Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst

Relevanta dokument
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr

vti FINDING A BETTER WAY

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013

Beläggningslagers temperaturer

TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

ROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM

Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN

Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden

Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar

Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338

Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat

Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala

Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng

Utveckling av Road Marking Tester

Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning

Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen

Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST

TBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003

Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion

Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden VTI notat VTI notat Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Incidenter vid arbete på väg

Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon

Projektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar

VTI meddelande En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

TORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid

för funktionskontroll av

Lane Departure Warning System LDW

VTI notat Utgivningsår Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003

VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser

Nedsläckning och reduktion av vägbelysning på motorväg

H1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2

Effekter vid mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan

Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar

Aborter i Sverige 1998 januari - december

I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.

Aborter i Sverige 2001 januari december

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

Förväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås

Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar

Photometric Diagnosis of Road Lighting

VTI:s forskningsområden

din I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144

Framkomlighet på väg 67 Stingtorpet Tärnsjö

Vägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

ISSN V f/ meddelande. Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid. Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson

Vägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang

Skaderisker för motorcyklister

Kursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1

Kursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour

Nordisk konference - Kørebaneafmerkning

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2011/AC:2013

ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads

Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and Theoretical Studies

Klicka här för att ändra format

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

Nordiskt samarbetsprojekt inom NMF

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

Kundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt

Publikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

Uttagning för D21E och H21E

VTI rapport 657 Utgivningsår Slitna vindrutor. Simulatorstudie. Anne Bolling Gunilla Sörensen

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

SVENSK STANDARD SS-EN 175

Välkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg Göran Nilsson

Transkript:

VTI notat 5:5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI. Linköping oktober 2012 Sven-Olof Lundkvist VTI notat 5:5-2013 Dnr: 2012/0265-26

Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013. Quality review Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013. VTI notat 5:5-2013

Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 7 1 Bakgrund, begränsningar och syfte... 9 2 Begrepp och metod... 10 3 Analys... 11 4 Resultat... 12 4.1 Antal objekt som ingått i analysen... 12 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten... 13 4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass... 15 4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Väst efter vägklass... 18 5 Jämförelse med 2011... 25 6 Slutsatser... 27 Referenser... 28 Bilaga A VTI notat 5:5-2013

VTI notat 5:5-2013

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI 581 95 Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Väst 2012. Mätningarna har utförts under perioden 31 juli 13 oktober med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten. Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 52 vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars retroreflexion gjorts. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Väst: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Väst 48 procent av delobjekten godkända På riksvägar godkändes 62 procent av delobjekten På länsvägar godkändes 87 procent av delobjekten Retroreflexionen för våta vägmarkeringar I genomsnitt var 42 procent av delobjekten i Region Väst godkända med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Generellt i regionen var andelen godkända objekt 64 procent i 2012 jämfört med 60 procent i 2011. Andelen godkända objekt i Hallands län och Värmlands län var större i 2011 än i 2012. I Västra Götalands län var bättre i 2012 jämfört i 2011. Slutsats En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt sex av tio av de sträckor som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. VTI notat 5:5-2013 5

6 VTI notat 5:5-2013

Condition assessment of road markings of Region Väst in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE 581 95 Linköping Sweden Summary This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Väst, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period July 31 th until October 13 th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity has been carried out on 52 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Väst. On roads with an average daily traffic more than 4 000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways 48 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On national roads, the corresponding figure was 62 per cent. On county roads, 87 per cent of the objects were approved. Wet road marking retroreflectivity By average, 42 per cent of the objects in Region Väst were accepted concerning wet performance. Comparison with the results from 2011 In general, the proportion accepted objects were better in 2012 compared to 2011. The proportion accepted objects in the county of Västra Götaland were better in 2012. While in the county of Halland and Värmland the situation were better in 2011. Conclusion A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are only met by slightly more than six out of ten of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness. VTI notat 5:5-2013 7

8 VTI notat 5:5-2013

1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd. Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta mcd/m 2 /lx på vägar med ÅDT 2000 fordon och 100 mcd/m 2 /lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m 2 /lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet mcd/m 2 /lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m 2 /lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Väst. VTI notat 5:5-2013 9

2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Delobjekt Mätplats Mätpunkt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. En 100 m lång sträcka i delobjektet. Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar (100 404) och sekundära länsvägar (500-2999) med ÅDT > 4000. Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n = k 3 N där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län. Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej våtsynbar). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen. 10 VTI notat 5:5-2013

3 Analys Analys av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torr i i= RL torr = 1, och m m MPDi i= MPD = 1 m, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt = + 0,14 R + 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Underkänt delobjekt Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx.. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat. VTI notat 5:5-2013 11

4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 52 objekt mätts i Region Väst under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län i Region Väst. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Hallands län 4 3 3 Värmlands län 6 5 3 Västra Götalands län 10 9 9 Region Väst 20 17 15 Bortfall: 3 delobjekt Antal objekt som har mätts med avseende på våtfunktion framgår av tabell 3. Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Väst. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Vägklass A B C Hallands län N 4 1 Värmlands län S 5 1 Västra Götalands län O 10 6 1 Region Väst 19 8 1 Bortfall: 27 delobjekt: 12 VTI notat 5:5-2013

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Väst. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. R L,torr Vägklass A Region Väst Västra Hallands län Värmlands län Götalands län Region Väst Medelvärde 267 141 227 207 Standardfel 40 11 15 12 Standardavvikelse 125 48 80 93 Minimum 139 79 100 79 Maximum 487 252 458 487 Antal 10 18 30 58 Konfidensintervall 95 % 177-356 118-165 198-257 183-232 20:e percentilen 169 109 180 132 50:e percentilen 232 131 207 191 80:e percentilen 362 182 292 261 Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. RL,torr, Vägklass B Region Väst Västra Hallands län Värmlands län Götalands län Region Väst Medelvärde 187 190 225 208 Standardfel 11 14 16 10 Standardavvikelse 33 51 83 70 Minimum 143 134 90 90 Maximum 260 282 437 437 Antal 9 14 27 50 Konfidensintervall 95 % 161-212 160-219 192-257 188-228 Percentil 20 % 169 140 172 162 Percentil 50 % 182 180 191 186 Percentil 80 % 195 234 293 258 VTI notat 5:5-2013 13

Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. R L,torr Vägklass C Region Väst Västra Hallands län Värmlands län Götalands län Region Väst Medelvärde 202 182 218 208 Standardfel 10 14 9 6 Standardavvikelse 29 43 45 44 Minimum 161 141 114 114 Maximum 251 258 364 364 Antal 9 9 27 45 Konfidensintervall 95 % 180-224 -215 200-236 195-221 20:e percentilen 178 186 172 50:e percentilen 204 167 212 207 80:e percentilen 223 220 249 241 Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt. R L,våt Region Väst Västra Hallands län Värmlands län Götalands län Region Väst Medelvärde 38 28 43 41 Standardfel 4 6 3 2 Standardavvikelse 10 10 14 13 Minimum 25 19 21 19 Maximum 50 39 72 72 Antal 6 3 24 33 Konfidensintervall 95 % 28-48 4-52 37-49 36-46 20:e percentilen 31 22 32 31 50:e percentilen 37 26 42 39 80:e percentilen 48 34 49 49 14 VTI notat 5:5-2013

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass Totalt sett i regionen blev 64 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktion, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för R L,torr, efter län och vägklass. Län/Region Hallands län Värmlands län Västra Götalands län Region Väst Antal Andel Vägklass Summa Underkända Godkända godkända A 5 5 10 50 % B 3 6 9 67 % C 2 7 9 78 % Summa 10 18 28 64 % A 17 1 18 6 % B 7 7 14 50 % C 1 8 9 89 % Summa 25 16 41 39 % A 8 22 30 73 % B 9 18 27 67 % C 3 24 27 89 % Summa 20 64 84 76 % A 30 28 58 48 % B 19 31 50 62 % C 6 39 45 87 % Summa 55 98 153 64 % Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9. Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för R L,våt, efter län. Län/Region Antal Andel Summa Underkända Godkända godkända Hallands län 4 2 6 33 % Värmlands län 3 0 3 0 % Västra Götalands län 12 12 24 50 % Region Väst 19 14 33 42 % VTI notat 5:5-2013 15

Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande statistiskt säkerställda skillnader (p<.05): Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr i vägklass A var större i Västra Götalands län än i Hallands och Värmlands län. Dessutom var andelen godkända delobjekt i Hallands län större än i Värmlands län. Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr i vägklass B var större Västra Götalands län än i Värmlands län. I vägklass C var det ingen skillnad med avseende på R L,torr i de tre länen. Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län. 90% 80% 70% Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass, Region Väst 27% 52% 33% 33% 38% 22% 11% 11% 13% Underkända Godkända 36% 61% 24% 36% 60% 40% 30% 20% 94% 73% 48% 67% 67% 62% 78% 89% 89% 87% 64% 39% 76% 64% 10% 0% Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O REGION VÄST 6% Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O REGION VÄST Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O REGION VÄST Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O REGION VÄST Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,torr, efter vägklass och län. 16 VTI notat 5:5-2013

Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2. Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktion, efter län, Region Väst Godkända Underkända 90% 80% 70% 67% 58% 60% 40% 30% 20% 33% 42% 10% 0% Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O REGION VÄST Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,våt, efter län. VTI notat 5:5-2013 17

4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Väst efter vägklass I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända mätplatser för varje län i Region Väst efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT. 4.4.1 Resultat per delobjekt i Hallands län efter vägklass Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 1% 2% Underkända Godkända 90% 80% 29% 36% 27% 70% 60% 65% 70% 99% 98% 40% 30% 71% 64% 73% 20% 10% 35% 30% 0% Hk- - Kf-175 Vk-254 Hk-462 Kf-274 Vk-487 Hk-139 Kf-337 Vk-210 Hk- - Kf-146 Vk-182 N 4 (6), N 5 (6), N 7 (6), N 10 (6), Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 18 VTI notat 5:5-2013

90% 2% Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 11% 2% 22% 4% 15% Underkända Godkända 1% 80% 43% 70% 60% 67% 40% 98% 89% 98% 78% 96% 85% 99% 30% 57% 20% 10% 33% 0% Hk-188 Ml-181 Vk-186 Hk-182 Kf-157 Vk-143 Hk-206 Ml-177 Vk-260 N 13 (24), N 14 (24), N 16 (25), Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende torrfunktionen. Vägklass B. 90% 80% 5% Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 14% 40% 8% 29% 3% 5% Underkända Godkända 3% 70% 60% 40% 30% 95% 86% 60% 92% 71% 97% 95% 97% 20% 10% 0% Hk-223 Ml-193 Vk-224 Hk-161 Ml-185 Vk-168 Hk-213 Ml-251 Vk-204 N 24 (115), N 25 (117), N 37 (154), Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende torrfunktionen. Vägklass C. VTI notat 5:5-2013 19

2% Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen 1% Underkända Godkända 90% 80% 70% 30% 64% 44% 60% 83% 98% 99% 40% 30% 20% 70% 36% 56% 10% 17% 0% Hk- - Kf-0 Vk-50 Hk- - Kf-0 Vk- - Hk-25 Kf-0 Vk-48 Hk- - Kf-0 Vk-37 Hk-31 Kf-0 Vk-36 N 4 (6), 35 N 5 (6), 35 N 7 (6), 35 N 10 (6), 35 N 14 (24), 35 Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende våtfunktionen. 20 VTI notat 5:5-2013

4.4.2 Resultat per delobjekt i Värmlands län efter vägklass 90% Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 7% 22% 23% Underkända Godkända 80% 70% 60% 40% 69% 65% 55% 93% 53% 78% 82% 77% 86% 81% 83% 87% 97% 88% 87% 30% 20% 10% 0% Hk-141 Ml-84 Vk-138 31% Hk-219 35% Ml-252 45% Vk-173 47% Hk-187 18% Ml-137 14% Vk-203 19% Hk-125 17% Ml-113 13% Vk-124 3% Hk-116 12% Ml-105 13% Vk-114 Hk-79 Ml-140 Vk-92 S 2 (18), S 7 (18), S 18 (45), S 22 (45), S 24 (45), S 11 (18), Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Värmlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 1% 2% Underkända Godkända 90% 12% 18% 80% 39% 41% 70% 60% 71% 65% 75% 66% 58% 40% 88% 99% 98% 82% 30% 61% 59% 20% 10% 29% 35% 25% 34% 42% 0% Hk-138 Ml-218 Vk-162 Hk-208 Ml-258 Vk-208 Hk-170 Ml-140 Vk-134 Hk-282 Ml- - Vk-259 Hk-140 Ml-189 Vk-146 S 38 (26), S 40 (26), 100 S 47 (61), S 64 (62), 100 S 73 (63), Figur 8 Andelen godkända/underkända mätplatser i Värmlands län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:5-2013 21

90% 80% 13% Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 6% 20% 29% 3% Underkända Godkända 19% 70% 60% 40% 30% 87% 94% 80% 71% 97% 81% 20% 10% 0% Hk-141 Ml-159 Vk-141 Hk-239 Ml-207 Vk-258 Hk-156 Ml-173 Vk-167 S 81 (172), 100 S 93 (238), 100 S 106 (241), 100 Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Värmlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C. Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen Underkända Godkända 90% 80% 33% 70% 60% 93% 40% 30% 67% 20% 10% 0% 7% Hk- - Ml-0 Vk- - Hk- - Ml-26 Vk- - Hk- - Ml-0 Vk- - Hk- - Ml-19 Vk- - Hk- - Ml-0 Vk- - Hk- - Ml-39 Vk- - S 2 (18), 35 S 18 (45), 35 S 22 (45), 35 S 24 (45), 35 S 11 (18), 35 S 73 (63), 35 Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Värmlands län avseende våtfunktionen. 22 VTI notat 5:5-2013

4.4.3 Resultat per delobjekt i Västra Götalands län efter vägklass 90% 80% 30% Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 5% 3% 3% 2% 6% 13% 6% 5% 4% Underkända Godkända 12% 19% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% 78% 75% 85% 70% 22% 95% 97% 97% 98% 94% 25% 15% 87% 94% 95% 96% 59% 64% 94% 84% 88% 81% 6% 41% 16% 36% Hk-175 Kf-133 Vk-190 Hk-242 Kf-299 Vk-292 Hk-257 Kf-230 Vk-388 Hk-304 Ml-263 Vk-358 Hk-254 Kf-296 Vk-458 Hk-131 Kf-126 Vk-206 Hk-196 Kf-188 Vk-182 Hk-100 Kf-188 Vk-200 Hk-210 Ml-136 Vk-199 Hk-208 Kf-191 Vk-223 O 2 (6), O 7 (6), O 10 (6), O 11 (6), O 14 (6), O 18 (20), O 25 (20), O 29 (20), O 30 (20), O 47 (45), Figur 11 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västra Götalands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 90% 80% 70% 6% Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 3% 12% 10% 19% 14% 10% 43% 8% 29% 48% 30% 48% 26% 14% 26% 1% Underkända Godkända 60% 40% 30% 20% 94% 95% 97% 88% 90% 81% 86% 90% 95% 57% 92% 71% 52% 70% 52% 74% 86% 74% 99% 10% 0% Hk-219 Ml-125 Vk-209 Hk-179 Ml-178 Vk-179 5% 5% Hk-299 Kf-163 Vk-90 Hk-187 Ml-191 Vk-159 Hk-320 Kf-326 Vk-297 Hk-172 Ml-185 Vk-169 Hk-172 Ml-175 Vk-200 Hk-256 Ml-224 Vk-246 Hk-429 Ml-276 Vk-437 O 51 (26), O 52 (26), O 56 (26), O 73 (40), O 75 (40), O 77 (41), O 104 (46), O 106 (47), O 118 (49), Figur 12 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västra Götalands län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:5-2013 23

90% 80% 5% 2% Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 2% 1% 1% 20% 13% 2% 4% 10% 5% 10% 9% 7% 7% 30% 6% 6% 6% Underkända Godkända 7% 22% 1% 70% 60% 40% 30% 95% 98% 98% 99% 99% 80% 87% 98% 96% 90% 95% 90% 91% 93% 93% 70% 94% 94% 92% 94% 93% 78% 99% 20% 10% 0% Hk-192 Ml-184 Vk-217 Hk-248 Ml-177 Vk-253 Hk-223 Kf-159 8% Vk-206 Hk-364 Ml-212 Vk-283 Hk-212 Ml-233 Vk-202 Hk-194 Ml-249 Vk-201 Hk-238 Ml-185 Vk-220 Hk-234 Ml-114 Vk-209 Hk-251 Ml-181 Vk-252 O 125 (156), O 135 (157), 100 O 143 (161), O 199 (178), O 203 (181), O 212 (183), 100 O 226 (190), O 229 (193), O 241 (200), Figur 13 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västra Götalands län avseende torrfunktionen. Vägklass C. 3% Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen 1% Underkända Godkända 90% 80% 70% 60% 54% 24% 33% 13% 97% 63% 47% 99% 15% 75% 71% 95% 48% 88% 25% 40% 30% 20% 10% 0% Hk-35 Vk-38 Kf-0 46% 76% 67% 87% 37% 53% Hk-50 Vk-72 Ml-0 Hk- - Vk- - Kf-0 Hk- - Vk- - Kf-0 Hk- - Vk- - Kf-0 85% 25% 29% 5% 52% 13% 75% Hk-32 Vk-33 Kf-0 Hk-67 Vk- - Kf-0 Hk-24 Vk-27 Ml-0 Hk- - Vk- - O 2 O 7 O 10 O 11 O 14 (6), 35 (6), 35 (6), 35 (6), 35 (6), 35 O 18 (20), 35 O 25 (20), 35 O 29 (20), 35 Figur 14 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västra Götalands län avseende våtfunktionen. O 30 (20), 35 O 47 (45), 35 O 52 (26), 35 O 56 (26), 35 O 73 (40), 35 O 75 (40), 35 O 77 (41), 35 O 104 (46), 35 O 143 (161), 35 24 VTI notat 5:5-2013

5 Jämförelse med 2011 I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i Region Väst år 2011 och 2012. Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Väst 2011 och 2012. Län/Region Hallands län Värmlands län Västra Götalands län Region Väst Vägklass A B C Summa A B C Summa A B C Summa A B C Summa Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 83 50 67 67 67 78 75 64 58 6 60 50 83 89 64 39 54 73 38 67 69 89 55 76 60 48 49 62 71 87 60 64 Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion var generellt lite bättre i Region Väst år 2012 jämfört med 2011. Andelen godkända objekt var 64 % år 2012, jämfört med 60 % år 2011. Andelen godkända objekt i Hallands län och Värmlands län var större i 2011 än i 2012. I Västra Götalands län var bättre i 2012 jämfört i 2011. Jämförelsen mellan år 2012 och 2011 efter län i Region Väst visas grafiskt i figur 15. VTI notat 5:5-2013 25

jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, 2011-2012 År 2011 År 2012 90% 80% 75% 76% 70% 60% 64% 64% 55% 60% 64% 40% 39% 30% 20% 10% 0% Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Region Väst Figur 15 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Väst avseende torrfunktionen. 26 VTI notat 5:5-2013

6 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Väst: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Väst 48 % av delobjekten godkända På riksvägar godkändes 62 % av delobjekten På länsvägar godkändes 87 % av delobjekten Retroreflexionen för våta vägmarkeringar 42 % av delobjekten i Region Väst godkändes med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Generellt i regionen var andelen godkända objekt lite bättre år 2012 jämfört med 2011. Andelen godkända objekt var 64 % år 2012, jämfört med 60 % år 2011. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt sex av tio av de sträckor som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. VTI notat 5:5-2013 27

Referenser Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009. Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010. 28 VTI notat 5:5-2013

VTI notat 5:5-2013 29

Region Väst 2012 Sida 1 GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Hallands län N Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t EV N 4 6 mv A Kvibille (tpl 46) - Slöinge (tpl 48) 12-09-27 Höger kant f Körfältslinje 175 0,706 UK 164 71 Vänster kant b 254 0,643 UK 50 0,979 GK 195 69 EV N 5 6 mv A Slöinge (tpl 48) - Falkenberg (tpl 51) 12-10-04 Höger kant f 462 0,993 GK 191 52 Körfältslinje 274 1,000 GK 145 66 Vänster kant b 487 1,000 GK 177 51 EV N 7 6 mv A Tvååker (tpl 53) - Tofta (tpl 55) 12-10-04 Höger kant f 139 0,345 UK 25 0,167 UK 196 73 Körfältslinje 337 0,978 GK 199 60 Vänster kant b 210 1,000 GK 48 0,993 GK 189 74 EV N 10 6 mv A Åsa (tpl 57) - Duvehed (tpl 58) 12-10-04 Höger kant f Körfältslinje 146 0,303 UK 186 70 Vänster kant b 182 0,730 UK 37 0,697 UK 164 73 RV N 13 24 2kf B lgr LM/N - Sandvad (k526, slut 2kf ) 12-07-31 Höger kant f 188 0,980 GK Mittlinje 181 0,894 GK Vänster kant b 186 0,980 GK RV N 14 24 2+1 B Sandvad (k526, start 2+1) - Mellbystrand (k6/20, tpl 41) 12-10-12 Höger kant f 182 0,784 UK 31 0,364 UK 167 71 Körfältslinje 157 0,566 UK 182 69 Vänster kant b 143 0,328 UK 36 0,556 UK 161 76 RV N 16 25 2kf B Simlångsdalen (k650) - lgr N/G 12-07-31 Höger kant f 206 0,958 GK Mittlinje 177 0,847 GK Vänster kant b 260 0,992 GK

Region Väst 2012 Sida 2 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Hallands län N Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t PLV N 24 115 2kf C lgr LM/N - Våxtorp (k24) 12-07-31 Höger kant f 223 0,951 GK Mittlinje 193 0,863 GK Vänster kant b 224 1,000 GK PLV N 25 117 2kf C Halmstad (k6/20, tpl 43)- Veinge (k548, slut 2kf) 12-07-31 Höger kant f 161 0,605 UK Mittlinje 185 0,919 GK Vänster kant b 168 0,710 UK PLV N 37 154 2kf C Ullared (k153) - lgr N/OPR 12-08-01 Höger kant f 213 0,973 GK Mittlinje 251 0,947 GK Vänster kant b 204 0,973 GK

Region Väst 2012 Sida 3 GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Värmlands län S Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t EV S 2 18 2kf A Holmedal (k505) - Årjäng (k172 väst) 12-09-24 Höger kant f 141 0,310 UK 187 72 Mittlinje 84 0,000 UK 204 73 Vänster kant b 138 0,345 UK 197 71 EV S 7 18 2kf A Sillingebyn (k525) - Inget samhälle (k175) 12-08-30 Höger kant f 219 0,449 UK Mittlinje 252 0,935 GK Vänster kant b 173 0,467 UK EV S 18 45 2kf A Säffle (k175) - Värmlandsbro (k541) 12-09-26 Höger kant f 187 0,783 UK 189 69 Mittlinje 137 0,182 UK 26 0,068 UK 185 73 Vänster kant b 203 0,775 UK 173 69 EV S 22 45 2kf A Fagerås (k61) - Bodetta (k790) 12-09-24 Höger kant f 125 0,143 UK 171 73 Mittlinje 113 0,188 UK 196 72 Vänster kant b 124 0,169 UK 173 73 EV S 24 45 2kf A V Ämtervik (k238) - Sunne (k241) 12-09-24 Höger kant f 116 0,135 UK 161 73 Mittlinje 105 0,033 UK 19 0,000 UK 184 74 Vänster kant b 114 0,123 UK 163 73 EV S 11 18 2kf A Inget samh, (k664, start 2kf) - Karlstad (k61, mv slut 2kf) 12-10-11 Höger kant f 79 0,000 UK 191 71 Mittlinje 140 0,130 UK 172 73 Vänster kant b 92 0,000 UK 186 71 RV S 38 26 2kf B Nykroppa (k777) - Filipstad (k63 väst) 12-10-11 Höger kant f 138 0,291 UK Mittlinje 218 0,879 GK Vänster kant b 162 0,614 UK

Region Väst 2012 Sida 4 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Västra Götalands län S Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RV S 40 26 2kf B Persberg (k63 öst) - Långban (k847) 12-10-11 Höger kant f 208 0,991 GK Mittlinje 258 1,000 GK Vänster kant b 208 0,981 GK RV S 47 61 2kf B Fiskevik (k651) - Arvika (k172) 12-10-12 Höger kant f 170 0,592 UK Mittlinje 140 0,354 UK Vänster kant b 134 0,250 UK RV S 64 62 2kf B Fastnäs (k931) - Stöllet (k45) 12-09-16 Höger kant f 282 1,000 GK Mittlinje Vänster kant b 259 1,000 GK RV S 73 63 2kf B Vallargärdet (k743) - Molkom (k240 syd) 12-09-24 Höger kant f 140 0,339 UK 177 72 Mittlinje 189 0,824 GK 39 0,670 UK 185 72 Vänster kant b 146 0,415 UK 161 72 PLV S 81 172 2kf C Vännacka (k177) - Sulvik (k637) 12-10-12 Höger kant f 141 0,871 GK Mittlinje 159 0,938 GK Vänster kant b 141 0,801 GK PLV S 93 238 2kf C Brunskog (k61) - Inget samhälle (k686) 12-10-12 Höger kant f 239 1,000 GK Mittlinje 207 1,000 GK Vänster kant b 258 1,000 GK PLV S 106 241 2kf C Torsberg (k901) - Munkfors (k808) 12-10-11 Höger kant f 156 0,706 UK Mittlinje 173 0,974 GK Vänster kant b 167 0,812 GK

Region Väst 2012 Sida 5 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Västra Götalands län O Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t EV O 2 6 mv A Surte (tpl 85) - Kode (tpl 88) 12-09-11 Höger kant f 175 0,698 UK 35 0,460 UK 199 72 Körfältslinje 133 0,225 UK 197 72 Vänster kant b 190 0,946 GK 38 0,760 UK 175 72 EV O 7 6 mv A Uddevalla (tpl 96) - Saltkällan (tpl 98) 12-09-10 Höger kant f 242 1,000 GK 42 0,667 UK 203 69 Körfältslinje 299 1,000 GK 180 65 Vänster kant b 292 1,000 GK 49 0,874 GK 194 67 EV O 10 6 mv A Hällevadsholm (tpl 103) - Rabbalshede (tpl 104, slut mv) 12-09-10 Höger kant f 257 0,968 GK 50 0,974 GK 208 70 Körfältslinje 230 0,967 GK 199 67 Vänster kant b 388 1,000 GK 72 1,000 GK 190 66 EV O 11 6 2kf A Rabbalshede (tpl 104, start 2kf) - Tanumshede (k920) 12-09-10 Höger kant f 304 1,000 GK 44 1,000 GK 193 63 Mittlinje 263 0,981 GK 206 65 Vänster kant b 358 1,000 GK 47 1,000 GK 200 58 EV O 14 6 2kf A rpl Överby - Skee (k1027) 12-09-10 Höger kant f 254 0,939 GK 206 72 Körfältslinje 296 1,000 GK 212 66 Vänster kant b 458 1,000 GK 195 67 EV O 18 20 mv A Lerum (tpl 84) - Floda (tpl 89, slut mv) 12-10-13 Höger kant f 131 0,254 UK 31 0,373 UK 189 75 Körfältslinje 126 0,148 UK 175 72 Vänster kant b 206 0,868 GK 35 0,533 UK 169 71 EV O 25 20 2+1 A Vara (k2532, start 2+1) - Jung (k2600) 12-09-06 Höger kant f 196 0,936 GK 191 69 Körfältslinje 188 0,946 GK 183 69 Vänster kant b 182 0,957 GK 182 71

Region Väst 2012 Sida 6 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Västra Götalands län O Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t EV O 29 20 mv A Ledsjö (k2742, start mv) - Götene (k44) 12-09-07 Höger kant f 100 0,057 UK 21 0,000 UK 209 75 Körfältslinje 188 1,000 GK 211 68 Vänster kant b 200 1,000 GK 48 0,989 GK 206 74 EV O 30 20 2kf A Götene (k2728/2729) - rpl Motorp 12-09-06 Höger kant f 210 0,405 UK 196 67 Mittlinje 136 0,163 UK 190 72 Vänster kant b 199 0,363 UK 198 67 EV O 47 45 2+1 A Kärrkil (k2226) - Ånimskog (k2228, slut 2+1) 12-09-10 Höger kant f 208 0,883 GK 45 0,848 GK 200 73 Körfältslinje 191 0,810 GK 191 68 Vänster kant b 223 1,000 GK 47 1,000 GK 196 72 RV O 51 26 2kf B Madängsholm (k193) - Ekedalen (k2875) 12-08-21 Höger kant f 219 0,938 GK Mittlinje 125 0,052 UK Vänster kant b 209 0,969 GK RV O 52 26 2kf B Ekedalen (k2875) - Borgunda (k46, slut 2kf) 12-09-06 Höger kant f 179 0,880 GK 32 0,250 UK 179 72 Mittlinje 178 0,903 GK 185 70 Vänster kant b 179 0,814 GK 33 0,293 UK 179 71 RV O 56 26 2+1 B Tidavad (k2953) - Ullervad (k2958, slut 2+1) 12-09-06 Höger kant f 299 0,855 GK 199 64 Körfältslinje 163 0,902 GK 177 71 Vänster kant b 90 0,048 UK 161 79 RV O 73 40 2kf B Getared (k1705/1823, start 2kf) - Bredaslätt (k1713, slut 2kf) 12-09-08 Höger kant f 187 0,574 UK 67 1,000 GK 194 71 Mittlinje 191 0,925 GK 195 71 Vänster kant b 159 0,714 UK 195 70

Region Väst 2012 Sida 7 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Västra Götalands län O Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RV O 75 40 2+1 B Holmarp (k1736) - lgr OPR/F 12-09-08 Höger kant f 320 1,000 GK 70 1,000 GK 193 71 Körfältslinje 326 1,000 GK 189 64 Vänster kant b 297 1,000 GK 65 1,000 GK 186 72 RV O 77 41 2kf B Sundholmen (k1519) - Haby (k156) 12-10-11 Höger kant f 172 0,518 UK 24 0,048 UK 182 71 Mittlinje 185 0,699 UK 37 0,517 UK 188 69 Vänster kant b 169 0,517 UK 27 0,125 UK 182 71 RV O 104 46 2kf B Södra Kyrketorp (k2865) - Borgunda (k26, slut 2kf) 12-09-06 Höger kant f 172 0,744 UK 42 1,000 GK 184 74 Mittlinje 175 0,860 GK 186 72 Vänster kant b 200 0,741 UK 43 0,750 UK 183 72 RV O 106 47 2kf B Flakeberg (k2552) - Ryda (k2553/2548) 12-08-29 Höger kant f 256 0,988 GK Mittlinje 224 1,000 GK Vänster kant b 246 1,000 GK RV O 118 49 2kf B Karlsborg/Hanken (k202) - Granvik (k3060) 12-08-22 Höger kant f 429 1,000 GK Mittlinje 276 1,000 GK Vänster kant b 437 1,000 GK PLV O 125 156 2kf C Härryda (k40/27, tpl 78) - Hällingsjö (k527) 12-08-21 Höger kant f 192 0,954 GK Mittlinje 184 0,977 GK Vänster kant b 217 1,000 GK PLV O 135 157 2kf C Limmared (k27) - Oltorp (k1688) 12-08-21 Höger kant f 248 0,980 GK Mittlinje 177 1,000 GK Vänster kant b 253 0,990 GK

Region Väst 2012 Sida 8 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A Västra Götalands län O Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t PLV O 143 161 2+1 C Uddevalla (k6, tpl 96, start 2+1) - Lanesund (k160, slut 2+1) 12-09-09 Höger kant f 223 0,986 GK 196 68 Körfältslinje 159 0,800 GK 172 70 Vänster kant b 206 0,871 GK 182 73 PLV O 199 178 2kf C Tegneby (k740) - Varekil (k160) 12-08-29 Höger kant f 364 1,000 GK Mittlinje 212 0,978 GK Vänster kant b 283 0,955 GK PLV O 203 181 2kf C Vårgårda (k20) - Herrljunga (k1921) 12-08-21 Höger kant f 212 0,900 GK Mittlinje 233 0,946 GK Vänster kant b 202 0,900 GK PLV O 212 183 2kf C Borgstena (k1790) - Grude (k182) 12-08-21 Höger kant f 194 0,913 GK Mittlinje 249 1,000 GK Vänster kant b 201 0,929 GK PLV O 226 190 2kf C Gräfsnäs (k1978) - Stora Mellby (k2040) 12-08-29 Höger kant f 238 0,933 GK Mittlinje 185 0,700 UK Vänster kant b 220 0,944 GK PLV O 229 193 2kf C Folkabo (k2871/2875) - Tidaholm (k2844) 12-08-21 Höger kant f 234 0,942 GK Mittlinje 114 0,078 UK Vänster kant b 209 0,942 GK PLV O 241 200 2kf C Töreboda (k202 norr) - Slätte (k3055) 12-08-22 Höger kant f 251 0,929 GK Mittlinje 181 0,784 UK Vänster kant b 252 0,990 GK

www.vti.se vti@vti.se VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX 55685 POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 29 BORLÄNGE SE-102 15 STOCKHOLM SE-402 78 GÖTEBORG www.vti.se TEL +46 (0)243446860 TEL +46 (0)8555 770 20 TEL +46 (0)317502600