Demokratiberedningen Johan Lidmark Funktionsansvarig demokratiutveckling 044-309 30 62 Johan.Lidmark@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-01 Dnr 1702804 1 (7) Demokratiberedningen Projekt Ökat direktinflytande för medborgare Ordförandens förslag 1. Demokratiberedningen beslutar att föreslå regionstyrelsen att införa ett system för e-förslag. 2. Demokratiberedningen beslutar att föreslå regionstyrelsen att ge regiondirektören i uppdrag att verkställa upphandling. 3. Demokratiberedningen beslutar att föreslå regionstyrelsen att demokratiberedningen återrapporterar när införandet är klart. 4. Demokratiberedningen beslutar att överlåta åt regionstyrelsen att besluta antal röster som behövs för politisk behandling av e-förslag. Sammanfattning Enligt s omvärldsanalys ökar kraven på inflytande, makt och värdeskapande från medborgarna och samtidigt sker snabb utveckling och standardisering av IT. Genom att införa ett system för e-förslag kan Region Skåne svara upp mot dessa trender i samhället och uppnå demokratvinster som är svåra att uppnå på annat sätt; möjligheten att delta i dialog om samhällsutvecklingen, möjligheten till digital delaktighet i demokratin, möjligheten att lämna en personlig synpunkt/förslag, rättigheten att föra fram en synpunkt/förslag (utan att be någon om lov eller styras av alltför mycket formalia). I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag 2018-02-01 2. Kriterier e-förslag, underlag till upphandling Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Bakgrund C:\pactdok\Regionstyrelsen\2018-04-26\Projekt Ökat direktinflytande för medborgare\1702804-u2 DB_Beslutsförslag.docx Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se
Datum 2018-02-01 2 (7) Demokrati är ett styrelseskick, regler för medborgarnas inflytande och samverkan, men också en offentlig kultur. Politiskt deltagande är en mänsklig rättighet. Så inleds betänkandet från 2014-års demokratiutredning delaktighet och jämlikt inflytande. Betänkandet fortsätter med att konstatera att den digitala utvecklingen ställer krav på kanaler för deltagande och att de politiska partierna är mindre brett förankrade idag än tidigare. Alla människors lika värde förutsätter i en demokrati att var och en upplever möjligheten och rätten att göra sin röst hörd. Endast cirka 15 procent av medborgarna tycker sig kunna påverka politiska beslut på nationell nivå mellan valen. Socioekonomiskt svaga grupper röstar i mindre utsträckning och har mindre politiskt inflytande än grupper som också i andra sammanhang är starka. Det finns starka skäl att utveckla den svenska demokratimodellen. Demokratins arbetsmetod för att göra detta är stegvisa förändringar och samtidigt en ständigt pågående process som måste följa samhällsutvecklingen. Partierna kan bidra till en bredare representation i de politiska församlingarna. En förändring som de politiska församlingarna kan bidra till är att besluta om arbetsvillkor som är rimliga och underlättar för olika grupper i samhället att ta på sig politiska uppdrag. Det handlar om unga, funktionshindrade, företagare med flera. När det gäller att utveckla kanaler för delaktighet mellan valen resonerar demokratiutredningen kring medborgardialog och samråd, folkinitiativet samt medborgarförslag och folkmotion. Medborgardialog och samråd har utvecklat sedan bildandet 1999 och kommer förhoppningsvis fortsätta tills det blivit en integrerad del av det politiska beslutsfattandet i relevanta frågor. Folkinitiativet är lagstadgat och ger människor i Skåne möjligheten att initiera folkomröstningar om vissa krav är uppfyllda. Medborgarförslag föreslår utredningen tas bort och förespråkar folkmotion istället som är ett mindre byråkratiskt verktyg. Folkmotion har många likheter med det som benämns e-petitioner eller e-förslag vilket har testats på många håll. Definition Ett e-förslag är en idé, önskan om åtgärd eller förslag från en medborgare till kommunen eller regionen/landstinget. Förslaget publiceras på nätet och andra medborgare kan där stödja förslaget genom att signera det. Demokrativinster Med ett fåtal regler och ett relativt enkelt system för e-förslag kan flera värdefulla aspekter av delaktighet för medborgarna i demokratin uppnås; möjligheten till digital delaktighet i demokratin möjligheten att lämna en personlig synpunkt/förslag möjligheten att delta i dialog om samhällsutvecklingen rättigheten att föra fram en synpunkt/förslag (utan att be någon om lov eller styras av alltför mycket formalia) För s politiska organisation är det svårt att uppnå alla de värdefulla aspekterna på något annat sätt. I s omvärldsanalys
Datum 2018-02-01 3 (7) 2017 fastslås två trender som har hög strategisk påverkan och är brådskande, ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare respektive snabb utveckling och standardisering av IT. E-förslag har potential att svara upp både mot krav på ökat inflytande och den snabba ITutvecklingen. Ur den politiska organisationens perspektiv kan flera värdefulla aspekter uppnås med e-förslag; utveckling av demokratin i Skåne ökad legitimitet för politiken bredare tillgång till medborgares idéer, tankar och synpunkter ökad digital närvaro för politiken Erfarenheter av e-förslag Det finns en hel del erfarenheter av system med e-förslag genom utvärderingar som är gjorda. Här kommer en kortare sammanställning av erfarenheter från de engelska, skotska och tyska parlamenten samt engelska och svenska kommuner. I ett internationellt perspektiv har Sverige halkat efter i utvecklingen. Idag har dock redan runt 50 svenska kommuner respektive 2 landsting/regioner infört/håller på att införa e-förslag varav flera gör det som en ersättning för det administrativt mer krävande lagreglerade medborgarförslaget som nästan 200 kommuner respektive tio landsting/regioner har infört. System för e-förslag ska upplevas som potentiellt inflytelserika men regelverket bestäms av respektive parlament. Utformandet av systemet är avgörande. Det räcker inte att endast erbjuda människor att delta. Förtroendet för systemet påverkas av medborgarnas upplevelse av att det är tydliga, neutrala och rättvisa procedurer. Utvärdering av processen har betydligt större betydelse än utvärdering av resultat för deltagarnas förtroende för de politiska institutionerna. Människors upplevelse av hur rättvis en process är styr deras vilja att acceptera resultatet. Ett framgångsrikt system för e-förslag är öppet och hjälpsamt, svarar på frågor och erbjuder samtalsforum samt möjligheten att publicera kompletterande text i anslutning till det egna förslaget. Systemet med e-förslag anses passa väl in i en representativ demokrati. Ett e-förslag kan ta upp specifika och personliga frågor likaväl som övergripande och allmänna frågor. En kommitté som väljer ut initiativ som ska behandlas parlamentariskt är ett förekommande inslag som kan ha betydelse. Förtroendet för demokratin ökar oftare bland de som varit aktiva i processen. System för e-förslag har även visat sig locka kritiska medborgare som inte deltar så mycket i andra kanaler till att delta i demokratin. De som skriver e-förslag är yngre, mer engagerade och har oftare funktionshinder än genomsnittet. Det är viktigt att mobilisera underrepresenterade grupper genom att målgruppsanpassa information och ha uppsökande aktiviteter för att få till stånd ett bredare deltagande. Människors resurser har betydelse för både medvetande och faktiskt deltagande. Människor med mindre resurser,
Datum 2018-02-01 4 (7) som saknar internet eller har mindre tid pga familjeförhållanden är mycket mindre benägna att delta i nya innovativa sätt för demokratiskt deltagande. E-förslag kan få stort genomslag i media och därmed öka medvetandet i en fråga. Det finns i samband med e-förslag en potential för politiska organisationer att använda sociala medier mer där det är möjligt att länka till systemet för e-förslag eller till ett enskilt e-förslag. Att blanda brukar- och medborgarperspektivet och delta i dialoger på sociala medier kan vara något positivt som bygger förtroende vilket kan ske i samband med behandlingen av ett e-förslag. Individer klarar sig bra jämfört med organisationer som lämnar e-förslag när det gäller att mobilisera stöd för det egna förslaget. Den eventuella påverkan på policy (fattade beslut) varierar med vilket sammanhang förslaget handlar om. E-förslag ska heller inte ses som folkviljan utan bedömas var och en för sig utifrån den process som varit. Malmö stads malmöinitiativet som infördes 2008 togs emot positivt av invånare som upptäckt det men de betonade även att det krävs en seriös hantering och återkoppling från kommunen. Vardagspolitiska konkreta frågor dominerar och bygger på människors erfarenheter av särskilda förhållanden. Internetvana personer och yngre deltog mer än andra och mer än i andra sammanhang. Det har blivit uppmärksamhet kring vissa initiativ i media respektive sociala medier. Förbättringar som efterfrågas är, ökad transparens och interaktivitet, en petitionskommitté som lotsar vissa initiativ vidare och återkopplar, stöd vid utformning, diskussionsforum i anslutning till initiativen, marknadsföring av malmöinitiativet i stadsdelar och grupper av befolkningen som använt det i liten eller ingen utsträckning. Malmö har fått 70 förslag sedan 2011 som fått tillräckligt med röster för beredning av förslaget. Ungefär 50 förslag har fått tillräckligt med röster i Göteborg under 2017. Det är flest förslag inom det tekniska området, parkoch miljöfrågor. Det är få förslag som handlar om vård, skola och omsorg. 10-15 ärenden per år innebär ingen stor administrativ belastning enligt Malmö stad. Göteborgs stad har inte upplevt ungefär 50 förslag under ett år som betungande. Flera förslag kan besvaras med en snabb och enkel beredning. Dessa förslag strider antingen helt mot stadens planer och får nej eller överlappar/ingår redan i planerna och kan då få ja eller anses vara inkluderade i stadens planering. Medborgarförslaget upplevs som en betydligt större administrativ belastning. Både Malmö och Göteborg menar att en hel del av förslagen bejakas. En del förslag kan enkelt bejakas för att de är i linje med redan fattade beslut eller pågående arbeten och en del har plockats upp senare i det politiska arbetet även om det först fick avslag. Enkla förslag får lättare ja, det kan vara förslag som är formulerade som att kommunen ska verka för eller sträva mot något. Fri kollektivtrafik är exempel på ett omfattande förslag som fått nej. Det finns ingen aktuell formell utvärdering av andelen som bejakas.
Datum 2018-02-01 5 (7) Malmös och Göteborgs erfarenheter är att det är en stor spridning av människor som lämnar e-förslag, inklusive en spridning åldersmässigt dock med färre unga under 25 år och färre pensionärer. Båda kommunerna har erfarenhet av några enstaka individer som lämnat många förslag men när dessa inte fått så många röster så har de slutat skicka in förslag och i slutändan inte orsakat någon administration. Antalet röster som gräns för att ska bereda ett förslag kan ändras när som helst om det finns skäl för det. Om försiktighet prioriteras initialt ska en hög siffra anges för att undvika en alltför stor mängd förslag att bereda. Ju lägre siffra som väljs ju fler förslag kan få tillräckligt med röster. Malmös erfarenheter inkluderar en gräns på 100 röster och Göteborgs en gräns på 200. Både Malmö och Göteborg uppger att deras respektive gräns fungerar bra för dem. Flera andra mindre kommuner har gränser som varierar från 30 röster upp till 100. Både Region Västmanland och Landstinget Sörmland har en gräns på 100. Sörmland sänkte sin gräns från 500 för att den upplevdes som bristande vilja att få in förslag, inga förslag nådde gränsen. Om jämförs med Malmö, Göteborg, Sörmland respektive Västmanland utifrån antal invånare skulle en motsvarande gräns för antal röster vara ungefär 400. 2014-års demokratiutredning föreslog att något som kallades folkmotion skulle införas i Sverige och behöva stöd av en procent av den vuxna befolkningen. Med den jämförelsen skulle s gräns sättas vid ungefär 13000 röster. EUs medborgarinitiativ har gränsen en miljon röster som krav för beredning, motsvarande gräns för skulle bli 2600 röster. E-förslagets relation till Skånepanelen och Skåneenkäten I Skånepanelen och Skåneenkäten är det som ställer frågor och ber om synpunkter från ett begränsat urval av Skånes invånare. E- förslag innebär att det är invånarna som tar ett initiativ och skriver ett förslag till som andra invånare kan stödja. Idag saknas en struktur som möjliggör att vem som helst kan komma med ett förslag till på eget initiativ. E-förslaget är därför ett viktigt komplement till Skånepanelen och Skåneenkäten. Hur populärt har e-förslag blivit? Malmö var pionjärer och startade med e-förslag redan 2008. På senare år har många kommuner satsat på e-förslag och under senare år har det också riktats en hel del kritik mot den administrativa bördan för medborgarförslag vilket gjort e-förslag mer attraktivt. Följande skånska kommuner är igång med e-förslag; Malmö (2008), Burlöv (2014), Kävlinge (2014), Eslöv (2017), Lund (2017) och Svedala (2017). Två svenska landsting/regioner har infört e-förslag; Västmanland (2012) och Södermanland (2013). Medborgarförslag har nästan 200 kommuner hunnit införa och cirka tio landsting/regioner.
Datum 2018-02-01 6 (7) Demokratiberedningens förslag Demokratiberedningen föreslår regionstyrelsen att införa ett system för e- förslag i. Driftstart av systemet för e-förslag blir tidigast 1 januari 2019. Följande ska ingå; Alla mantalsskrivna i Skåne kan skriva ett e-förslag Det ska vara möjligt att ställa frågor till administratören innan publicering av e-förslag Samtalsforum ska finnas i anslutning till varje e-förslag Kompletterande text ska kunna publiceras av förslagsställaren Olagliga, diskriminerande och kränkande uttryck tillåts ej Hur hela processen går till ska vara klarlagd i förväg och beskriven Systemet ska aktivt marknadsföras i breda kretsar Regionstyrelsen är ansvarigt politiskt organ Demokratiberedningen svarar för löpande administration och drift Varje förslag ska vara öppet för röstning maximalt sex månader Förslag som stöds av minst X personer ska behandlas politiskt Dessa förslag bereds av det administrativa stödet till berörd nämnd s svar på förslagen publiceras i systemet Källor: Arkhede, S. & Oscarsson, H. (2017), Svenska demokratitrender, SOMinstitutet Carman, J. C. (2010). The process is the reality: Perceptions of procedural fairness and participatory democracy. Political studies 58, 731-751 Carman, J. C. (2014). Barriers are barriers: Asymmetric participation in the scottish public petitions system. Parliamentary affairs 67, 151-171 Ellison, N. & Hardey, M. (2012). Developing political conversations. Information, Communication & Society 16:6, 878-898 Karlsson, M., & Åström, J. (2015). Kan e-petitioner utveckla den representativa demokratin? I Låt fler forma framtiden! Forskarantologi. SOU 2015:96 (s. 507 557). Stockholm: Wolters Kluwer Lindner, R. and Riehm, U. (2009), Electronic petitions and institutional modernization. Journal of edemocracy 1(1): 1-11 Lindner, R. and Riehm, U. (2011), Broadening Participation Through E- Petitions? An Empirical Study of Petitions to the German Parliament. Policy & Internet, 3: 1 23. doi:10.2202/1944-2866.1083 Åström, J., & Sedelius, T. (2010). Representativ demokrati 2.0. En utvärdering av Malmöinitiativet och Malmöpanelen. Malmö: Malmö stad. Lydén, S., Utvecklingsledare demokrati, Göteborgs stad, Intervju Konradsson-Mortin, G., Kommunikationsavdelningen, Malmö stad, Intervju Torvaldsson, Å., Verksamhetschef, Administrativa enheten, Landstinget Sörmland, Intervju
Datum 2018-02-01 7 (7) Ekonomiska konsekvenser och finansiering Införandet beräknas kosta cirka 200 000 kr beroende på leverantör och lösning. Årlig driftkostnad beräknas till cirka 50 000 kr. Administration av systemet sköts av enheten för demokratistöd. Förslag som ska behandlas politiskt bereds av det administrativa stödet till berörd nämnd med stöd av enheten för demokratistöd. Samtliga kostnader hanteras inom regionstyrelsens för alla nämnder gemensamma budget för medborgardialog. Endast de förslag som uppnår det antal röster som Region Skåne bestämt ska beredas. Om det i framtiden skulle kräva alltför stora resurser att bereda de förslag som kommer in och får tillräckligt många röster kan antalet röster som krävs ändras. Juridisk bedömning Förslaget bedöms inte få några juridiska konsekvenser. Miljökonsekvenser Förslaget bedöms inte få några negativa miljökonsekvenser. Fler möjligheter till digitala kontakter med kan ha positiva konsekvenser för miljön i form av minskad pappersanvändning. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan har inte bedömts vara nödvändig i detta ärende. Uppföljning Demokratiberedningen återrapporterar till regionstyrelsen när systemet för e-förslag är upphandlat och färdigt att börja användas. Därefter sker kontinuerlig uppföljning och återrapportering. Angela Everbäck Ordförande Johan Lidmark Funktionsansvarig demokratiutveckling