Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse Ledning, samverkan och information Påverkar krishanteringsförmågan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda 1

Bedömning av sektorn elektronisk kommunikation vad avser ledning, samverkan och information vid extraordinära händelser. Sektorn regleras i Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, där det i 5 kap. 6b framgår att aktörerna ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. I Allmänna råd (PTSFS 2007:2) har PTS angivit vad som bör beaktas vid bedömning av formuleringen i 5 kap. 6b : Aktörerna bör bedriva ett kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete som i huvudsak bör vara framåtsyftande och långsiktigt samt bör omfatta såväl normala driftsförhållanden som extraordinära händelser. De dokument som säkerhetsarbetet resulterar i bör vara beslutade på ledningsnivå i organisationen och följas i verksamheten. Aktörerna har en driftorganisation som dagligen arbetar med övervakning av nät och tjänster samt med avhjälpning och återställning efter störningar och skador. Det är denna organisation som utgör stommen i aktörernas arbete vid extraordinära händelser vad avser ledning, samverkan och information. Med stöd från bland annat genomförda övningar (Telö 07 och 09) görs bedömningen att de större aktörerna inom sektorn har aktuella krisledningsplaner och utpekade ansvarspersoner på olika befattningar i operatörernas krisledningsorganisationer. Även övriga aktörer inom sektorn bedöms ha aktuella krisledningsplaner även om det förekommer variationer. Bland de lokala aktörerna bedöms många helt sakna krisledningsplaner medan andras är otydliga vad avser ansvar och befogenheter. När det gäller förmågan att klara ordinarie drift inom sektorn bedöms den som mycket god. Större operatörer har kontinuitetsplaner för att säkerställa verksamheten. I flera fall är detta ett marknadskrav i kundavtal. Det finns en fastställd sektorsstrategi för Utbildning och övning där det framgår att PTS ska verka för att det regelbundet genomförs sektorsövningar. 2007 och 2009 har PTS tillsammans med sektorns aktörer genomfört sektorsgemensamma övningar (Telö) där operatörernas och PTS förmåga att hantera omfattande kriser har övats. I november 2011 kommer nästa sektorsövning, Telö 11, att genomföras med de större nationella operatörerna deltar. Därutöver bedöms aktörerna enskilt, i olika omfattning, öva för att öka sin förmåga att hantera störningar. De mindre När det gäller utbildningar inom krishanteringsområdet så anordnar PTS tillsammans med Svenska Kraftnät utbildningar i Individuell krishantering för aktörernas personal. Vidare erbjuds också Företagsinriktad utbildning som syftar till att öka företagens organisatoriska förmåga avseende krishantering. För stadsnäten har en utbildning tagits fram som syftar till att stadsnäten och dess ägare ska få en helhetssyn på säkerhetsarbetet. Utbildningen ska påbörjas under 2011. När det gäller de större aktörerna inom sektorn bedöms de disponera nödvändiga resurser vad avser personal, lokaler och tekniska system för ledning, samverkan och information under minst en vecka. Även de mindre aktörerna inom sektorn bedöms ha lokaler och tekniska system men det finns risk för att de personella resurserna är otillräckliga för att verka under en vecka. För att kunna informera om störningar till allmänhet och till myndigheter på ett likartat sätt har GLU (Gemensam LägesUppfattning) tagits fram gemensamt mellan PTS, de nationella teleoperatörerna och Svenska Stadsnätsföreningen. Syftet med GLU är att informera om störningar inom sektorn elektronisk kommunikation samt att ge förutsättningar för samverkan mellan aktörer inom och utanför sektorn. Med GLU ges förutsättningar för andra sektorer i samhället, vars verksamhet är beroende av elektronisk kommunikation, att på ett bättre sätt hantera konsekvenser av störningar och avbrott i nät och tjänster för elektronisk kommunikation. Informationen i GLU exporteras även till SOS Alarm som integrerar störningar i de elektroniska kommunikationerna i sin tjänst Samverkanswebben. På så sätt kan räddningstjänst, områdesansvariga myndigheter med flera få tillgång till en mer samordnad bild av pågående störningar. Flera operatörer framhåller att de är aktiva på Twitter och Facebook, speciellt de som har privatkunder. Man följer dessa kanaler regelbundet i syfte att inhämta och sprida information. Sammantaget bedöms förmågan att kunna informera om störningar som god hos de större operatörerna inom sektorn. Även för detta område befinner sig de mindre operatörerna på en något lägre nivå. Nationella Telesamverkansgruppen, NTSG, är ett nätverk för privat-offentlig samverkan inom sektorn. NTSG är ett frivilligt samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av den nationella infrastrukturen för elektronisk kommunikation vid extraordinära händelser i samhället. I NTSG ingår operatörer/organisationer som besitter egen teknisk utrustning, kunskaper eller resurser som påverkar Sveriges kritiska infrastruktur för elektronisk kommunikation. De har genom sin roll möjlighet till stor påverkan på den kritiska nationella infrastrukturen för elektronisk kommunikation (http://telesamverkan.se/). För NTSG finns förberedda lokaler samt tekniska stödsystem för att möjliggöra virtuella mötesrum. När det gäller samverkan inom sektorn bör det också lyftas fram att det finns etablerade kontaktvägar mellan de nationella aktörernas driftcentraler. Sektorn har dock identifierat att det finns behov av ett reservkommunikationssystem för samverkan mellan sektorns aktörer vid svåra påfrestningar. PTS deltar i Samverkansområde Teknisk Infrastruktur, SOTI. Arbetet i samverkansområdet fungerar i huvudsak som plattform för informationsspridning och nätverkande och syftar till att minska sårbarheten och reducera konsekvenserna av störningar och avbrott i den tekniska infrastrukturen. Behovet av samverkan med andra aktörer är identifierat och i huvudsak tillgodosett men är ett område med förbättringspotential. För att kunna arbeta i samband med ett elavbrott på bästa sätt är det avgörande att det finns en god samverkan med elsektorn. Sektorn genomför tillsammans med Svenska Kraftnät återkommande träffar med landsting, kommuner och länsstyrelser i form av så kallade regionala el-/teleseminarier. Seminarierna upplevs som ett bra sätt att nå dessa aktörer för att informera om och diskutera konsekvenserna av utveckling inom teknik, reglering och robusthetsarbete i de båda sektorerna Sektorn genomför egna samverkansövningar (Telö-övningar) där även aktörer utanför sektorn bjuds in att medverka i syfte att främja och utveckla samverkan. Sektorn deltar även i andra samverkansövningar i den mån så är möjligt. Sammantaget bedöms sektorns större aktörer (nationella operatörer och större stadsnät) ha en god förmåga att leda, samverka och informera. Hos övriga aktörer bedöms förmågan mer varierande och hos vissa av dessa aktörer bedöms förmågan som bristfällig. 2

Ledning, samverkan och information Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller samtliga av indikatorns komponenter. Kryssa delvis om endast vissa av komponenterna är uppfyllda. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. Larm och omvärldsbevakning Påverkar krishanteringsförmågan Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Bedömning av sektorn elektronisk kommunikations förmåga vad avser larm och omvärldsbevakning vid extraordinära händelser. Huvuddelen av aktörerna har teknisk övervakning av nät och tjänster som larmar vid alla typer av störningar och avbrott, oavsett storlek. De större aktörerna har bemannad driftövervakning 24/7 med beslutsfattare för normala driftfrågor alltid tillgängliga. Hos de mindre aktörerna är driftövervakningen bemannad kontorstid, övrig tid hanteras störningen av personal i jour eller beredskap. Samtliga aktörer bedöms ha kundtjänstsfunktioner som är tillgängliga för kundernas felanmälningar dygnet runt. För samtliga aktörer utgår larmrutinerna från driftövervakningsorganisationen NOC. Samtliga aktörer bedöms ha generella larmrutiner för den egna verksamheten även om mindre aktörer kan sakna rutiner för klassificering av avbrott, vilket kan påverka deras förmåga att larma rätt resurser. De aktörer som deltagit i de sektorsgemensamma Teleövningarna (2007 och 2009) har i dessa övat sina generella larmrutiner. För NTSG, finns etablerade larmrutiner som övas regelbundet. Som statlig myndighet är PTS enligt förordning förpliktigad att ha tjänsteman i beredskap, TiB, som larmas via SOS-Alarm. För sektorn i övrigt är begreppet TiB inte relevant men hos de större aktörerna finns motsvarande funktion alltid tillgängliga, schemalagt eller via larm/ringlista. Om störningar uppstår i andra samhällssektorer som sekundärt kan få konsekvenser för sektorn elektronisk kommunikation kommer PTS att larmas myndighetsvägen. Det finns i dessa fall ingen entydig struktur/rutin för om och i så fall hur PTS som sektorsmyndighet ska larma sektorns aktörer. Hos mindre aktörer är variationen större men många bedöms ha personal i beredskap dygnet runt och som kan inleda felsökning/avhjälpning även av större fel, dock finns inte samma uthållighet som hos de större aktörerna, Samtliga aktörer inom sektorn bedöms bedriva en omvärldsbevakning vad gäller faktorer som riskerar att påverka den egna verksamheten både på kort och lång sikt. Inom väderområdet har exempelvis flera aktörer egna avtal med SMHI för att på ett tidigt stadium få information om väderlek som kan skapa störningar inom det egna verksamhetsområdet. Vidare följer många aktörer löpande information på nyhetskanaler som CNN och BBC liksom att flera aktörer har börjat följa inlägg och diskussioner på sociala medier såsom Facebook och Twitter. Sammantaget bedöms sektorns förmåga vad avser larm och omvärldsbevakning vara god med viss brist. Larm samt omvärldsbevakning Kryssa ja om sektorn eller länet har övade larmrutiner samt en funktion för omvärldsbevakning inklusive utbildad och övad TiB ständigt under året. Kryssa delvis om endast vissa av de båda indikatorernas komponenter är uppfyllda. Kryssa nej om ingen av komponenterna finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorernas samtliga komponenter i textrutan ovan. 3

Informationssäkerhet Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio) Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Inom sektorn bedöms det finnas god redundans och robusthet när det gäller kommunikationssystem för samverkan. Men för att ytterligare förstärka möjligheten till samverkan mellan operatörernas nätövervakningscentraler (NOC) planeras anslutning till FTN. Dessutom kommer förutsättningarna för och nyttan med att installera Rakel på blandat annat NOC att utredas. När det gäller tillräcklig förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet bedöms den som god hos myndigheten liksom hos de nationella operatörerna som har egen cert-verksamhet. Här finns etablerade informationssäkerhetsorganisationer som aktivt arbetar med att säkra informationstillgångar. För sektorns mellanstora operatörer bedöms förmågan till delvis uppnådd och för de mindre operatörerna som otillräcklig. Sammantaget bedöms sektorns förmåga vad avser informationssäkerhet vara huvudsakligen god men har vissa brister. informationssäkerhet Kryssa ja om ni anser att sektorn eller länet har redundanta och robusta kommunikationssystem samt att myndighetens förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet är tillräcklig enligt er mening. Kryssa delvis om ni bedömer att någon av komponenterna endast delvis är uppfyllda. Kryssa nej om ni bedömer båda komponenterna som delvis uppfyllda. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 4

Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Sektorn regleras i Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, där det i 5 kap. 6b framgår att aktörerna ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. Lagen anger alltså grundläggande krav på robusthet för alla aktörer inom sektorn. Därutöver skapar respektive operatör redundans och robusthet i sådan omfattning som bedöms som affärsmässigt nödvändig för att uppfylla avtal med kunder och marknadens krav i allmänhet. Sammantaget gör detta att robustheten varierar mellan olika aktörer och mellan olika nättyper och nätdelar. Exempelvis så etableras core-nät med olika typer av redundans medan accessnät normalt etableras utan redundans, om inte kunden efterfrågar något annat. Infrastrukturen för elektronisk kommunikation är generell och operatörerna vet normalt sett inte vad brukaren ska använda kommunikationsnätet eller tjänsten till, om den till exempel är samhällsviktig. På beställaren åvilar därför ett generellt användaransvar att i samråd med vald leverantör/leverantörer skapa erforderlig säkerhet och robusthet. För samhällsviktiga användare är detta användaransvar extra viktigt och därför har PTS utarbetat en vägledning Robust elektronisk kommunikation - vägledning för användare vid anskaffning - PTS-ER-2011:16. I vägledningen ges stöd och hjälp för att analysera sina tillgänglighetskrav och sedan kunna ställa relevanta krav vid upphandling/anskaffning av elektroniska kommunikationsnät eller tjänster. Sektorns förmåga vad avser redundans och robusthet i samhällsviktig infrastruktur bedöms ligga inom definitionen för i huvudsak god men har vissa brister men det finns också verksamheter/aktörer där förmågan bedöms som bristfällig. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kryssa ja om ni anser att myndighetens infrastruktur är robusta och redundanta. Kryssa delvis om ni anser att myndighetens infrastruktur endast delvis är robusta och redundanta samt kryssa nej om ni anser att myndighetens infrastruktur saknar robusthet och redundans. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 5

Reservkraft Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Från kommunhuvudnod och uppåt i transmissionsnäten liksom i centrala tjänstenoder (Ungefär motsvarande corenät) finns hos de flesta operatörer fast installerad reservkraft med en bedömd bränsletillgång för cirka en veckas drift förutsatt att situationen föregåtts av en förvarning så att tankarna har kunnat fyllas upp med bränsle. Normalt är tankarna fyllda med drivmedel för 2-3 dagars drift för att inte riskera att bränslet ska drabbas av organisk tillväxt. Längre ut i näten är det stor variation mellan olika noder och olika operatörer. Allt från fast installerade reservkraftaggregat via möjlighet till inkoppling av mobila reservkraftaggregat och batteribackup till noder som helt saknar reservkraft. När det gäller de mobila näten så bedöms basstationer för GSM i större utsträckning ha elverk eller batteribackup än UMTS (3G) basstationerna. För 3G-näten innebär elavbrott i princip att basstationerna omedelbart slutar att fungera. Elverk och batterier bedöms underhållas och testas i tillräcklig omfattning för att den investerade förmågan ska kunna upprätthållas. Vid ett omfattande elavbrott kommer många sektorer och användare att vilja nyttja egna elverk för att upprätthålla den egna verksamheten. Detta kommer att skapa ett hårt tryck på distributionskedjan för drivmedel och det är tveksamt om den kommer att vara tillräcklig. Detta är något som flera inom sektorn identifierat och arbete med att säkerställa drivmedelsförsörjningen pågår. En enhetlig bedömning för hela sektorn är inte heller här möjlig, variationen mellan olika aktörer och olika delar av näten är stor. Indikatorn... testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. bedöms innehållas för - corenäten hos de nationella operatörerna. Det innebär att det finns förutsättningar för samhällsviktig verksamhet i kommunhuvudorter, under förutsättning att man har reservkraft till egen utrustning. Kan ha tillgång till elektroniska kommunikationstjänster via det fasta nätet oberoende av elavbrott, förutsatt att drivmedelsförsörjningen fungerar. Reservkraft Kryssa ja om sektorn eller länet har testad reservkraft till de samhällsviktiga verksamheterna med uthållighet om minst en vecka. Kryssa delvis om det t.ex. finns reservkraft men inte bränsle för sju dygn. Kryssa nej om ingen reservkraft finns för sektorns eller länets verksamhet. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 6

Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad De större operatörerna har alternativ plats för driftövervakning och krisledning men och flytt av verksamhet övas i varierande grad. Även om man kan flytta till en alternativ plats så kan ändå vara beroende av fungerande kommunikation till någon specifik nod för att kunna fortsätta verka. Merparten av stadsnäten bedöms kunna flytta till kommunernas krisledningscentraler och därifrån kunna upprätta kommunikationer för driftövervakning och krisledning. Övriga aktörer bedöms i varierande omfattning ha tillgång till alternativa platser. Däremot bedöms det stora flertalet aktörer ha förmåga att övervaka drift av nät och tjänster på distans och detta bedöms kunna nyttjas utan särskild planläggning, under förutsättning att kommunikation kan etableras. NTSG sammanträder och verkar i första hand via virtuella möteshjälpmedel men har även en förberedd fysisk plats. Av ovanstående resonemang framgår att för de större aktörerna är svaret på frågan nedan JA, medan det för övriga aktörer varierar från JA, via Delvis till Nej Möjlighet att flytta verksamheten Kryssa ja om sektorn eller länet har övat och förberett flytt av de samhällsviktiga verksamheterna. Kryssa delvis om möjlighet till flytt finns men den inte är övad eller förberedd. Kryssa nej om ingen möjlighet finns att flytta verksamheten. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 7