologisk mångfald och förbättrade möjligheter för friluftsliv. GYMNASIENÄMNDEN I 5

6 Bra att leva och bo Utbyggd samhällsservice i takt med bostadsbyggandet Särskilt prioriterat 2018: Kostnadsutvecklingen för lokaler för offentligt finansierad service ska dämpas samtidigt som lokaler ska byggas ut i takt med bostadsbyggandet. Andelen folkbokförda elever (%) på nationella program som fått sitt förstahandsval Gymnasieelever Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Nya bostadsprojekt ska tillkomma i Spårvägs syds influensområde, det vill säga Flemingsberg, Glömsta, Lovieseberg, Vårby, Kungens kurva/segeltorg och centrala Huddinge. Service behöver utvecklas i takt med befolkningsutvecklingen. Av Storsthlms (tidigare KSL) 2 rapport, om det framtida gymnasiebehovet, framgår att antalet gymnasieelever i länet kommer att öka med elever fram till Om eleverna väljer som idag kommer den största volymökningen ske inom de högskoleförberedande programmen. En elevs möjlighet att antas på det nationella program och på den skola som valts i första hand är avhängigt av elevens meritvärde från grundskolan. Ökande elevkullar i gymnasieåldern ger ökad konkurrens till utbildningsplatser på de skolor som av eleverna anses attraktiva. Den gemensamma gymnasieregionen skapar förutsättningar för att fler gymnasieelever ska kunna få sitt förstahandsval. En adekvat studie- och yrkesvägledning som leder fram till välgenomtänkta och välgrundade val kan också bidra till att fler antas på sitt förstahandsval. För att möta det framtida behov av utbildningsplatser i länet planeras det för ny kommunal gymnasieskola i Flemingsberg med nära tillgång till kommunikationer och i nära samverkan med akademierna och det omgivande näringslivet. Den nya kommunala gymnasieskolan startar hösten 2019 i Campus Flemingsberg i byggnaden NEO, Medicinaren 25. Under 2018 kommer lokalerna, som 1 Kommunala och fristående skolor i hela länet 2 Gymnasiebehovet Trender och kunskap om Storstockholms gymnasieregion, KSL Kommunerna i Stockholms län kommer att hyras, att färdigställas och rekrytering av personal att påbörjas. Fullt utbyggd kommer det finnas plats för 500 elever. Fokus för skolan kommer att vara Life science och skolan bygger på ett nära samarbete med närliggande akademier och sjukhus. Skolan kommer att erbjuda naturvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet teknikprogrammet samt ett fjärde tekniskt år. Utvecklingsåtaganden - Fortsatt planering och färdigställande av den nya gymnasieskolan i Campus Flemingsberg inför start hösten Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor ska möta respekt för sin person och sitt arbete i en miljö som ger trygghet och lust att lära. Alla skolor och förskolor arbetar aktivt med att säkra och främja barns och elevers trivsel och trygghet. I den pedagogiska plattformen lyfts den sociala lärmiljön som en viktig faktor för barns och elevers trygghet och trivsel, vilket är en förutsättning för utveckling och lärande. Mer om detta finns att läsa under det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet. Ökad delaktighet Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga med utgångspunkt från Handbok för delaktighet. Kommunens närvaro i sociala medier och andra digitala kanaler är viktig. Elevernas inflytande ska vara ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen och i basuppdraget ingår att ge möjligheter för elevskyddsombud, elevråd eller andra forum för elevinflytande. Våra elever ges också möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten via enkäter och deras svar används aktivt i huvudmannens och skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolan har ansvar för att ge eleverna en bred bild av det politiska systemet i Sverige, vilka partier som finns och vad de står för. Att bjuda in partier till skolor och vuxenutbildningen inför de allmänna valen är en bra metod för att ge en mångfacetterad bild av hur demokratin och vårt politiska system fungerar. 6 I VERKSAMHETSPLAN 2018

7 Ökad jämlikhet Kommunen ska vara ett föredöme i arbetet för mänskliga rättigheter och människors lika värde samt i att skapa ett samhälle fritt från diskriminering. Barn och utbildningsförvaltningen bryter ner resultat där det är möjligt och relevant utifrån ett köns- och områdesperspektiv för att upptäcka omotiverade skillnader och vidta nödvändiga åtgärder. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor. Kommunen erbjuder en utbildning i jämlikhet för att öka kompetensen inom området. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt för att alla barn och elever ska bemötas likvärdigt. Alla förskolor och skolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som årligen utvärderas och upprättas på nytt. Skollagen och diskrimineringslagen är utgångspunkt i detta arbete. Barn- och utbildningsförvaltningen följer lagstiftningen gällande tillgänglighet. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Alla medarbetare har en viktig roll i arbetet att nå kommunens vision genom att bemöta invånare och brukare på ett professionellt och vänligt sätt. Det ska vara lätt att komma i kontakt med tjänstemän eller politiker i kommunen och man ska få snabb och korrekt respons. På huddinge.se finns det möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. Ett arbete med att ytterligare systematisera arbetet med att ta tillvara inkommande synpunkter, förslag och klagomål i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete pågår. Genom samverkansavtalet kan elever på de nationella programmen välja utbildning helt fritt inom länet på kommunala och fristående skolor. Vuxenstuderande kan också inom ramen för upphandlad verksamhet välja fritt bland olika utbildningsanordnare och utbildningsalternativ. För att ge möjlighet till jämförelser med andra kommuner i länet deltar Huddinge kommun i Stockholms läns gemensamma enkät bland elever i årskurs 2 på de nationella gymnasieprogrammen och inom vuxenutbildningens olika utbildningar. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete i skolor bidrar barn- och utbildningsförvaltningen till valfrihet med kvalitet. Andelen elever (%) folkbokförda i Huddinge kommun som studerar hos annan utförare Gymnasieelever Andel elever (%) från andra kommuner i Huddinges kommunala gymnasieskolor Gymnasieelever från andra kommuner Ökad valfrihet Valfrihet med kvalitet ska vara ledord för all offentligt finansierad verksamhet. Såväl den verksamhet som sker i kommunal regi som privata utförare ska följas upp och krav på åtgärder ska ställas om brister upptäcks. GYMNASIENÄMNDEN I 7

8 Utbildning med hög kvalitet Fler elever ska nå en gymnasieexamen inom tre år. För att lyckas med detta behöver tidiga insatser prioriteras och ett medvetet arbete för att säkra likvärdigheten mellan och inom förskolor och skolor ske. Kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning utgör grunden för det livslånga lärandet. Utbildningsnämnderna ska prioritera samverkan sinsemellan och har i den pedagogiska plattformen formulerat en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. Det ställer höga krav på en individanpassad undervisning där alla barn och elever får det stöd och stimulans som de behöver. Förvaltningen arbetar ständigt för att förbättra och utveckla undervisningen, lärmiljön och den pedagogiska ledningen av verksamheterna. Den pedagogiska plattformen anger riktningen för detta arbete. Därutöver har tre gemensamma fokusområden för alla skolverksamheter identifierats; språkutveckling, matematik och IT i undervisningen. Inom dessa områden görs riktade insatser för att barn och elever ska få goda förutsättningar att nå läroplansmålen. För att nå framgång arbetar barn- och utbildningsförvaltningen medvetet för att lyfta upp goda exempel från verksamheterna, samt utveckla ett kollegialt samarbete och en reflektionskultur. Det görs bland annat med hjälp av olika typer av forum. Ett av dessa fora är utbildningsmässan Huddinge Visar. Ett annat är Pedagog Huddinge som är en webbplats för inspiration och erfarenhetsutbyte mellan Huddinges pedagoger. Utbildningen i Huddinge ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. För att skapa en god växelverkan mellan utbildningsverksamheterna och akademierna sker samarbete med högskolor och universitet. En utbildning med hög kvalitet uppnås genom att synliggöra och systematiskt utveckla Huddinges alla pedagogiska verksamheter. Fokus ska ligga på att förstärka och lyfta de förskolor och skolor som upplevs befinna sig i en sämre situation inom de olika kvalitetsområdena. Barn- och utbildningsförvaltningen har ett väl etablerat systematiskt kvalitetsarbete där elevernas kunskapsresultat och upplevelse av sin utbildning ligger till grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling. De nationella målen beskrivs i skollagen, förordningarna och läroplanerna. Det är inget som hindrar att huvudmannen formulerar och följer upp egna mål inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet så länge de inte strider mot de nationella målen. Det är dock viktigt att tydliggöra hur de statliga och de kommunala målen hör ihop. Därför redovisas nedan en översikt hur Gymnasienämndens mål sorteras under rubriker i läroplanerna: Normer och värden Alla elever ska vara trygga Kunskaper Förbättrade kunskapsresultat Elever på de nationella gymnasieprogrammen uppnår gymnasieexamen Fler behöriga till högskola Elever på introduktionsprogrammen uppnår utbildningens mål Elever i gymnasiesärskolan uppnår utbildningens mål Studerande inom vuxenutbildningen uppnår målen för vald utbildning Elever är nöjda med undervisningen Elevernas ansvar och inflytande Elever har inflytande över utbildningen Förbättrade kunskapsresultat Särskilt prioriterat 2018: Fler elever ska ta en examen inom 3 år. Detta är inte bara en fråga för gymnasiet utan även för förskola, skola och socialtjänst. Etappmål 2018: Andelen elever som tar gymnasieexamen på 3 år ska öka till minst 70 procent under Utvecklingsåtagande - Kortsiktiga, tydliga, utmanande och engagerande mål/åtaganden formuleras i dialog med varje medarbetare i linje med det övergripande målet att nå en gymnasieexamen på tre år. Måluppfyllelse och målprogress följs regelbundet upp och feedback ges. Barn- och utbildningsförvaltningens strategier för förbättrade kunskapsresultat Enligt aktuell skolforskning är professionella pedagoger och skolledare avgörande för utbildningens kvalitet. För att ytterligare stödja barns och elevers utveckling och lärande ska vi också skapa goda lärmiljöer. Barnutbildningsförvaltningen ska arbeta för en likvärdig skola. Ett fortsatt prioriterat arbete är därför att följa upp skillnaden mellan olika skolor, inom skolor samt att följa upp pojkars och flickors resultat. Uppföljningen ska leda till att modeller utvecklas som stimulerar och motiverar alla elever till högre resultat. Det är särskilt prioriterat i Mål och budget att skillnaden mellan könen ska minska. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform för att tydliggöra vilka förväntningar vi ska ha på en professionell pedagog och skolledare och hur en stödjande lärmiljö ska utformas. Alla barn och elever ska mötas av höga förväntningar i förskola och 8 I VERKSAMHETSPLAN 2018

9 skola. Alla barn och elever ska utmanas och få det stöd de behöver för att utveckla sin fulla potential. För att lyckas krävs det skickliga lärare och professionella skolledare och barn och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att attrahera och behålla skickliga lärare. Pedagogisk plattform Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen anger tydligt vad som förväntas av pedagoger och skolledare som arbetar i Huddinge. Den anger även hur en stödjande lärmiljö ska vara för att barn och elever ska få möjlighet att utvecklas maximalt. Syftet med den pedagogiska plattformen är att bidra till att alla barn och elever i Huddinges förskolor och skolor har en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Arbetet med den pedagogiska plattformen är prioriterat och barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp är synliga som ansvarstagare. Under den senaste treårsperioden har ett implementeringsarbete kring den pedagogiska plattformen skett. Detta har främst syftat till att göra plattformen känd bland personalen i kommunens förskolor och skolor. Nu är uppdraget att den pedagogiska plattformen ska integreras i verksamheternas arbete. Den pedagogiska plattformen är integrerad när rektorer, förskolechefer och pedagoger har en samsyn kring uppdraget och kan beskriva hur och varför man arbetar utifrån plattformens kännetecken och vilka resultat det ger. Verksamheten ska genomsyras av innehållet i den pedagogiska plattformen och därför kommer lönekriterier för barn- och utbildningsförvaltningens personal att även omfatta innehållet i den pedagogiska plattformen. Utvecklingsåtaganden - Systematiskt och målmedvetet arbeta för att den pedagogiska plattformen integreras i verksamheternas vardagliga arbete. Språkutveckling Alla pedagoger har uppdraget att stötta barns och elevers utveckling mot ett rikt och nyanserat språk och ett utvecklat ämnesspråk i skolans alla ämnen. All undervisning i förskola och skola ska vara språk- och kunskapsutvecklande. För att stärka likvärdigheten inom alla skolformer och ge alla barn och elever chans att utveckla sin språkliga förmåga tar vi fram en språkplan för Huddinges skolverksamhet. Språkplanen är ett ramverk för det språk- och kunskapsutvecklande arbetet i Huddinges skolverksamhet och ska bidra till en ökad kunskap och förståelse mellan olika skolformer. Syftet är säkerställa att alla barn och elever i Huddinge kommuns förskolor och skolor ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sitt språk. Genom att stärka lärares och pedagogers insikt och kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbete främjas en tydlig språklig progression och övergångar mellan skolor och skolformer underlättas. Andel elever (%) med lägst betyget E i åk 3 3 Svenska Svenska 1 96,1 96,0 95,7 98,0 kvinnor 96,2 98,1 97,8 98,9 män 96,0 93,7 94,1 97,4 Svenska 2 95,2 93,3 93,5 95,3 kvinnor 96,8 94,0 93,7 96,5 män 93,8 92,5 93,4 98,5 Svenska 3 90,1 89,5 91,3 90,2 kvinnor 93,4 93,4 91,6 94,4 män 86,9 85,1 89,2 87,0 Andel elever (%) med minst betyget E i åk 3 4 Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk 1 96,9 93,5 94,8 95,1 kvinnor 98,2 92,5 97,1 95,9 män 95,1 94,7 91,5 93,9 Svenska som andraspråk 2 90,0 90,9 91,5 91,8 kvinnor 94,2 94,2 93,7 94,3 män 84,2 86,5 88,1 88,5 Svenska som andraspråk 2 81,5 84,8 84,0 85,3 kvinnor 90,2 88, ,9 män 70,7 80,0 79,5 81,8 Utvecklingsåtaganden - Implementera den förvaltningsövergripande språkplanen. Matematikutveckling Matematik är fortsatt en begränsande faktor för elevers möjlighet att nå en gymnasieexamen och är därmed ett fortsatt prioriterat område. Resultatförbättring kan urskiljas där man har gett förutsättningar för ett strukturerat kollegialt lärande mellan skolans matematiklärare. Det är därför av särskild vikt att alla skolor skapar förutsättningar för ett strukturerat 3 Siffror hämtade från LIS. 4 Siffror hämtade från LIS. GYMNASIENÄMNDEN I 9

10 kollegialt lärande så att ett arbete i matematiklyftets anda/metodik kan bedrivas. Arbetet med matematikutveckling fortsätter också genom att stärka och utveckla nätverksarbetet mellan de olika skolornas lärare. För att ge eleverna en helhetssyn och därmed skapa motivation eftersträvas en infärgning av matematiken till programmets karaktär/praktik. Andel elever (%) med lägst betyget E i åk 3 5 Matematik Matematik 1a 82,9 83,1 89,8 81,1 kvinnor 75,0 72,5 81,8 69,9 män 87,0 90,3 95,3 86,2 Matematik 1b 92,9 95,5 94,8 94,5 kvinnor 91,2 94,0 95,6 95,7 män 95,1 97,8 93,7 92,9 Matematik 1c 99,5 98,3 99,1 99,5 kvinnor 98,7 98,2 97,8 100 män 100,0 98, ,3 Utvecklingsåtaganden - Verksamhetscheferna följer särskilt upp resultatet av matematikundervisningen på ett fördjupat sätt inom sitt verksamhetsområde och föreslår prioriterade åtgärder för ledningsgruppen. IT i undervisningen Regeringen har i mars beslutat om ändringar i gymnasieskolans läroplaner och ämnesplaner för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Skrivningarna syftar till att utveckla elevernas förståelse för och kompetens att använda digitaliseringens möjligheter. Ändringarna i ämnesplanerna rör framförallt matematik, svenska och samhällskunskap. För några program görs också ändringar i examensmålen. De nya skrivningarna gäller från 1 juli Skolorna behöver anpassa sig till dessa förändringar så att såväl förståelse som kompetens finns för de nya skrivningarna i undervisningsuppdraget till höstterminsstarten Utvecklingsåtaganden - Förvaltningen tar fram en kompetensutvecklingsplan inför de nya skrivningarna i styrdokumenten kring digitalisering. - Kompetensutvecklingsinsatser genomförs som säkrar att skolorna från höstterminen 2018 arbetar enligt de nya skrivningarna om digitalisering i styrdokumenten. Arbetet med nyanlända elevers utbildning Skolverket har tagit fram underlag för nulägesbeskrivning och nulägesbedömning gällande nyanlända elevers utbildning. Ett underlag som skolverket efterfrågar från kommunerna är en utvecklingsplan som baseras på de bedömningar som gjorts i nulägesbedömningen. Utifrån nulägesbedömningen och tillgängliga resurser formuleras och planeras hur utvecklingsinsatserna ska genomföras. Utvecklingsåtaganden Följa upp och se till att kartläggningen på skolorna sker i fler ämnen samt att resultatet sprids till berörd personal. Genomlysa modersmålsenhetens organisation och arbete i syfte att uppnå en effektiv och ändamålsenlig verksamhet så att tillgång till modersmål och studiehandledning på modersmålet säkerställs. Eleverna på gymnasieskolans nationella program uppnår gymnasieexamen Gymnasieskolorna har ett övergripande mål att fler elever ska uppnå gymnasieexamen. I detta arbete läggs särskilt fokus på att systematiskt arbeta för att säkerställa att eleverna uppnår lägst godkända betyg i matematik, engelska, svenska/svenska som andra språk i förhållande till examenskraven, att alla klarar sitt examensarbete samt att alla lärare har en helhetssyn på elevernas studier så att en examen kan uppnås. För att uppnå förbättrade resultat läggs stort fokus på undervisningens kvalitet såsom ledarskapet i klassrummet, positivt bemötande, variation i undervisningen, arbetsron, formativt synsätt, elevernas möjlighet till inflytande över undervisningen och anpassningen av undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Den pedagogiska plattformen ska integreras i verksamheten. En effektiv tidsanvändning eftersträvas och ett arbete för ökad elevnärvaro genomförs. Prognoser på individ- och gruppnivå ska göras så att riktade tidiga insatser kan genomföras. Elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver och särbegåvade och högpresterande elever ska få tillfälle till utveckling och stimulans. Det specialpedagogiska nätverket inom gymnasiekolan ska särskilt beakta detta område kommande år och föreslå lämpliga åtgärder. 5 Siffror hämtade från LIS. 10 I VERKSAMHETSPLAN 2018

11 Arbete med likvärdig bedömning och betygsättning ska fortsätta så att en samsyn utvecklas bland lärarna. Samarbete mellan karaktärsämneslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen främjas för att skapa infärgning och helhet i elevernas utbildning, vilket kan bidra till ökad motivation. En medvetenhet kring elevernas studiesociala miljö skapas och insatser görs för att förbättra den genom att exempelvis verka för studiegrupper så att alla har en studiekompis att studera tillsammans med. Skolan leds genom ett undervisningsnära ledarskap. Andel elever (%) med gymnasieexamen som andel av elever med avgångsbetyg 6, åk 3 nationella program enligt GY Gymnasieexamen, totalt 80,8 83,1 83,6 77,8 Ranking i länet 13/23 16/23 16/23 Högskoleförberedande program 82,9 84,1 83,7 82,3 Ranking i länet 18/22 16/22 16/22 Yrkesprogram 73,2 78,6 83,3 62,7 Ranking i länet 15/19 12/19 8/29 Genomsnittligt betygspoäng, elever med gymnasieexamen Gymnasieexamen 14,3 14,1 14,4 14,8 Högskoleförberedande examen 14,6 14,3 14,7 15,1 yrkesexamen 13,1 13,0 13,6 13,3 Andelen elever (%) med gymnasieexamen inom 3 år Gymnasieexamen 65,9 73,7 65,3 Högskoleförbered ande examen 68,0 75,5 67,7 Yrkesexamen 57,4 69,9 57,1 Fler behöriga till högskola Ett tydligt fokus på kunskap och resultatförbättringar ska finnas i Huddinges gymnasieskolor så att fler uppnår gymnasieexamen, att genomströmningen ökar så att fler elever klarar sin gymnasieexamen på tre år och andelen behöriga till högskola ökar. För att få fler unga att börja läsa på akademisk nivå eftersträvas en nära samverkan med universitet/högskola. Ett led i detta är ett, för de högskoleförberedande programmen, gemensamt gymnasieråd som genom en representation från högskola/universitet skapar goda förutsättningar till samverkan och samarbete. Förvaltningen är även engagerad i kommunens högskoleråd, som utgör en länk mellan kommunen och högskola/universitet Andel elever (%) med grundläggande högskolebehörighet som andel av elever med avgångsbetyg, nationella program enligt GY Gymnasieexamen 72,1 76,4 73,0 70,1 Högskoleförberedande program 82,9 84,1 83,7 82,3 Yrkesprogram 31,8 40,5 38,0 29,1 Utvecklingsåtagande - Ett fördjupat samarbete med akademierna i Flemingsberg. Elever på introduktionsprogram når utbildningens mål Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till annan utbildning eller arbete. 6 Gruppen elever med avgångsbetyg omfattar elever med gymnasieexamen samt elever med studiebevis om minst 2500 poäng. 7 Siffror hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket redovisar inte resultat uppdelade på kön. 8 Preliminära siffror hämtade från LIS. Nationell statistik för läsåret / publiceras i SIRIS december. 9 Siffror hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket redovisar inte resultat uppdelade på kön 10 Preliminära siffror hämtade från LIS. Nationell statistik för läsåret / publiceras i SIRIS december. 11 Siffror hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket redovisar inte resultat uppdelade på kön 12 Nationell statistik för läsåret / publiceras i SIRIS december. Elever inom gymnasiesärskolan når utbildningens mål Vårterminen tog den första kullen Huddingeelever som följt den nya läroplanen för gymnasiesärskolan gymnasiesärskoleexamen. Elevernas gymnasiesärskolebevis omfattar 2500 kurspoäng för nationellt program och 3600 timmar för individuellt program. I gymnasiesärskolebeviset anges även de nationella 13 Siffror hämtade från Skolverkets databas SIRIS. Skolverket redovisar inte resultat uppdelade på kön. 14 Preliminära siffror hämtade från LIS. Nationell statistik för läsåret / publiceras i SIRIS december. GYMNASIENÄMNDEN I 11

12 elevernas arbetsplatsförlagda lärande (APL) som minst ska omfatta 22 veckor. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för arbete, yrkesliv och sysselsättning fortsätter samarbetet mellan representanter från arbetsförmedling, socialtjänst (LSS), Försäkringskassa, BUF/gymnasieavdelningen och lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolan. Detta arbete förväntas leda till att övergången gymnasiesärskola/arbete alternativt sysselsättning ska gå smidigt för de unga. En annan viktig process är övergången mellan grundoch gymnasiesärskola. Ett nära samarbete har etablerats mellan grund- och gymnasieavdelningarna vilket utgör grunden för att denna process både blir korrekt och effektiv. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. Studerande inom vuxenutbildningen når målen för vald utbildning Vuxenutbildningen är viktig i det livslånga lärandet. SFIundervisningen är numera en del av den kommunala vuxenutbildningen. I Huddinge är SFI-undervisningen liksom den gymnasiala vuxenutbildningen upphandlad, med flera utförare. Vux Huddinge har, på samma sätt som för egen verksamhet, rutiner för att säkerställa kvaliteten hos utbildningsanordnarna gällande bland annat studie-och yrkesvägledning, individuella studieplaner, undervisningens kvalitet och bedömning och betygsättning. Beslut om införande av ett auktorisationssystem för sfi och den gymnasiala vuxenutbildningen har fattats av nämnden våren. En intensiv förberedelse sker för införandet av systemet som ska starta juli Andel (%) betyg på GrundVux med betyget E eller högre 15, klassrumsundervisning Period Period 1 17 Period 2 Period 1 18 Svenska som andraspråk kvinnor män Engelska kvinnor Vuxenutbildningens egna resultat. 16 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 17 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 18 Statistik för period 1 publiceras i verksamhetsberättelsen män Matematik kvinnor män Andel betyg (%) på GyVux med betyget E eller högre 19 Period Period 1 21 Period 2 Period 1 22 Klassrumsundervisning kvinnor män Distansundervisning kvinnor män Yrkesvux kvinnor män Lärlingsutbildni ng för vuxna kvinnor män Andel (%) godkända betyg på SFI, D kursen 23 Period 2 Period 1 Period Totalt Period 1 26 Utvecklingsåtagande - Förbereda och genomföra en auktorisationsmodell för undervisning inom sfi och gymnasial vuxenutbildning. - Fördjupa samarbetet med arbetsförmedlingen gällande exempelvis studiestartsstöd och utbildningskontrakt. - Samverkan med gymnasieskolans yrkesprogram för framtagande av nya utbildningsvägar, med särskilt fokus på nyanlända. Fler nöjda med skolan Alla elever ska vara trygga Alla elever ska ha en bra arbetsmiljö och mötas av ett förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor. Trygghet, trivsel, arbetsro och ordning är avgörande för elevernas utveckling och lärande. 19 Vuxenutbildningens egna resultat. 20 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 21 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 22 Statistik för period 1 publiceras i verksamhetsberättelsen 23 Vuxenutbildningens egna statistik. 24 Period 1 omfattar 1 januari t.o.m. 30 juni. 25 Period 2 omfattar 1 juli t.o.m. 31 december. 26 Statistik för period 1 publiceras i verksamhetsberättelsen 12 I VERKSAMHETSPLAN 2018

13 Varje skola ska arbeta efter en plan för diskriminering och kränkande behandling som lever upp till de lagkrav som finns på området. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, trygghet och trivsel 27 Åk 2 Åk 2 Språkintro Jag känner mig trygg på min skola kvinnor män Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, trygghet och trivsel 28 Grundvux Grundvux Gyvux Jag känner mig trygg på skolan kvinnor män Jag vet vem jag ska vända mig till om jag inte känner mig trygg kvinnor män Andel nöjda elever (%) sfi, trygghet och trivsel Sfi Jag känner mig trygg på skolan 89 kvinnor 90 män 99 Jag vet vem jag ska vända mig 78 till om jag inte känner mig trygg kvinnor 78 män 78 Gyvux Sfi Genom den årliga länsenkäten i gymnasieskola och vuxenutbildning ges eleverna möjlighet att lämna sina synpunkter på utbildningen. Varje lärare ansvarar för att återkoppla och resonera kring resultaten tillsammans med eleverna. Arbetet sammanställs i Klassens kvalitetsrapport eller på annat sätt i exempelvis fokusgrupper. Eleverna ska ges möjlighet att på olika sätt ge feedback på undervisningen, exempelvis genom kursutvärderingar, och undervisningen anpassas därefter. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, inflytande 29 Åk 2 Åk 2 Språk intro Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna kvinnor män Andel nöjda elever (%) vuxenutbildningen, inflytande 30 Grundvux Grundvux Gyvux Jag är nöjd med mitt inflytande över undervisningen kvinnor män Andel nöjda elever (%) sfi, inflytande Sfi Jag är nöjd med mitt inflytande 69 över undervisningen kvinnor 70 män 67 Gyvux Sfi Eleverna är nöjda med undervisningen En undervisning av god kvalitet motiverar eleverna att lära sig mera. Undervisningen anpassas efter elevernas behov och eleverna får kontinuerlig återkoppling kring sitt lärande. Eleverna har inflytande över utbildningen Eleverna ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. 27 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 28 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. Resultat redovisas i verksamhetsberättelsen. Nya resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 29 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 30 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. GYMNASIENÄMNDEN I 13

14 Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, lärandet 31 Åk 2 Åk 2 Språkiintro Undervisningen motiverar mig till att vilja lära mig mera kvinnor män Mina lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till kvinnor män Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, lärandet 32 Grundvux Grundvux Gyvux Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära mig mera kvinnor män Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgi fter och prov kvinnor män Gyvux Elevernas nöjdhet - Helhetsomdöme Ett professionellt bemötande, undervisningens kvalitet och hög måluppfyllelse är viktiga faktorer för elevens helhetsbedömning av den upplevda nöjdheten. Andel nöjda elever (%) Årskurs 2 och introduktionsprogrammen, helhetsomdöme 34 Totalt (Flickor/Pojkar) Åk 2 Åk2 Språkintro Jag kan rekommendera mitt program till andra elever kvinnor män Jag kan rekommendera min gymnasieskola till andra elever kvinnor män Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, helhetsomdöme 35 Grundvux Grundvux Gyvux Gyvux Jag kan rekommendera min skola till andra elever kvinnor män Andel nöjda elever (%) sfi, lärandet Sfi Mina lärare är bra på att väcka intresse och får mig att vilja lära 84 mig mera 33 kvinnor 83 män 85 Sfi Andel nöjda elever (%) sfi, elhetsomdöme Sfi Jag kan rekommendera min skola till andra elever kvinnor 82 män 83 Sfi Mina lärare ger mig snabbt besked efter inlämningsuppgifter 77 och prov kvinnor 77 män Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 32 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. Nya resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 33 Påståendet formuleras som Mina lärare gör så att jag vill lära mig mer i enkäten riktad till SFI-studerande. Resurscentrum för nyanlända, RCN Resurscentrum för nyanländas uppdrag är att arbeta med mottagandet av nyanlända barn och elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Fokus ligger på barns och elevers lärande. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända och medverkar i enheternas kartläggning av elevernas 34 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. Nya resultat för åk redovisas i verksamhetsberättelsen 35 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. Nya resultat för år redovisas i verksamhetsberättelsen 36 Påståendet formuleras som Jag är nöjd och kan rekommendera min skola till andra elever i enkäten riktad till SFI-studerande. 14 I VERKSAMHETSPLAN 2018

15 kunskaper. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning av personal i frågor gällande detta. Utvecklingsåtaganden - Medarbetare inom RCN kommer under året att utbilda lärare inom språkintroduktionen i Skolverkets bedömningsstöd bygga svenska. Syftet är dels att införa bedömningsstödet som stöd för lärare att kunna synliggöra progressionen när det gäller nyanlända elevers språkutveckling, dels att underlätta övergångarna mellan stadier och skolformer. har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Hemkommunen har uppgiften att erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder som i första hand syftar till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. Skolverket kom med nya allmänna råd för arbete med aktivitetsansvaret den 1 januari och kommunens arbete behöver utvecklas i enlighet med dessa. Nya direktiv har också kommit angående registerhanteringen som ska införas till kommande årsskiftet Aktivitetsansvaret Hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur ungdomar i kommunen är sysselsatta, det vill säga de som GYMNASIENÄMNDEN I 15

16 Fler i jobb Fler arbetstillfällen Särskilt prioriterat 2018: Prioritera insatser som leder till att fler Huddingebor får ett jobb. Etappmål 2018: Antalet arbetstillfällen ska öka mer än den arbetsföra befolkningens tillväxt. I syfte att stärka och komplettera arbetslinjen behöver kommunen i ökad utsträckning uppmuntra och underlätta entreprenörskap för människor som vill starta nya företag och förverkliga sina idéer. En viktig del i detta arbete är ett fungerande samarbete mellan näringsliv och skola. Ung företagsamhet (UF) ska utvecklas i kommunens skolor och Huddinge ska bibehålla sin plats som länets bästa UFkommun. Kopplingen mellan gymnasiet, arbetsmarknaden och högskolan ska stärkas. Genom kommunens strategi för samverkan mellan akademierna, näringsliv, och kommun ska samarbetet i Flemingsberg stärkas med fokus på utbildning kopplat till arbete. Utvecklingsåtagande - Yrkesprogrammens koppling till näringslivet utvecklas och förstärks enligt särskild plan. Andel nöjda elever (%) Vuxenutbildningen, utbildningsval och framtida arbetsliv 38 Grundvux Grundvux Gyvux Jag är nöjd med den studie och yrkesvägledni ng jag fått kvinnor män Jag har bra kontakt med arbetslivet genom mina studier kvinnor 73 män 60 Andel nöjda elever (%) sfi, utbildningsval och framtida arbetsliv Sfi Jag är nöjd med den studie och 67 yrkesvägledning jag fått kvinnor 68 män 67 Gyvux sfi Andel elever nöjda elever (%) årskurs 2 och introduktionsprogrammen, utbildningsval och framtida arbetsliv 37 Åk 2 Åk 2 Språkintro Jag får information och vägledning inför studier och arbete efter gymnasiet kvinnor män I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t ex föreläsare, 27 studiebesök eller praktik kvinnor män Feriepraktik Intresset från ungdomarna, sommaren, har varit stort med det högsta sökantalet någonsin, även gensvaret från arbetsplatserna har varit bra. Antalet tillsatta feriepraktikplatser, 614 är även det högsta antalet hittills. Planeringen för feriepraktiken förändrades i maj då kommunerna fick ett budgetpåslag på max 1,7 miljoner från regeringen via arbetsförmedlingen i syfte att tillsätta extra sommarjobb för ungdomar under sommaren. Uppdraget har i Huddinge kommun kallats Sommarjobbssatsningen och en extra resurs, maj-oktober, sattes in som förstärkning av koordinatorstjänsten på grund av denna satsning. Nytt för var också projektet Tillsammans för Skogås med lika upplägg som övriga Tillsamman-projekt. 37 Mått och resultat från KSL:s åk2- enkät respektive introenkäten. Resultaten gäller samtliga elever i kommunens egna skolor. 38 Resultat KSL:s VUX-enkät, gäller folkbokförda i Huddinge kommun, oavsett utbildningsanordnare. Nya resultat för år redovisas i verksamhetsberättelsen 39 Besvaras endast av elever inom yrkesinriktad vuxenutbildning 16 I VERKSAMHETSPLAN 2018

17 För 2018 prioriteras i huvudsak att få till ett bättre tillvägagångssätt vid tillsättning av de platser som tilldelas ungdomar med förtur och då framförallt ungdomar med funktionsvariation eftersom det inte fungerar fullt ut idag. Ersättning och villkor för feriepraktikanterna behöver utredas. Fler praktikplatser behöver skapas då det varit svårt att få in tillräckligt många platser. Förfarandet med tidrapporterna har liksom föregående år inte fungerat fullt ut då ett stort antal arbetsplatser varit sena med rapporteringen, framförallt efter period 3 vilket fördröjt löneutbetalningar, efterarbete och statistikuppföljning. Bemanningen av feriepraktiken behöver ses över för att bättre möta de arbetstoppar som uppstår och för att bättre kunna utveckla verksamheten. Fler och växande företag Särskilt prioriterat 2018: Förbättrat näringslivsklimat. Etappmål 2018: Kommunen ska vara topp-50 bland landets kommuner i såväl Svenskt Näringslivs ranking som SBA:s servicemätning (NKI) över företagsklimatet. Kommunen ska aktivt konkurrenspröva sina verksamheter. Väl fungerande upphandlingar är ett viktigt instrument för att förvalta kommunens resurser på ett effektivt sätt. Kommunen ska se positivt på att öppna upp för fler utförare inom den kommunala sektorn. Det kan handla om att ta in nya och befintliga företag på det kommunala området men också att uppmuntra anställda att med kreativitet och goda idéer förbättra verksamheter i kommunal regi. På så sätt stimuleras företagande och kreativitet samtidigt som kommunen berikas med ett ökat utbud. GYMNASIENÄMNDEN I 17

18 God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Särskilt prioriterat 2018: Prioritera tidiga insatser som leder till ökade möjligheter för individen att styra sitt eget liv och skapa sin egen framtid samtidigt som de på lång sikt leder till minskade kostnader. Särskilt prioriterat 2018: Det är viktigt att den som hamnar utanför arbetsmarknaden omgående får hjälp med lämpliga insatser för att åter komma tillbaks i egen försörjning. Skolan har ett stort ansvar i att bidra till att fler unga upplever god hälsa. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten och inom läroplansuppdraget återfinns flera områden som syftar till området, bland annat genom ämnet idrott och hälsa men även genom att erbjuda god och näringsriktig mat inom alla de verksamheter där måltider serveras. Samordna preventionsarbetet inom kommunen I kommunens förvaltningar finns ett bra och effektivt preventionsarbete. Vad som saknas, och behövs, för ett mer intensifierat preventionsarbete är bättre samordning mellan och inom förvaltningarna. Länsstyrelsen Stockholm har genom förfrågningar till länets kommuner förstått att det stöd som önskas från kommunalt håll är ett samlat stöd kring prevention. Resultatet är det så kallade preventionsarbetet som inkluderar prevention inom bland annat våldsförebyggande arbete, föräldrastöd, ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak) och våld i nära relationer. Inom ramen för preventionspaketet finns evidensbaserade metoder som tar utgångspunkt i att individer ofta behöver stöd av insatser från mer än ett område. Det finns ett behov av att arbeta med ett lokalt anpassat preventionspaket i Huddinge. Utvecklingsåtaganden - Ta fram ett preventionspaket i Huddinge kommun för att öka samordningen och säkerställa ett effektivt arbetssätt och en hög kvalitet inom det preventiva arbetet i Huddinge. Arbetet leds av kommunstyrelsens förvaltning. Närvaro-frånvaro projekt Barn- och utbildningsförvaltningen deltar tillsammans med social- och äldreomsorgsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen i kommunens övergripande samarbete Samkraft. Samkrafts gymnasieteam fortsätter sitt aktiva arbete. Under inleddes ett arbete kring skolnärvaro. Skolnärvaro är grunden för framgångsrika studieresultat. Under året har teamet arbetat med att kartlägga skolornas arbete med skolnärvaro. Under 2018 vill teamet fortsätta arbeta med skolnärvaro genom att utifrån kartläggingen ta fram en handlingsplan för ökad skolnärvaro i syfte att öka andelen elever som når gymnasieexamen. Medel har ansökts hos Samkrafts styrgrupp för en fortsättning med projektet. Utvecklingsåtaganden - Arbeta fram en handlingsplan för ökad skolnärvaro i syfte att öka andelen som når en gymnasieexamen. 18 I VERKSAMHETSPLAN 2018

19 Ekosystem i balans Minska klimatpåverkan och luftföroreningar och Giftfri miljö Utvecklingsåtaganden - Minska matsvinnet 40 under lunchserveringen till 35 gram per portion och dag. Särskilt prioriterat 2018: Energieffektivisering genom beteendeförändring. Kunskap om hållbar utveckling är en naturlig del av det pedagogiska uppdraget för att öka medvetenheten hos våra barn och elever om hur det egna beteendet påverkar miljön. Inom barn- och utbildningsförvaltningen är en del i att ändra beteenden för att energieffektivisera att arbeta med attityder gällande matsvinn. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska matsvinnet. Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska ske. Barnperspektivet ska särskilt bevakas så att barn och unga inte exponeras för skadliga ämnen då exponering i unga år kan ge bestående skador. I detta arbete ingår arbete med att fasa ut skadliga kemikalier i förskola och skola. Arbetet med att erbjuda ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter är viktigt. Gymnasieskolan ska bibehålla och gärna öka sina inköp av ekologiska livsmedel från föregående år. Viktigt för detta är tillgången på riktiga tillagningskök samt att utbildade kockar eller personal med motsvarande kompetens anställs. Att minska matsvinnet i kommunens verksamheter är också av stor betydelse. Utsortering av förpackningar och matavfall ska ske i samtliga kommunala verksamheter. Återbruk ska uppmuntras i enlighet med tanken om cirkulär ekonomi. Bland annat genom att införa ett returhus för kommunens möbler och övrigt material. Andel (%) ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Jan jun Totalt Huddinge 36,2 40,0 44,6 44,2 Gymnasieskolan 33,4 32,8 38,1 35,4 40 Tallriks- och serveringssvinnet GYMNASIENÄMNDEN I 19

20 Systematisk kvalitetsutveckling Systematiskt planera, följa upp och förbättra Särskilt prioriterat 2018: Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra basuppdraget. Den första av årets delårsrapporter ska i huvudsak beskriva det ekonomiska läget under perioden samt redovisa en prognos över helårsresultatet. Enbart signifikanta avvikelser ifrån uppsatta mål ska redovisas. Huddinge är en utvecklingsinriktad kommun och ska genom ett målmedvetet kvalitetsarbete driva på ständiga förbättringar inom kommunens samtliga verksamhetsområden och därmed bidra till att nå visionen om att bli en av de tre populäraste kommunerna i länet. Enligt skollagen ska ett systematiskt kvalitetsarbete utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannens kvalitetsarbete utgörs av kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Huvudmannen begär även in rapporter från alla enheter. Dessa utgör en del av huvudmannens uppföljning av verksamheten och bidrar till huvudmannens analys och verksamhetens resultat. Ansvarig för huvudmannens kvalitetsarbete är utbildningsdirektören. Ansvarig för att ta fram rutiner för kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå är biträdande utbildningsdirektör. Verksamhetschef ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs i varje skola. Rektor/enhetschef ansvarar för det egna kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av enkät- och kunskapsresultat och chefers bedömning av den egna verksamheten samt dokumentation från skolornas systematiska kvalitetsarbete. Resultaten följs upp på kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledningarna i samverkan med verksamhetsanalytiker och ekonom. En levande dialog mellan olika parter och på olika nivåer tillsammans med den systematiska arbetsprocessen hjälper oss i vår strävan efter ständiga förbättringar. Huddinge kommun har en fastlagd process för planering och uppföljning, till vardags kallad PUFF - planera, utföra, följa upp och förbättra. Processen syftar till att förbättra kvalitet och ha en god ekonomisk hushållning. I processen bryts målen för verksamheten ner i mått och åtaganden och genom uppföljning identifieras utvecklingsbehov. Ökad processorientering Processorientering innebär att kommunen strävar efter att de kommunalt bedrivna verksamheterna ska präglas av processynsättet och att kommunen kartlägger, dokumenterar och utvecklar sina processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna, effektivisera utförandet och stärka styrningen. Kommunens processutvecklingsmodell ska användas. Utveckling och effektivisering av kommunens verksamhetsprocesser går hand i hand med digitaliseringen av kommunens tjänster och är en förutsättning för att uppnå de stora kvalitets- och effektivitetsvinsterna. God användning av digitaliseringens möjligheter Särskilt prioriterat 2018: IT-insatser som minskar kostnaderna för verksamheter och underlättar för medarbetarna ska prioriteras. Ökad användning av e tjänster Ansökan om konto i Skola Ansökan om modersmålsundervisning Ansökan om skolskjuts eller terminskort E blomlådan 41 *, självskattning, tregradig skala Barn & elever 2,50 2,35 3,0 Skola & lärande 2,25 2,63 Som ett led i att effektivisera det administrativa arbetet på förvaltningen och skapa effektivare processer ska förvaltningens planerings- och uppföljningsarbete digitaliseras genom ett nytt systemstöd. Från och med hösten kommer implementeringen av systemstödet att påbörjas. Detta involverar såväl konfigurering av systemet efter förvaltningens målstruktur och behov som att introducera systemet för ett antal medarbetare och 41 E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram 20 I VERKSAMHETSPLAN 2018

21 chefer. Verksamhetsplanen för år 2019 kommer att tas fram i den nya systemlösningen. Utvecklingsåtaganden - Införa systemlösning för effektiv, planering uppföljning och processtyrning (DIGI-PUFF), samt anpassa systemet efter barn- och utbildningsförvaltningens behov. - Delta i kommunens arbete med att införa E-arkiv Ny dataskyddsreform EU beslutade i april om ett nytt regelverk för behandling av personuppgifter som ska börja tillämpas i maj Det nya regelverket stärker enskildas rätt till skydd av personuppgifter och medför större ansvar för företag och institutioner som behandlar personuppgifter. Att inte följa det nya regelverket är förknippat med risk att bli dömd att betala avsevärda bötesbelopp. Barn- och utbildningsförvaltningen förfogar förvaltningscentralt över ett antal större och mindre system. Därtill finns enskilda program och tjänster som man enskilt införskaffat på en del skolor. En inventering med efterföljande analys görs av vilka system, program och tjänster som behandlar personuppgifter och hur väl dessa lever upp till kraven på den nya dataskyddsreformen påbörjas under hösten. Efter inventering och analys kommer åtgärder med stor sannolikhet att behöva vidtas, för att säkerställa legalitet i barn- och utbildningsförvaltningens personuppgiftsbehandlingar. Utvecklingsåtaganden - Implementera åtgärder med anledning av ny dataskyddsförordning. GYMNASIENÄMNDEN I 21

22 Attraktiv arbetsgivare Antal anställda Totalt Kvinna Man Varav chefer Kvinna Man Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt (%) 5,7 9,7 11,2 Arbetet med Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare är av stor vikt sett till personalförsörjningsutmaningen. Personalpolitiken syftar till att säkerställa personalförsörjningen i syfte att uppnå vision och mål. Huddinge kommun ska som arbetsgivare attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Det ställer krav på alla delar av den sammantagna personalprocessen attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och belöna. Aktivt medarbetarskap Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet) 2015 Riktvärde Totalt 79,9 78,8 77,0 75 Hållbart medarbetarengagemang Motivation 2015 Riktvärde Totalt 76,0 72,1 73,6 80 rekrytering. Andelen chefer som genomgår rekryteringsutbildning behöver ökas. Förstärkt introduktion behövs också för att underlätta för nyanställda att snabbt komma in i sitt arbete. En översyn ska göras av möjligheten att upprätta en alumniverksamhet för att kunna hålla kontakt med personal som lämnat verksamheten för att underlätta eventuell återkomst till verksamheten i framtiden. Aktivt ledarskap Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet) 2015 Riktvärde Totalt 72,1 72,6 67,1 68 Hållbart medarbetarengagemang Ledarskap 2015 Riktvärde Totalt 77,0 76,6 78,5 77 Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt skapa och upprätthålla välfungerande arbetsprocesser. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta mot de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. I medarbetarskapet ingår att leva upp till kommunens gemensamma värden. Verksamhetsnära utveckling av kommunen som arbetsgivare, sett till främst bristyrkesgrupper, ska understödjas i syfte att stärka konkurrensförmågan. Därutöver behöver ett fortsatt arbete med att synliggöra och marknadsföra kommunen som arbetsgivare göras inom ramen för arbetsgivarvarumärkesarbetet. Detta särskilt gällande bristyrkesgrupper. En fortsatt ökad rörlighet i form av personalomsättning i Stockholms län ställer också ökade krav på såväl rekrytering som introduktion. Viktigt blir att snabba upp rekryteringsprocessen samt förstärka stödresurserna för Goda förutsättningar Goda förutsättningar och en god arbetsmiljö främjar ett hållbart, säkert och långsiktigt arbetsliv med väl fungerande verksamheter som är i ständig utveckling. Efterlevnad av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är av vikt för att skapa goda arbetsförutsättningar. Andelen certifierade chefer ska öka på alla förvaltningar. Det är av vikt att fortsätta ett aktivt rehabiliteringsarbete med fokus på de längre sjukskrivningarna. Fortsatt uppföljning av sjukfrånvaron och rehabiliterande insatser ska ske. Därutöver ska insatser successivt styras mot tidigare skeden så att nya långa sjukfall undviks i största möjliga utsträckning. Anvisningarna i rehabiliteringshandboken ska följas och dokumenteras i det personaladministrativa systemet löpande. Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder sätts in utifrån rehabiliteringshandboken samt att alla ärenden över 180 dagar har en särskild handlingsplan. Chefer vars enheter har sjukfrånvaro över riktvärdet ska genomgå 22 I VERKSAMHETSPLAN 2018

23 rehabiliteringsutbildning. Redovisning av det övergripande rehabiliteringsläget sker varje månad till ledningsgrupp och samverkansgrupp. Redovisning av arbete med ärenden över 180 dagar sker månatligen till kommunstyrelsens förvaltning. Lönebildningen syftar till att uppnå en verksamhet som utvecklas och är effektiv. Lönen ska avspegla befattning, ansvar, kompetens samt uppnådda mål och resultat. Marknadslöneläge ska beaktas. Förvaltningen kommer under året arbeta aktivt för att chefer och medarbetare använder nya löneanvisningar och en ny mall för uppföljning- och planeringssamtal där mål för medarbetare finns satta för året. Samtliga arbetsplatser inom förvaltningen ska förankrat och delaktiggjort vad de nya lönekriterierna betyder inom den egna verksamheten. Förvaltningen fortsätter även med arbetet att implementera personalpolicyn så att den genomsyrar all verksamhet. Utvecklingsåtaganden - Aktiv och systematisk rehabilitering i syfte att sänka sjukfrånvaron. - Löneanvisningar och stödjande dokument ska implementeras. - Integrera pedagogisk plattform i lönekriterierna. - Ta fram en strategi och plan för arbetet att behålla och rekrytera medarbetare med särskilt fokus på prioriterade målgrupper. Arbetsmiljömål Efterlevnad av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete är av vikt för att skapa goda arbetsförutsättningar. Åtgärder kopplat till arbetsmiljön redovisas i internkontrollplanen. Prestationsnivå 2015 Riktvärde Totalt 72,1 71,6 69,9 70 Hållbart medarbetarengagemang Totalt 2015 Riktvärde Totalt 76,0 75,3 75,1 79,0 Sjukfrånvaro (total) Riktvärde Totalt (%) 5,0 5,4 5,6 7 Kvinnor (%) 5,7 5,9 6,5 Män (%) 3,8 4,6 4,1 Korttidssjukfrånvaro (1 14 dagar) Totalt (%) 2,4 2,4 2,5 Kvinnor (%) 2,4 2,4 2,4 Män (%) 2,4 2,6 2,8 GYMNASIENÄMNDEN I 23

24 Sund ekonomi Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet. Detta är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Nämnden följer de principer för styrning av ekonomi som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och Budget Ett av kommunens viktigaste mål är att använda varje skattekrona på ett så effektivt sätt som möjligt. Åtgärder för att säkra en långsiktig finansiering av kommunens investeringar ska implementeras. Ett växande Huddinge behöver en stabil ekonomisk grund att stå på för att klara framtida utmaningar i form av nya lokaler samt upprustning och nybyggnation av bostäder. En avgörande del i detta är att ta kontroll över kommunens växande låneskuld. Öka avgiftsfinansieringen inom de verksamheter det är möjligt. Kommunen ska årligen nå ett resultat om plus två procent för att klara den långsiktiga finansieringen. Kommunen ska aktivt söka extern finansiering till exempel EU-medel för att utveckla verksamheterna Den generella uppräkningen till nämnderna är inte i nivå med förväntade ökningar av löner och priser. Det har gjorts särskilda politiska prioriteringar för att säkra att ungdomsgymnasieverksamheten ges samma ekonomiska förutsättningar som övriga gymnasieskolor i Storstockholms regionen. Det är av stor vikt att nämnder arbetar framgångsrikt med att prioritera och effektivisera så att kärnverksamheten kan fortsätta att utvecklas. Det är två viktiga faktorer inom ekonomiområdet som måste dominera organisationens arbete och som ska prioriteras under de närmaste åren för att uppnå en sund ekonomi. Det handlar om att hålla budget och om att dels implementera framtagna strategier för långsiktig finansiering dels att fortsätta utveckla framgångsrika strategier för en ekonomi i balans. Budgethållning Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Stor vikt har lagts vid regelbunden ekonomisk rapportering och vid kommunstyrelsens ansvar att föreslå åtgärder för det fall att nämnderna brister i sitt ansvar. Avgiftsfinansiering ska öka inom de verksamheter där det är möjligt. Budgethållning Nämndernas resultat (mnkr) Prognos delår 2 12,1 5,5 8,0 10,1 Utvecklingsåtaganden - Regelbunden ekonomisk rapportering Kompetenshöjning genom intern benchmarking - För att få en bättre uppföljning och kontroll på det ekonomiska läget. Träffar i mindre grupperingar inom respektive verksamhetsområde. - Personalekonomi Fortsätta arbetet med att ta fram och synliggöra kostnader för personal och exempel på vad sjukfrånvaro kostar. - Öka avgiftsfinansieringen Utredning av avgifter och taxor inom nämnden. Långsiktig balans De finansiella målen är satta med inriktning på långsiktig hållbar ekonomisk utveckling. För att få ett långsiktigt hållbart resultat som bidrar till att hålla tillbaka lånefinansieringen krävs ett årligt överskott på lägst 2 procent av skatt och utjämning exklusive exploateringsvinster. Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra kommuner som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Detta är särskilt viktigt i de fall där kostnaderna avviker från standardkostnaderna. Utvecklingsåtaganden - Genomlysning utifrån ett kostnadsperspektiv - Nämnden ska delta i projekt som leds Kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Projektet ska behandla identifiering, prioritering och genomlysning av verksamheten. Nyckeltal för kostnadsjämförelser ska tas fram för att användas i projektet samt ordinarie planering och uppföljning. - Aktivt söka EU medel Nämnden ska tillsammans med KSF undersöka förutsättningarna för att öka andelen ansökningar om EU-medel. En EU-medelstrategi behöver utvecklas för barn- och utbildningsförvaltningen. 24 I VERKSAMHETSPLAN 2018

25 Budgetåret 2018 Resultaträkning, mkr Bokslut Budget Budget 2018 Verksamhetens intäkter 447,5 461,0 450,9 Personalkostnader -250,8-260,0 Lokalkostnader -72,1-72,0 Övriga kostnader -630,5-668,2 Verksamhetens kostnader -953, , ,9 Nettokostnad -505,9-539,2-572,0 Budget, netto 513,9 549,3 572,0 Årets resultat 8,0 10,1 0 varav uttag Eget kapital 0 Balansresultat 1,1 IB Eget kapital 15,4 15,4 UB Eget kapital 15,4 16,5 Ekonomiska förutsättningar för gymnasienämnden Budgetramen beslutad i mål och budget 2018 innehåller tillskott av resurser med hänsyn till bedömda volymförändringar. Ungdomsgymnasieeleverna förväntas öka med 97 stycken som ett snitt över hela året. För gymnasiesärskolan förväntas ingen elevantalsförändring. Inför 2018 har förvaltningen fått medel för motsvarande ungdomsgymnasieelever och 73 elever i gymnasiesärskolan. Nämnden har också tilldelats medel om 2,3 mnkr för befolkningsförändringar. Varav 2,1 mnkr till Vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens budget räknas upp med 2,66 procent kopplat till befolkningsförändringen. Den förväntade volymförändringen i Mål och budget 2018 Motsvarar 97 stycken elever, det totala antalet elever beräknas till Volymberäkningen bygger på en befolkningsprognos som inte tagit hänsyn till de nyanlända som har kommit till kommunen sedan hösten Redan i september, uppgår antalet elever boende I Huddinge kommun till stycken. Driftbudget har räknats upp med 0 procent Beslut om uppräkning av regionens gemensamma programpriser beslutades efter det att mål och budget beslutades. I gymnasienämndens budget reserverades ett utrymme på 8,0 mnkr, för att kunna räkna upp ersättningen till såväl kommunens som andra anordnares skolor utifrån beslut om programpriser ,0 mnkr motsvarar en uppräkning av ungdomsgymnasie- och gymnasiesärskoleramen med 1,75 procent. Beslutet om uppräkningen av regionens programpriser blev 1,8 procent. Nämnden tilldelas 0,5 mnkr för att fler unga ska få ett sommarjobb. Länsprislistan är för, och 2018 uppräknad med 2,0, 1,8 och 1,8 procent. Ungdomsgymnasiets genomsnittliga kostnads- och löneutveckling har under samma tid legat betydligt högre 3,53, 2,61 och 3,05 procent enligt Storsthlms beräkningar. Verksamhetens genomsnittliga effektiviserings krav blir då som följer för åren -2018, 1,05, 0,81 och 1,73 procent. Detta innebär att gymnasieskolan under flera års tid gjort ständiga effektiviseringar för att hålla sig strikt till ekonomistyrningsprinciperna och därmed en budget i balans. Bara under de senaste åren har gymnasieskolorna behövt effektivisera motsvarande 3,59 procent. Räknar vi för hela Stockholms län så har cirka en kvartsmiljard sparats på ungdomsgymnasieverksamheten under de senaste åren. Meritvärdet från årskurs 9 utgör grunden för strukturtilläggsberäkningen. Strukturtillägget beräknas per elev med meritvärde lägre en 200 poäng och per program, men betalas ut till skolorna utan specifikation om vilka elever det avser. Fler elever slutar årskurs 9 med högre meritvärden än 200 poäng. Detta leder till att kommunernas kostnader sjunker för strukturtillägget. Det utbetalda strukturtillägget sjönk från 82 mnkr 2015 till 76 mnkr. Kommunerna i Stockholmsregionen minskar därmed anslaget till de elever som har det svårast i skolan. Storsthlm följer utvecklingen för att se om justeringar i modellen för strukturtillägget måste göras framöver. En pilotuppföljning ska ha genomförts, resultatet av denna ska presenteras under hösten. Många elever har, trots ett meritvärde över 200, ett stort stödbehov. Detta blir särskilt tydligt gällande elever som avslutat grundskoleutbildningen i en mindre undervisningsgrupp med hög pedagogtäthet. För att bättre kunna möta varje elevs behov och få fler elever att nå en gymnasieexamen behövs bland annat en bättre tillgång till speciallärar- specialpedagogkompetens samt en förstärkning av elevhälsans övriga delar. Resurser som gymnasieskolorna har fått det allt svårare att tillhandahålla när anslagen inte höjts i takt med kostnadsutvecklingen. Tre nya lagar som har beslutats av eller behandlas just nu av regering och riksdag. Lagar som påverkar nämndens verksamhetsområden. Går lagförslagen igenom kommer det att öka nämndens kostnader. Förvaltningen räknar med att nämnden blir kompenserad för den kostnadsökning som de nya lagarna kommer att orsaka GYMNASIENÄMNDEN I 25

26 Skolkostnadsutredningen I slutet av skickades betänkandet av Skolkostnadsutredningen ut. Skolkostnadsutredning har genomförts på uppdrag av regeringen för att genomlysa bland annat redovisning av skolkostnader och beräkningsmodeller för bidragsbelopp. Detta för att öka transparansen mellan kommunala huvudmän och fristående huvudmän. Ökar främst kostnader för central administration. Kostnadsökning motsvarande cirka 0,4-0,5 årsarbetare per nämnd Utöver detta tillkommer också stora kostnader för ombyggnationen av ekonomistruktur och utbildning. Regeringen lägger slutgiltigt förslag under. Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Uppmuntra nyanlända ungdomar att studera på gymnasialnivå. Vilket leder till en volymökning som höjer kostnaden. Ny lag gäller från 1 juni. Gymnasieutredningen Åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Vissa förslag innebär ökade kostnader för kommunerna. Det gäller förslagen om; Ökad garanterad undervisningstid. Den garanterade undervisningstiden ökas med 50 timmar för elever på yrkesprogram. Hemkommunens pådrivande ansvar för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Borde öka kostnaden främst för grundskolenämnden. Systematisk överlämning. Överlämningen mellan skolformer innebär ett utökat åtagande, även för grundskolenämnden. Bättre dokumentation för elever på introduktionsprogram. Erbjuden undervisningstid ska redovisas i den individuella studieplanen. Skriftlig bedömning av de gymnasiekurser eleven inte uppnår godkänt betyg i. Krav på bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Regeringen avser att lämna ett förslag om att alla elever ska fullfölja en gymnasieutbildning och föreslår i budgetpropositionen ett anslag som kompensation för ökade utgifter Regeringens budgetproposition för år 2018 Utgiftsområde 25, Avsnitt Kommunalekonomisk utjämning, s. 28. Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Bokslut Budget Budget 2018 Ungdomsgymnasiet -401,0-427,4-447,5 Gymnasiesärskola/Särvux -32,9-36,1-36,1 Vuxenutbildning -56,9-65,3-67,4 Arbetsmarknadsåtgärder -4,7-5,3-5,8 Nämnd, ledning -10,9-15,2-15,2 Summa netto -505,9-549,3-572,0 Styrning av ekonomi Nämnden följer de principer för styrning av ekonomi som kommunfullmäktige har beslutat om i Mål och Budget Ekonomistyrningsprinciperna fastslår regler som syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Ekonomistyrningsprinciper för år 2018 redovisas under rubriken Styrning av ekonomi och kvalitet/ Ekonomistyrningsprinciper i Mål och Budget Här redovisas ett urval av ekonomistyrningspunkterna. Nämnden ansvarar för att beslutade mål och åtaganden uppnås inom ramen för beslutad budgetram. Eventuella kostnadsökningar finansieras genom omprioriteringar inom nämndens budget. Om inte särskilt angivits har nämnden rätt att omdisponera medel fritt utifrån kommunfullmäktiges prioriterade inriktning. Om den beslutade ramen visar sig otillräcklig ska nämnden i första hand omdisponera tillgängliga resurser inom nämndens samlade ram och i andra hand hos kommunfullmäktige aktualisera behov av att ändra mål och inriktning för verksamheten. Blir den generella kostnadsökningen högre än vad som kalkylerats i kommunfullmäktiges budgetbeslut måste nämnden kompensera det genom rationaliseringar. Blir det lägre får överskottet disponeras av nämnd. Hantering eget kapital Nämnden för med sig hela resultatet (över- och underskott) till nästa år. Nämnden ska i sin verksamhetsberättelse hos kommunstyrelsen begära resultatöverföring. Kommunstyrelsen prövar om undantag mot normalregeln ska göras. I prövningen ska hänsyn tas till nämndens utförda prestationer och grad av måluppfyllelse. Det maximala belopp som nämndens eget kapital får uppgå till är 3 procent av nämndens budgetomslutning. Överstigande belopp medges inte balanseras till nästkommande år utan särskild prövning av kommunstyrelsen. 26 I VERKSAMHETSPLAN 2018

27 Resultatet som överförs benämns Årets balansresultat och redovisas under posten Eget kapital i balansräkningen. Överföringen påverkar inte den ordinarie driftbudgeten. Nämnd får inte gå med underskott utan att det föregåtts av ett medvetet, uppbyggt sparande. Det betyder att en nämnd ska klara sin ordinarie budget men får därutöver redovisa ett minus som avser uttag av eget kapital. För att en enhet ska få ta i anspråk viss del av balanserat överskott krävs godkännande av nämnden. Nämnd ska i sin verksamhetsplan ange hur mycket man beräknar att ta i anspråk under budgetåret. Detta belopp ska kunna justeras vid behov i samband med delårsboksluten. Slutgiltigt ställningstagande till nämndes begäran görs av kommunstyrelsen i sin bedömning av kommunens samlade ekonomiska situation. Underskott måste återställas av nämnden senast tre år efter det år som underskottet uppkommit. Så fort ett underskott befaras uppstå ska nämnden snarast upprätta en åtgärdsplan som ska godkännas av kommunstyrelsen. Balanserat överskott får inte användas till långsiktiga åtaganden som drar med sig kostnadsökningar. Eget kapital ska användas för engångsinsatser, kostnader som belastar budgeten ett år. Att använda eget kapital för att täcka innevarande års underskott är acceptabelt genom att mellanskillnaden balanseras till kommande år. Gymnasienämndens regler, hantering eget kapital Det maximala beloppet som en enhets eget kapital får uppgå till är +5 procent av enhetens budgetomslutning. Beloppet som överstiger +5 procent av enhetens budgetomslutning summeras under ledning/förvaltning. Gymnasieskolorna och Komvux är självständiga enheter och respektive rektor lägger förslag på hur överskotten ska användas alternativt hur underskottet ska finansieras. Gymnasieskolorna ska ses som delar i en koncern. Gymnasieskolornas koncernresultat ska inte vara negativt. Gymnasienämndens eget kapital delas in i tre delar. Del ett, övrig ledning/förvaltning inklusive RCN läggs under verksamhetschefen. Del två, Komvux läggs under rektor för Komvux. Del tre, Huddinges gymnasieskolor där tar respektive rektor ansvar för sin gymnasieskolas resultat. Resultatet ska även ses som ett koncernresultat för alla skolorna tillsammans. Gymnasienämndens resursfördelningsprinciper Ungdomsgymnasiet Ersättning bestäms för elev på ett visst utbildningsprogram, så kallad programeleversättning. Programersättningen inkluderar inte lokalkostnader. Programeleversättningen ska täcka skolans kostnader för avskrivning på gjorda investeringar och rehabilitering. Justering av skolbudget sker månadsvis efter elevräkning. På förvaltningen avsätts medel för central administration, hyror, elevresor till och från skola, skolskjuts inom gymnasiesärskola, skolläkaravtal och kopieringsrätt. Anslagsbehovet för kommande år är beräknat efter var eleverna förväntas studera samt en reducering av hyresanslaget till Huddinges skolor. Till grund för budgettilldelningen till gymnasieskolan ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldrarna år och antagandet om hur många ungdomar i respektive ålder som kommer att gå i gymnasieskolan. Uppföljning av ekonomin under året Nämnden ansvarar för att följa upp sin ekonomi och verksamhet under året. Nämnden lämnar underlag för uppföljning enligt särskilda anvisningar till kommunstyrelsen. Om utfall eller prognos innebär en negativ avvikelse ska nämnden ta beslut om och utföra åtgärder för en budget i balans. Åtgärderna och effekten av dem ska redovisas till kommunstyrelsen vid följande uppföljning. Två gånger under året (i mars och augusti) ska nämnden upprätta en delårsrapport med helårsprognos inklusive uppföljning av utförda presentationer, nyckeltal och kvalitetsmått. Resultatuppföljning - Dialoger Resultatuppföljningen sker för samtliga skolor och övriga enheter vid minst tre tillfällen under året, vid de båda delårsboksluten samt årsbokslutet. Den uppföljningsmodell som är framtagen ska fungera som underlag i dialogen mellan enhetschef och förvaltningen. Dialogerna är till för att ge chefer stöd och verktyg att klara sin ekonomi inom ram. Den ska också fungera som underlag för rapportering till nämnden. Ersättning till fristående gymnasieskolor och interkommunal ersättning för externa elever i Huddinges gymnasieskolor Gymnasienämnden föreslås besluta enligt Storsthlms rekommenderade länsprislista för Länsprislistan ska gälla även för ersättningen till kommunens egna gymnasieskolor. Prislistan är exklusive strukturtillägg. Cirka 1,5 procent av eleversättningen till gymnasieskolorna har lyfts av för att finansiera strukturtillägget. Strukturtillägget fördelas ut till gymnasieskolorna efter framtagen modell med syftet att ge extra ekonomiskt stöd till skolor som har elever med lägre måluppfyllelse. GYMNASIENÄMNDEN I 27

28 Ett gemensamt pris ska innefatta kostnader för undervisning, lärverktyg, lokaler, skolmåltider, skolbibliotek, hälsovård och administration. Prislistan innefattar inte reseersättning, inackorderingstillägg eller individuella tillägg. Prislistan omfattar inte Introduktionsprogrammen och gymnasiesärskolan. Överenskommelse måste i dessa fall tecknas på individnivå. Ersättningen till friskolorna skall även räknas upp med 6 procent för momskompensation. För att finansiera den gemensamma elevdatabasen drar Storsthlm av fyra kronor per elev och månad innan den 6 procentiga momskompensationen läggs på. Föreslagen höjning av ersättningsnivåerna har räknats fram genom att en uppräkning görs av de kostnadsslag som ska ingå i priset. Därefter görs en politisk bedömning med hänsyn till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma politiska prioriteringar. Föreslagen genomsnittlig höjning av priset per nationellt program för 2018 är 1,8 procent. Föreslagen prislista per program elev och år finns i bilagan: Prislista för gymnasieskolan i Storstockholm 2018 Ersättningar som inte är med i Storsthlms gemensam prislista. Gymnasienämnden föreslås besluta för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Storsthlms prislista enligt nedan. Priserna är uppräknade med 1,8 procent. Bidragsbelopp inte med i gemensam prislista. IMIND Individuellt alternativ kr/år IMIND-Klippan Individuellt alternativ - Klippan kr/år IMIND-AST Individuellt alternativ Autism spektra tillstånd kr/år IMPRE Preparandutbildning max 1 år kr/år IMYRK Yrkesintroduktion kr/år IMSPR Språkintroduktion kr/år IMSPR-A Språkintroduktion A-kurs kr/år Tilläggsersättningar Modersmålsundervisning, kr/elev/år Storsthlm rekommenderar en höjning av ersättningen för modersmålsundervisning med 1,8 procent till kr/elev/år. För programinriktat individuellt val, ska det belopp som anges i Skolverkets föreskrifter om kr per elev och ämne gälla tills nytt beslut tas av skolverket. Ersättningen utgår från programpriset för det nationella yrkesprogrammet enligt länsprislistan utan avdrag för strukturtillägg samt med ett tillägg per ämne, under det första året, för de ämnen som eleven behöver komplettera för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Beloppet ovan är års ersättningsnivå. Nytt beslut om bidrag kommer i början av Elever med autism spektra tillstånd, nationellt program kr/elev/år Ersättningen utgår från programpriset för det nationella programmet enligt länsprislistan, med ett tillägg om kr/elev/år. Ett arbete pågår vid Storstthlm som syftar till att ta fram en ersättningsnivå för aspergereleverna som ska läggas till länsprislistan och gälla i hela Storstockholms regionen. Särskildvariant musik kr/elev/år Särskild variant godkänd av skolverket. Yrkeselever APL kr/elev/år Administration kring elevers arbetsplatsförlagda lärande. Ersättning gymnasiesärskoleelever Ersättningsnivåerna gäller som anslag för elever som går i Huddinge kommuns gymnasiesärskolor samt som underlag för debitering av gymnasiesärskoleelever från andra kommuner. Den förslagna höjningen för 2018 är 1,8 procent. Grund- och tilläggsbelopp Utgångspunkten är att: Tilläggsbeloppen håller sig inom ramen för de beslutade behovsgrupperna. Grundbeloppet för det nationella programmet HRHOT i gymnasiesärskolan motsvaras av programpengen för gymnasieskolans program, RL; kr/elev/år enligt länsprislistan för Grundbeloppet för IAIND motsvaras av Huddinges programpeng för gymnasieskolans program, IMIND-klippan; kr/elev/år. EVEST i gymnasiesärskolan motsvaras av programpengen för gymnasieskolans program, ES; kr/elev/år enligt länsprislistan för 2018 Alla elever som är behöriga att gå i gymnasiesärskolan har rätt att fritt välja bland de nationella programmen. Det gör att behovet av stöd, individualisering och anpassningar på nationella program kommer att öka om fler elever med omfattande flerfunktionsnedsättningar väljer dessa alternativ. Det är orsaken till att tilläggsbeloppen för behovsgrupp 3 och 4 när det gäller det nationella programmet är högre än motsvarande belopp för det individuella programmet. I Huddinge kommun finns för närvarande tre program inom gymnasiesärskolan; Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) Sågbäcksgymnasiet Det individuella programmet (IAIND) Östra gymnasiet. Estetisk verksamhet (EVEST) Östra gymnasiet. Ersättningen för Huddingeelever som går hos en extern utbildningsanordnare bestäms efter en överenskommelse 28 I VERKSAMHETSPLAN 2018

29 mellan Huddinge kommun och den enskilda gymnasiesärskolan där eleven studerar. Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) HRHOT Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Det individuella programmet (IAIND) IAIND Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Estetisk verksamhet (EVEST) EVEST Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Investeringar, mnkr Bokslut Budget Accesspunkter 0,8 0,0 0,0 Övriga investeringar 4,0 4,0 3,2 Östra gymnasiet 1,3 1,2 2,5 Budget 2018 Totalt har gymnasienämnden en investeringsbudget på 5,7 mnkr För året planeras investeringar för inköp av inventarier och datorer, reparation och underhåll samt arbetsmiljöåtgärder. Gymnasienämndens enheter kommer att lämna in en begäran om att få ta del av 2018 års investeringsram. Förvaltningen fördelar sedan ut nämndens investeringsanslag till enheterna efter att ha prövat och prioriterat deras begäran. Östra gymnasiet behöver bygga om expedition för att skapa flera arbetsplatser och ett konferensrum, kostnad cirka 2,5 mnkr. Lokaler Nämndens/förvaltningens roll i lokalförsörjningsprocessen enligt Mål och Budget 2018 Styrning av ekonomi och kvalitet/ Ekonomistyrningsprinciper är att: Tar fram och besluta om verksamhetens behov av nya och förändrade lokaler utifrån befolkningsoch tillväxtprognoser och faktiska befolkningsförändringar. Yttrar sig över markanvisningar för verksamhetslokaler i privat regi. I övrigt ansvarar kommunstyrelsens förvaltning, samhällsbyggnadsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för kommunens lokalförsörjningsprocess. Ny Gymnasieskola i Flemingsberg Gymnasieskolan blir en del av Campus Flemingsberg och kommer att ha fokus på life science. Program inom teknik, naturvetenskap, ekonomi och vård och omsorg kommer att erbjudas. Det finns även möjlighet till ett fjärde tekniskt år. Skolan beräknas att ha ca 500 elevplatser och ca 50 personal. Skolan planeras att starta höstterminen Hyresavtal beräknas vara klart under. Planerade åtgärder under 2018 är: J-Hallen vid byggskolan på Sågbäcksgymnasiet färdigställd, tillkommande kostnad helårshyra 1,8 mnkr. Östra gymnasiet, har behov av utökad matsal med sittplatser. En utredning görs under 2018 för att finna en möjlig lösning. Beräknad kostnad 0,5 mnkr. Skolan byggdes för färre en 600 elever idag studera mer än 800 elever vid skolan. Huddingegymnasiet, för att ge ett trevligare och ljusare intryck vid entrén, 0,5 mnkr till ytskiktsrenovering. Både 2018 och Sågbäcksgymnasiet, Återställning av gamla caféet, främst ytskikt cirka 0,2 mnkr. Utredning om ny entré vid caféet cirka 0,1 mnkr. Sjödalsgymnasiet, slitna ytskikt i hus A. 0,5 mnkr till ytskiktsrenovering. Beräknad tillkommande och avgående lokal- och hyreskostnad mnkr J Hallen Sågbäcksgymnasiet 1,8 Utreda möjligheten att bygga ut Östra gymnasiets matsal, 0,5 Ljusare entré Huddingegymnasiet 0,5 0,5 Ytskikt och entré Sågbäcksgymnasiet 0,3 Ytskikt hus A Sjödalsgymnasiet 0,5 S:a kostnader/tillkommande hyra 3,6 0,5 0,0 Budgetram* 4,2 4,2 1,8 Differens mot ram 0,6 3,7 4,2 GYMNASIENÄMNDEN I 29

30 *Budgetramen bygger på att antalet elever förväntas öka med 97 elever jämfört med. Lokalkostnadsanslaget är kopplat till eleven. Väljer eleven att studera vid en friskola eller i en annan kommun behövs elevens lokalanslag för att betala eleversättningen till den externa anordnaren. Plan för intern kontroll Intern kontroll är en process som används för att säkerställa att verksamheten fungerar och att målen nås. Fokus är att minska risken för oönskade händelser genom strukturerad riskhantering. Det handlar dels om att på ett systematiskt sätt identifiera och minska risker och dels om att skapa strukturer för att förebygga att oönskade händelser inträffar. God intern kontroll förverkligar vi genom att vi på alla nivåer i organisationen arbetar systematiskt med att minska eller eliminera befintliga risker, skapar systematik, processer och rutiner för att säkerställa god ordning, kontrollerar efterlevnad av lagar och regler, samt genom ett kontinuerligt arbete för att höja riskmedvetenheten på alla nivåer i organisationen, så att vi genomför verksamheten på ett riskmedvetet och säkert sätt. Nämnderna ska i den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verk-samhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Uppföljningen av arbetet med intern kontroll sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Nämndens internkontrollarbete Gymnasienämndens arbete med intern kontroll består av fyra delar; 1) riskidentifiering utifrån målen, 2) uppföljning av processer och rutiner, 3) uppföljning av revisionsrapporter och andra granskningar, samt 4) systematisk uppföljning av verksamheten. För att tidigt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten finns särskilda rutiner framtagna för ett systematiskt kvalitetsarbete i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Det systematiska kvalitetsarbetet ska, enligt skollagen, inriktas mot att uppfylla de nationella mål som finns för utbildningen och utföras på både huvudmannanivå och på enhetsnivå. Därför ligger tyngdpunkten för det systematiska kvalitetsarbetet i de kommunala målen Utbildning med hög kvalitet, vilket är det kommunala mål som har en direkt påverkan på undervisningens kvalitet. Utbildningsförvaltningarnas nämndmål har en tydlig koppling till de nationella mål som gäller för verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har en årsplan där tillfällen är avsatta för att följa upp arbetet med åtaganden i verksamhetsplanen och åtgärder för risker i planen för intern kontroll. Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är en del av huvudmannens interna kontroll. Utbildning med hög kvalitet Systematisk kvalitetsutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat fram särskilda rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå som syftar till att säkerställa att kvaliteten på utbildningen i våra verksamheter håller en hög kvalitet och följer de styrdokument som finns på nationell och kommunal nivå. Varje skolledning sammanställer och analyserar sina resultat systematiskt under året. Arbetet dokumenteras och redovisas för huvudmannen fortlöpande under året i ett dokument kallat Systematiskt kvalitetsarbete. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ryms bland annat uppföljning av kunskapsresultat och elevernas upplevelse av verksamheten samt dokumentation från rektorernas eget 30 I VERKSAMHETSPLAN 2018

31 systematiska kvalitetsarbete. Åtgärder ska vidtas och dokumenteras då brister uppmärksammas. Resultaten följs upp på kvalitetsdialog mellan verksamhetschef och skolledning tillsammans med verksamhetsanalytiker och ekonomer. Vid dialogerna diskuteras omotiverade avvikelser i resultat, framgångsfaktorer samt åtgärder för utveckling. Huvudmannens kvalitetsarbete följer kommunens planerings- och uppföljningsprocess. Enheternas resultat ligger till grund för huvudmannens analys och fortsatta utveckling av verksamheten i sin helhet. Som underlag för arbetet begär huvudmannen in underlag samlat i dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete från alla enheter inför delår 1, delår 2 och verksamhetsberättelse. Ytterst ansvarig för huvudmannens kvalitetsarbete är utbildningsdirektören. Ansvarig för att ta fram rutiner för kvalitetsarbetet på huvudmannanivå är biträdande utbildningsdirektör. Verksamhetschef för gymnasieskola och vuxenutbildning svarar för att kvalitetsarbetet bedrivs i varje gymnasieskola. Rektor ansvarar för kvalitetsarbetet på enhetsnivå. Attraktiv arbetsgivare Medarbetarenkät, KOLL Arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Genom att varje år genomföra en medarbetarundersökning följer förvaltningen upp arbetet med Attraktiv arbetsgivare och skapar underlag för analys och åtgärdsplaner för ständiga förbättringar i våra verksamheter. Andra sätt att stödja och följa upp arbetet med Attraktiv arbetsgivare är våra årliga PLUS-samtal mellan chef och medarbetare som fokuserar på måluppfyllelse och planering samt kompetensutveckling och stöd, samt de årliga bedömningssamtalen mellan chef och medarbetare. Förvaltningen följer också behörigheten i för gymnasielärare genom att registrera examina och behörighet i IT- systemet KOLL. Övergripande analyser kan göras utifrån de uppgifter som finns i KOLL och det är möjligt att påverka insatser kring till exempel kompetensutveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del av den interna kontrollen. Sund ekonomi Ekonomisk uppföljning Budget- och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen. Det största arbetet med processen startar i och med att nämnden får sin ekonomiska ram för nästkommande år i samband med fullmäktiges beslut om Mål och Budget. Under hösten arbetar förvaltningen med nämndens verksamhetsplan och där ingår beslut om fördelning av den ekonomiska ramen. För att följa upp att nämnden har en sund ekonomi sammanställs två delårsrapporter under verksamhetsåret. Inför arbetet med delårsrapporterna har förvaltningen ekonomiska dialoger med samtliga rektorer. Dialogerna återkommer också när året går mot sitt slut och bokslutet ska upprättas som i sin tur ingår i verksamhetsberättelsen. Förutom dessa uppföljningar sker en ekonomirapport till nämnd vid alla nämndmöten utom då delårsrapporterna tas upp. Förvaltningen lämnar också månadsvis en kort ekonomisk rapport till ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsen. Syftet med denna månadsrapport är att säkerställa att nämnden har en ekonomi i balans. GYMNASIENÄMNDEN I 31

32 Riskreducerande åtgärder De risker som prioriterats i den interna kontrollen berör främst stödprocesser till huvudprocessen utveckling och lärande. Arbetet med huvudprocessen hanteras främst inom ramen för verksamhetsplaneringen. Informationssäkerhet Risk 1 Risk för bristande informationssäkerhet i system Bakgrund Systemsäkerhetsanalyser har inte genomförts för alla och tidplan system. Riskbedömningen har uppvärderats. Klart Åtgärder och ansvar Sund ekonomi Risk 1 Bakgrund och tidplan 1 a) Ta fram en övergripande beskrivning av informationssäkerhetsprocesser i kommunen, beskriva riskprocessen samt ta fram metod och mallar för riskhantering. 1 b) Genomföra en förnyad systemsäkerhetsanalys enligt nyframtagen metod för sex av tolv kvarvarande verksamhetskritiska system. 1 c) Genomgång/information till systemansvariga och systemägare om varför vi ska genomföra systemsäkerhetsanalys och vilka ansvar de har, som förberedelse inför systemsäkerhetsanalysworkshops, se punkt 1 b). Risk för att kommunens skattemedel inte används korrekt Eftersom kommunen är en offentlig verksamhet ska skattemedel som fördelas ut i budget till alla verksamheter hanteras enligt redovisningslag och kommunallag på ett transparent sätt. Stickprover sker både under våren och hösten. Redovisning sker i delår 1 och 2 samt årsbokslutet. Åtgärder 1 a) Uppföljning av alla ofullständiga fakturor som och ansvar avser representation och konferens. Dessa kontroller sker löpande. Risk 2 Ansvarig: Ekonomichef Risk för brister i administration av riktade statsbidrag Bakgrund Statsbidragsfinansieringen utgör en viktig intäktskälla och tidplan för utbildningsverksamheterna. Förvaltningen måste arbeta proaktivt för att säkerställa att kostnadsredovisning sker enligt fastställd process samt att intäkter och kostnader periodiseras till rätt period. bokförs i rätt period. Ansvarig: Ekonomichef Arbetsmiljöronder Risk 1 Bakgrund och tidplan Risk för brister i inomhusklimatet i vissa rum på gymnasieskolan, vux och RCN. Det finns brister i inomhusklimat i vissa rum på gymnasieskolor samt inom vuxenutbildningen och RCN. Färre skolor ska rapportera problem med inomhusklimatet och samtliga skolor ska ha en godkänd OVK besiktning. Klart Åtgärder Verksamhetschefen går igenom problembilden med och ansvar lokalstrateg som för den vidare till fastighetsägaren. För de fall då problem med inomhusklimat rapporterats trots godkänd OVK har ett stödmaterial tagits fram för rektorernas arbete. Ansvarig: Lokalchef Risk 2 Risk för att lokalerna inte är ändamålsmässiga Bakgrund och tidplan På vissa håll hårt slitna, inte för ändamålet optimalt utformade lokaler som därmed inte bidrar till en stimulerande och motiverande lärmiljö. Klart pågående förbättringsprocess Åtgärder Behov tydligare framskrivna i lokalförsörjningsplan, och ansvar bättre kontinuerligt underhåll Ansvarig: Lokalchef, rektor Arbetsskador och tillbud Risk 1 Bakgrund och tidplan Risk för felaktig registrering i KIA systemet Registreringen i KIA systemet sker idag på ett sådant sätt att uppföljning och analys av olycksfall och tillbud är starkt försvårad. Detta begränsar möjligheten att jobba förebyggande. Klart Åtgärder Genomföra en särskild satsning på att utveckla och och ansvar förbättra användandet av KIA under 2018 genom bland annat framtagande av lathundar och utbildning av de som använder systemet. Ansvarig: respektive chef och verksamhetschef med stöd av personalavdelningen Åtgärder och ansvar Bidragsmedlen från Skolverket följs upp månatligen och kvalitetssäkras så att intäkter och kostnader 32 I VERKSAMHETSPLAN 2018

33 Risk 2 Risk för hot mot personal Medarbetarenkät Risk 1 Risk för arbetsrelaterad utmattning Bakgrund och tidplan Enligt incidentrapporter Klart Åtgärder Gå igenom befintliga rutiner och handlingsplaner för och ansvar hot och våld. Säkerställa att de är kända i hela organisationen. Ansvarig: respektive chef och verksamhetschef med stöd av personalavdelningen Bakgrund och tidplan I medarbetarenkäten hade 4 av 6 enheter ett värde över 40 punkter inom området arbetsrelaterad utmattning. Målet var att färre enheter ska ha ett värde över 40 punkter. Klart Åtgärder Fördjupad analys och åtgärder utifrån och ansvar medarbetarenkätens resultat Ansvarig: Rektor (för sin personal), gymnasiechef (för rektorerna) Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning Ingen extern granskning har genomförts under året. Systematiska kontroller Huddinge kommun är enligt skollagen skyldig att planera, följa upp och utveckla sin verksamhet på ett systematiskt sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp verksamheternas arbete och resultat fortlöpande och systematiskt under året. Läs mer under avsnittet Nämndens internkontrollarbete. Sund ekonomi Kontroll Ekonomisk uppföljning 2 Bakgrund och tidplan Budget- och uppföljningsprocessen är en del av den kommunövergripande planerings- och uppföljningsprocessen i kommunen. Klart Ansvar Kort beskrivning av kontrollen Ekonomichef Fullmäktige beslutar om Mål och Budget och därmed får nämnderna sina ekonomiska ramar för nästkommande år. I nämndernas verksamhetsplaner ingår beslut om fördelning av den ekonomiska ramen samt resursfördelningen för kommunal- och fristående verksamhet. Uppföljningen av att nämnderna har en sund ekonomi görs genom ekonomiska dialoger med ansvariga rektorer och chefer samt månadsvisa ekonomiska rapporter till ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsen. Det ekonomiska läget redovisas i delårsrapporter och bokslut. GYMNASIENÄMNDEN I 33

34 Plan för uppföljning och insyn Varje nämnd ska enligt kommunens Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare följa upp de avtal som nämnden tecknat med privata utförare samt de uppdragsbeskrivningar som överenskommits med verksamheter i kommunens egen regi när de agerar i konkurrens med privata utförare. Uppföljningen utgår från de mål och den riktning som angivits av kommunfullmäktige samt de krav som ställts i förfrågningsunderlag och avtal. Det är varken praktiskt möjligt eller rationellt att följa upp allt samtidigt, så för att bestämma vad som ska följas upp när och hur genomgripande sätts avtalens/uppdragsbeskrivningarnas betydelse i relation till deras risk/påverkan och omfattning. Avtal/uppdragsbeskrivningar som är viktiga, omfattande och riskfulla ska prioriteras genom att följas upp frekvent, medan uppföljningen av mindre betydelsefulla avtal/uppdragsbeskrivningar får ske mer sällan och/eller mindre genomgripande. Uppföljningen av planen sker i delårsrapporter och verksamhetsberättelse genom att där beskriva om tillsyn och uppföljning genomförts som planerat. Resultatet av respektive uppföljning redovisas till relevant mottagare som ett separat ärende. Uppföljning 2018 Verksamhetsområde/liknande Vuxenutbildning Avtal/uppdrag Typ Ansvar Tidplan Intervall Mottagare Gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare Avtalsuppföljning Rektor Löpande Löpande Gymnasienämnden Avtalsuppföljning Biträdande rektor Löpande Löpande Gymnasienämnden Gymnasial vuxenutbildning anordnas av privata aktörer i form av en tjänstekoncessionsupphandling samordnad med kommunerna Botkyrka, Salem Södertälje och Nykvarn Vux 5. Uppföljning och tillsyn sker kontinuerligt under hela året av alla 11 utbildningsanordnare. Alla skolor besöks, gemensamma dialogmöten äger rum vid flera tillfällen under året. Vid behov görs även oanmälda besök när rapport inkommit från elever med allvarliga synpunkter. Under hösten redovisar alla utbildningsanordnare i varsin rapport resultat och analyser av sina verksamheter. Vux 5 återkopplar till utbildningsanordnarna i slutet av året och ger förslag till förbättringar. Svenska för invandrare sfi har från årsskiftet /17 fyra utbildningsanordnare. Flera utbildningsanordnare har lagt ner sin sfi-verksamhet. Uppföljning och avstämning sker ständigt eftersom sfi-verksamheten är flexibel, elever börjar kontinuerligt. En oro finns att utbildningsanordnarna inte kommer mäkta med det förväntade ökade trycket av nyanlända. Vux Huddinge kan då behöva göra en kompletterande upphandling. 34 I VERKSAMHETSPLAN 2018

35 Verksamhetsstatistik nyckeltal Ungdomsgymnasiet Bokslut Prognos Budget 2018 Gymnasiesärskolan Bokslut Prognos Budget 2018 Huddingeelever ungdomsgymnasiet Huddingeelever gymnasiesärskolan I Huddinge skolor I Huddinge gymnasieskolor Varav elever från andra kommuner Varav elever från andra kommuner Elever hos annan utbildningsanordnare Elever hos annan utbildningsanordnare Totalkostnad mnkr 400,1 420,0 447,5 Varav undervisning inkl läromedel, mnkr 169,3 177,4 187,0 Totalkostnad/elev, kr 101,5 102,5 106,6 Undervisningskostnader /elev, kr 58,4 59,2 61,5 Antalet gymnasieelever i stockholmsregionen kommer att öka under de närmaste åren. Antalet elever i Huddinge kommun förväntas öka med 97 elever 2018, 175 elever 2019 och 200 elever 2020 Ökningstakten för Huddingeelever hos annan huvudman har stannat av samtidigt är det en låg procentuell förändring gällande vilken huvudman Huddinges ungdomsgymnasieelever väljer att studera hos. Totalkostnad gymnasiesärskolan mnkr Kostnad/elev gymnasiesärskolan kr 32,9 31,5 30,8 456,9 463,2 460,0 Antalet gymnasiesärskoleelever fortsätter att minska. Orsaken till att elevantalet minskar i Huddinge skolor är att elevgruppen som Sågbäcksgymnasiet riktar sig mot, i större utsträckning söker sig till andra gymnasiesärskoleprogram som bland annat det estetiskaprogrammet. Hösten startade det estetiskaprogrammet vid Östra gymnasiet. GYMNASIENÄMNDEN I 35

36 Organisation 36 I VERKSAMHETSPLAN 2018