Höganäs II/IV. Ledarskap för kollegialt lärande

Relevanta dokument
Träff 7. Utvecklande motstånd, förbättring i förändringstrött skola och tyst kunskap.

Träff 5 Katedral. OBS: kornhall.net

Varför ska ni vara tysta när jag pratar?

Läraryrket har enligt många avprofessionaliserats. Varför bör vi vända på den utvecklingen och hur gör man det i så fall?

Upplägg. Systematik i gruppernas arbete, ledarskap och tidsanvändning

Förstelärarrollen 3.0

Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Ledare för kollegialt lärande

Eskilstuna När kunskap och omsorg går hand i hand

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

MOT LÄRARPROFESSIONEN - KOLLEGIALT LÄRANDE

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Flerspråkighet en möjlighet!

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Förstelärarnas rikskonferens 2018 Öka likvärdigheten på den egna skolan

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Program för kvalitetsutveckling. Framgångsrikt lärande

Pedagogiskt ledarskap

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

lärande i klassrummet?

Län kommun kommunkod beredskapsbelopp grundbelopp vshers_andel vshers_belopp tillaggsbelopp startbidrag total TOTALT UTBETALT Stockholms län 0114

20/4. Tillämpningar Lärares professionalism

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Program för KVALITETSUTVECKLING i UBF: s gymnasieskolor

Biografstatistik per län och kommun 2011

Betydelsen av lokalt företagsklimat

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Län Kommun Antalröst. Röstber. Valdelt. Nat1 Nat2 VMF SCL Blekinge län Sölvesborg ,25 31,54 56,72 6,10 36,65 Blekinge län Ronneby 18810

Örebro län Lekeberg ,84 24,45 48,82 8,27 42,07

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal personer som har e-deklarerat i varje kommun till och med 5 maj 2014

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K)

Lokala siffror för län och kommun inkomstdeklarationen 2016

Föräldrapenning Antal mottagare och utbetalade nettodagar oktober 2015-september 2016

Kostnaden för elevhälsa per elev 2016 Källa: Skolverket Sorterat efter kostnad.

Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM BLEKINGE KARLSKRONA BLEKINGE RONNEBY 2 716

Biografstatistik per län och kommun 2012

Förskolechefens och rektorns ledning av det systematiska kvalitetsarbetet

Antal personer som ska deklarera försäljning av värdepapper (K4) Taxeringsår LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 989 BLEKINGE KARLSKRONA 3

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Hundstatistik Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun per

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostadsrätt (K6) Taxeringsår LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 64 BLEKINGE KARLSKRONA

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Tomtmark Bostadsbyggnad Tomtmark och bostadsbyggnad Länskod kod

Biografstatistik per län och kommun 2016 Avser besök per kalenderår

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Finlandssvensk utbildningskonferens Hanaholmen Merja Olkinuora Bildningschef Ingå

Kommun Län Kommunalskatten 2016 Höjning i öre Sänkning i öre Bedömning av sannolikt beslut

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

StatistikHusarbete Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster ROT-arbete

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Biografstatistik per län och kommun 2010

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår

Sida 1 av 9. Antal personer med skuld hos Kronofogden, län och kommun Källa: Kronofogden

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND

Antal gäldenärer år, län och kommun per Källa: Kronofogden

Antal registrerade ansökningar. Antal registrerade ansökningar. Antal verkställda avhysningar

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

DALARNA TOTALT GOTLAND GOTLAND

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

GOTLAND GOTLAND

Befolkning per capita 2009

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Antal gäldenärer 0-17 år, län och kommun Källa: Kronofogden

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I SKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

Statistik Antal företag

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal utförare per län 2012

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Statistik rot och rut antal köpare per län 2012

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Kommuner, partidistrikt och stift inom Svenska kyrkan

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

förändring Västra Götalands Stenungsund - 66,1% Pendlingskommun

Träff 4. Har eleverna fått nya möjligheter. OBS: kornhall.net

Antaganden för förändring

Billigt att bo dyrt att flytta

Transkript:

Höganäs II/IV Ledarskap för kollegialt lärande

Tillbaka till de nyanlända Län Kommunkod Kommun Antal elever Nyanlända Andel Stockholms 117 Österåker 4911 215 4,4 län Jönköpings 642 Mullsjö 868 38 4,4 län Västra 1443 Bollebygd 1091 47 4,3 Götalands län Västra Götalands län 1481 Mölndal 7224 306 4,2 Skåne län 1284 Höganäs 2883 122 4,2 Västra 1419 Tjörn 1492 63 4,2 Götalands län Stockholms 128 Salem 2154 89 4,1 län NorrboRens län 2580 Luleå 7302 295 4,0 Skåne län 1281 Lund 12991 513 3,9 Plats 255 ungefär SCB 2017

Kalmar län 821 Högsby 654 243 37,2 Örebro län 1864 Ljusnarsberg 392 135 34,4 Kronobergs län 761 Lessebo 1059 331 31,3 Kalmar län 860 Hultsfred 1470 454 30,9 Hallands län 1315 Hylte 1391 382 27,5 Västra Götalands län 1461 Mellerud 957 261 27,3 Örebro län 1863 Hällefors 649 177 27,3 Västmanlands län 1962 Norberg 598 147 24,6 Södermanlands län 482 Flen 1717 421 24,5 Värmlands län 1782 Filipstad 1067 260 24,4 Örebro län 1860 Laxå 538 129 24,0 Kronobergs län 760 Uppvidinge 1001 236 23,6 Västra Götalands län 1460 Bengtsfors 934 218 23,3 Västra Götalands län 1447 Gullspång 521 121 23,2 Västra Götalands län 1473 Töreboda 969 223 23,0 Västra Götalands län 1492 Åmål 1354 301 22,2 NorrboRens län 2583 Haparanda 1080 240 22,2 Blekinge län 1060 Olofström 1289 286 22,2 Överst på listan Södermanlands län 428 Vingåker 975 215 22,1 Skåne län 1256 Östra Göinge 1653 362 21,9 Dalarnas län 2084 Avesta 2291 469 20,5 SCB 2017 Kalmar län 862 Emmaboda 874 177 20,3

TALIS The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

TALIS Ju mer lärare rapporterar att feedback påverkar deras undervisning The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

TALIS Ju mer lärare rapporterar att feedback påverkar deras undervisning Desto högre är deras känsla av självsäkerhet The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

TALIS Ju mer lärare rapporterar att feedback påverkar deras undervisning Desto högre är deras känsla av självsäkerhet Och tillfredsställelse på jobbet The more teachers report th at appraisal and feedback i mpact classroom teaching, the higher their level of se lf-efficacy. The same is true for job satisfaction.

Achieving Whole System Reform and the Moral Imperative Realized Michael Fullan

Whole system reform

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat En icke-dömande attityd

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat En icke-dömande attityd Transparens

Whole system reform Outtröttligt och fokuserat ledarskap på högsta nivån Ett litet antal, högt ställda mål En positiv inställning till de professionella i sektorn En kärnstrategi: att bygga kollektiva förmågor Användande av resultat En icke-dömande attityd Transparens Vertikalt och horisontellt lärande i processen

Sker inte utan ledarskap Organisera Trygg miljö - relationer Utmaningar Modellera Motivera

Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra

Utvecklande motstånd En bestående förändring av sätt att tänka och göra

Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

Utvecklande motstånd Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra

Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare

Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik

Utvecklande motstånd Elevers lärande, engagemang och framgång Förändringar i tänkande och praktik i klassrum En bestående förändring av sätt att tänka och göra Lärandefokus för lärare och skolledare Gemensamt undersökande som utmanar tänkande och praktik Formellt och informellt pedagogiskt ledarskap

Skolledare John Hattie i Visible learning

Skolledare skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: John Hattie i Visible learning

Skolledare skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: lärare kan prata om sin undervisning John Hattie i Visible learning

Skolledare skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där: lärare kan prata om sin undervisning och känner sig trygga att lära, lära om och undersöka sin egen didaktiska kunskap och förståelse. John Hattie i Visible learning

Var är ni?

Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

1.Intensiv moralisk drivkraft Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd 4.Skapar lärande för djup förståelse Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd 4.Skapar lärande för djup förståelse 5.Söker efter evidens för och från det de gör Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

1.Intensiv moralisk drivkraft 2.Tillit relationer kommer först 3.Undersökande frågor innan man ger råd 4.Skapar lärande för djup förståelse 5.Söker efter evidens för och från det de gör 6.Bygger organisation för lärande Kaser & Halbert (2009) Leadership Mindsets. Innovation and Learning in the Transformation of schools. New York: Routledge.

Permanent förändring i tänkande och/eller beteende

Varför ska jag förändra något? Permanent förändring i tänkande och/eller beteende

Varför ska jag förändra något? Permanent förändring i tänkande och/eller beteende Det är osannolikt att något förändras för eleverna om lärarna inte betraktar en förändring av metoderna som en väsentlig del av sitt lärande. s.81

Varför ska jag förändra något? Permanent förändring i tänkande och/eller beteende Det är osannolikt att något förändras för eleverna om lärarna inte betraktar en förändring av metoderna som en väsentlig del av sitt lärande. s.81 Ska jag förändras?

En förutsättning för förändring är att man undersöker och utmanar föreställningar hos dem som deltar i det professionella lärandet.

Tankar?

Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Tankar?

Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Rektorerna intog på ett tydligt sätt positionen som både undersökare och lärande och uppmuntrade lärarna att undersöka sina metoder med syftet att förbättra dem. Tankar?

Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Rektorerna intog på ett tydligt sätt positionen som både undersökare och lärande och uppmuntrade lärarna att undersöka sina metoder med syftet att förbättra dem. Ingen slapp undan. Tankar?

Vanan att undersöka sina nuvarande övertygelser grundar sig på höga förväntningar om att ledare, lärare och elever ska lära och förändras. Rektorerna intog på ett tydligt sätt positionen som både undersökare och lärande och uppmuntrade lärarna att undersöka sina metoder med syftet att förbättra dem. Ingen slapp undan. De betraktade sig som ansvariga för undervisningen av sina lärare precis som lärarna för sina elever. Tankar?

Skolutveckling handlar om

Skolutveckling handlar om människor och om att bygga relationer mellan människor

Skolutveckling handlar om människor och om att bygga relationer mellan människor att förstärka professionella kompetenser och skapa innovativa miljöer

Skolutveckling handlar om människor och om att bygga relationer mellan människor att förstärka professionella kompetenser och skapa innovativa miljöer ha transparens vad gäller resultat och analyser

Resultat Förvärvade expertkunskap Relevanta bevis Vana att undersöka nuvarande övertygelser Undervisningsmetoder Respektfullt och utmanande förhållningssätt

Clarke & Hollingsworth (2002) Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education 18 (2002) 947 967.

Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen?

Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare

Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare Fördjupade kunskaper om och metoder inom ledarskap

Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare Fördjupade kunskaper om och metoder inom ledarskap Nya inlärningserfarenheter för lärare och elever

Vilka kunskaper behöver lärare och elever för att nå målen? Vilka kunskaper behöver vi som ledare Vad blev resultatet? Fördjupade kunskaper om och metoder inom ledarskap Nya inlärningserfarenheter för lärare och elever

Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter

Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter

Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter

Spiral of Enquiry Vs Timperley Vilka kunskaper behöver vi som lärare? Vilka kunskaper behöver våra elever för att nå målen? Fördjupade kunskaper om och metoder Vad blev resultatet? Nya inlärningserfarenheter + Frågorna

4 Frågor Kan du namnge två personer på det här stället som tror att du kommer att lyckas i livet? Vad lär du dig och varför är det viktigt? Hur går det för dig med ditt lärande? Vilket är ditt nästa steg/vad ska du göra sedan/vad ska du fortsätta med?

Förtest Lektion Filmas Eftertest Lektionsutformning Diskussion och analys Dokumentation

Enas om problemet som ska lösas Införa och följa en ny teori som man är tillräckligt enig om 1 Identifiera relevant handlingsteori 4 2 3 Utvärdera relationen mellan den nuvarande och den alternativa teorin

1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt

1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer

1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade

1. Min uppgift är att följa läroplanen 2. Elever ska lära sig själva 3. Jag måste bedöma likvärdigt 1. Min uppgift är att eleverna ska förstå ämnet 2. Jag och eleverna konstruerar förståelse tillsammans 3. Bedömning handlar främst om att se hur de tänker så jag kan anpassa undervisningen 1. Använder förenklade texter 2. Låter eleverna bestämma själva 3. Skapar bedömningssituationer 1. Använder komplexa texter 2. Arbetar tillsammans med eleverna med dem 3. Skapar möjligheter till tät återkoppling 1. Läroplanen följs 2. Elever blir ensamma med sitt lärande 3. Elever blir stressade 1. Elever lär sig 2. Upplever ett gemensamt projekt 3. Elever blir mindre stressade

Ackomodation

Ackomodation Förändrad syn Kognitiv dissonans 1. Dina underförstådda uppfattningar blir synliggjorda. 2. varför har jag fel? 3. Integration av ny kunskap. Klassiskt exempel är klasstorlek

Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon.

Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning.

Att göra denna koppling handlar för många lärare om att se på bedömningsinformationen med nya och kritiska ögon. Processen kan kännas obekväm för de inblandade eftersom fokus börjar skifta från vad elever vet och kan till kvaliteten på lärarnas undervisning. Det är viktigt att skapa en tillåtande miljö.

Mer bias Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade

Mer bias Bekräftelsebias - vi ser det som styrker vår bild Tillgänglighetsbias - det som syns formar vår bild Igenkänningsheuristik - om vi ser det ofta blir det sannare Unicitet - alla andra är lurade

Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 3.Det går inte att avgöra

Varför inte bråttom? Karl tittar på Lisa, men Lisa tittar på Arne. Karl är gift men det är inte Arne. Tittar en gift person på en ogift? 1.Ja 2.Nej 87 % 3.Det går inte att avgöra

Studera handlingsteorin Vad har ni tänkt göra? Vilken koppling har handlingen till lärande och praktik, vilken är den logiska grunden? Hur tor vi att aktiviteten kommer att fördjupa den professionella förståelsen så att tänkande och praktik förändras? Vad är det vi behöver kontrollera för att utvärdera detta? Revisit Popper: Vad kan motbevisa oss? Spela djävulens advokat. Hålla med och inte hålla med som metod.

Aktivitetsfällan

Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om

Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar

Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter.

Aktivitetsfällan Om vi bara anpassar så det ser ut som om Glasspinnar Kollegialt lärande. En del grupper för kollegialt lärande omvandlas snabbt till grupper för kollegiala aktiviteter. Vad behöver din klass veta?

Enkel- eller dubbelkretslärande? Övertygelser och värderingar Handlingar Konsekvenser

Bygga upp egen och andras kunskap Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Ledares pedagogiska ämneskunskaper antas vara tillräckliga, och man försöker inte utveckla dem på något specifikt sätt. Ledare försöker bygga upp sina kunskaper, men inte nödvändigtvis pedagogiska ämneskunskaper eller kunskaper som specifikt handlar om att effektivisera de organisatoriska rutinerna kring undervisning och lärande. Ledare försöker bygga upp pedagogiska ämneskunskaper på viktiga fokusområden och kunskaper som specifikt handlar om att effektivisera organisatoriska rutiner kring undervisning och lärande.

Erik Nilsson 1. Ju färre styrsignaler som sänds desto större genomslag får de! När man skriver ett program, strategi eller måldokument är man ofta nöjd om man får med så mycket som möjligt. Alla problem har hanterats och alla medlemmar i nämndgruppen har fått med sin hjärtefråga i programmet. Man känner sig handlingskraftig. 2. Beslutet är bara sandkornet i spetsen på en lång kometsvans! Det har inte hänt något bara för att du har fattat ett beslut. beslutet är faktiskt bara den punktformiga början på det arbete som ligger framför. Vad skapar du för organisation? Vem ska leda det? Hur ska det genomföras? Av vem och när? Vilket stöd behövs det? Vilka resurser? 3. Det skarpaste styrinstrumentet är att fråga hur det går! Människor öppnar sig när man pratar och frågar dem hur det går mycket mer än om du ber dem via mail lämna in en skriftlig rapport. 4. Den skriftliga kommunikationen är överskattad - prata med varandra! Muntlig kommunikation och personlig närvaro är det medel som får människor i rörelse. Tjata hål i huvudet sade en rektor det tar tid för tankar att sjunka in.

Något som (de effektiva) ledarna medgav att de försummade var vissa administrativa uppgifter som de inte ansåg bidrog till elevernas lärande.

Något som (de effektiva) ledarna medgav att de försummade var vissa administrativa uppgifter som de inte ansåg bidrog till elevernas lärande. Dessa uppgifter delegerade de till andra.

Skolledarna Byggde inte generell kunskap utan specifik för den aktuella uppgiften. Chefer i grundskolan måste ha kunskaper om matematik och läsinlärning. En källa till expertkunskap Deras lärande var kopplat till elevernas lärande. De lärare som behövde det kunde alltid få stöd Höga förväntningar på alla lärare

Att leda professionellt lärande Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Det professionella lärande riktar sig till lärare. Ledarna främjar lärandet och stöder lärarna i deras arbete. Det professionella lärandet riktar sig även till ledare som tar på sig rollen som lärande ledare, men de kunskaper som krävs för att axla denna roll definieras inte närmare och ges inte någon tydlig riktning. Ledare tar på sig en tydlig ledarroll i det professionella lärandet, inser sitt eget behov av att lära sig göra detta och söker specifikt efter möjligheter som motsvarar lärares professionella lärande.

Dessa tänkesätt har en stark moralisk dimension som handlar om att främja elevers lärande, professionella undersökningar, tillitsfulla relationer och sökandet efter bevis i det dagliga arbetet.

Dessa tänkesätt har en stark moralisk dimension som handlar om att främja elevers lärande, professionella undersökningar, tillitsfulla relationer och sökandet efter bevis i det dagliga arbetet. Enligt Kaser and Halbert handlar ett sådant tänkesätt om att ge skolan en form som är inriktad på lärande och som avspeglar den komplexitet som krävs för att skapa förutsättningar, strukturer och en rytm som lämpar sig för professionellt lärande.

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Gemensamt mål All utveckling är krokig och beror på att vi lär oss av misstag

Utmaning för ledarskapet

Utmaning för ledarskapet Hur skapar vi förutsättning för vuxnas nyfikenhet och engagemang så vi kan nå hög kvalitet och likvärdighet för alla?

Till nästa gång Bara skola Vi kommer att arbeta med närvaro och nyanlända, men/och ta med en egen beskrivning av er viktigaste utmaning för att göra er skola bättre.