41:a ITF-kongressen Durban 2-9 a u g u s t i 2 0 0 6. Internationella transportarbetarefederationen

ITF-kongressen Durban 2-9 a u g u s t i 2 0 0 6 Internationella transportarbetarefederationen

ITF-kongressen qitf House 49-60 Borough Road London SE1 1DR Tfn: +44 (0)20 7403 2733 Fax: +44 (0)20 7357 7871 E-post: mail@itf.org.uk Webbsida: www.itfglobal.org Internationella transportarbetarefederationen

Förord ITF:s kongress i Durban, Sydafrika, i augusti 2006 var ett historiskt evenemang av mer än ett skäl. Det var den första ITF-kongress som ägde rum i Afrika och det var vidare den första kongressen som ägde rum på södra halvklotet. Valet av mötesplats underströk i sig dagens internationella fackföreningsrörelses globala karaktär. ITF, som bildades 1896 av en grupp sjöfolks- och hamnarbetareförbund från Västeuropa och Nordamerika, är nu en verkligt global organisation som förenar fackförbund i nära 150 länder på alla kontinenter och regioner i världen. Kongressen var naturligtvis också betydelsefull genom att den hölls i Sydafrika efter apartheid. Fallet för rasistregimen som styrde det landet så länge och övergången till en demokratisk stat var en av de stora segrar som uppnåtts för mänskliga rättigheter i slutet av förra seklet. Fackförbund, både inom Sydafrika och utanför, var centrala för kampanjen för att få bort apartheid och det var uppmuntrande för ITF:s ombud från hela världen att själva se att landets fackföreningsrörelse fortfarande är en stark och vibrerande kraft som arbetar för social och ekonomisk rättvisa. Under kongressens paroll "Vi organiserar globalt Vi slåss för vår rättigheter" debatterade ombuden de centrala frågor som miljoner fackliga medlemmar världen runt står inför: Hur man ska utveckla gränsöverskridande system för facklig solidaritet i ett alltmer globaliserat ekonomiskt system. Ett policydokument med samma namn antogs enhälligt i Durban, vilket gav oss en färdplan med praktiska åtgärder som kan och måste vidtas. Det som står klart är att det inte finns något enkelt svar. Målet för internationell facklig solidaritet är ett arbete som går framåt, en process som involverar varje aspekt av facklig verksamhet och något som vi kommer att komma tillbaka till vid framtida ITF-kongresser. I Durban sade vi också farväl till vår ordförande, Umraomal Purohit, efter åtta år av utomordentligt arbete som ITFs mest seniora ämbetsman. Det passade bra att Randall Howard vid vårt värdförbund SATAWU valdes till hans efterträdare. Den värme och gästfrihet som de sydafrikanska medlemsförbunden visade oss och deras hårda arbete för att säkerställa en framgångsrik kongress kommer våra ombud att länge minnas med tacksamhet. Dessa faktorer, tillsammans med den vidunderliga konferensanläggningen i Durban och, framför allt, kongressens fokus på praktiska sätt att hjälpa transportförbund att överleva och nå framgång i en globaliserad ekonomi gjorde vår kongress till ett så remarkabelt evenemang. David Cockroft ITF:s generalsekreterare

Innehåll Kongressen i korthet 7 Dagordning 10 Sammandrag av plenarförhandlingarna 11 Resolutioner 25 Bilagor 51 Rapporter från fullmaktsgransknings- och redaktionsutskotten 51 Rapporter från sektions- och kommittékonferenser samt konferensen för kvinnliga transportarbetare 57 Val av styrelse 75 Deltagare 77

Kongressen i korthet Vi organiserar globalt - strategidokument och arbetsprogram Genom att anta strategidokumentet, arbetsprogrammet och tre resolutioner, Vi utmanar nyliberal organisering, Vi organiserar i en snabbt föränderlig transportnäring och Vi organiserar globalt, så godkände kongressen den övergripande inriktningen för ITF:s arbete för 2006-2010. Strategidokumentet och arbetsprogrammet fastställde förslag över hela ITF för att utmana globaliseringen av transportnäringen och för att hantera förändringar i transportnäringens struktur samt ökningen av globala leveranskedjor och logistik. Vägar att förstärka fackliga resurser, utnyttja strategiska medlemmar och bygga upp organisation beskrevs som prioriterade målsättningar. Dokumentet stödde ett riktat angreppssätt, vilket skulle göra det möjligt att mäta framsteg i genomförandet av arbetsprogrammet. Den första av de tre resolutionerna fastställde åtgärder för att utmana Världsbankens och andra finansinstitutioners program, utveckla strategier för att hantera regionala ekonomiska block och bygga allianser med civilsamhället. Den andra förutsåg praktiska åtgärder av förbunden för att anpassa sig själva till att organisera nya arbetstagare och stödde en inriktning på strategiska arbetsgivare och viktiga arbetstagargrupper för utbildnings- och kampanjarbete. Den tredje uppmanade till global organisering eller "GO"-projekt som skulle inbegripa riktad kartläggning, omfatta forskning och kommunikationsresurser samt förse ITF-förbund med utbildningsresurser. HIV/AIDS Kongressen förde en viktig debatt om HIV/AIDS-pandemin och godkände en resolution som lade fast en rad åtgärder för att bredda och utsträcka ITF:s arbete beträffande HIV/AIDS. Den uppmanade förbunden att ta upp HIV/AIDS-kampanjarbete, särskilt på arbetsplatsnivå och koppla frågan till kampen för att organisera arbetstagare. Val Kongressen valde en ny styrelse och ett nytt förvaltningsutskott för ITF. Val ägde också rum till ITF:s sektioner och kvinnokommitté. Ordförande och vice-ordföranden Kongressen valde Randall Howard (SATAWU, Sydafrika) till posten som ITF:s ordförande. Följande valdes till viceordföranden: Asien/Stillahavsområdet: Paddy Crumlin, MUA, Australien Europa: Wilhelm Haberzettl, GdEÖ, Österrike Latinamerika och Karibien: Marcos Castro, CCUOMM, Argentina Nordamerika: John Bowers, ILA, USA Kvinnornas vice ordförande: Erika Young, FILT-CGIL, Italien Generalsekreterare David Cockroft valdes enhälligt till ITF:s generalsekreterare. Styrelsen Kongressen valde en ny ITF-styrelse enligt följande: David Cockroft (ITFs generalsekreterare) (ex-officio) Europa/Mellersta Östern Wilhelm Haberzettl, GdEÖ, Österrike Serge Piteljon, Secteur Cheminots CGSP, Belgien 7

Kongressen i korthet Vladimir Svalina, SPH, Kroatien Orla Petersen, 3F, Danmark Eric Falempin, FO Cheminots, Frankrike Norbert Hansen, TRANSNET, Tyskland Jan Kahmann, Ver.di, Tyskland Graham Stevenson, Storbritannien Bob Crow, Storbritannien Remo Di Fiore, FIT-CISL, Italien Birgitta Paas, FNV Bondgenoten, Nederländerna Per Østvold, NTF, Norge Nikolai Nikiforov, TURTCWR, Ryssland Amparo Sánchez, FETCM-UGT, Spanien Per Winberg, ST, Sverige Mikhaylo Kiryeyev, MTWTUU, Ukraina Kvinnoplatsen: Erika Young, FILT-CGIL, Italien Afrika Sanda Seydou, SUMAC, Niger Onikolease Irabor, MWUN, Nigeria Randall Howard, SATAWU, Sydafrika Mokthar Hili, FNT, Tunisien Kvinnoplatsen: Halima Ibrahim, ATSSSAN, Nigeria Asien/Stillahavsområdet Paddy Crumlin, MUA, Australien CA Rajasridhar, AIRF, Indien Sakae Idemoto, AJSU, Japan Toshio Shitara, Shitesu-Soren, Japan Park He Sung, FKSU, Korea Gregorio Oca, AMOSUP, Filippinerna Thomas Tay, SMOU, Singapore Kvinnoplatsen: Shanjmyatav Buyanaa, FMRWTU, Mongoliet Latinamerika & Karibien Marcos Castro, CCUOMM, Argentina Severino Almeida Filho, CONTTMAF, Brasilien Benito Bahena, ATM, Mexiko Kvinnoplatsen: Alicia Castro, AAA, Argentina Nordamerika Jim O Neil, CAW, Canada John Bowers, ILA, USA Robert Scardelletti, TCU, USA Robert Roach, IAM, USA Kvinnoplatsen: Patricia Friend, AFA, USA Förvaltningsutskottet Följande ombud valdes till förvaltningsutskottet: Randall Howard, Sydafrika (ITF:s ordförande) John Bowers, USA (Vice-ordförande för Nordamerika) Paddy Crumlin, Australien (Vice-ordförande för Asien/Stillahavsområdet) Marcos Castro, Argentina (Vice-ordförande för Latinamerika & Karibien) Wilhelm Haberzettl, Österrike (Vice-ordförande för Europa) 8

Kongressen i korthet Erika Young, Italien (Kvinnornas vice-ordförande) Bob Crow, Storbritannien Graham Stevenson, Storbritannien Sakae Idemoto, Japan Jan Kahmann, Tyskland Per Østvold, Norge CA Rajasridhar, AIRF, Indien Robert Roach, USA Medlemsavgifter kongressen beslöt att medlemsavgiften för 2007 skulle höjas till 1,15 och att avgifterna för de följande tre åren skulle fastställas av styrelsen efter en noggrann granskning av ITFs ekonomiska ställning med förbehåll för följande maximala/högsta belopp: 2008 1,20p 2009 1,25p 2010 1,30p Verksamhetsberättelse 2002-2005 Kongressen antog enhälligt verksamhetsberättelsen 2002-2005. Ekonomisk berättelse och revisionsberättelse 2002-2005 Kongressen antog enhälligt den ekonomiska berättelsen och revisionsberättelsen 2002-2005. Placering av ITF:s huvudkontor Kongressen beslöt att ITF:s huvudkontor bör fortsätta att vara placerat i London. Överlämnande av ordförandeskap Kongressen tackade avgående ITF-ordföranden Umraomal Purohit och välkomnade den nyvalda ordföranden Randall Howard. 9

Dagordning 1. Öppningsceremoni 2. Anförande av värdorganisationer och kongressgäster 3. Anförande av ITFs ordförande 4. Val av rösträknare och valkontrollanter 5. Godkännande av arbetsordning 6. Val av: (a)fullmaktsgranskningsutskott (b)redaktionsutskott 7. Global Unions 8. Verksamhetsberättelse 2002-2005 Årsberättelser 2002, 2003, 2004 och 2005 ITF i utveckling 9. Vi organiserar globalt Vi slåss för våra rättigheter Utarbeta ITF-policy Facklig och politisk strategi ITFs arbetsprogram 2006-2010 HIV/Aids 10. Motioner och ändringar av ITFs stadgar 11. Ekonomiska berättelses och revisionsberättelser (2002 till 2005) 12. Medlemsavgifter 13. Val av styrande organ, revisorer, generalsekreterare, ordförande och vice ordföranden 14. Huvudkontorets förläggning 15. Rapporter från kvinno- och sektionskonferenser 10

Sammandrag av plenarförhandlingarna TAL AV VÄRDORGANISATIONER OCH GÄSTER Ombuden till Internationella transporarbetarefederationens kongress välkomnades av Sydafrikas nationalsång, Nkosi Sikelel iafrika (Gud bevare Afrika) framförd av värdförbundet SATAWU:s (South African Transport and Allied Workers Union) arbetarkör. Generaldirektören för transportministeriet i Sydafrika, Mpumi Mpofu, gav sitt starka stöd till mötet, och sa att "hot mot arbetstagares rättigheter någonstans i världen är ett hot mot arbetstagare överallt". Hon underströk transporternas avgörande roll för afrikanska länder som strävar efter att uppfylla Förenta nationernas utvecklingsmål antagna vid millennieskiftet för att utplåna extrem fattigdom och förklarade hur ANC-regeringen planerade att uppnå dessa mål, exempelvis genom att säkerställa att transportförbättringar skulle kunna ge bättre tillträde till oumbärliga tjänster för de fattiga på landsbygden. Randall Howard, SATAWU:s generalsekreterare, uppmanade kongressen att komma ihåg de fattiga och marginaliserade: "Vi skall organisera varje hörn av jorden Vi är här för att stanna tills demokrati och rättvisa uppnås för alla transportarbetare och fattiga människor i världen". Välkomsttal hölls också av ITF:s ordförande Umraomal Purohit, Zwelinzima Vavi, generalsekreterare för Congress of South African Trade Unions, SATAWU:s ordförande Ezrom Mabyana och Kate Matlou, SATAWU:s ordförande i Limpopo-regionen. Guy Ryder, Fria fackföreningsinternationalens (FFI:s) generalsekreterare, använde sitt tal för att förklara förändringar i den globala fackföreningsrörelsen, innebärande att den nya Internationella fackliga samorganisationen (IFS) skulle bildas. Målsättningen, sa han, var att "föra samman alla de demokratiska och oberoende krafterna i världens fackföreningsrörelse". Fred Van Leeuwen, generalsekreterare för Utbildningsinternationalen och nuvarande samordnare för de globala fackliga federationerna, välkomnade bildandet av Global Unions råd, som representerar en samarbetsstruktur mellan det nya IFS och globala fackliga federationer som ITF. ORDFÖRANDENS TAL I sitt tal som ordförande erinrade, Umraomal Purohit (nedan) (AIRF, Indien) om Sydafrikas koppling till Mahatma Ghandis icke-vålds-kampanj och hedrade minnet av landets kamp mot apartheid. Purhoit välkomnade det faktum att antalet länder som deltar i ITF:s kongress har fördubblats sedan 1990 och sa att kongressen ägde rum i en historisk tid när en ny enad facklig konfederation var på väg att bildas. Purohit talade om behovet för fackförbund att gå samman globalt. Han sa: "Facklig enighet är något vi länge har kämpat och arbetat för i Indien och globalt. Det innebär inte att locka arbetstagare att mot sin vilja vara del av en enda organisation, utan det innebär att fackförbund som delar samma värderingar och principer måste arbeta tillsammans för att försvara och främja sina medlemmars rättigheter samt konfrontera arbetsgivare och regeringar mer ingående än någonsin." Han tillade: "Den enda skillnaden idag är att våra motståndare inte bryr sig om nationella gränser. Kapitalets kraft är nu sant global och därför måste fackförbunden också vara globala. ITF har den enorma fördelen 11

Sammandrag av plenarförhandlingarna av att transport särskilt sjöfart och hamnar i över hundra år behövt samordnad internationell facklig solidaritet och ITF har funnits där för att tillhandahålla den." VAL AV RÖSTRÄKNARE OCH VALKONTROLLANTER Kontrollanterna valdes enhälligt. GODKÄNNANDE AV ARBETSORDNING Arbetsordningen godkändes enhälligt. (Kongressdokument 41 C-5) VAL AV FULLMAKTGRANSKNINGSUTSKOTT OCH REDAKTIONSUTSKOTT (Kongressdokument 41 C-6) Utskottsledamöterna valdes enhälligt. RAPPORTER FRÅN REDAKTIONSUTSKOTTET (Kongressdokument 41 C-6b/Reports 1, 2 & 3) Peter McEwen (NUMAST, Storbritannien) föredrog rapporterna. Av de 38 motioner som lämnats in inom tidsgränserna, hade 11 remitterats till plenarmötet och en eller flera sektionskonferenser och de återstående 16 motionerna hade remitterats till ändamålsenliga sektionskonferenser. Dessutom hade beredningsutskottet godkänt fem brådskande motioner för plenarmötet och en motion för att ändra stadgarna hade remitterats till plenarmötet. Förslag till ytterligare en motion skulle utarbetas av utskottet på begäran av styrelsen att behandlas av plenarmötet. Vid utskottets andra och tredje möten kom man överens om olika ändringsförslag samt slutliga texter och en motion, nr 10: Internationell solidaritet med det palestinska folket, remitterades till styrelsen av dem som lämnat in motionen. RAPPORT FRÅN FULLMAKTSGRANSKNINGSUTSKOTTET (Kongressdokument 41 C-6a/Report) Utskottsordförande Agis Tselentis (PNO, Grekland) informerade kongressen om att fullmakter för alla utom tre berörda organisationer kunde godkännas omedelbart. Ordföranden informerade om att 588 ombud och 375 rådgivare från 331 förbund (av vilka 12 var organisationer företrädda genom fullmakt) i 96 länder var närvarande, med en total röststyrka på 3 809 000. AVLIDNA (Kongressdokument 41 C-8) En tyst minut hölls. HÄLSNINGAR Generalsekreterare David Cockroft läste upp olika broderliga hälsningar om stöd för kongressen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE ITF:s sekretariats rapport 2002-2006 (Kongressdokument 41 C-7) I presentationen av rapporten från ITF:s sekretariat gav generalsekreterare David Cockroft ett erkännande av ITF:s 12

Sammandrag av plenarförhandlingarna sekretariats arbete sedan den föregående kongressen och beskrev några av de viktigaste personalförändringarna. Bland dem som togs upp var öppnandet av ett kontor i Arabvärlden under ledning av Bilal Malkawi och utnämningen av en ny afrikansk vice regionalsekreterare, Joe Katende. Den totala nivån för ITF:s deklarerade medlemsantal hade sjunkit något, men antalet förbund hade ökat märkbart med mer än 10 procent. Antalet länder företrädda i ITF hade ökat från 137 år 2002 till 147 idag. Han tillade att jämfört med de flesta andra sektorer så var transportnäringens förbund fortfarande starka och att ITF:s medlemsantal hade bibehållits bra. Huruvida detta fortsatte under de kommande fyra åren och därefter skulle främst bero på huruvida vi skulle kunna genomföra programmet Vi organiserar globalt. Ordföranden öppnade debatten om verksamhetsberättelsen. Bland de många inläggen om olika frågor som tagits upp i rapporten fanns följande. I sitt välkomnande av bildandet av den nya internationella fackliga konfederationen IFS sa Alain Renault (FNST-CGT, Frankrike) att arbetstagarna behövde sådan enighet mer än någonsin och att den nya organisationen skulle hjälpa arbetstagarna att säkerställa nya rättigheter i andra länder. Fackliga rättigheter angreps, men ITF och dess medlemsförbund var väl placerade att försvara sina medlemmar. Paddy Crumlin (MUA, Australien) prisade den stora politiska, mänskliga och moraliska segern mot apartheid. Segern måste inspirera vår beslutsamhet att ha ett genuint, effektivt, organiserat, praktiskt och demokratiskt ITF som försvarar frihet, social rättvisa och människovärdigt arbete. Beträffande den globala trenden mot avreglering pekade Masaru Abe (Zenjiko-Roren, Japan) på att i Japan hotade polisen taxiförarnas välfärd. Unga människor hade börjat välja att inte bli taxiförare. Men förbundet hade startat en lagenlig utmaning av regeringens åtgärder och regeringen tvingades nu att tänka om beträffande sin inriktning. På samma tema sa Eric Falempin (FO-Cheminots, Frankrike) att konkurrens användes som en förevändning för att inskränka arbetstagares rättigheter. Det hade nu blivit absolut nödvändigt att slåss. En världsomfattande satsning för att hejda strömmen av avregleringar behövdes omgående. Mohamed Shahata (GTUATW, Egypten) pekade på att civilflyget stod inför speciella problem i Afrika, med många nationella flygbolag som går omkull. Detta var en tid när afrikanska arbetstagare måste gå samman för att slåss för sina rättigheter. Han uppmanade också starkt till åtgärder för att trygga freden i Palestina och Libanon. Med fokus på jämställdhet mellan könen uppmanade Mary Liew (SMOU, Singapore) starkt till aktiva åtgärder för att uppmuntra kvinnors medverkan på arbetet och i fackliga organisationer. Kvinnor, sa hon, var som teblad deras styrka var okänd tills de befann sig i hett vatten. Benson Ngula (RWUZ, Zambia) betonade att det inte skulle finna några rättigeter för arbetstagare utan ekonomiska rättigheter. Afrika hade härjats både politiskt och ekonomiskt, inte för att kontinenten var fattig, utan för att den hade exploaterats. I Afrika hade offensiven i riktning mot liberalisering letts av Världsbanken, Internationella valutafonden och Världshandelsorganisationen. Mot denna bakgrund behövde förbunden bli starkare och folkrörelser var nödvändiga för att säkerställa god styrning. Från Zenkoku-Kowan, Japan, belyste Saburo Watanabe vikten av internationell solidaritet i arbetsmiljöfrågor. Exempelvis var det för säker containertransport mycket viktigt att upprätta ordentliga normer och det var nödvändigt att det fanns ett sektionsövergripande stöd för detta. Shiv GopalMishra (AIRF, Indien) sa att ITF:s utbildningsprogram hade spelat en viktig roll och många fackliga utbildare var 13

Sammandrag av plenarförhandlingarna nu ledare för sina organisationer. Utbildningsprogram skulle föra samman de formella och informella ekonomierna och borde inriktas på att organisera de oorganiserade. I sitt svar på debatten betonade ITF:s generalsekreterare David Cockroft Internets betydelse för effektiva kommunikationer mellan medlemsförbund och mellan sektioner samt för att tillfredsställa behovet av daglig kontakt med medlemmar. Den nyligen sjösatta tjänsten "Mitt ITF" skulle vara till stor hjälp för detta. Han tillade att ITF:s hela arbete under de gångna fyra åren hade fört federationen till en punkt där vi behövde intensifiera organiseringsverksamheten. Övriga talare i debatten om verksamhetsberättelsen inbegrep JP Chaubey (AIRF, Indien), Shsaku Tsunada (JR-Rengo, Japan), Mohammad Iqbal (PMNOA, Pakistan), Bala Tampoe (CMU, Sri Lanka), Joël Le Coq (FGTE-CFDT, Frankrike), Jan Rudén (SEKO, Sverige), Léon-Paul Riragendanwa (STT, Burundi) och Benito Bahena (ATM, Mexiko) Ordföranden bad kongressen att godkänna verksamhetsberättelsen, detta beslutades. VI ORGANISERAR GLOBALT OCH MOTIONERNA 1, 2 OCH 3 Policydokumentet "Vi organiserar globalt Vi slåss för våra rättigheter" inlämnat av ITF:s biträdande generalsekreterare Stuart Howard, godkändes enhälligt av kongressen, tillsammans med de tre huvudmotionerna: 1. Vi utmanar nyliberal globalisering, 2. Vi organiserar i en snabbt föränderlig transportnäring 3. Vi organiserar globalt. Genom att anta de tre resolutionerna godkände kongressen den övergripande inriktningen för ITF:s arbete 2006-2010. Den första motionen fastställde åtgärder för att utmana Världsbankens och andra internationella finansinstitutioner, utveckla strategier för att hantera regionala ekonomiska block samt skapa allianser med civilsamhället. Den andra förutsåg praktiska åtgärder av förbunden för att anpassa sig själva till att organisera nya arbetstagare och stödde en inriktning på strategiska arbetsgivare och viktiga arbetstagargrupper för utbildnings- och kampanjarbete. Den tredje uppmanade till global organisering eller "GO"-projekt som skulle inbegripa riktad kartläggning, omfatta forskning och kommunikationsresurser samt förse ITF-förbund med utbildningsresurser. Detta program, Vi organiserar globalt, förband ITF att utveckla och utforska styrkan i internationell solidaritet särskilt med tanke på transportarbetares centrala roll i globaliserade leveranskedjor. Avgörande för detta skulle vara en process, som redan påbörjats, att kartlägga facklig närvaro och fastställa mål för organisering, innefattande traditionellt oorganiserade grupper såsom informella, tillfälligt anställda arbetstagare samt egenföretagare. Kongressen instämde i att programmet också skulle ange att utrusta förbund för att utmana de internationella finansinstitutionerna, särskilt genom att utveckla alternativ till privatisering och liberalisering, och genom att utveckla strategier för att svara på framväxten av regionala ekonomiska block. Programmet förband också ITF att arbeta mer för att bygga allianser med den bredare samhällsrörelsen som utmanar nyliberal globalisering och dess effekter på arbetstagare och mänskliga rättigheter. Motionerna var inlämnade av Randall Howard (SATAWU, Sydafrika), som betonade att transport och logistik var mycket strategiska näringar där facklig organisering skulle kunna ha stor inverkan. "ITF:s medlemsförbund utarbetar strategier, även på multinationell nivå för att ta itu med transport och andra näringar i produktionskedjan som gruv-, olje- och gassektorerna," sa han. Talare i debatten trädde fram för att betona olika aspekter av betydelsen av starka fackförbund och solidaritet inför den pågående globaliseringen och nyliberalismen. Per Winberg (ST, Sverige) berättade för ombuden om de tuffa strider som hans förbund vann för många år sedan för att säkerställa den 80-procentiga organisationsgrad som Sverige har idag. Detta vilade på aktivt kampanjarbete på gräsrotsnivå. De huvudsakliga verktyg som förbundet hade tidigare var bara muntliga, sa han. Detta förblev den bästa metoden. Nyckeln till framgångsrik organisering var att prata, mötas ansikte mot ansikte och testa argument. Det är så vi kan arbeta ännu hårdare för att organisera dem som inte är det. Om vi gör det kommer arbetsgivarna inte att ha något annat val än att lyssna på oss. Vi måste tänka globalt och agera lokalt. 14

Sammandrag av plenarförhandlingarna En trupp tidigare textilarbetare framförde ett skådespel om olika sätt att undvika HIV/AIDS vid ITF:s konferens för kvinnliga transportarbetare i Durban. Samma drama har framförts inför arbetsplatspublik i Sydafrika. Abdulgani Serang (NUSI, Indien) sa att fackliga organisationer världen runt hade drabbats hårt av liberaliseringen. Vad som behövdes var ett strategiskt arbetssätt för att hjälpa enskilda fackförbund i kampen. I centrum för en sådan strategi måste finnas erkännandet av att transport och logistik är absolut nödvändiga för den globala ekonomin. Moosa Ibrahim (MTPEU, Mauritius) tackade ITF för det arbete som görs för att hjälpa medlemsförbund inom områdena kommunikationer och utbildning. Men han tillade ett det effektivaste sättet att försvara arbetstagares rättigheter var genom att handla och det var genom aktioner som förbunden fick respekt. Tony Donaghey (RMT, Storbritannien) välkomnade debatten om globala åtgärder av förbunden, men han sa att de inte gick tillräckligt långt. Vad som behövdes var en politisk såväl som ekonomisk och näringsmässig analys. Han accepterade att ITF inte var en politisk organisation. De politiska motiven för organ som Internationella valutafonden och Världsbanken måste emellertid utforskas och utmanas. Sabri Topcu (TÜMTIS, Turkiet) sa att kapitalismen var på vägd att bli mer skoningslös och våldsam. Arbetstagarnas enighet var därför ännu viktigare idag. Asbjørn Wahl (Fagforbundet, Norge) uppmanade starkt till att ITF inte bara skulle sträva efter att reducera liberalismens negativa inverkan på transportarbetare då detta medförde att man accepterade sådan politik. Liberalisering utan negativa effekter på arbetstagare existerade inte. Fackförbunden måste därför sträva efter att stoppa liberaliseringspolitiken helt. Micky Stewart (Amicus, Storbritannien) sa att internationella ramavtal med multinationella företag var ett potentiellt viktigt verktyg för fackförbund i att organisera globalt. Men avtalen måste vara starka och effektiva och måste tecknas med fullständig medverkan av fackförbunden. 15

Sammandrag av plenarförhandlingarna ITF:s biträdande generalsekreterare Stuart Howard sa att globalisering hade gett fackföreningsrörelsen möjligheter såväl som problem. I synnerhet genom att logistik blivit en så viktig sektor inom transport så var ett förbund i bara ett land i stånd att påverka den globala leveranskedjan. ITF:s generalsekreterare David Cockroft deklarerade att ITF måste förvandla sig till en kämpande organisation. Han instämde i att det måste finnas en politisk dimension i processen. ITF stödde offentligt drivna transportsystem, inte privatisering. Övriga talare i debatten inbegrep Somsak Kosaisook (SRWUT, Thailand), Diana Holland (TGWU, Storbritannien), Hirofumi Tanaka (Kokuro, Japan), Graham Stevenson (TGWU, Storbritannien), Londor Rankin (PCPU, Panama), Kalpana Desai (TDWU, Indien), Sakae Idemoto (AJSU, Japan), Carla Winkler (IAM, USA), Malcolm Cantello (UNISON, Storbritannien) och Adam Panjri (PSU, Pakistan). Motionerna antogs. ÖVRIGA MOTIONER Motion 4: HIV/Aids och transportarbetare Kongressen begärde utbildningsprogram för att stödja politiska riktlinjer, program och kollektivavtal på arbetsplatsen, såväl som HIV/AIDS-klausuler i avtal med multinationella företag. Den kopplade kampen mot HIV/Aids till behovet av att organisera arbetstagare, insisterade på ett jämställdhetsperspektiv i alla HIV/AIDS-aktiviteter och stödde en sektionsövergripande kampanj för att rikta in sig på frågor som innefattade tillgång till generiska mediciner och behandling. Kongressen bad ITF att arbeta med frivilligorganisationer och andra globala fackliga organisationer för att uppnå dessa målsättningar. De vittomspännande kampanjerna bör involvera ITF-förbund i allt från förebyggande av HIV genom utbildning, film och radio, till att organisera rådgivning och testningsanläggningar samt slåss för bromsmediciner och mot fördomar. Motionen var inlämnad av Sanda Seydou (SUMAC, Niger), som sa att genom att införliva politiska riktlinjer för förebyggande av AIDS/HIV i arbetsplatsstrategier, så skulle förbunden kunna hjälpa till att organisera oorganiserade arbetstagare. Förbunden hade förutsättningar att verkligen förändra läget. Sjukdomen måste betraktas som ett arbetsproblem och arbetsplatsen borde därför vara en central punkt för att sprida information och förebyggande strategier. Kalpana Desai (TDWU, Indien) sa att den största utmaningen som transportarbetare stod inför, vid sidan av resursbrist för att tackla epidemin, var ignorans, social apati, stigma och diskriminering. Detta innebar att människor som lever med HIV/AIDS drabbades av svårigheter genom att de nekas anställning och förlorar sin inkomst. Abner Ramakgolo (SATAWU, Sydafrika) uppmanade starkt till att utbildningsaktiviteter inte bör vara begränsade till utvecklingsländer där förekomsten av HIV/AIDS var högst. Fackliga medlemmar i industriländer behövde också upplysas om att förekomsten av HIV/AIDS i Afrika inte var resultatet av afrikaners oansvarighet utan berodde på de förhållanden i vilka de lever. Dr Asif Altaf, ITF:s globala HIV/AIDS-projektsamordnare, vädjade till ombuden att arbeta för att stoppa utnyttjandet av kvinnor i sexindustrin genom att inkludera sexarbetare där så är möjligt i sina HIV/AIDS-utbildningar och andra projekt. Män som helhet bör ta ansvar för sina handlingar och hjälpa till att skydda kvinnors rättigheter. Bland de övriga talarna i debatten var Frederic Kilundukatianda (COSYNACO, Demokratiska republiken Kongo), Anders Bergström (SK, Sverige), Jalil Lawrence (AIRF, Indien), M Manjunatha (AATDU, Indien), François Cabrera (FGTECFDT, Frankrike), Ajay Kumar Rai (NYMS, Nepal). Motionen antogs. 16

Sammandrag av plenarförhandlingarna Motion 5: ITF/ICEM - global facklig allians olja och gas och motion 28: ITF-ICEM:s samordningskampanj Kongressen stödde bildandet av en kampanj- och strategisk allians mellan ITF och Internationella federationen för kemi-, energi- och gruvarbetareförbund (ICEM), med organisationer som erkänner de enorma fördelar som skulle kunna uppnås genom löpande samarbete mellan förbund involverade i de rikaste och mäktigaste industrierna i världen. Som undertecknare av motion 5, vilken ändrades till att inbegripa motion 28 (ITF-ICEM:s samordningskampanj), förklarade Paddy Crumlin (MUA, Australien) att det redan hade funnits samarbete mellan de två globala fackliga federationerna. Nästa steg var att bilda ett gemensamt informationscentrum eller databas som en delad resurs. Denna måste anpassas till ett aktivt, praktiskt program. Uppnåeliga kampanjmål måste fastställas som involverar stora olje- och gasaktörer. Motionen fick stöd av Fred Higgs, generalsekreterare för ICEM. Han gjorde klart att ICEM hade tagit ställning för att arbeta med ITF över hela världen för gemensamma medlemmars räkning. Tillsammans skulle de två organisationerna kunna uppnå global organisering som stora företag inom energisektorn skulle vara tvungna att erkänna. Detta skulle uppnås genom att medlemsförbunden var beredda att agera på företags nationella och regionala nivåer, vilket skulle göra det möjligt för ITF och ICEM att få tillträde till företag globalt och säkerställa att mänskliga och arbetstagares rättigheter erkändes över hela världen. ITF:s biträdande generalsekreterare Stuart Howard hoppades att en närmare förbindelse med ICEM skulle hjälpa medlemsförbunden att organisera transportarbetare i olje- och gassektorn. Motionen antogs. Motion 6: Samarbete mellan fackförbund och organisering av oorganiserade arbetstagare Nirbay Singh (PSA, Fiji) lämnade in denna motion, vilken uppmanade ITF att uppmuntra samarbete mellan förbund för att minimera konkurrens och att knycka andras medlemmar. Motionen antogs. Motion 7: ITF:s regionala organisation ITF:s generalsekreterare David Cockroft lämnade in denna motion, vilken uppmanade ITF att stärka och ordentligt utrusta den regionala organisationen så att regionalkontoren mer effektivt kan fullfölja regionala satsningar inom utbildning, kampanjarbete och för att utveckla starkare regional solidaritet. Motionen antogs efter ändringar. Motion 8: Etiska investeringar Gerry Doherty (TSSA, Storbritannien) lämnade in denna motion, vilken starkt uppmanade medlemsförbunden att följa ITF:s ledning och använda alla investeringar för att främja respekt för fackliga och mänskliga rättigheter världen över. Motionen antogs. Motion 10: Internationell solidaritet med det palestinska folket Motionen remitterades av inlämnaren (Gerry Doherty, TSSA, Storbritannien) till styrelsen. ITF:s biträdande generalsekreterare Stuart Howard tackade förbundet för att man gjort det och pekade på att ITF stödde en tvåstatslösning för det israeliska och palestinska folket och stod i kontakt med israeliska och palestinska förbund. Motion 11: ITF:s struktur och styrelsens sammansättning Motionen drogs tillbaka av inlämnaren (Abdulgani Serang, NUSI, Indien). Motion 13: Nyliberala angrepp på fackförbund Osamu Yomono (JRU, Japan) lämnade in denna motion, vilken uppmanade ITF att arbeta i samförstånd med andra globala fackliga organisationer för att bygga upp solidaritet och slåss för universella garanterade fackliga rättigheter, under det att man lägger betoningen på transportarbetarnas strategiska roll, och uppmanade starkt ITF och medlemsförbunden att lova att stödja förbund vars grundläggande rättigheter angrips. Motionen antogs efter ändringar. 17

Sammandrag av plenarförhandlingarna Talaren under plenarmötena, från vänster:: Ron Carver (IBT, USA), Bob Crow (RMT, Storbritannien), Randall Howard (SATAWU, Sydafrika), Benson Ngula (RWUZ, Zambia), Carla Winkler (IAM, USA), Eric Falempin (FO, Frankrike) och Jane Barrett (SATAWU, Sydafrika). Motion 14: ITFs samarbete med UNI Tomas Abrahamsson (SEKO, Sverige) lämnade in denna motion, vilken uppmanade till intensivt samarbeta med den tjänstebaserade globala fackliga federationen UNI, och bad styrelsen att vidta aktiva åtgärder i dessa frågor. Motionen antogs efter ändringar. Motion 15: Transport och kartläggning av logistik Paddy Crumlin (MUA, Australien) lämnade in denna motion, vilken krävde ett forum för ITF-förbund för att se över befintligt kartläggningsarbete inom området transport och logistik samt för att planera ett fyraårigt arbetsprogram. Dessutom bad den ITF att fastställa viktiga globala företag och driva kampanj för att de tillämpar miniminormer för transportanställda. Motionen antogs. Motion 16: Nätverk för integratörer Timothy Beaty (IBT, USA) lämnade in denna motion, vilken beslöt att anordna möten för medlemmar i ITF:s nätverk för integratörer. Kongressen uppmanade också till samarbete mellan ITF:s sektioner för att stödja nätverket. Motionen antogs. Motion 17: AP Moeller-Maersk nätverk Ron Carver (IBT, USA) lämnade in denna motion, vilken förband ITF att inrätta ett AP Moller-Maersk världsomfattande nätverk för fackliga aktivister och funktionärer. Han sa att resolutionen skulle tillägnas minnet av José Gilberto Soto, IBTorganisatören som mördades i El Salvador i november 2004 kvällen innan han skulle träffa lastbilsförare som del av en facklig drive för att organisera anställda av, bland andra företag, AP Moller-Maersk. Motionen antogs. Motion 19: Fred och transportsäkerhet Bob Crow (RMT, Storbritannien) lämnade in denna motion, vilken uppmanade alla regeringar involverade i ockupationen av Irak att fastställa ett brådskande datum för att dra tillbaka utländska trupper. Motionen antogs efter ändringar. Motion 20: Självbestämmande Bob Crow (RMT, Storbritannien) lämnade in denna motion, vilken beslutade motarbeta inblandning i Venezuelas och Kubas interna angelägenheter samt att motarbeta kränkningar av mänskliga och fackliga rättigheter världen runt. Motionen antogs efter ändringar. 18

Sammandrag av plenarförhandlingarna Motion 21: Jämställdhet mellan könen Diana Holland (TGWU, Storbritannien) lämnade in denna motion, vilken uppmanade ITF och medlemsförbunden att prioritera deltagande och medverkan av kvinnor överallt i sina organisationer inom arbetsprogrammet Vi organiserar globalt. Motionen antogs efter ändringar. Motion 22: Kina Paddy Crumlin (MUA, Australien) lämnade in denna motion, vilken uppmanade ITF att utveckla en dialog om de frågor som kinesiska transportarbetare och deras fackförbund står inför. Motionen antogs efter ändringar. Motion 29: Att stärka den interna organisationen Paddy Crumlin (MUA, Australien) lämnade in denna motion, vilken syftade till att stärka ITF:s interna organisation i ljuset av inverkan av strategin Vi organiserar globalt på ITF:s sekretariat och vilken uppmanade till en intern översyn för att minimera dubblerade resurser, maximera resurserna och utvärdera framstegen över hela ITF i genomförandet av en strategi. Motionen antogs efter ändringar. Motion 39: Fackliga rättigheter i Pakistan Muhammad Suhail (FALWA, Pakistan) lämnade in denna motion, vilken uppmanade transportförbund inom och utanför Pakistan att stödja solidaritetssatsningar som stärker fackliga rättigheter i Pakistan i ljuset av de allvarliga kränkningarna av fackliga rättigheter som transporarbetare i det landet erfar. Motionen antogs. Brådskande motion nr 1: Konflikt i Libanon I behandlingen av denna motion tackade kongressen transportarbetare som stödjer humanitära satsningar i Libanon och Israel och beslöt att arbeta med FN och det internationella samfundet för att säkerställa att hjälp nådde libaneserna. Motionen krävde omedelbar vapenvila, noterade att man riktat in sig på transportinfrastruktur i konflikten och krävde ITFhjälp till transportarbetareförbund i Libanon. Den stödde en tvåstatslösning för Israel och Palestina genom färdplanen för fred. Den som lämnade in motionen, Bob Crow (RMT, Storbritannien) sa att den inte tog parti. Fackförbund var emot terrorism och borde också vara emot att länder förstör andra länder med massförstörelsevapen. Fackförbund strävade efter att organisera globalt för att förbättra levnadsstandarden för arbetande män och kvinnor. Men utan fred kunde inget av dessa mål uppnås. 19

Sammandrag av plenarförhandlingarna Tim Beaty (IBT, USA) sa att oskyldiga israeliska samhällens lidande när de drabbas av Hizbollahs raketattacker borde ha återspeglats i motionens text. Anatoliy Tchidjavadze (GSU, Georgien) föreslog att en bojkottaktion borde organiseras mot angripande stater. Bland de övriga talarna i debatten var Eduardo Rech (CONTTMAF, Brasilien), Anatoly Chizavadze (GSU, Georgien), Randall Howard (SATAWU, Sydafrika), Jan Kahmann (Ver.di, Tyskland), Carla Winkler (IAM, USA) och Mohammad Iqbal (PMNOA, Pakistan). Motionen antogs med överväldigande majoritet efter ändringar, med 14 röster mot och 5 som avstod. Brådskande motion nr 2: Madrid, London och nu Mumbai kollektivtrafiken angrips Andy Bain (TSSA, Storbritannien) lämnade in denna motion, vilken fördömde terroristangreppen mot civila i Mumbai, London och Madrid och lovordade det professionella och modiga reaktionerna från räddningstjänst och transportpersonal. Den betonade behovet av välutbildade transportarbetare för att skydda kollektivtrafiksystem mot angrepp och uttryckte sin medkänsla med de döda arbetstagarnas familjer. Den krävde statliga åtgärder för att stärka kollektivtrafiksystem över hela världen. Motionen antogs. Brådskande motion nr 3: Iran Alain Renault (FNST-CGT, Frankrike) lämnade in denna motion, vilken godkände inlämnandet av en formell anmälan från ITF och FFI till ILO mot regeringen i Iran, vilken krävde frigivning av Mansour Osanloo från Vahed bussarbetareförbund. Motionen antogs efter ändringar. Brådskande motion nr 4: Antifackliga lagar i Australien Paddy Crumlin (MUA, Australien) lämnade in denna motion, vilken uppmanade ITF att hjälpa australiska medlemsförbund och ACTU att motarbeta inverkan och konsekvenserna av antifackliga lagar i Australien samt att arbeta för att de avskaffas. Motionen antogs. Brådskande motion nr 5: Facklig enighet inom transport ITF:s generalsekreterare David Cockroft lämnade in denna motion, vilken beslöt att välkomna förbund anslutna till FIOST en mindre internationell federation av transportförbund som önskade ansluta sig till ITF och bemyndigade styrelsen att införa åtgärder som gäller medlemskap samt viss representation av FIOST-traditionen i ITF:s styrande organ. Motionen bad också regionala ITF-organ att bidra till enandeprocessen. Generalsekreteraren förklarade att detta var ett viktigt steg mot enighet i fackföreningsrörelsen mot bakgrund av den nya fackliga internationella konfederation som bildas av FFI, World Confederation of Labour och ett antal andra nationella fackliga centra. Motionen antogs. ÄNDRINGAR AV ITFS STADGAR Motion A Inrättande av en ungdomskommitté Motionen remitterades till styrelsen av förslagsställaren (Gongoo Byambaa, FMRWTU, Mongoliet). ITF:s generalsekreterare David Cockroft sa att ITF accepterade motionens grundläggande principer men mer övervägande behövdes om de praktiska delarna och det var ännu inte tid att fatta beslut om en stadgeändring. RAPPORTER FRÅN SEKTIONSKONFERENSER OCH KONFERENSEN FÖR KVINNLIGA TRANSPORTARBETARE Kongressdokument 41 C-15-SSC/Report Abdulrahman Chande (TSU, Tanzania) föredrog rapporten från sjöfolkssektionens konferens, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15-RTSC/Report Martin Mayer (TGWU, Storbritannien) föredrog rapporten från vägtransportarbetaresektionens konferens, vilken godkändes. 20

Sammandrag av plenarförhandlingarna Kongressdokument 41 C-15-DSC/Report Paddy Crumlin (MUA, Australien) föredrog rapporten från hamnarbetaresektionens konferens, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15-RWSC/Report Øystein Aslaksen (NL, Norge) föredrog rapporten från järnvägsarbetaresektionens konferens, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15-TRSC/Report Hideaki Miyasaka (Service-Rengo, Japan), föredrog rapporten från turistsektionens konferens, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15-JDSC/Report Veronica Mesatywa (SATAWU, Sydafrika) föredrog rapporten från den gemensamma sjöfolks- och hamnarbetarkonferensen, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15/UTC/Report Guy Greivelding (FNCTTFEL, Luxemburg) föredrog rapporten från stadstransportkommittén, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15/FSC/Report Suezo Kondo (JSU, Japan) föredrog rapporten från fiskerisektionen, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15/INSC/Report Josiah Horsfall (MWUN, Nigeria) föredrog rapporten från insjöfartsektionens konferens, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15/CASC/Report Carla Winkler (IAM, USA) föredrog rapporten från civilflygsektionens konferens, vilken godkändes. Kongressdokument 41 C-15/WTWC/Report Diana Holland (TGWU, Storbritannien) föredrog slutsatserna från ITF:s konferens för kvinnliga transportarbetare, vilka godkändes. EKONOMISK BERÄTTELSE OCH REVISIONSBERÄTTELSE 2002-2005 Den ekonomiska berättelsen och revisionsberättelsen 2002-2005 lämnades av Peter McEwen (NUMAST, Storbritannien) och godkändes av kongressen. MEDLEMSAVGIFTER Generalsekreterare David Cockroft lämnade rapporten om ITF:s medlemsavgifter med rekommendationen att 2007 års avgift skulle fastställas till 1,15 och, för att sörja för den servicenivå till medlemsorganisationen som nödvändiggjorts av förändringarna i den globala ekonomin, att ytterligare höjningar skulle genomföras efter att ha tagit hänsyn till ITF:s ekonomiska situation och maximalt vara 1,20 år 2008, 1,25 år 2009 och 1,30 år 2010. Rapporten godkändes. VAL AV STYRANDE ORGAN, REVISORER, GENERALSEKRETERARE, ORDFÖRANDE OCH VICE-ORDFÖRANDEN, KVINNOKOMMITTÉ Val av ordförande Randall Howard (SATAWU, Sydafrika) valdes enhälligt till ITF:s ordförande. Val av vice-ordföranden Följande valdes enhälligt till ITF:s vice-ordföranden: Asien/Stillahavsområdet: Paddy Crumlin (MUA, Australien) 21

Sammandrag av plenarförhandlingarna Europa: Wilhelm Haberzettl, (GdEÖ, Österrike) Latinamerika och Karibien: Marcos Castro, (CCUOMM, Argentina) Nordamerika: John Bowers, (ILA, USA) Kvinnornas vice-ordförande: Erika Young (FILT-CGIL, Italien). Val av lekmannarevisorer Följande valdes till ITF:s lekmannarevisorer: Peter McEwen (NUMAST, Storbritannien), Andy Bain (TSSA, Storbritannien) och Andy Reed (ASLEF, Storbritannien). Val av generalsekreterare David Cockroft valdes enhälligt till ITF:s generalsekreterare. RANDALL HOWARD När han tackade för förtroendet sa den nya ITF-ordföranden Randall Howard (SATAWU, Sydafrika) att hans förbund konstaterade att dess internationella arbete hade strategisk betydelse för rörelsen. Man hade konstaterat att den mest effektiva vägen för att utmana globalt kapital var genom global organisering och fackligt arbete. Howard pekade på den process av enande och befästande som nu var på gång mellan ITF och den mindre transportarbetargrupperingen FIOST. Han sa att han såg fram emot att se ITF expandera med nya medlemmar efter denna enandeprocess och också på grund av våra förnyade åtaganden att värva och organisera, särskilt kvinnor och unga arbetstagare. När han tackade den avgående ordföranden sa Howard att han var angelägen om att bekräfta och erkänna den framträdande roll som Umraomal Purohit haft under sina åtta år på ordförandeposten. "Han har visat starkt ledarskap och gett rum för debatt, låtit ombuden öppet säga sin mening. Hans toleranta arbetssätt har varit viktigt. Vi är inte en homogen organisation. Vi behöver ha förmågan att debattera svåra frågor, men ändå komma fram till lösningar som har verklig inverkan." PLACERING AV ITF:S HUVUDKONTOR Kongressen var överens om att ITF:s huvudkontor skulle ligga kvar i London. UMRAOMAL PUROHIT För att markera att han avgick som ITF:s ordförande vid kongressens avslutning tog Umraomal Purohit emot en minnesfana överlämnad av ITF:s generalsekreterare David Cockroft. Purohit hade varit ordförande för AIRF sedan 1980. Han hade varit knuten till ITF i över 40 år och valdes till dess ordförande 1998 vid ITF:s kongress i New Delhi. Han valdes för en andra period i Vancouver 2002. När han tackade ITF för gåvan, sa han: "Facklig enighet är något vi länge har kämpat och arbetat för i Indien och globalt. Det innebär inte att locka arbetstagare att mot sin vilja vara del av en enda organisation, utan det innebär att fackförbund som delar samma värderingar och principer måste arbeta tillsammans för att försvara och främja sina medlemmars rättigheter samt konfrontera arbetsgivare och regeringar mer ingående än någonsin." GULDNÅLAR Elva personer fick ITF:s guldnålar som tack för sitt arbete för organisationen under kongressens slutsession. De inbegrep avgående ordföranden Umraomal Purohit och afrikanska regionalsekreteraren Ben Udogwu, som skulle avgå i december 2006. 22

Sammandrag av plenarförhandlingarna ITF:s sekretariat och personal i Durban. De andra nio mottagarna av guldnålen var: Peter Baranowski (Ver.di Tysklad), Dieter Benze, (Ver.di, Tyskland), John Bowers (ILA, USA), Kees Marges (tidigare sekreterare vid ITF:s hamnarbetaresektion), Dave Morgan (MUNZ, Nya Zeeland), Bill Morris (TGWU, Storbritannien), Peter Sand Mortensen (3F, Danmark), Francis Mungroo (SWWTU, Trinidad & Tobago) samt Richard Rosser (TSSA, Storbritannien). AVSLUTNINGSANFÖRANDEN ITF:s generalsekreterare David Cockroft tackade i sitt avslutningstal SATAWU för dess hjälp med att organisera den enorma kongressen och sa: "Detta har varit den största, mest effektiva och representativa kongressen i ITF:s historia. De över 100 länder som är representerade här vill att ITF ska vara en ännu mer åtgärdsinriktad organisation." Han tillade: "Vi har fattat beslut om att organisera och om att slåss för fackliga rättigheter som ska stärka transportförbund överallt." Ordföranden Umraomal Purohit avslutade kongressen, tackade ombuden och ITF:s sekretariat och personal för deras hårda arbete och önskade ITF välgång i framtida verksamhet och överläggningar. 23

24

Resolutioner Resolution 1: Vi utmanar nyliberal globalisering Den ITF-kongressen, som samlas i Durban den 2 till 9 augusti 2006: 1. NOTERAR den fortsatta trenden med ekonomisk globalisering. Det föreligger en ökad konkurrens om råmaterial och i synnerhet om olja och andra energikällor. Världsekonomin baseras alltmer på globaliseringen av produktion, marknader och ägande. Detta system utövar stark press på att skapa ett mer liberaliserat globalt transportsystem. Privatiserings- och kommersialiseringsprocessen har redan haft stor inverkan på transporterna i många regioner i världen, och den fortsätter att påverka transporttjänster praktiskt taget överallt. Även där transportarbetsgivare ännu inte till fullo privatiserats, så är deras omvandling in i strukturer som lätt kan öppnas för privat kapital det första steget i en pågående liberaliseringsprocess. Även i de länder där regeringarna är ovilliga att gå denna väg, så ökar trycket på dem från internationella institutioner att göra det; 2. NOTERAR också att Världshandelsorganisationen har en central roll i denna process. Även om tjänstehandelsavtalet GATS hittills har en relativt sett liten direkt roll i liberaliseringen av transporttjänster, så ökar pressen från globala transportföretag på att detta ska ändras. Inkluderandet av transporttjänster i GATS skulle kunna leda till att: inrikes flyg- och sjöfartsmarknader öppnas för utländsk konkurrens; hamnoperatörer blir föremål för framtvingad konkurrens både inom och mellan hamnar; tillämpningen av de mest liberala flygtrafikavtalen skulle gälla för alla internationella flygrutter genom så kallade system med "open skies" (öppet luftrum) systemet med regler för nationellt ägande på vilket dagens internationella reglering vilar, skulle kollapsa och bekvämlighetsflagg skulle kunna få en bredare spridning över hela sjöfarts- och flygnäringarna. 3. ITF måste fortsätta att övervaka utvecklingen inom WTO i förhållande till transport och motarbeta inbegripandet av transportrelaterade tjänster i GATS; 4. UTTRYCKER ORO över den ideologiskt baserade attityden hos de stora internationella institutionerna gentemot omstruktureringen av transport. De nyliberala programmen hos organ såsom Världsbanken och regionala utvecklingsbanker fortsätter att ha allvarlig negativ inverkan både på transporttjänsternas kvalitet och på transportarbetares anställnings- och arbetsvillkor. Världsbanken i sig står under press från Internationella valutafonden att reducera underskott i offentliga sektorn genom att privatisera kollektivtrafik; 5. NOTERAR att framsteg gjorts av Global Unions när det gäller att ge sig in i dialog med Världsbanken innefattande ett program med tillfälliga stationeringar av fackliga funktionärer på bankens kontor, innefattande en representant från ett av ITFs medlemsförbund och att några funktionärer inom banken förefaller ha erkänt misslyckandet med omstruktureringsprojekt, även med deras egna normer, och har uttalat intresse av att etablera närmare arbetsrelationer med transportförbund; 6. ANSER att ITF bör fortsätta att ge sig in i praktisk dialog med Världsbanken och regionala utvecklingsbanker för att mer effektivt ifrågasätta de nyliberala antaganden som stödjer Världsbankens program; att visa både för bankens personal och de regeringsföreträdare som ytterst kontrollerar Världsbanken att positiva alternativ till nyliberal ideologi är möjliga; att lägga fram fackliga alternativ och att uppmuntra Världsbanken att träffa överenskommelser med ITFs medlemsförbund beträffande omstrukturering av transport, under det att man ger stöd och vägledning till förbunden för att göra det möjligt för dem att ha att göra med och utmana institutioner som Världsbanken; 7. ÄR OROAD över att ekonomiska block såsom EU, MERCOSUR, ASEAN, NAFTA och SADC också främjar regionala liberaliserade marknader samt att andra avtal är under diskussion. 8. NOTERAR den fackliga kampanjen nyligen för att skydda den europeiska sociala modellen från förslagen i tjänstedirektivet "Bolkestein". 9. NOTERAR också att samarbete mellan olika regionala block sannolikt blir en expanderande väg för global liberalisering, med förhandlingar USA-EU som ökar i betydelse såväl som satsningar såsom APEC som förbinder Asien/Stillahavsområdet med de amerikanska kontinenterna; 10. ANSER att ITFs regionala strukturer i ökande grad behöver utarbeta regionala fackliga svar på dessa satsningar. I Europa är detta högst väl utvecklat då ETF fortsätter att samordna transportförbund för att utmana EU:s liberaliseringsprocess. I andra regioner har viss facklig samordning startat, men saknar mycket i vägen regionala institutioner genom vilka man kan ge sig in i likartad dialog. Det är livsviktigt att individuella regionala svar stödjer en stark gemensam internationell strategi baserad på fackliga principer. Att utveckla en sådan samordning kommer sannolikt att ha en inverkan på ITFs regionala organ; 25