Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004

Miljörapport enligt miljöbalken Gryaab 2004 Avser avloppsreningsverket Ryaverket och slamavvattnings- och bergrumsanläggning vid Syrhåla. Gryaab rapport 2005:2 Peter Robinsson 2005-03-15

Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1995:2 Tillförsel av metaller till Ryaverket, 1994 1995:3 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 1995:4 Provtagningar i referensområden, Etapp 4, Sjukhus 1995:5 Lakvatten från slam 1996:1 Metallbidrag från en ledningsnät vid en tandläkarmottagning 1996:2 Gryaab, Miljörapport 1995 1996:2 Analyser av metallhalter i slam, jämförelser mellan 6 laboratorier 1996:4 Nitrifikation i biobädd, Dosering av ammoniumsulfat och natriumhydroxid. 1996:5 Attityd- och opinionsundersökning för Gryaab 1996, Jostat & Mr Sample 1996:6 Metallinnehåll i färgslam från en fasadrenovering 1996:7 Bakteriehalter i Göta Älvs mynning, september 1996 1997:1 Gryaab, Miljörapport 1996 1997:2 Vad finns i hyllorna? 1997:3 UV-Disinfection of Wastewater 1997:4 Vad häller dom i hinken? 1997:5 Stickprovtagning vid 5 fordonstvättar i Göteborg 1998:1 Miljörapport 1997 1998:2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999:3 Prov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport 1998 1999:5 Personalenkät 1999 1999:6 Provtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 Provtagningar i referensområden etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten 1999 1999:10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 Provtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000:3 Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket 1992 - mars 2000 2000:4 Miljörapport 1999 2000:5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport 2000 2001:2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001:3 Provtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport 2001 2002:2 Actiflo på Ryaverket - Provdrift oktober -december 2001 2002:3 Processmodellering med GPS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 2003:1 Miljörapport 2002 2003:2 Bräddvattenrening - alternativ 2003:3 Provtagning av oljeavskiljare 2003:4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve 2003:5 Provtagning av organiskt avfall på Ryaverket 2003:6 Direktfällning på Ryaverket 2003:7 Gryaab Miljöutredning - Sweco Viak AB 2004:1 Mikrosilning av biologiskt behandlat vatten - Provdrift på Ryaverket juli 1999 till mars 2001 2004:2 Miljörapport 2003 2004:3 Gryaabs interninformation 2004 En kvalitativ utvärdering 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2

Gryaab,...1 Introduktion...1 Miljörapport...1 Gryaab...1 Organisation...1 Administrativa uppgifter Ryaverket...7 Uppgifter om anläggningen...7 Verksamhetsutövaren / huvudman...7 Administrativa uppgifter Syrhåla...7 Uppgifter om anläggningen...7 Verksamhetsutövaren / huvudman...7 Verksamhetsbeskrivning...8 Ryaverket...8 Syrhåla...13 Kompostanläggning...14 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen...15 Ryaverket...15 Syrhåla...15 Kompostanläggning...15 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2004...16 Ryaverket...16 Recipientkontroll...20 Användning av kemikalier...20 Energianvändning och luftutsläpp...21 Förändringar under året...22 Driftstörningar...22 Åtgärder...22 Undersökningar av organiska miljöföroreningar...23 Avloppskvalitet...25 Massflöde...27 Utveckling och framtiden...28 Syrhåla...33 Kompostanläggning...35 Villkorsuppfyllelse...36 Ryaverket...36 Syrhåla...39 Vd:s kommentar...40 Bilagor...43 Bilaga 1, Anslutna industrier, avfallsupplag med mera...44 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor...46 Ryaverket, tillstånd...46 Syrhåla...56 Bilaga 3, Inkommande och utgående behandlat avloppsvatten...59 Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram...59 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram 2004...60 Bilaga 4, Bräddningsuppgifter...64 Bilaga 5, Slamanalyser...65 Bilaga 6, Analysmetoder...67 Bilaga 7, Slamdisponering...68 Bilaga 8, Kemikalier och avfall...69 Ryaverket...69 Syrhåla...71 Bilaga 9, Energi- och Bränsleförbrukning, utsläpp till luft...72 Ryaverket...72 Syrhåla...73 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar...74 Bilaga 11, Priority Pollutant analyser 2004...78 Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla...79 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla...80 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalitet med mera 1974-2004...81 Bilaga 15, Emissionsdeklarationer...83 Ryaverket år 2004...83 Syrhåla år 2004...85 Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2004...86

Peter Robinson, mars 2005 Gryaab rapport 2005:2 Introduktion Miljörapport Gryaabs verksamhet drivs på två olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Miljödomstolen, Miljööverdomstolen samt Koncessionsnämnden, se bilaga 2. Dessa tillståndsbeslut berör olika anläggningsdelar, av vilka några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av två separata miljörapporter** skulle vara ologiskt och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter rörande olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten ska vara av intresse och nytta till många andra och inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla Gryaab Gryaab - svarar för avloppsvattenreningen inom göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på cirka 1300 Mkr i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. Gryaabs verksamhetsidé: Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter ska tillvaratas och avloppet ska inordnas i ett kretslopp. Gryaab ska vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Organisation Organisatoriska förändringar under 2004 En ny organisation infördes i början av året. Den nya organisationen innebär en tydligare ansvarsfördelning för drift av anläggningen, underhåll av anläggningen, genomförande av beslutade investeringsprojekt och långsiktig utveckling av verksamheten för att möta framtida krav. I den nya organisationen finns en klar och tydlig ansvarighets- och rollfördelning. Under 2004 infördes en övergripande ledningshandbok på Gryaab. Ledningshandboken syftar till att förmedla en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och är ett övergripande styrdokument som redovisar de krav som ställs på verksamheten för att nå Gryaabs mål och vision. Handboken ska visa våra ägare, chefer, ledare, medarbetare, kunder, brukare och samverkanspartners hur vi arbetar. Den ska visa hur vi valt att strukturera vår gemensamma verksamhet och hur vi leder och följer upp verksamheten på ett tydligt sätt för att åstadkomma effektivitet och önskat resultat. Syftet är att alla medarbetare på Gryaab ska vara medvetna och kunniga om vår verksamhet och utveckling. Ledningshandboken finns tillgänglig på Gryaabs intranät och är därmed tillgänglig för alla som arbetar på Gryaab. Under året har Gryaabs slamentreprenör Ragn-Sells Agro sammanförts med Ragn-Sells Avfallsbehandling AB. Med anledning av detta har avtal om partnerbyte tecknats mellan Gryaab och Ragn-Sells Agro / Ragn-Sells avfallsbehandling AB.

Sida 2 Mål 1. Vatten Avloppsvattnet ska samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål 1.2.1 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 Det samlade utsläppet ska innehålla högst 10 mg/l totalkväve, 0,5 mg/l totalfosfor och 10 mg/l lätt nedbrytbart organiskt material (BOD7) som årsmedelvärde. Från och med år 2005 ska det samlade utsläppet innehålla högst 0,4 mg totalfosfor som kvartalsmedelvärde och årsmedelvärde. Från och med 2007 ska det samlade utsläppet innehålla högst 0,3 mg/l totalfosfor som kvartalsmedelvärde och årsmedelvärde. Senast år 2004 ska det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas. I början av år 2005 ska en anläggning för behandling av annars bräddat vatten vara i drift. Inkommande vatten ska inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Tunnelsystemets funktion ska långsiktigt säkras. Måluppfyllelse 1.1 Medelhalterna i det samlade utgående vattnet blev 10 (10) mg N/l, 0,4 (0,4) mg P/l, respektive 8 (7) mg BOD7/l. Gryaab uppfyller därmed gällande miljövillkor och vårt första delmål.

Sida 3 1.2 och 1.4 Under året har en anläggning med kemisk fällning för att behandla huvuddelen av bräddvattnet börjat uppföras. Den ska, från 1 juli 2005, reducera fosforhalten i det vatten som inte ska behandlas i biosteget till cirka 0,4 mg P/l. Byggnaden har i stort sätt färdigställts och arbetet med att installera mekanisk- och annan utrustning har startat. Anläggningen kommer att vara färdigställd och tagen i drift under första delen av 2005. 1.2.1 Under året begärdes förlängning, vilket innebär att villkoret 0,3 mg P/l ska uppfyllas från och med 2008. Om planen som anges i mål 1.3 följs kommer villkoret 0,3 mg P/l att kunna uppfyllas från 2008. 1.3 Målet är uppfyllt. I januari 2004 färdigställdes en förstudie som ledde till en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren ska uppfyllas. 1.5 Inkommande vatten har under större delen av året inte innehållit främmande substanser i sådan mängd att avloppsbehandlingen påverkats negativt. Undantaget är kvicksilverutsläppet som företaget inte kunde påverka. Målet har därmed uppfyllts under cirka 10 månader 2004. 1.6 För att säkerställa tunnelsystemet när det gäller ras i tunneln, kapacitetsbrist och utebliven pumpning vid Ryaverket har vi fastställda rutiner och handlingsplaner med Gryaabs ägarkommuner. Vi har besiktigat och tagit bort löst berg i tunnlarna enligt årlig underhållsplan. En kulvert har byggts under Fågelrovägen 2004. Kulverten ger oss möjlighet att nödavleda behandlat avloppsvatten till Göta älv om vår utloppstunnel rasar och ger oss dessutom möjligheten att i framtiden etablera reningsanläggningar för vatten och slam på den mark som köptes av Statoil 2002. Avloppsledningen från Askim har relinats och ett kompostfilter har börjat byggas. Nya tryckavloppsledningar från Ale har börjat byggas och kommer att vara klara våren 2005. 2. Restprodukter Slam och andra restprodukter ska nyttiggöras inom ramen för ett uthålligt samhälle. Delmål 2.1 Gryaab ska aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Delmål 2.2 Slammets hantering, innehåll och egenskaper ska optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Delmål 2.3 Från och med år 2005 ska gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Delmål 2.4 Gryaab ska utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med år 2007 ska sand och grus inte deponeras. Delmål 2.5 Gryaabs icke brännbara avfall ska relativt år 2000 halveras senast år 2006. Delmål 2.6 År 2007 ska inga deponier vara anslutna till Gryaab. Måluppfyllelse 2.1 och 2.2 Gryaab kan producera slam som är produktcertifierat av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Den certifierade produkten benämns biomull. Certifikatet innebär att SP genomför revisioner av Gryaabs verksamhet en gång per år. Kvaliteten på slammet uppfyller normalt alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera biomull som uppfyller alla myndighetskrav. Vi lägger avsevärda belopp på ständig förbättring och bevakning av slamkvaliteten. Merparten av slammet har under året nyttiggjorts då det har använts till markbyggnad i form av kompostjord. Inget slam har återförts till odlad mark på grund av den debatt som förs av LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och livsmedelsindustrin. I oktober kom ett okontrollerat utsläpp av kvicksilver från en industri till Ryaverket. Genom goda rutiner hos industrin och analyser hos Gryaab kunde utsläppet hanteras så att inget förorenat slam användes ute i samhället. Under perioden med förhöjda kvicksilverhalter, 2004-10-07 2004-11-29, deponerades cirka 8 500 ton slam i bergrummen vid Syrhåla. När de höga halterna hade minskat kunde slammet åter komma till nytta genom framställning av anläggningsjord genom kompostering. För att på lång sikt öka möjligheterna att använda slammet på odlad mark informerar Gryaab industri och allmänhet om vilka ämnen som är miljöstörande för avloppssystemet. Den främsta målgruppen för information till allmänheten är mellanstadieelever inom regionen. De bjuder vi in på studiebesök till Ryaverket. Övergripande information till andra allmänna grupper finns på vår hemsida. Industrin informerar vi genom rådgivning, uppföljning och kontroll. Under året har en utredning genomförts där olika möjligheter till slamdisponering redovisas. Utredningen utgör ett underlag för fortsatt diskussion av slamdisponeringsstrategi för Gryaab. De olika alternativen är jordtillverkning och markbyggnad, bergrumsdisponering vid Syrhåla, förbränning och återföring till jordbruket.

Sida 4 Provförbränning av slam har genomförts vid Sävenäs avfallsförbränningsanläggning i samarbete med Renova. 2.3 Under året har två anläggningar för att göra det möjligt att förbränna gallerrenset upphandlats. Den ena är placerad i byggnaden för bräddvattenrening och den andra placeras vid gallren för de stora inloppspumparna. Utrustningen gör det möjligt att tvätta och därefter minska mängden rens genom en effektiv avskiljning av vatten. Anläggningen tas i drift under första halvåret av 2005. En ansökan om dispens för deponering av gallerrens har lämnats till länsstyrelsen. 2.4 En anläggning för avskiljning och tvätt av sand och grus kommer att tas i drift under 2005. Det tvättade materialet kommer att kunna återanvändas. 2.5 Vårt icke brännbara avfall uppgick till 38,3 ton 2000 och 47,2 ton 2004. Målet uppfylldes inte. 2.6 Målet är inte aktuellt i år. 3. Kostnadseffektivitet Gryaab ska vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.4 Delmål 3.5 Gryaab ska eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Gryaab ska verka för att öka biogasproduktionen. Delmål 3.3 Under 2004 ska ett program för att följa upp verksamheten med bland annat nyckeltal tas fram. Gryaab ska delta i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Åtgärder ska vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse 3.1 Vid planeringen av de stora förändringar vi står inför har vi bland annat tagit hänsyn till kostnaderna. 3.2 Under året har Gryaab tillsammans med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas väst med flera startat ett projekt för att se vilka möjligheter det finns att producera mer biogas i en separat biogasanläggning. Vi har ökat mottagningen av organiskt avfall till 8 262 (7 387) ton för att öka produktionen av biogas. Trots det har produktionen minskat något till 42,5 (45,5) GWh. Den lägre gasproduktionen förklaras av att försedimenteringen har varit bortkopplad under vissa delar av året på grund av utbyggnaden för bräddvattenrening. Under dessa perioder har avloppsvattnets innehåll av kolkälla till viss del förbrukats i den biologiska behandlingsanläggningen. 3.3 Under 2004 har nyckeltal tagits fram för jämförelse på bolagsnivå. Jämförelser har gjorts mellan Gryaab, Käppala och SYVAB. Organisationerna har valts ut eftersom de har avledning av avloppsvatten och avloppsvattenrening som huvudverksamhet. De tre organisationerna äger och förvaltar tunnlar och ekonomin särredovisas på ett tydligt sätt. Målet är uppnått på en övergripande nivå men arbete återstår för en mer detaljerad nyckeltalsjämförelse. 3.4 Gryaab deltar i ett nordiskt samarbete mellan de 13 största avloppsreningsverken. Under 2004 har erfarenhetsutbyte skett mellan bolags- och förvaltningschefer, driftsansvariga och processansvariga. 3.5 Spolvatten är behandlat avloppsvatten som vi desinficerar och använder till att bland annat spola av bassänger och blanda ut järnsulfat med. Vi använder spolvatten för att spara på rent dricksvatten och desinficerar det för arbetsmiljöns skull. Normalt desinficerar vi det genom att dosera natriumhypoklorit. Genom att behandla vattnet med UV-ljus istället uppnår vi många fördelar såsom minskad miljöbelastning och sänkta kostnader. Under 2004 påbörjades installationen av UV-behandlingsutrustning för allt spolvatten. Anläggningen ska tas i drift i början av 2005. 4. Information Gryaabs målgrupper ska erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Delmål 4.2 Delmål 4.3 Delmål 4.4 2 000 mellanstadieelever per år ska tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket i enlighet med vårt mellanstadieprogram. Medarbetarna ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Gryaabs hemsida ska hållas aktuell och intressant. Varje informationsinsats ska utvärderas genom till exempel attitydmätningar.

Sida 5 Måluppfyllelse 4.1 Under 2004 har 2 233 (2 087) elever och lärare från grundskolans årskurser 4-6 besökt Ryaverket. I enlighet med vårt mellanstadieprogram har alla berörda skolor fått en inbjudan. När en klass bokat ett besök får de sedan i god tid bekräftelse och vägbeskrivning. Skolor från ägarkommunerna utanför Göteborg får även ett bidrag med sex busskort, så kallade hundrakort, per klass. Nytt för i år är att varje besökande skola får en klassuppsättning av vår egen lärobok i sagoform Vattenhjältarna Elias och Emelie på Gryaab. Väl här får klassen se vårt bildspel innan det är dags för huvudattraktionen: själva rundvandringen. Efter besöket får varje elev med sig ett doseringsmått för tvättmedel och en broschyr till sina föräldrar. Broschyren beskriver våra tumregler : släng inget skräp i toaletten, använd inte mer rengöringsmedel än nödvändigt och lämna kemikalier till en miljöstation. Barnen själva får en liten present, vilken varierar, med vår logotyp och vår webbadress på. 4.2 Under 2004 har ett nytt samverkansavtal utarbetats i samverkan med de fackliga organisationerna. Samverkan sker vid arbetsplatsträffar där information som ligger nära de egna arbetsuppgifterna tas upp. Mer övergripande och principiella frågor hanteras på bolagsnivå inom samverkansgrupp Gryaab. Vi har också regelbundna personalmöten där övergripande information om bolaget tas upp. På Ryanätet, vårt intranät, hamnar sådan information som är intressant för de flesta av oss. Under 2004 genomfördes en utvärdering av interninformationen. Medarbetare från olika avdelningar och från olika befattningsnivåer deltar i våra projekt och vår utvecklingsverksamhet. På så sätt skapar vi delaktighet och viktiga informella informationskanaler. 4.3 Gryaab.se har uppdaterats kontinuerligt. Den planerade användartesten har skjutits på framtiden. Nya gryaab.se invigdes 2003 och hittills har responsen mest varit positiv. Efterhand upptäcks nya behov, vilket bland annat har lett till att bolagets avloppskvalitetsgrupp fått en egen rubrik Företag/Industri. När utvärderingen av mellanstadieverksamheten sammanställts får vi veta om fler elever besökt hemsidan och vad de i så fall tycker om den. 4.4 Informationsgruppen genomförde en omfattande kvalitativ utvärdering av interninformationen under våren. Den presenterades för VD i oktober och har sedan diskuterats i ledningsgruppen. Enkäter har delats ut hela hösten för en kvalitativ utvärdering av mellanstadieverksamheten. En sådan genomförs vartannat år. Där finns även frågor om vår nya, egenproducerade lärobok Vattenhjältarna. En kvantitativ utvärdering av mellanstadieverksamheten genomfördes som alltid under våren. 5. Kunskap och utveckling Gryaab ska vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Delmål 5.2 Delmål 5.3 Delmål 5.4 Delmål 5.5 Delmål 5.6 Delmål 5.7 Gryaab ska ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Gryaab ska genomföra en medarbetarundersökning vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer ska inarbetas i verksamheten. År 2004 ska Gryaab strukturera ansvar och organisation för alla miljörelaterade frågor. Gryaab ska senast under år 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Ansvariga ledare ska genomgå lämplig ledarskapsutbildning inom två år efter att ha tillträtt nya tjänster. Gryaab ska fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Gryaab ska bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att t ex ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever.

Sida 6 Måluppfyllelse 5.1 I början av 2004 upprättades en handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö och organisationsutveckling på Gryaab. Under året har förbättringsarbete bedrivits inom elva olika områden. En ny organisation infördes i början av året med en tydligare ansvarsfördelning för verksamheten. Befattningsbeskrivningar har upprättats för alla tjänster. Arbetssättet har också utvecklats inom arbetsmiljögruppen och den personaladministrativa funktionen har förstärkts genom ett samarbete med Göteborg Energi. Utbildning har genomförts för att utveckla ledarna i den nya organisationen och särskilda insatser har gjorts inom arbetsmiljöområdet. En särskild satsning har också genomförts på friskvård och hälsoundersökningar. Under 2004 har de flesta medarbetare genomgått en hälsoundersökning och hälsoprofilbedömning. Alla medarbetare får motionera en timme i veckan på arbetstid. Gryaab subventionerar också de anställdas träningskort. Syftet är att minska sjukskrivningen, öka medarbetarnas engagemang i företagets och idrottsföreningens friskvårdsverksamhet och få en förbättrad hälsoprofil för bolaget som helhet. För att uppnå en positiv personlig utveckling för alla medarbetare genomförde vi 2004, precis som tidigare år, utvecklingssamtal. Samtalen har man med sin närmaste chef och under samtalen lägger vi upp planer för medarbetarens utveckling och utbildning. 5.2 Vi deltog i Göteborg Stads medarbetar- och ledarenkät 2004. Resultatet visar att nöjd medarbetarindex, NMI, ökade med sju enheter från 2002 till 2004. Resultatet förbättrades också inom 11 av 13 frågeområden. Två frågeområden var oförändrade. 5.3 Under 2004 har Gryaab infört en ny organisation med ett tydligare ansvar för olika områden. Styrelsen har också fastställt en verksamhetspolicy och miljöpolicy för Gryaab. 5.4 Under 2004 har fortsatt utveckling skett av ett mer processinriktat kvalitets- och ledningssystem. En ny ledningshandbok har tagits i drift. Ledningshandboken förmedlar en gemensam syn på Gryaabs totala verksamhet och utgör ett övergripande styrdokument för verksamheten för att nå uppsatta resultat och mål. Ledningshandboken finns tillgänglig för alla medarbetare. 5.5 Vi ställer höga krav på ledarskap. Under året har fortsatt utbildning genomförts för våra ledare, speciellt för de nya gruppcheferna. En särskild satsning har också gjorts inom arbetsmiljöområdet. 5.6 Vi driver forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och Linköpings universitet. Under 2004 har Gryaab drivit en försöksanläggning för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Samarbetet med Chalmers och University of Tokyo har fortsatt under året. Vi arbetar för att ytterligare fördjupa kunskaperna kring processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Arbetet sker inom ramen för ett treårigt intentionsavtal i samarbete med Chalmers, Institutionen för vatten, miljö och transport. Inom de flesta yrkeskategorier deltar Gryaabs anställda i olika nationella och internationella nätverk. Under 2004 har flera seminarier hållits i samarbete med de största reningsverken i Norden. Vi har också deltagit och presenterat föredrag på flera internationella konferenser. 5.7 Det totala antalet studiebesökare under 2004 var 3 672 (4 043). Cirka 40 procent var vuxna, framför allt studerande vid universitet, högskolor och vuxengymnasier. Vi har sett till att besökarna får en guide som är insatt inom just det område de studerar. Ett examensarbete på högskolenivå har genomförts och det finns fyra pågående examensarbeten.

Sida 7 Administrativa uppgifter Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: 1480-131 Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:38 m.fl. Besöksadress: Ryaverket, Fågelrovägen / Karl IX:s väg, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Miljöprövningsdelegation, beslut 2004-09-27 diarienummer. 551-34952-2004 - se bilaga 2 Miljööverdomstol, beslut M5694-01, Miljödomstol, beslut M247-99, M145-00 Koncessionsnämndens beslut, 1996-12-20, nr 186/96 och 1994-11-23, nr 157/94 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** 90.001-1 ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: 14-556137 - 2177-01 Postadress: Karl IX:s väg, 418 34 Göteborg Telefonnr: mm. tel. 031 64 74 00 fax: 031 647499 email: info@gryaab.se Telefonnr: / email: 031 64 74 00 / info@gryaab.se Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor:. Peter Robinson, tel. 031 64 74 21 Process, teknik och slamdisponering:.. Douglas Lumley, tel. 031 64 74 07 Tunnelsystem och tekn. försörjning:.. Sven-Ove Pettersson, tel. 031 64 74 30 Övriga frågor:.. Stig Hård, tel. 031 64 74 03 Administrativa uppgifter Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: 1480-1057 Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 m.fl. Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, 1989-12-13 - se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Gryaab AB (f.d. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Organisationsnr: 14-556137 - 2177-01 För övriga uppgifter se ovan

Sida 8 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket Utbyggnad av Ryaverket Som ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk ska har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 till och med 1998 byggts om. En konsekvens av detta är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet successivt har ändrats under åren. Kapacitet Ryaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på cirka 4 m 3 /s. 1993 jan. 1997 fr.o.m. nov. 1997 Dimensionerande flöde: Q dim 3,8 m 3 /s 4 m 3 /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m 3 /s 9,0 m 3 /s (1) Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m 3 /s ca 4,0 m 3 /s (2) 2-10 m 3 /s (3) Dimensionerande belastning ca. 200 mg/l BOD 7 ej relevant ca. 6 mg/ 1 P ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m 3 /s men det är hydrauliskt möjligt att ta cirka. 15 m 3 /s genom dessa. (2) p.g.a. ombyggnadsarbeten och medföljande bassängavstängningar var flödet genom eftersedimentering under första delen av 1997 begränsat till ett maximiflöde på cirka 4 m 3 /s. (3) Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologiska behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m 3 /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper Anslutningar Under året minskade nyanslutningen med cirka 4 000 pe från totalt 775 619 pe till 771 915 pe. Industrianslutningarna minskade mer än tillkommande anslutning från hushåll. Den totala anslutningen har därmed minskat något sedan tio år tillbaka i tiden då den uppgick till 784 000 pe (år 1995). Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale 14 350 56 Göteborg 480 398 98 Härryda 20 350 72 Kungälv 21 342 58 Mölndal 51 200 90 Partille 33 043 97 Totalt 620 683 92 Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket 2004-12-31, se även bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2004 Anslutna industrier, avfallsupplag med mera Cirka 10 % av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via så kallade övriga avledningar det vill säga spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborgsområdet på cirka 181 l/p.d (2004) så motsvarar denna belastning cirka 151 232 fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns i dag cirka 3.000 företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) vid Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag med mera 2003.

Sida 9 Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Fysikalisk rening Avloppsvattnet in till verket pumpas med fyra pumpar med reglerbar kapacitet (tre stycken med max. kapaciteten 6 m 3 /s, 1 st. med max. kapaciteten 4,7 m 3 /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd 20-25 mm) utrustat med automatisk rensningsanordning. På varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning fördelas vattnet till tolv sedimenteringsbassänger med en totalvolym av 22.670 m 3 och yta av 5.800 m 2. Det tar vattnet cirka 1 timma och 40 minuter vid normalflöde (3,8 m 3 /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet bräddas till utloppstunneln eller rinna vidare till aktivslambassängerna. Under ett normalt år består drygt 50 % av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m 3 /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt ska kunna behandla. För att skydda verkets aktivslamanläggning kan det då vara nödvändigt att brädda, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m 3 /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m 3 /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper. Biologisk rening Pumpning och inblandning Vattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp cirka 3,8 m till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m 3 /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de tre aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~ 3,5 m 3 /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m 3 /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. Aktivslamprocessen När denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Detta sker under tiden slam-vattenblandningen passerar igenom aktivslambassängerna. Den första 40-60 % av varje bassäng volym är konstruerad för att vara en anoxisk (icke luftad) zon. Här är bakterierna tvingade till att använda i vattnet löst nitrat (NO + 3 ) istället för syre (O 2 ) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävgas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävgas kallas för denitrifikation. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam-vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen. Sedimentering, fördelning och utlopp Efter cirka två timmar rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, så kallat överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid bräddning kan överskottsslammet pumpas direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m 3 /s ska, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinning till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydrauliska kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 ggr det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. En del (cirka. 30-50%) av den energi som går åt för att lyfta vattnet upp till det biologiska behandlingssteget från försedimenteringen återvinns nu genom att det utgående vattnet leds ner till utloppskanalen via en turbin som genererar elkraft. Eftersedimenteringen består av 24 stycken tvåvåningsbassänger med en totalvolym på 72 200 m 3 och, med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på cirka tre timmar. Biobäddar Biobäddarna är fyllda (7,2 m djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plastkontaktyta (cirka 230 m 2 /m 3 ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta varifrån det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som

Sida 10 återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Denna process kallas för nitrifikation. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat i stället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Vardera biobädd har tre spridarsystem och den totala volymen är på 16 500 m 3 och kapaciteten 6 m 3 /s biologiskt behandlat avloppsvatten. Kvävereduktion Det kväve som finns i avloppsvattnet finns huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Cirka 15-20% av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50%) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävgas. Detta görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - nitrifikation (ammonium oxideras till nitrat) och denitrifikation (nitrat reduceras till kvävgas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet inte räcker till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävgas. Kemisk rening Järn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (så kallad simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger vid 1,0-1,3 mol Fe/mol P. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom tillsats av små mängder av vissa hjälpkemikalier (oftast polyakrylater) kan denna förbättras avsevärt. Utsläppspunkten Det renade avloppsvatten leds ut vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron, via en 825 meter långa bergtunnel (tvärsnittsarea cirka 10 m 2 ) och sedan två stycken 195 meter långa, två meter i diameter utloppsledningar. Försedimentering Bräddat vatten Kompressorer Aktivslambassänger Anoxic Luftad Eftersedimentering Utloppstunnel Inloppstunnel Galler Överskottsslam Deoxygenering Returslam Biobädd Spolvatten Gasmotorer Värmepumpanläggning (Göteborg Energi) Överskottsgas till facklan Elproduktion (Göteborg Energi) Gallerrens Biogas Värme Värmepannor Värmeväxlare Överskottsvärme till färrvärmenätet (Göteborg Energi) Rötat slam till Syrhåla Förtjockare Centrifug Avvattnet slam Rötkammare Silo Slamlager Flödesmätare Pump Provtagningspunkt Rejekt vatten Figur 1. Processchema Ryaverket

Sida 11 Slambehandling, Ryaverket Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Rensning Det slam som avskiljs i försedimenteringsbassängerna innehåller en hel del skräp som till exempel trasor och cigarettfimpar. För att inte riskera att sådant material ansamlas i botten på rötkamrarna eller återfinns i det avvattnade slammet får slammet först passera ett fint galler, en så kallad Step-screen, där partiklar större än 3 mm avskiljs. En kvarn mallar sönder slammet innan förtjockning. Förtjockning Andra steget i slambehandling är därför en förtjockning av slammet. Det finns två stycken bandgravitationsförtjockare som kan förtjocka primärslammet till 4-8 % TS beroende på slamegenskaperna och flockulant- (polymer-) typ och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Tre stycken gravitationsförtjockare på vardera 800 m 3, i vilka slammet sedimenteras i cirka ett dygn och koncentreras till 4-5% torrsubstans. Rejekt- och dekantatvatten från slambehandling förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. Biogasanläggningen, rötning I en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Detta sker i anaerob, det vill säga syrefri miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av 60-65 % metangas och 35-40 % koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av två stycken rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning/uppvärmning och gashantering. Från förtjockningssilon pumpar tre stycken pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på cirka 5 %) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av två stycken 30 meter höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x 11.400 m 3. På väg in i rötkamrarna värmeväxlas ingående slam mot utgående slam och på detta sätt återvinns upp till 50 % av den energi som åtgår för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerande nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 37 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från gaspannorna. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar med mera drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på 4.500 m 3 vilket motsvarar tre dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. Anläggning för mottagning av organiskt avfall På Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som t.ex. matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktionen av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, ska vara pumpbart och får inte påverka slamkvaliteten negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarebilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. Slamavvattning, Ryaverket Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av cirka 30 %. Vid Ryaverket finns det två centrifuger med kapacitet på vardera 40 m 3 /h. Rejektvattnet från centrifugerna kan tillföras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med rejektet från slampressarna och dekantat från förtjockning och den samlade recirkulationsströmmen ledas i retur till inloppet för rening.

Sida 12 Slamdisponering Slutlig disponering En del av det avvattnade rötslammet används utan vidare behandling som gödningsämne och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan nyttiggöras lagras i bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, exempelvis höga halter tungmetaller, skyddas det rötade slammets kvalitet genom att det kontaminerade slammet leds förbi centrifugerna och avvattnas vid Syrhåla. Det avvattnade kontaminerade slammet pumpas därefter direkt ner i ett bergrumdeponi. Merparten av det avvattnade rötslammet komposteras med bark, flis, sand med mera på Ragn-Sells Agro AB:s komposteringsanläggning vid Tankgatan. Produktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Agro AB:s regi. Avfall Rensgods Stora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som t ex papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och deponeras av Renova på avfallsupplaget vid Tagene. Spillolja Spillolja från pumpar med mera återanvänds delvis vid Ryaverket som smörjmedel på olika anläggningsdelar till exempel slamskraporna. Huvuddelen av spilloljan samlas och skickas för återvinning. Bygg- och rivningsavfall, schaktmassor med mera Bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. Metallskrot och papper Metallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. Miljöfarligt avfall Endast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2004, i samarbete med Renova AB, har LOTs-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTs-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Laboratorieavfall Farligt avfall från laboratoriet lagras i lämpligt kärl tills en sådan stor mängd finnes som är lämplig för transport till destruktion. Sedan kontaktas lämplig transportör och destruktionsföretaget som ska anlitas och det farliga avfallet skickas iväg. Kemikaliehantering Järnsulfat Sulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och för upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan det lagras max cirka 400 ton järnsulfat. Polyelektrolyter Levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 15 ton på Ryaverket. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuellt spilld lösning går till det interna avloppssystemet.

Sida 13 Natriumhypoklorit Levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) inomhus till en sluten förrådstank som rymmer cirka 100 m 3. Eventuellt spill går till det interna avloppssystemet. Etanol/industrisprit Etanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre stycken lagringstankar á cirka 23 m 3 placerade ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Eventuellt spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna. Energianvändning, luftutsläpp med mera Den gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Från och med 1999-01-01 ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborg Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborg Energi AB all biogas som produceras vid Ryaverket med undantag av en del som används som fordonsbränsle. Vid driftstopp för gasmotorerna eller om gasproduktionen överstiger gasmotorernas kapacitet bränns gas i tre gaseldade pannor. Pannorna har en total effekt på 7 MW (1350 Nm 3 /h biogas). En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. Ledningsnät Gryaab äger, förutom Ryaverket, cirka 19 km tryckledningar plus cirka 90 km bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. Recipient Det samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, cirka 900 meter väster om Älvsborgsbron. Syrhåla Slambehandling Slamavvattning, Syrhåla Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 km lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m 3. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från cirka 3,5% till cirka 12%. Det föravvattnade slammet faller ned till silbandspressarna som avvattnar slammet till 25-32% TS. Vardera avvattningslinjen har en kapacitet av 60 m 3 /h 3,5 %-igt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning cirka 2,3 km från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas.

Sida 14 Polymer dosering Slam från Ryaverket Gasfackla Slamsilo Föravvattnare Silbandspressar Rejekt till Ryaverket Rejekt pumpgrop Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> Polymerupplösning Figur 2. Processchema, Syrhåla Bergrum Avfall Enbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Polyelektrolyter Levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest cirka 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m 3 0,4 %-ig lösning. Eventuellt spill sopas upp och återanvänds. Eventuell spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Energianvändning, luftutsläpp med mera En mindre gaspanna, med en kapacitet på 300 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas på grund av efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Agro AB:s miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2004.

Sida 15 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket Tillstånd Tillstånd och villkor för Gryaabs verksamhet vid Ryaverket finns sammanställt i Miljöprövningsdelegationens* beslut 2004-09-27, Ändring av villkor om tidsfrister i tillstånd enligt miljöbalken, sidorna 1 3 (Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen). *Länsstyrelsen för Västra Götalands län Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut 1991-11-20 (Diarienr 2411-28797-90), gäller fr o m 92-01-01 (se bilaga 2). Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen (1993) har prov på inkommande och utgående avloppsvatten för analys med avseende på AOX ändrats från 1 veckoprov/månad till 1 stickprov/vecka. Syrhåla Tillstånd Koncessionsnämnden för miljöskydd, beslut nr 157/94, 1994-11-23 Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut 1992-03-15 (2411-30794-91), gäller fr o m 92-03-15 (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut 2001-08-19 ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämndens beslut nr 109/83, Dnr 510-221/79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn-Sells Agro AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Agro AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet Fr o m den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut 1996-12-18, Diarienr. 2411-22375-96). Kontrollprogram Särskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

Sida 16 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2004 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Kommun Medeltillinning, l/s Procent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m 3 Uppmätt avloppsvolym, m 3 Övrig avledning, m 3 * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m 3 Ale 84,3 2,3 1 378 922 2 665 147 491 881 2 198 Göteborg 3016,1 81,2 40 985 000 95 377 201 7 669 396 566 Härryda 105,8 2,8 1 265 770 3 345 625 315 402 21 685 Kungälv 81,3 2,2 1 503 235 2 571 321 405 873 14 423 Mölndal 303,4 8,2 3 821 238 9 592 852 811 238 9 303 Partille 122,8 3,3 2 082 011 3 881 891 304 932 1 891 Lerum 0 0 0 0 0 16 956 Total 2004 3713,6 100,0 51 035 176 117 434 037 9 998 722 88 829 Tabell 2. Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2004 * Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 41,0 Mm 3. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 117,43 Mm 3 (va-verket, Göteborg) av vilket 0,47 Mm 3 var recirkulerande vatten (0,34 Mm 3 inom verket och 0,13 Mm 3 från Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde sålunda 116,9 Mm 3 av vilket inläckage i tunnlarna beräknas till 3,73 Mm 3 *. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 113,2 Mm 3. * baserad på beräkningar, uppskattningar och mätningar under konstruktions tiden. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 3,84 m 3 /s motsvarande 121,4 Mm 3 eller en tillrinning på 120,9 Mm 3 (117,1 Mm 3 exkl. inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerade flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 3 %. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övrig avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 181 l/p.d (Göteborgs Va-verk 2004) så motsvarar denna belastning cirka 151.232 personekvivalenter (pe.) vilket är en minskning med cirka 12 011 pe. jämfört med 2003 och den totala belastningen på verket cirka 771.915 pe. vilket är cirka 0,5 % lägre än 2003. BOD 7 -belastning på verket under 2004 var totalt 13.870 ton och 13.700 ton exkl. intern recirkulation. Antalet pe. beräknad som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD 7 och den specifika föroreningsmängd, 70g BOD 7 /person och dag, blir därmed totalt 541.374 pe. och 534.738 pe. exkl. intern recirkulation vilket är 1,9 % lägre än 2003. Se även bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat Anlitade laboratorier Samtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slam analyser - Alcontrol, Kasen 27B, 451 50 Uddevalla, tel. 0522-670138 Vattenanalyser - Göteborgs Va-verkets laboratorium, Lackarebäck, Box 123, 42423 ANGERED, tel. 031-878014 Mätutrustning Flödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30, IN_DP40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Bräddflödet mäts med en s.k. Parshallränna och radarnivåmätare (FS_DP50). Under året har flödesmätarna för IN_DP10, IN_DP20 och IN_DP40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100%. Inloppspump IN_DP30 har varit avställd större delen av året på grund av revision.