Arbetsplan läsåret 2018/2019. Svensby skola och fritidshem

Relevanta dokument
Arbetsplan läsåret 2018/2019. Gräsmarks skola och fritidshem

Arbetsplan läsåret 2018/2019. Klättenskolan och fritidshem

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Arbetsplan läsåret 2015/16

Lokal arbetsplan Läsåret

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Lokal arbetsplan Läsåret

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Arbetsplan förskoleklass

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Lokal arbetsplan Läsåret

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Lokal arbetsplan Läsåret

Arbetsplan Fryxellska skolan 2017/18

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan Läsåret

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Teamplan Ugglums skola F /2012

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan läsåret 2017/18

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

2.1 Normer och värden

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Lokal arbetsplan Läsåret

2.1 Normer och värden

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

2. Övergripande mål och riktlinjer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Arbetsplan. för Paradisskolans gula arbetslag 7a, 7b, 8a, 8b. Läsåret 15/16

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Sörgårdens arbetsplan 14-15

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

SKA Oxledsskolan Fokus: Trygghet och studiero i förskoleklass, fritidshem och skola.

Arbetsplan förskoleklass utifrån framtagna förbättringsområden

Skolplan för Tierps kommun

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Lokal arbetsplan läsåret 2018/19. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

starten på ett livslångt lärande

Läroplan för förskolan

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Innehå llsfö rteckning

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2018/2019 Fritidshemmet Eken, Åtorpsskolan

Fritidshemmets uppdrag

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Arbetsplan 2018/19 Fritidshemmen Pärlan, Delfinen och Hajen, Strömtorpsskolan

Transkript:

Arbetsplan läsåret 2018/2019 Svensby skola och fritidshem

Innehåll Inledning... 3 Rektors förord/vision/målbild/tolkning av skolans kunskapsuppdrag/ Vad som ska prägla vårt uppdrag... 3 Vision för grundskolan i Sunne kommun... 3 Utveckling- och kvalitetsområden... 3 Utvecklingsområden för förskoleklass och årskurs 1 6 utifrån kvalitetsanalys... 4 Kunskapsutveckling... 4 Kunskapsmål för Svensby skola... 4... 4 Dokumentation... 5 Utvärdering... 5 Tillgänglig lärmiljö... 6 Mål för Svensby skola... 6... 6 Dokumentation... 7 Utvärdering... 7 Ledarskap... 7 Mål för Svensby skola... 7... 7 Dokumentation... 7 Utvärdering... 7 Utvecklingsområden för fritidshemmet utifrån kvalitetsanalys... 8 Bakgrund tolkning av fritidshemmets kunskapsuppdrag... 8 Vad som ska känneteckna undervisningen på fritidshemmet... 8 Kunskapsmål och arbetsgång för Svensby fritidshem... 8 Normer och värden... 8 Kunskaper... 8 Elevernas ansvar och inflytande... 9 Dokumentation... 9 Utvärdering... 9 Centralt innehåll kunskapsområden ht 2018 vt 2019... 9 Språk och kommunikation... 9 Mål... 9 1

... 9 Skapande och estetiska uttrycksformer... 10 Mål... 10... 10 Natur och samhälle... 10 Mål... 10... 10 Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse... 10 Mål... 10... 10 2

Inledning Rektors förord/vision/målbild/tolkning av skolans kunskapsuppdrag/ Vad som ska prägla vårt uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Arbetet på Svensby skola ska skapa förutsättningar för en trygg inlärningsmiljö där varje elev känner tilltro till sin egen förmåga samt upplever att de kan påverka sin vardag och framtid. Våra förväntningar på både den enskilda eleven och gruppens utvecklingsförmåga har betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Vi tror på att alla människor kan och vill utvecklas. Vårt mål är att varje elev ska ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Svensby skola ska vara en plats där det goda pedagogiska samtalet lever och där eleverna får kognitiva utmaningar. Ledarskapet i klassrummet grundas i ömsesidig respekt och utformas så att barnen känner trygghet och utvecklar både sociala och kunskapsmässiga färdigheter och förmågor. Vi arbetar strukturerat och metodiskt i syfte att höja resultaten och ge förutsättningar för alla elever att utvecklas så långt det är möjligt. Vi utvecklar undervisningen genom kollegiala samtal på våra arbetslagsmöten. Vi diskuterar elevers kunskapsutveckling utifrån våra pedagogiska planeringar, prov och andra exempel på kunskapsredovisningar. Vi är aktiva i mötet med föreningar och organisationer i syfte att låta eleverna få bekanta sig med och till vissa delar aktivt pröva på de erfarenheter och det utbud som finns i ett lokalt samhälle som Västra Ämtervik och Sunne. Vision för grundskolan i Sunne kommun Eleven ska kunna se tillbaka på sin skoltid och ha en positiv bild av sin utbildning i Sunne, och känna att skoltiden varit utvecklande och kan leda till ytterligare utbildning eller trivsamt jobb. Utveckling- och kvalitetsområden Alla på skolan ska vara tryggt förtrogna med kunskapsuppdraget och förstå ledarskapets betydelse för att skapa goda relationer till elever som till elevers lärande. Skolan ska verka för att i alla avseenden skapa en tillgänglig lärmiljö Kunskapsutveckling Tillgänglig lärmiljö Ledarskap 3

Utvecklingsområden för förskoleklass och årskurs 1 6 utifrån kvalitetsanalys Utvärdering och analys av resultaten läsåret 2017/2018 visar vad vi behöver utveckla och förbättra. Kunskapsutveckling Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Undervisningen karakteriseras av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga resultat. Eleverna har också goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Matematik Språk- och läsutveckling Utvecklingen av undervisningen Kunskapsmål för Svensby skola Matematik Eleverna ska tidigt ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp, samt taluppfattning. Eleverna ska kunna utveckla kunskaper för att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. Eleverna även utveckla kunskaper för att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder. Eleverna ska utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Språk- och läsutveckling Öka läslusten och läsintresset bland eleverna. Utveckling av undervisningen Fortsätta arbeta strukturerat med SKUA. Utveckla personals och elevers digitala kompetens. Utveckla matematikundervisningen. Öka elevinflytandet. Matematik I de lägre åldrarna arbeta med räknehändelser och talkamrater Jobba medvetet med olika matematiska strategier genom språkinriktad matematikundervisning utifrån boken Räkna med språk. Använda laborativt och konkret material som bl a finns tillgängligt i skolans matteverkstad. 4

Språk- och läsutveckling Samarbete med Sunne bibliotek i form av bokprat och boklådor. Läsning i åldersblandade grupper. Jobba språk- och kunskapsutvecklande bl.a. med genrepedagogik utifrån boken Låt språket bära Läsning med hjälp av digitala verktyg t ex ljudböcker och e-böcker. Utveckling av undervisningen Alla lärare ska formulera språkliga mål i alla ämnen. Fortsätta arbeta med SKUA i ämnesgrupper. Personalen deltar i kompetensutveckling i programmering. Arbetslaget ska strukturera och göra materialet i matteverkstaden tillgängligt. Ha ett aktivt schemalagt klass- och elevrådsarbete. Dokumentation Matematik Diamantdiagnoserna AF i förskoleklass, AG 1 och AG 2 i åk 1 och åk 2. Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i taluppfattning för åk 1. Diagnoserna Förstå och använda tal åk 2 6 Nationella prov i matematik i åk 3 och 6. Språk- och läsutveckling Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i svenska för åk 1 samt de kommungemensamma avstämningspunkterna. Bravkod. Nationella prov i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 och 6. Utveckling av undervisningen Ämnesgruppernas arbete dokumenteras i Teams. Kompetensutvecklingens dokumentation finns i Teams. Protokoll från klass- och elevråd. Utvärdering Matematik Vi gör kunskapsuppföljningar fyra ggr/år som vi sedan analyserar och följer upp på klasskonferenser. Vi följer upp och analyserar resultaten på diagnoser och nationella prov. 5

Språk- och läsutveckling Vi gör kunskapsuppföljningar fyra ggr/år som vi sedan analyserar och följer upp på klasskonferenser. Vi följer upp och analyserar resultaten på de nationella proven. Vi följer upp och analyserar resultaten på bedömningsstödet och de kommungemensamma avstämningspunkterna i läsning Utveckling av undervisningen Vi utvärderar arbetet på utvärderingsdagarna i juni. Uppföljning på APT. Resultat från Skolenkäten. Tillgänglig lärmiljö Skolans och fritidshemmets miljö och undervisning ska vara tillgänglig för alla. Detta innebär att undervisningen och arbetsmaterial ska anpassas utifrån elevernas behov och förutsättningar. Att lärare och övrig personal reflekterar och diskuterar utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Att alla elever upplever att de får ta del av utbildningen utifrån sina förutsättningar. Trygghet och studiero Likabehandling Mål för Svensby skola Trygghet och studiero Samsyn med eleverna gällande studiero och elevinflytande. En tydlig struktur på lärmiljön. Likabehandling På Svensby skola ska ingen elev eller vuxen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga och kunna vara sig själv. Trygghet och studiero Utforma gemensamma klassrum- och skolgårdsregler genom klassråd och elevråd. Meningsfulla rastaktiviteter bl. a genom TL och aktiva rastvärdar. Anpassa material, utforma tydliga scheman med bildstöd, ge förberedelsetid för elever, presentera lektionsstrukturen för eleverna så att de är väl kända med lektionens syfte och mål. Likabehandling Vi arbetar enligt riktlinjerna i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling. 6

Dokumentation Trygghet och studiero Protokoll från klass- och elevråd. Schema för trivsellekarna Klassrums- och skolgårdsreglerna finns uppsatta i varje klassrum. Likabehandling Planen är en stående punkt på APT, klass-och elevråd samt rektors samråd. Utvärdering Trygghet och studiero Analys och uppföljning av Skolenkäten Frågan om trygghet och studiero lyfts på utvecklingssamtalen. Likabehandling I samband med upprättandet av en ny Plan mot diskriminering och kränkande behandling så utvärderas planen och följs upp på APT tillsammans med elevhälsan, klass- och elevråd samt rektors samråd. Ledarskap Ledarskap i klassrummet Mål för Svensby skola Ledarskap i klassrummet Vi vill få till en likvärdig start på dagen Vi vill arbeta fram en modell där man inleder lektionerna med att presentera målsättningen för eleverna samt avsluta med en enkel utvärdering. Ledarskap i klassrummet Vi använder tid på vår APT till att diskutera fram en plan för start på dagen samt för målsättning och utvärdering. Dokumentation Ledarskap i klassrummet Protokoll från APT Utvärdering Ledarskap i klassrummet Vi utvärderar resultatet på vår APT samt på utvärderingsdagarna i juni. 7

Utvecklingsområden för fritidshemmet utifrån kvalitetsanalys Utvärdering och analys av resultaten läsåret 2017/2018 visar vad vi behöver utveckla och förbättra. Bakgrund tolkning av fritidshemmets kunskapsuppdrag Den lokala arbetsplanen för fritidshemmet kompletterar arbetsplanen för grundskolan/grundsärskolan. Den lokala arbetsplanen utgår från lgr 11 kapitel 2 Skolans övergripande mål och riktlinjer samt Kommunens skolplan. Personalens kompetenser ska utnyttjas generellt i syfte att arbeta med det uppdrag som riktar sig till utveckling av hela verksamheten, men också specifikt mot enskilda elever och grupper av elever. Personalen på fritidshemmet och i skolan samverkar runt barnens utveckling och utgör ett viktigt stöd för varandra i verksamheterna. Vad som ska känneteckna undervisningen på fritidshemmet Elevernas lek och skapande står i fokus för fritidshemmens uppdrag. Lärare i fritidshemmen utformar aktiviteter med hänsyn till elevernas ålder och intressen. I det arbetet ges eleverna, i takt med växande ålder och mognad, successivt ett inflytande över verksamheten som stärker dem i den personliga förståelsen och tron på sig själva. Undervisningen på fritidshemmet ska genom öppenhet och kreativitet bedriva en verksamhet som uppmärksammas med stolthet. Kunskapsmål och arbetsgång för Svensby fritidshem Normer och värden Fritidshemmet ska arbeta för att skapa trygga grupper med barn som visar hänsyn och respekt och där barnen vågar framföra sina åsikter. Vi definierar värdegrund som respekt för andra människor och förmåga till socialt samspel med sin omgivning. i samlingen se till att alla får komma till tals och förstå hur ett möte organiseras och efterföljs. Äldre elever ges möjlighet till att leda en samling eller en aktivitet. Lära eleverna att ta ansvar för egna saker och fritidshemmets material för att förstå värdet av hur gemensam ordning skapar system av effektiv organisation och god struktur. Kunskaper Fritidshemmet ska stimulera eleverna till rörelse och motorik genom att varje dag erbjuda utomhusvistelse samt varje vecka erbjuda fysiska aktiviteter utomhus eller i idrottshallen. skapa olika miljöer där barnen ges möjlighet att stimulera sina olika intresseinriktningar. stimuleras elevernas språkutveckling i samspel med andra. Genom olika uttrycksformer som t.ex. högläsning, skriva egna böcker/serier och eget läsande skapas förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. sträva efter att komplettera skolans verksamhet genom att erbjuda utforskande, laborativ och praktisk metodik. Under fritidstiden finns många möjligheter för lärande som sker både formellt, informellt och situationsstyrt. 8

utmana elevens sinnlighet genom skapande verksamhet. Genom att vi presenterar ett variationsrikt utbud av färg, formgivning och olika material utvecklar vi elevens kreativitet. Skapandet ska utformas i syfte att både verka normbrytande ex lego och bild för både flickor och pojkar men även genom att ta hänsyn till varje elevs skiftande intressen. Elevernas ansvar och inflytande Fritidshemmet ska ge eleverna möjlighet att välja mellan flera olika aktiviteter samt ha visst inflytande över vilka dessa aktiviteter är. Eleverna ska även förstå värdet av att göra färdigt och slutföra varje aktivitet innan de väljer en ny. genom fri lek ge eleverna utrymmet att pröva sin kreativitet, till social interaktion med och mellan grupper samt till att öka trivsel och ha kul. Den fria leken är fritidshemmets motor och hjärta. ge eleverna möjlighet till återhämtning genom rekreation och vila på sitt eget sätt samt skapa en förståelse för värdet av detta. Dokumentation Dokumentationen av verksamheten sker genom att de två olika arbetslagen dokumenterar var för sig samt dokumenterar tillsammans för den gemensamma planeringen. En gång per månad träffas personalen tillsammans med rektor för att planera och följa upp verksamheten. Dokumentation sker då genom mötesprotokoll. Utvärdering Personalen utvärderar genom kvalitetsredovisningen skriftligt läsårsvis. Kontinuerliga samtal mellan personal och föräldrar. Kontinuerliga samtal med eleverna. Enkät till föräldrar Centralt innehåll kunskapsområden ht 2018 vt 2019 Språk och kommunikation Mål Att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Högläsning Eget läsande Skapa egna berättelseböcker Använda digitala verktyg och medier för kommunikation 9

Skapande och estetiska uttrycksformer Mål Att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. Använda olika tekniker, redskap och material för att utveckla förmågan att uttrycka sig. Natur och samhälle Mål Ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Delta i fysiska aktiviteter i olika naturmiljöer. Sopsortering Återanvändning/återvinning av material i skapande. Kretslopp Utflykter till t.ex. hembygdsgården, arenaområdet, skogen, Sillegården. Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Mål Att ge eleverna goda förutsättningar för att delta i olika lekar och skapa ett gott klimat i elevgruppen och en öppenhet för eleverna att kunna leka och känna sig trygga med alla. Att ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och utomhusvistelse. Att utveckla ett intresse för fysisk aktivitet och därmed lägga grunden för en sund livsstil. Organiserade trivsellekar som tränar turtagning, regler och samarbete Fri lek Utflykter 10