En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna, Raps Åtgärder i vallen Sådd av snabbväxande grödor mellangrödor Halm Vass Bark, LÖV

EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSPLAN Juni Juli Augusti September Oktober November Vecka 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 Åtgärd Skörda vallen i axgång trots låg mängd Börja leta nya beten. Grannar. Ungdjur till naturbete och skogsbete Om andraskörden inte vuxit, låt den stå. Slå först när regn kommer. Hjälpsådd. Fortsätt leta beten. Strandängar. Strandbeten. Beta vass Slå spannmålsgrödor till helsädesensilage Så mellangrödor efter helsäd för skörd i september Spara och köp in halm från spm-odlare. Ammoniakbehandla Så mellangrödor efter spannmål för skörd i oktober Alternativa fiberkällor också i kraftfoder Skörda vass Skörda/beta mellangrödor efter helsädesensilage Skörda/beta mellangrödor efter spm Beta vall Ensilera sockerbetsblast

HALM Ammoniakbehandling (NH 3 ) - i stackar av många halmbalar - i rundbalar - i slang Ökar smältbarheten av fibern så energivärdet stiger ca 25 % Tillför kväve så råproteinhalten stiger med 80-100 % TS- halten bör vara ca 80 % inte torrare - Entreprenörer tillsätter koncentrerad ammoniak-gas genom spjut. - Låt verka i 4-8 veckor vid 15 ºC, längre vid kallare temperatur - Lufta fodret 3-4 dagar innan utfodring - OBS varning inget grönt material får finnas med i halmen (insådd, kvickrot, grönskott). Det kan bildas 4-metyl-imidazol, ett starkt nervgift. Dödsfall bland djur har förekommit.

Energi- och proteinvärden för obehandlad, lutad och ammoniakbehandlad stråsädeshalm samt halm av vallfrö, raps och ärt (Spörndly, 2003 och NorFor, 2018) Halm av Omsättbar energi, MJ/kg ts Råprotein g/kg ts NDF g/kg ts NEL MJ/kg ts AAT g/kg ts PBV g/kg ts Stråsäd -obehandlad 6,6 1) 69 1) 748 1) 2,90 2) 51 2) -48 2) - NH 3 -beh. 8,3 1) 119 1) - 3,68 2) 59 2) -17 2) - NaOH-beh 7,9 1) 40 1) - 3,91 2) 62 2) -66 2) Vallfrö - gräs 6,9 1) 73 1) - 1,87 2) 38 2) -29 2) - klöver 7,3 1) 105 1) - 2,73 2) 41 2) 8 2) Raps 4,0 2) 33 2) 724 2) 1,27 2) 28 2) -14 2) Ärt 68 2) 740 2) 1,96 2) 31 2) -3 2) 1) = Fodertabeller för idisslare 2003 och 2) = NorFor (2018) Tillbaka till åtgärdsplan

SOMMARSÅDDA GRÄS TILL FODER Sås efter skörd av helsäd eller tidigt tröskad huvudgröda Sås då vallinsådden blivit för klen Ettåriga arter som kan avkasta 4-6 ton efter 70-75 dagar Sådd 1 augusti skörd början av oktober Såtidpunkt viktig: stor temperatursumman efter sådd ger stor tillväxt EXEMPEL GRÄS Foto: Göran Bergkvist Korn eller havre (kortare dagslängd än på våren ger främst vegetativ tillväxt utan stråskjutning) Råg (flexibelt gräs, kan övervintra, kan sås vid midsommar (midsommarråg, svedjeråg, tuvråg ) men också lite efter 1 augusti, skjuter ej strå vid sommarsådd, klarar torka bra) Westerwoldiskt rajgräs (övervintrar ej i vårt klimat, kan ge bra vallskörd på hösten) Italienskt rajgräs (höstbete)

SOMMARSÅDDA BALJVÄXTER TILL FODER Bäst att blanda baljväxter med andra arter för att förhindra N-läckage Undvik om trindsäd, t.ex. ärt eller åkerböna, ingår i växtföljden p.g.a. risk för växtsjukdomar Även tidig vårtillväxt hos t.ex. luddvicker och blodklöver (kan skördas före majssådd) Sås vid sista radhackningen alt. senast i början av augusti Slutar växa i slutet av september EXEMPEL BALJVÄXTER (övervintrar ej, övervintrar) Foderärt Fodervicker Blålupin Perserklöver Spärrklöver Luddvicker Blodklöver Foto: Göran Bergkvist Subklöver

LUDDVICKER, HÖSTRAPS OCH OLJERÄTTIKA I NOVEMBER EFTER SÅDD PÅ TRÄDA I BÖRJAN AV AUGUSTI Foto: Göran Bergkvist

EXEMPEL PÅ BLANDNINGAR (OLSSONS FRÖ) Exempel 1: Korn 100 kg, raps 5 kg, fodervicker 25 kg eller perserklöver 10 kg Exempel 2: Westerwoldiskt rajgräs 20 kg, 5 kg perserklöver, 5 kg foderraps (kan ge 2 skördar) Exempel 3: Italienskt rajgräs som betas en gång på hösten och som sedan betas tidigt nästa vår då det kommer igång tidigare än de vanliga vallarna Tillbaka till åtgärdsplan

VASS Sommarskördad högre näringsvärde Foto: Terhi Ajosenpää (FIN)

Foto: Henri Vaarala (FIN) Foto: Terhi Ajosenpää (FIN) Foto: Erik Gregeby (SWE)

Skörd på fastmark i Blekinge 2018 (Foto M. Emanuelson) Tillbaka till åtgärdsplan