Handbok för fullmäktiges beredningar



Relevanta dokument
Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Arbetsordningen ersätter tidigare reglementen och arbetsordningar för ovan uppräknade samverkansgrupper.

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Revisorernas arbetsordning

Översyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun

FÖRETAGSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN

Politisk organisation

ABCD. Ärendehantering Granskningsrapport. Säters kommun. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor:6 Säter är hant.docx

Yttrande över remissen om kommunallagen - En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna

Bolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1

Arbetsordning för Svenska Klätterförbundet

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Dokumentbeteckning Arbetsordning för kommunfullmäktige. Handläggare/Förvaltning Kommunstyrelsens förvaltning

Kommunstyrelsens arbetsformer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11

Uppsala kommuns författningssamling

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Revisionsreglemente POLICY. Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Alberg, Sida 1(5) Datum

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13

Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag

Ledningssystem för kvalitet

Revisorerna i Skurups kommun. Revisionsstrategi. November 2011 Anmäld kommunfullmäktige

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Fairtrade City. Jönköping är en PROGRAM FÖR FAIRTRADE CITY JÖNKÖPING

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

Framtidsbild Västsverige

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

Reglemente för Upplands Väsby kommuns revisorer antaget av kommunfullmäktige den 23 september 2013

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Gunnar Larsson. Underskrifter Paragrafer Marie Jesson Ewa Johansson. Gunnar Larsson BEVIS OM ANSLAG

Styrelsekonferensen den augusti 2007 Av arbetsutskottet bearbetat underlag

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Ljungby kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Styrning och ledning av Leader Upplandsbygd Ansvarsbeskrivning och allmänna riktlinjer för verksamheten

Revisionsreglemente för Strängnäs kommun

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund

Kommunstyrelsen. Ärende 29

Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Ansökan om från Coompanion i Västmanland om anslag för 2013 års verksamhet

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Presidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 11-22

Öppenhet, transparens och professionalism i Stockholms stads bolag Motion av Rolf Könberg (m) (2003:42)

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

ARBETSORDNING FÖR REGIONFULLMÄKTIGE I REGION SKÅNE

Utöver vad som anges i Kommunallagen (KL) gäller nedanstående bestämmelser.

Centrumutveckling i Kristinehamn

Visionsstyrningsmodellen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Revisionsrapport Mönsterås kommun

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Strategisk kompetensförsörjning

Förslag till arbetsordning Leader Vättern

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS , antagen av kommunfullmäktige , 24

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

Landstingsfullmäktiges arbetsordning. Fastställt av landstingsfullmäktige den oktober 2014, 134

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Beredningarna för medborgardialog

Socialdemokraterna i Mora

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten

Uppföljning av socialnämndens handlingsplan för arbete med utsatta EU-medborgare som vistas i Lunds kommun Dnr SO 2015/0023

Ägardirektiv för Karlstad Airport AB

Underlag revisionsreglemente

Verksamhetsplan. Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration

Kvalitet före driftsform

Revisionsreglemente för Bollnäs kommun

Heby kommuns författningssamling

Innehållsförteckning Kvalitetsdefinition Bakgrund Syfte... 2

Uppföljning av revisionsgranskningar genomförda år 2013

Motionssvar - Det öppna landstinget - gör landstingets diarium tillgängligt på internet

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till

ÄGARDIREKTIV FÖR AB TIMRÅBO Organisationsnummer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

AVTAL MELLAN ORGANISATIONEN OCH LANDSTINGET I JÖNKÖPINGS LÄN

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

Innehåll. Chef sektor barn och utbildning är ansvarig för reglementet.

Transkript:

Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162

Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Innehåll Bakgrund 2 Finspångs kommuns politiska organisation 2 Fullmäktigeberedningar 3 Fullmäktigeberedningar i Finspångs kommun 3 Inriktning för fullmäktiges beredningar 5 Tillsättande av beredning och beredningsledamöter 6 Fullmäktiges styrning av beredningarna 6 Beredningarnas uppdrag 7 Beredningsprocessen 8 Beredningsordförandes roll 9 Tjänstemannaorganisationens stöd till beredningarna 10 Hur utses koordinator 10 Stöd till ordförande 10 Administrativt stöd 10 Stöd med kunskap och kompetens 10 Koordinatorsnätverk 11 Bilagor 12 Bilaga 1 Mall för minnesanteckningar 12 Bilaga 2 Mall för uppdragsbeskrivning 13 Bilaga 3 Mall för protokoll 14 I

Bakgrund Denna handbok, har tagits fram för att förtydliga formerna för arbetet i kommunfullmäktiges beredningar. Syftet är att ge ett grundläggande stöd till beredningarnas arbete ett ramverk. Handboken ska skapa förutsättningar för beredningarna att verka i den samlade politiska organisationen och minska tiden i introduktionsfasen när nya beredningar tillsätts. Handboken ska också underlätta kommunikationen om beredningarnas syfte och arbete. Målsättningen är att förankra beredningarnas arbete och skapa en större kunskap och förståelse inom hela den kommunala organisationen för beredningarnas roll och mandat. Finspångs kommuns politiska organisation I samband med budgetberedningens arbete under våren 2008 inleddes diskussioner om en ny politisk organisation i Finspångs kommun. Med underlag från diskussioner om brister i kommunens organisation och intryck från en konferens som SKL ordnade om alternativ politisk organisation gavs kommundirektören ett uppdrag att ta fram underlag för en ny politisk organisation. Den 27 augusti 2008 beslutade fullmäktige att, från och med den första januari 2009, lägga fast en ny politisk organisation för Finspångs kommun. Syftet med den nya politiska organisationen var att stärka fullmäktiges roll som huvudsaklig politisk arena och skapa en mer sammanhållen verkställande politik. Tanken var också att skapa förutsättningar för politiker att utvecklas i sin roll som medborgar- och verksamhetsföreträdare. Politiker i den nya organisationen förväntas mer än tidigare formulera och följa upp mål, omvärldsbevaka och föra dialog med medborgarna och andra intressenter. De är aktiva i styrningen genom att egenhändigt formulera problem och lösningar samt genom att de aktivt följer upp fattade beslut. Införandet av fullmäktigeberedningar är en viktig del för att nå omorganisationens syfte. Traditionellt har fullmäktige främst hanterat ärenden som beretts av kommunstyrelsen. Genom fullmäktigeberedningar ska initiativet till nya förslag i större utsträckning kunna komma direkt från fullmäktige.

Fullmäktigeberedningar Kommunallagen ger möjlighet för kommuner och landsting att inrätta fullmäktigeberedningar. För beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som skall avgöras av fullmäktige får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedningar. Lag (2002:249), 3 kap. 7. Fullmäktige kan besluta om att utnyttja möjligheten att inrätta beredningar för olika sakområden exempelvis för att ge fullmäktige en mer aktiv roll. En fullmäktigeberedning kan till skillnad från en nämnd endast ha beredningsuppdrag. Att ansvara för förvaltning och verkställigheten av fullmäktiges beslut kan således inte läggas på en beredning. Eftersom beslut under beredningen av ett fullmäktigeärende inte utgör ett överklagbart beslut måste ett eventuellt överklagande riktas mot själva fullmäktigebeslutet och inte mot fullmäktigeberedningens förslag till beslut. Beredningen syftar till att ge fullmäktige ett tillförlitligt och allsidigt belyst underlag för sina beslut. I underlaget måste det därför ingå ett visst mått av sakprövning. I kommunallagen markeras detta med att fullmäktigeberedningarna förutsätts utforma förslag till beslut i aktuellt ärende. Tanken är dock inte att en beredning ska vara ett allmänt beredningsorgan utan införandet av fullmäktigeberedningar medför i praktiken en form av dubbel beredning eftersom kommunallagen ger styrelsen en särskild roll att vara den sista beredningsinstansen innan ärenden kommer upp i fullmäktige. Kommunstyrelsen har därför, enligt kommunallagen, det yttersta ansvaret för att det finns ett beslutsförslag i varje ärende. Fullmäktigeberedningar i Finspångs kommun Tanken med att införa nya fullmäktigeberedningar i Finspångs kommun var att ge bättre förutsättningar för ett mer självständigt, strategiskt och öppet fullmäktige. På uppdrag av fullmäktige tar beredningar sig an frågor av strategisk karaktär med ett längre tidsperspektiv. Andra centrala delar i den nya organisationen är omvärldsbevakning och kontakten med medborgarna. Här har beredningarna en nyckelroll i att planera och genomföra strukturerade och systematiska medborgardialoger. Den nya organisationen är delad i en strategisk och en verkställande nivå. Fullmäktige med dess beredningar utgör den strategiska nivån i den politiska organisationen med ansvar för utvecklingsfrågor. Genom visionen 3

och mål i den strategiska planen stakar fullmäktige ut den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Alla frågor som gäller verksamheternas drift hanteras av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen verkställer fullmäktiges beslut, ansvarar för de frågor som fullmäktige delegerat samt ansvarar för drift och utveckling av den kommunala verksamheten. Ekonomiberedningen, som inte är en fullmäktigeberedning utan kopplad till kommunstyrelsen, planerar och samordnar beredningen av strategisk plan och styr och följer upp ekonomi- och budgetfrågor. Politisk organisation, beslutad av fullmäktige 2011-03-30, 71 4

Inriktning för fullmäktiges beredningar Alla beredningar har ansvar för att följa den av fullmäktige fastslagna visionen: Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande. Förutom visionen ska beredningarna i sitt arbete beakta de strategiska områden som kommunen fastslagit: kommunal service fritid och kultur kommunikationer trygghet, öppenhet och nytänkande boende och boendemiljöer företagande och arbete skola och utbildning landsbygden centrumutveckling. Utöver vision och strategiska områden har fullmäktige också beslutat om ett antal strategier. Strategierna beskriver en väg att komma dit vi vill, det vill säga uppnå visionen. Följande strategier har antagits av fullmäktige: Fokusera på att ge en effektiv och tillgänglig service av god kvalitet. Skapa förutsättningar för utveckling av näringsliv och öka arbetstillfällen genom att verka för en ökad differentiering av arbetsmarknaden. Att vara den barnvänliga kommunen med ett brett utbud av boende, utbildning, upplevelser och fritidsaktiviteter. Regional samverkan för ökat samarbete och förbättrad infrastruktur. Använda miljö, mångfald, jämställdhet och folkhälsa som drivkraft för hållbar utveckling. 5

Tillsättande av beredning och beredningsledamöter Val av ledamöter till beredningen är ett särskilt ärende på fullmäktiges dagordning. Valbar till ledamot och ersättare i fullmäktigeberedningarna är den som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som ställs enligt 4 kap. 2 och 3 KL. Detta innebär att ledamöter i beredningarna utses av fullmäktige efter nominering av de politiska partierna. Fullmäktige får inrätta både fasta och tillfälliga beredningar. De fasta beredningarna skapar kontinuitet i form av beredningsvana hos ledamöterna, kontinuitet i relationen med förvaltningen och djupare kunskaper om politikområdet. Tillfälliga beredningar fokuserar på särskilt angivna uppdrag och ger organisationen möjlighet till flexibilitet utifrån aktuella behov och samhällstendenser. För att framhålla möjligheten att tillsätta en tillfällig beredning har tillfälliga beredningar givits en fast plats i organisationsstrukturen. Initiativ till tillsättande av en tillfällig beredning kan tas av ledamöter i fullmäktige. Kommunstyrelsen bereder ärendet och föreslår fullmäktige att tillsätta en fullmäktigeberedning för beredning av ett särskilt ärende eller en viss grupp av ärenden. Beredningens uppdrag och mandattid fastställs sedan av fullmäktige. Tillfälliga beredningar upplöses efter genomfört uppdrag. Fullmäktiges styrning av beredningarna I princip beslutar fullmäktige fritt om beredningarnas sammansättning, arbetsformer etc. I Finspångs kommun regleras förhållandena för fullmäktigeberedningarna och beredningarnas ansvarsområden närmare i fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktige preciserar uppdrag till beredningarna i en uppdragsplan för fullmäktiges beredningar. Fullmäktiges presidium uppdaterar kontinuerligt uppdragsplanen i samråd med de olika beredningarna. 6

Fullmäktiges uppdragsplan för beredningarna lägger fast beredningarnas aktuella uppdrag genom tydliggöranden kring: uppdragsformulering tidplan för aktuella uppdrag hur och när återkoppling och avstämning ska ske till presidiet utsedd koordinator från förvaltningen särskilda förutsättningar för medborgardialog särskilda förutsättningar för vägledande debatt i fullmäktige budget övriga särskilda inriktningar för uppdraget; så som tidigare fastställda styrdokument som beredningen behöver förhålla sig till och särskild lagstiftning som är aktuell för området och som påverkar beredningens arbete. Budget för beredningarna antas i samband med att kommunens budget fastställs i strategiska planen. Fullmäktiges ordförande attesterar beredningarnas fakturor. Det åligger fullmäktiges presidium att för varje uppdrag som ges till beredningarna fastställa en budget för respektive uppdrag. Presidiet stämmer av budgeten med beredningarna under pågående uppdrag. Fullmäktiges presidium ansvarar också för att bjuda in till beredningsträffar. Beredningsträffarna är en arena för möte mellan beredningarnas ordförande och oppositionsföreträdare, fullmäktiges presidium, råden samt oppositionsråd. Beredningsträffarna hålls varje kvartal. På träffarna stäms arbetet i beredningarna av och det finns möjlighet för beredningarna att lyfta frågor som uppstått under beredningens arbete. Beredningarnas uppdrag I beredningarnas grunduppdrag ingår att bidra till att strategiska mål tas fram inom de områden beredningarna ansvarar för. De strategier som tas fram av beredningarna ska vara fleråriga. Fullmäktige beslutar i den strategiska planen vilka mål som ska nås och ger kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa den strategiska planen. Beredningarna har ett stående uppdrag att bereda, granska och följa upp resultaten av verksamheten. Beredningarna går igenom den strategiska planen och följer upp resultat utifrån varje berednings särskilda ansvarsområde. 7

En genomgång av gällande strategisk plan genomförs av beredningarna under november-december. Beredningarna identifierar då vad som behöver ses över och ändras utifrån deras ansvarsområden och utifrån ett långsiktigt strategiskt perspektiv för kommande år. Ekonomiberedningen samordnar arbetet med att ta fram kommande års strategiska plan och ansvarar för att hänsyn tas till de synpunkter som kommer från beredningarna. Utöver detta stående uppdrag till beredningarna ger också fullmäktige, via uppdragsplanen, beredningen särskilda uppdrag. Initiativ till beredningsuppdrag kan komma från fullmäktigeledamöter, beredningen själv eller fullmäktiges presidium genom motioner, interpellationer och frågor. De särskilda uppdrag som beredningarna arbetar med ger beredningarna kunskaper och insikter som bidrar till att utveckla den strategiska planen. Beredningsprocessen I beredningarnas uppgifter ingår att brett inhämta kunskap och erfarenheter som kan vara av betydelse för beredningens arbete. Varje beredning ansvarar för att ha en löpande omvärldsbevakning. Medborgardialog kan skapa förutsättningar för öppenhet och delaktighet och vinster utifrån ett demokratiperspektiv såväl som ett effektivitetsperspektiv. Medborgardialogen ska genomföras i enlighet med kommunens policy för medborgardialog. De särskilda uppdragen som beredningarna tar sig an utgår från den uppdragsbeskrivning som fullmäktiges presidium upprättar för och förelägger fullmäktige för beslut. För beredningarna blir dessa uppdrag mer av projektkaraktär då de ges tydliga start- och slutdatum. 8

En beredningsprocess har flera naturliga steg där olika aktörer behöver involveras på olika sätt under processens gång. Bilden nedan beskriver de delar som beredningens arbetsprocess innehåller, de flesta som återkommande inslag i beredningsprocessen. Planering av beredningens arbete Avstämning mot uppdragsplan Info från berörda verksamheter Systematiserad medborgardialog Genomförande av uppdrag Kontinuerlig omvärldsanalys och kunskapsinhämtning Vägledande debatt i fullmäktige Dialog med intresseorganisationer Kontinuerlig avstämning och förankring med respektive partigrupper Beredningarna återredovisar sitt arbete i fullmäktige och förelägger fullmäktige förslag till beslut. Fullmäktige antar förslaget i sin helhet eller med vissa ändringar men kan också välja att återremittera ärendet till beredningen för ytterligare behandling. Ett antaget program ska inte innehålla direkta uppdrag till kommunstyrelsen eller förvaltningen men ska ge en strategisk inriktning för kommunens fortsatta arbete inom sakområdet. Fullmäktiges presidium har en sammanhållande roll gällande beredningarnas arbete och ska vara ett stöd för beredningarna. Presidiet har ansvar för att ge beredningsledamöter relevant utbildning för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Beredningarnas ordförande ska stämma av med fullmäktiges presidium att uppdraget fortgår enligt planeringen i uppdragsplanen. Beredningsordförandes roll Ordförande ansvarar för att samordna beredningens arbete, planerar övergripande och ger struktur till beredningens arbete. Ordförande planerar beredningens möten, prioriterar mellan eventuella parallella uppdrag och ser till att varje möte bedrivs effektivt. Ordföranden rapporterar beredningens arbete på beredningsträffar och fullmäktige. 9

Tjänstemannaorganisationens stöd till beredningarna Varje beredning har ett tjänstemannastöd av en så kallad koordinator som bistår ledamöterna i arbetet med att formulera och förverkliga idéer. Professionalism, sakkunskap och servicekänsla varvat med fingertoppskänsla för vad som är möjligt utifrån resurser är en talande beskrivning av vad arbetet som koordinator innebär. Med uppdragsplanen som grund är beredningen via ordföranden beställare gentemot koordinator. Detta innebär att beredningarna formulerar vilket arbete som krävs för att fullfölja uppdraget och hur arbetet behöver planeras i beredningen samt vilket stöd som krävs för beredningens arbete. Om beredningen har flera parallella uppdrag är det möjligt att beredningen behöver ha stöd från olika koordinatorer för att hantera de olika uppdragen. En av koordinatorerna ges huvudansvaret för att samordna det administrativa kring beredningen. Hur utses koordinator I samband med att ett uppdrag ges till en beredning utses en koordinator för det arbetet i beredningen. Fullmäktige anger koordinator för uppdraget i uppdragsplanen. Sektorchefen för den sektor som uppdraget huvudsakligen faller in under verksamhetsmässigt utser koordinator i dialog med fullmäktiges ordförande. I samband med detta diskuteras också hur mycket tid som koordinatorn ska ha avsatt för att genomföra arbetet tillsammans med beredningen. Stöd till ordförande Ordföranden och koordinatorn planerar tillsammans beredningens kommande möten och ser till att en rimlig plan finns för arbetets genomförande och att planen följs. Detta innebär att det behöver ske en kontinuerlig avstämning för att planera kommande möten och sammanställa kallelse med dagordning och förbereda det praktiska inför beredningens möten. Administrativt stöd Koordinatorn är beredningens administratör som samordnar beredningens arbete. Koordinatorn ser till att kallelse med dagordning går ut till beredningens ledamöter, för minnesanteckningar vid varje beredningsmöte, tar fram underlag och organiserar medborgarkontakter. Då beredningen avser lägga fram ett förslag skrivs detta som ett sammanträdesprotokoll som förs vidare till fullmäktige. Mall för kallelse, minnesanteckningar och beslutsprotokoll finns på kommunens Intranät. Stöd med kunskap och kompetens Att vara koordinator till en beredning innebär att vara beredningens stöd. Stödet omfattar såväl hjälp till beredningen att ta sig an uppdraget som rent kunskapsstöd. Att bidra med kunskap kan handla om att själv bidra men likaväl om att länka ihop beredningen med någon annan sakkunnig i eller utanför organisationen. Övrig tjänstemannaorganisation fungerar som sakkunniga och deltar efter behov. Koordinatorn är beredningens 10

kontaktlänk till förvaltningen och kontakt med tjänstemän i kommunen eller externa sakkunniga samordnas via koordinatorn. Koordinatorsnätverk Koordinatorerna träffas regelbundet, ungefär en gång per kvartal, i ett nätverk vars syfte är att gemensamt utveckla koordinatorsrollen och metoder för arbetet. Koordinatorsnätverket kan också ta fram förslag på hur mallar och disposition i dokument som produceras av beredningarna kan utvecklas. Genom koordinatorsnätverket kan också nya koordinatorer kopplade till beredningarna introduceras i sin roll och få ett bättre grepp på förväntningar och arbetssätt vad det gäller beredningarnas arbete. Sammankallande till nätverket är kommunsekreterare som också samordnar nätverket. 11

Bilagor Bilaga 1 Mall för minnesanteckningar Datum: Grupp: Tid och plats: Ledamöter: Övriga deltagare: [Klicka här och skriv datum] [Klicka här och skriv namn] [Klicka här och skriv tid och plats] [Klicka här och skriv namn] [Klicka här och skriv namn] [Klicka här och skriv rubrik] [Klicka här och skriv text] [Klicka här och skriv underrubrik] [Klicka här och skriv text] [Klicka här och skriv avdelning, styrgrupp etc) [Klicka här och skriv namn] [Klicka här och skriv titel] 12

Bilaga 2 Mall för uppdragsbeskrivning Beredning: Uppdrag: Startdatum: Slutdatum: Koordinator: [Klicka här och skriv ett namn] [Klicka här och skriv uppdrag] [Klicka här och skriv datum] [Klicka här och skriv datum] [Klicka här och skriv ett namn] Uppdragsplan Formulering av uppdrag [Klicka här och beskriv uppdraget] Avstämning och återkoppling till presidium [Klicka här och skriv text] Förutsättningar för medborgardialog [Klicka här och skriv text] Förutsättningar för vägledande debatt i fullmäktige [Klicka här och skriv text] Budgetförutsättningar [Klicka här och skriv text] Övriga särskilda förutsättningar för uppdraget [Klicka här och skriv text] Bilagor: 13

Bilaga 3 Mall för protokoll 14

15