SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM 2014-12-18 Ärendenr: NV-00647-14 Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen Redovisning av regeringsuppdrag - komplettering till Naturvårdsverkets årsredovisning 2014 BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA KASERNGATAN 14 POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
2
Innehåll INNEHÅLL 3 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 Regeringsuppdragets innehåll och redovisning 5 Genomförande 5 Bakgrund och syfte 6 Miljöfrågorna i undervisningen 6 Undersökning om lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen 8 UPPDRAGETS DELAR RESULTAT OCH SLUTSATSER 10 Uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se 10 Skolmaterialets koppling till relevanta styrdokument 12 Öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns 13 KÄLLFÖRTECKNING 16 BILAGOR 17 3
Sammanfattning Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2014 fått regeringsuppdraget Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen. Uppdraget ska redovisas i Naturvårdsverkets årsredovisning för 2014. För att kunna redovisa samtliga delar som ingår i regeringsuppdraget kompletterar Naturvårdsverket med detta pm. Uppdragets syfte har varit att uppdatera och fördjupa skolmaterialet på webbplatsen miljömål.se, att se till att det nya materialet kopplar till relevanta styrdokument och att öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns. Regeringsuppdraget har genomförts i samarbete med Stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR), som producerat de lektionsupplägg som tagits fram. Uppdraget är genomfört efter samråd med Skolverket. Ett helt nytt innehåll har tagits fram för skolsidorna på miljömål.se. Materialet har utformats som lektionsupplägg, med ett upplägg för varje miljökvalitetsmål respektive ett vardera för generationsmålet och miljömålssystemet. Lektionsuppläggen är åldersanpassade för olika årskurser. Lektionsuppläggen har publicerats både på miljömålsportalen och på stiftelsen Håll Sverige Rents webbplats. För att göra kopplingen till skolans styrande dokument tydlig innehåller varje lektionsupplägg hänvisningar till relevanta avsnitt i det centrala innehållet i läroplanen (Lgr 11). En översiktsmatris som visar på kopplingarna mellan miljömålen och innehållet i kursplanen har också tagits fram. Skolmaterialet görs känt för lärarna bl.a. inom ramen för stiftelsen Håll Sverige Rents skolnätverk Grön Flagg, där ca 2 500 skolor och förskolor deltar. 4
Inledning Regeringsuppdragets innehåll och redovisning Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2014 fått regeringsuppdraget Stödmaterial till grundskolan om miljökvalitetsmålen. Uppdraget ska redovisas i Naturvårdsverkets årsredovisning för 2014. För att kunna redovisa samtliga delar som ingår i regeringsuppdraget kompletterar Naturvårdsverket med detta pm, bl.a. beroende på de begränsningar till form och omfattning som årsredovisningsformatet innebär. Innehållet i denna kompletterande redovisning av beslutats av gd Maria Ågren 18 december 2014. Regeringsuppdraget lyder: Naturvårdsverket ska, efter samråd med Statens skolverk, vidareutveckla det befintliga stödmaterial som är riktat mot skolor om miljökvalitetsmålen och generationsmålet på webbplatsen www.miljömål.se. Vidareutvecklingen ska syfta till att fördjupa och utöka stödmaterialet med ytterligare innehåll, säkerställa att det tydligt kopplar till befintliga styrdokument för grundskola samt att kännedomen om stödmaterialet bland lärare i grundskola ökar. Naturvårdsverket ska även, efter samråd med Skolverket, se över vilka behov grundskolelärare har för att få stöd i sin undervisning kring det svenska miljömålssystemet med fördjupat och målgruppsanpassat skolmaterial. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen för 2014. Genomförande Regeringsuppdraget har genomförts i samarbete med Stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR). Stiftelsen har fått bidrag av Naturvårdsverket för att arbeta med information i skolan om miljökvalitetsmålen. Som ett led i arbetet har HSR producerat lektionsmaterialet som tagits fram och vars innehåll har granskats av Naturvårdsverket och kontaktpersoner för respektive miljömål på de olika miljömålsmyndigheterna. HSR har ett väl uppbyggt kontaktnät med grundskolor genom sitt Grön Flagg -nätverk, där ca 2 500 skolor och förskolor ingår. Detta har bidragit till att materialet har kunnat utformas på ett pedagogiskt lämpligt sätt och har också tagits till vara i arbetet att sprida kännedom om skolmaterialet. Lisa Adelsköld har varit sammanhållande i Håll Sverige Rents arbete med skolmaterialet. Uppdraget har genomförts efter samråd med Skolverket. Skolverket har bl.a. bidragit med kunskap om innehåll i relevanta styrdokument kopplat till miljömålen och vid formulering av frågor vid skolundersökningen (se nedan). Kontaktperson i arbetet har varit Per-Olov Ottosson. 5
Internt inom Naturvårdsverket bildades en projektgrupp där bl.a. Bengt Rundqvist, Jonas Rodhe och Susanne Roos ingick. Isabelle Ålander arbetade med webbpublicering och Johan Wihlke bidrog med grafisk utformning av översiktsmatrisen. Katrin Nilsson Taylor var projektledare. En undersökning av lärarnas syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen genomfördes av Sweco Strategy AB, med David Rydberg som uppdragsledare. Bakgrund och syfte Det skolmaterial som fanns publicerat på miljömål.se när arbetet med regeringsuppdraget inleddes var inte uppdaterat mot aktuella styrdokument (Lgr 11 med kursplaner). Exempel fanns på hur elever kan arbeta med frågor med koppling till miljömålen, men tidpunkten var inne för att utveckla materialet vidare, eftersom det befintliga materialet utarbetades 2009. Skolsidorna innehåller också en länksamling med aktuella länkar som tipsar om fler relevanta skolsidor. Muntlig information från Håll Sverige Rent och Skolverket tydde på att grundskolelärare har låg kännedom om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen. Det fanns samtidigt ett uttalat önskemål från Miljödepartementet att kännedomen bland eleverna om miljömålssystemet ska öka, med utgångspunkt i att miljökvalitetsmålen och generationsmålet är de målsättningar som arbetet med miljö och hållbar utveckling ska utgå från i Sverige. Skolan och dess lärare har som huvudsaklig uppgift att undervisa enligt skollagen, läroplan och kursplaner/ämnesplaner. Skolverket bedömer att de nationella miljökvalitetsmålen är en utmärkt utgångspunkt för undervisning runt miljö och hållbarhetsfrågor. I kursplanerna för grundskolan går det att finna kopplingar till det centrala innehållet i läroplanens olika ämnen och till samtliga miljökvalitetsmål. En svårighet är dock att miljömålen (miljökvalitetsmålen och generationsmålet) inte finns specifikt omnämnda i styrdokumenten. Ett viktigt inslag vid utformningen av det nya skolmaterialet har därför varit att göra det lätt för lärarna att se kopplingarna mellan miljökvalitetsmålen, de styrande dokumenten och innehållet i undervisningen. Sammanfattningsvis har syftet med projektet varit att uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se, se till att materialet kopplar till relevanta styrdokument och att öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns. Miljöfrågorna i undervisningen Miljöundervisningen har idag en stark ställning i det svenska skolväsendet. Inriktningen på undervisningen har förändrats över tid. 1960 70-talets undervisning var 6
av faktainsamlande karaktär, t.ex. att utföra mätningar, oftast med stark anknytning till de naturvetenskapliga ämnena. Mer sällan fokuserade man framåt och funderade över orsaker och diskuterade framtida ställningstaganden. Under 1970 80- talet blev undervisningen mer av normerande karaktär. Eleverna fick lära sig vad som var rätt och vad som var fel miljömässigt. Normen stod läromedel och läraren för i hög utsträckning. I de nu gällande styrdokumenten för skolan, dvs. läroplan och kursplaner, betonas vikten av att eleverna själva kan bilda sig en uppfattning om ett problemområde, t.ex. kopplat till en miljöfråga. Denna pluralistiska syn på undervisning där eleverna utvecklar handlingskompetens kan sägas börja i och med införandet av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), där förarbetena går att spåra tillbaka till tidigt 1990-tal. Idag är begreppet hållbar utveckling viktigt. FN har t.ex. utsett 2005 2014 till ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. De styrdokument för förskola och skola som gäller nu, dvs. Läroplan för förskolan (reviderad 2010), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) samt Läroplan för gymnasieskolan 2011 (Gy11) betonar samtliga starkt en vidgad syn på miljöbegreppet. I läroplanen för grundskolans inledande del om skolans värdegrund och uppdrag anges följande mål: Genom ett miljöperspektiv får de (eleverna) möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Genom att arbeta med det centrala innehållet i de olika ämnena förväntas eleverna utveckla förmågor som gör att de själva kan fatta hållbara beslut för egen del ur ett medborgarperspektiv men också i sina framtida yrkesroller. Ett lärande för hållbar utveckling karaktäriseras av: demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande Källa: Skolverket, baserat på Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104. En viktig faktor för hur man arbetar med hållbar utveckling lokalt i skolorna är också vilka kommunala mål som formulerats för miljöarbetet, utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. För att uppnå dessa mål krävs ofta ett långtgående samarbete 7
mellan kommunens olika förvaltningar, där barn- och ungdomssektorn ofta är den största. Att integrera skolans miljöarbete utifrån styrdokumenten (läroplan och kursplaner) med de kommunala målen, med utgångspunkt i de nationella miljömålen, är en viktig uppgift för alla inblandade aktörer. På sikt bidrar det till att uppfylla miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Undersökning om lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen I regeringsuppdraget ingår att se över vilka behov grundskolelärare har för att få stöd i sin undervisning kring det svenska miljömålssystemet med fördjupat och målgruppsanpassat skolmaterial. För att belysa frågan om lärarnas behov av skolmaterial, hur materialet bör utformas och hur det bör spridas genomfördes en studie av lärares syn på stödmaterial till grundskolan. Studien genomfördes av Sweco Strategy och redovisas i rapporten Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen. Undersökningen syftade till att ge (ett icke representativt urval av) lärares perspektiv på frågeställningarna och baserade sig på intervjuer (se vidare under Metod för intervjuundersökningen, nedan). Övergripande frågeställningar i undersökningen hur bör Naturvårdsverket vidareutveckla det befintliga stödmaterial som är riktat mot skolor om miljökvalitetsmålen och generationsmålet på webbplatsen miljömål.se vilken annan typ av skolmaterial om miljömålssystemet skulle behövas och hur det skulle det utformas vilken annan typ av stöd (i mer generell bemärkelse, dvs. annat än skolmaterial) skulle lärarna behöva för att kunna arbeta med miljömålen i undervisningen? Specifika frågor ställdes för att belysa: I vilken kanal bör skolmaterialet finnas t.ex. miljömål.se, HSR:s webbplats, utbudet. se eller andra skolwebbplatser? I vilken form bör materialet vara; webbaserat, tryckt form, annan form? Vilken inriktning bör materialet ha; material som är färdigt att sätta i händerna på eleverna, material som underlättar för lärarna att göra sitt eget upplägg i undervisningen, etc? Är det någon speciell typ av innehåll som materialet bör ha? Vilka synpunkter har lärarna på ett par konkreta exempel på lektionsmaterial om miljömålen, som är under utarbetande. Den frågeguide som användes i undersökningen finns i bilaga 2 i Sweco Strategys rapport. 8
Metod för intervjuundersökningen Tolv telefonintervjuer har genomförts med lärare inom grundskolan. Intervjupersonerna som deltagit i djupintervjuerna har kommit från hela landet och de allra flesta har rekryteras från skolor som kan antas ha ett visst intresse för frågan. Flertalet av dessa arbetar på skolor som är aktiva inom stiftelsen Håll Sverige Rents skolnätverk Grön Flagg. En majoritet av de som intervjuats är högstadielärare, medan några är låg- och mellanstadielärare. Intervjupersonerna har bestått av lärare inom både samhällsvetenskap och naturvetenskap. I intervjuerna har frågor huvudsakligen ställts med koppling till de frågeställningar som beskrivs ovan. I samband med detta diskuterades också två konkreta exempel på stödmaterial (lektionsupplägg) som var under utarbetande. Sammanfattande om undersökningens resultat Kunskapen bland de intervjuade lärarna om det stödmaterial som vid undersökningstillfället fanns tillgängligt på webbplatsen miljömål.se var liten eller inte existerande. Sammanfattningsvis menade de allra flesta deltagarna att det stödmaterial som skulle utarbetas bör innehålla både faktakunskaper, begreppsförklaringar samt konkreta övningar kopplade till ämnesområdet. Stödmaterialet bör även vara inriktat på miljömålen och ha en tydlig koppling till skolans styrande dokument. Stödmaterialet bör vara mångfacetterat; det bör kunna sättas i händerna på elever (lektionsupplägg), formas efter elevernas förutsättningar samt inspirera läraren att forma sitt eget upplägg. De lektionsupplägg som utarbetas bör vara konstruerade på ett sådant sätt att det får eleverna att resonera och diskutera kring miljöproblem hur det ser ut nu, hur det kan se ut i framtiden och hur problemet kan lösas. Om möjligt är det att föredra att materialet inspirerar till tvärvetenskaplig undervisning. Stödmaterialet bör dessutom vara digitalt, webbaserat och innehållet ska kunna tillhandahållas i PDF-format. Stödmaterialet bör även variera i form, innehåll och nivå beroende på olika barns förutsättningar samt ålder. Andra typer av stöd som efterfrågas är bl.a. kompetensutveckling kring hållbar utveckling och miljömålssystemet. För lärare som undervisar inom andra ämnen än de naturorienterande kan undervisning kring miljöfrågor och hållbar utveckling vara en stor utmaning. Att frågan om undervisning om hållbar utveckling prioriteras på alla nivåer i skolsystemet, genom tydlig styrning från skolledning, huvudman och myndigheter lyfts också fram i intervjuerna. Vissa resultat av undersökningen redovisas nedan integrerat med de olika delarna i uppdraget. För den fullständiga redovisningen av undersökningen, se bilaga 1: Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen, Sweco Strategy AB, 2014-10-16. 9
Uppdragets delar resultat och slutsatser Regeringsuppdraget består i tre delar; att uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se, se till att materialet kopplar till relevanta styrdokument och att öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns. Uppdatera och fördjupa skolmaterialet på miljömål.se Ett helt nytt innehåll har tagits fram för skolsidorna på miljömål.se Materialet har utformats som lektionsupplägg, med ett upplägg för varje miljökvalitetsmål respektive ett vardera för generationsmålet och miljömålssystemet. Lektionsuppläggen är åldersanpassade, elva av dem riktar sig till äldre elever i årkurserna 7-9 och sju till yngre elever i årskurserna 4-6. Lektionsuppläggen har publicerats både på miljömålsportalen och på stiftelsen Håll Sverige Rents webbplats. En viktig praktisk detalj är att materialet går att ladda ned som PDF-fil och skriva ut, något som efterfrågas både av lärare inom HSR:s Grön Flagg-nätverk och av de lärare som deltog i skolundersökningen. Webbadresser: http://www.miljomal.se/sv/skola/ http://www.hsr.se/miljömålen Lektionsuppläggen innehåller: lärarinstruktioner och presentation av lektionsupplägget elevblad med olika typer av uppgifter för eleverna; t.ex. praktiska övningar, exkursioner, diskussioner, debatter, rollspel, argumenterande texter, sagor och kortfilmer ett avsnitt som visar på kopplingarna till läroplanen för den aktuella uppgiften och miljömålet Centralt innehåll i läroplanen som anknyter till uppgiften introduktion om Miljömålen i klassrummet: läs, lär, prata, agera!, som bl.a. tar upp hur barn och unga berörs av miljömålen och möjligheterna till samarbete över ämnesgränserna. en beskrivande text Målet i korthet som ger bakgrundskunskap om miljömålet för lärarna 10
Följande lektionsupplägg har tagits fram: Miljökvalitetsmål Tema Årskurs Begränsad klimatpåverkan Vår klimatsmarta festmåltid 7-9 Frisk luft Undersök det osynliga 4-6 Bara naturlig försurning Vad har hänt med sjön? 7-9 Giftfri miljö Farliga ämnen i vår vardag 7-9 Skyddande ozonskikt Ozon vad gör det? 7-9 Säker strålmiljö I jakten på en snygg bränna 7-9 Ingen övergödning Östersjön ett hav i kris 7-9 Levande sjöar och vattendrag Mångfalden i sjön 4-6 Grundvatten av god kvalitet Rent vatten, tack! 4-6 Hav i balans samt levande Klassen skriver en "Rädda havet"- 4-6 kust och skärgård saga Myllrande våtmarker Behöver vi våtmarker? 7-9 Levande skogar Behöver vi skogen? 7-9 Ett rikt odlingslandskap Tack för maten, naturen! 4-6 Storslagen fjällmiljö Rollspel om fjällen 7-9 God bebyggd miljö "Det här är vårt kvarter - om vi får 7-9 bestämma! " Ett rikt växt- och djurliv Faller en, faller alla? 4-6 Generationsmålet Tusen år i ett växthus 7-9 Sveriges miljömål Varför behövs miljömålen? 7-9 Ämneskopplingar i lektionsuppläggen: Tema Vår klimatsmarta festmåltid Undersök det osynliga Vad har hänt med sjön? Farliga ämnen i vår vardag Ozon vad gör det? I jakten på en snygg bränna Östersjön ett hav i kris Mångfalden i sjön Rent vatten, tack! Klassen skriver en "Rädda havet"-saga Skolämne uppgiftens koppling till centralt innehåll i läroplanen Fysik, geografi, kemi, hem- och konsumentkunskap Biologi, geografi Kemi, biologi Kemi, biologi, hem- och konsumentkunskap Biologi, kemi och fysik Fysik, svenska, samhällskunskap, biologi Biologi Biologi Geografi, biologi och teknik Biologi, svenska, hem- och konsumentkunskap 11
Behöver vi våtmarker? Behöver vi skogen? Tack för maten, naturen! Rollspel om fjällen Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Faller en, faller alla? Tusen år i ett växthus Varför behövs miljömålen? Biologi, geografi Biologi Biologi, geografi Biologi, geografi, samhällskunskap och svenska Samhällskunskap, biolog, bild, svenska Biologi Biologi, kemi och geografi Biologi, samhällskunskap Skolmaterialets koppling till relevanta styrdokument Hållbar utveckling har beröringspunkter med ett brett spektrum av ämnesområden och är ofta tvärvetenskaplig till sin natur. Arbetet med miljöfrågor och hållbar utveckling inom ramen för grundskolans ofta strikt ämnesindelade organisation beskrivs av många lärare (som deltog i undersökningen) som en utmaning. Kunskapen om miljökvalitetsmålen, generationsmålet och miljömålssystemet är varierad och har ett starkt samband med vilket engagemang den egna skolan och huvudmannen har i de aktuella frågorna. De lärare som Sweco intervjuat beskriver att undervisning i miljöfrågor och hållbar utveckling utgår från läroplanen. Kopplingen mellan den egna miljöundervisningen och hållbar utveckling och/eller miljömålsystemet är dock frånvarande eller i bästa fall osystematisk. På direkta frågor framgår det att det primärt handlar om bristande kunskap och att det av olika anledningar inte är prioriterat. Miljömålskopplingar lyfts fram i lektionsupplägg och översiktsmatris För att göra det lättare för lärarna att ta upp miljömålen i undervisningen finns det i alla lektionsupplägg som tagits fram ett avsnitt som beskriver vilket avsnitt i läroplanen som uppgiften kopplar till. Att göra det tydligt att det finns täckning i de styrande dokumenten för att ta upp miljömålen är en viktig insats för att skapa utrymme i undervisningen, där konkurrensen om vad som ska rymmas ofta är hård. För att ge en översikt har en matris tagits fram som kopplar formuleringarna i Lgr 11 till de respektive miljömålen: Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. Matrisen har publicerats på miljömål.se. och finns i pm:ets bilaga 2. Översiktsmatrisen innehåller: Övergripande mål och riktlinjer, kapitel 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11), med inriktning på miljö Kopplingar till de 16 miljökvalitetsmålen och det centrala innehållet i kursplanerna -Lgr 11, sorterat på skolämne och årskurs 12
Öka kännedomen hos grundskolelärare om att materialet finns En viktig del i uppdraget är att öka kännedomen hos grundskolelärare om att det finns undervisningsmaterial om miljömålen att tillgå. Strategin för att öka kännedomen om materialet baserar sig på att använda väl etablerade kanaler och kontaktnät för lärare, snarare än att försöka lansera Naturvårdsverket som avsändare. Tillvägagångssättet stöds av resultaten i lärarundersökningen, där ingen av de intervjuade lärarna kände till det stödmaterial som fanns tillgängligt på miljömål.se:s sidor vid intervjutillfället. Huvuddelen av kommunikations- och informationsinsatser respektive spridningen av lektionsuppläggen om miljömålen har därför genomförts av Håll Sverige Rent, med kompletterande insatser av Naturvårdsverket i befintliga kanaler som nyhetsbrevet Miljömålsnytt med ca 2 000 prenumeranter, webbplatserna miljömål.se och naturvardsverket.se. En grundpelare i det fortsatta arbetet med att göra materialet känt är att det kommer att ingå i det material som används av skolorna inom HSR:s Grön Flagg-nätverk, med ca 2 500 deltagande skolor och förskolor. Lanseringen av det nya materialet på miljömål.se och HSR.se genomfördes 27 november 2014, men redan innan dess hade materialet börjat presenteras för lärare vid olika tillfällen. Nedan återges några av de aktiviteter som genomförts för att sprida materialet till dags dato (början av december 2014). Arbetet med att göra materialet känt fortsätter kontinuerligt framöver, bl.a. inom ramen för Grön Flaggarbetet. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSAKTIVITETER Skolforum Till Skolforum den 27 28 oktober 2014 trycktes tre av lektionsuppläggen upp i 300 exemplar styck. Dessa delades ut och projektet kommunicerade till de lärare som besökte montern. Trafiken i montern var extremt hög (7 050 personer besökte mässan) och intresset för exemplen var stort. HSR hade också två presentationer på scener i mässhallen där miljömålsuppläggen presenterades. Utbildningar Håll Sverige Rent har under hösten 2014, sedan lektionsuppläggen var klara, medverkat i eller arrangerat totalt åtta utbildningar. Sammanlagt har ca 300 pedagoger deltagit. Under dessa utbildningar har HSR presenterat projektet och deltagarna har fått möjlighet att plocka med sig utskrivna exemplar av lektionsuppläggen. Under årets Håll Sverige Rent-konferens på Skansen (19 nov.) kommunicerades projektet under eftermiddagens skolspår där pedagoger, skolledare, miljöstrateger, miljösamordnare och politiker deltog. Nyhetsbrev Ett nyhetsbrev med information om de nya lektionsuppläggen om miljömålen skickades till Håll Sverige Rents nätverk i skolan, med över 11 500 mottagare. 13
Även de ca 2000 kontaktpolitikerna inom Grön Flagg har fått information om arbetet med miljömålen i ett särskilt nyhetsbrev. Kommunikation via Grön Flagg-verksamheternas egna sidor Rutor/puffar med bild och text ligger uppe på Grön Flagg-användarnas Mina sidor där skolor och förskolor med Grön Flagg loggar in sig regelbundet för att rapportera. Annonser På Lektion.se (med 220 000 medlemmar och 54 000 unika besökare i veckan) finns ett sponsrat lektionsupplägg som beskriver ett av miljömålsuppläggen och som länkar till HSR:s webbplats, där alla upplägg finns. En banner på förstasidan på lektion.se med info om målen kommer upp under vecka 49. Materialet kommer att ligga uppe under december till februari 2015. PR Den 27 november 2014 lanserades materialet om miljömålen och ett pressmeddelande gick ut via HSR. Kontaktpersoner för skolfrågor (HSR) och miljömålsarbetet (Naturvårdsverket) angavs. Tidningen Skolvärlden (ca 110 000 läsare) lyfte nyheten i sin digitala utgåva. Information gick också ut via ett nyhetsbrev från Naturvårdsverket och Skolverket puffade för materialet via sociala medier. HSR:s webbplats En stor puff ligger sedan lanseringen på Håll Sverige Rents startsida som tipsar om det nya materialet. www.hsr.se. Lektionsuppläggen ligger på en egen sida: http://www.hsr.se/miljömålen. De finns också i Håll Sverige Rents exempelsamling www.hsr.se/exempelsamling som lanserats under november 2014 och där PR-arbetet kommer fortgå de närmaste två månaderna med annonser m.m. Innan årsskiftet kommer exempelsamlingen att finnas som ett sammanhängande material (häfte i PDF) under sidan material för skola och förskola (www.hsr.se/pedagogisktmaterial; en av HSR:s mest besökta sidor). Sociala medier Vecka 49 lanserade HSR en Facebook-sida som riktar sig till pedagoger och som ska innehålla ämnen som rör hållbar utveckling. Här kommer lektionsuppläggen spridas. Samma vecka lanserades även en Facebook-grupp för pedagoger som jobbar med Grön Flagg och här kommer information läggas upp om miljömålsmaterialet. Under vecka 49 presenterades materialet också på Skolverkets Facebook-sida under v. 49. Sidan har 20 000 följare. Grön Flagg Håll Sverige Rent ger daglig återkoppling till skolor på deras Grön Flagg-arbete genom handlingsplaner och rapporter samt via telefon och här ger vi information och en uppmaning att arbeta med miljömålen inom Grön Flagg. Information om 14
lektionsuppläggen kommer att skickas till Grön Flagg-samordnare (ca 40 stycken i hela Sverige, alltifrån miljösamordnare till naturskolor, som stöttar skolor att arbeta med miljöfrågor och Grön Flagg) samt de kommunkontakter HSR har tät dialog med genom kampanjen Skräpplockardagarna. 15
Källförteckning Att lära för hållbar utveckling, SOU 2004:104. Kommittén för utbildning för hållbar utveckling, 2004 De svenska miljömålen en introduktion. Naturvårdsverket, 2012 Hållbar utveckling i skolan var god dröj. Naturskyddsföreningen, 2014 Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen, Sweco Strategy AB, 2014 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket Miljömålen - Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014 Naturvårdsverket Redovisning av uppdrag gällande Skolverkets roll avseende uppfyllandet av generationsmålet, miljökvalitetsmålen samt ytterligare integrering i myndighetens kärnverksamhet, Skolverket 2014-03-27. Regeringens skrivelse 2013/14:145, Svenska miljömål visar vägen! Webbplatser: www.miljömål.se www.hsr.se www.skolverket.se 16
Bilagor Bilaga 1. Lärares syn på stödmaterial till grundskolan om miljömålssystemet och miljökvalitetsmålen, Sweco Strategy AB, 2014 Bilaga 2. Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Översiktsmatris. Källa: Skolverket. Bilaga 3. Framtidsfrågor i klassrummet. 18 lektionsupplägg om de svenska miljömålen. Håll Sverige Rent. 17