INNEHÅLL. Inledning. Omvärldsbevakning metod & modell. Omvärldsbevakning resultat. Räddningstjänstens utmaningar. Slutsatser. Frågor och diskussion

Relevanta dokument
ledamot ledamot ledamot ledamot Christine Melinder (M) Peter Melinder (M)

Jämställdhet och mångfald i kommunal räddningstjänst. Henrik Larsson, enhetschef

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Förslag den 25 september Geografi

MSB:s arbete med naturolyckor

Stöd för bygglovhandläggare. Brand- och riskhänsyn i byggprocessen

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Hur arbetar konsulten?

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Vägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )

En räddningstjänst i tiden?

Besöksnäringsstrategi

Ökade krav på öppenhet pga inflyttning och invandring

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Övergripande planer, strategier etc

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst

+5 GRADER. Klimatet förändras

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Befolkning. Geografi.

samhällskunskap Syfte


H Kompetenser och organisationer LUCRAM CenCIP CSR

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

Rör inte vår åkerjord

Rapport. 18-årsundersökning MSB

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Resultat DemoskopPanelen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

El för framtiden ett användarperspektiv

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

#TrendOmvarldHbg. Göran Svensson, omvärldsbevakare Lars Persson, omvärldsanalytiker

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Räddningsinsats i byggnader högre än 10 våningar En räddningstjänstorganisations syn på tillfredsställande säkerhet för räddningsinsats

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Översvämningssäkring. Göteborg

Resiliens i en förändrad omvärld

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Handlingsplan Mälaren

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden

Skapa insikter till rätt beslut

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Välkomna till informationsmötet!

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

Besiktning och riskbedömning

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Gemensam syn på översvämningsrisker

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Huvudtemats namn och diarienummer: Tryggt i vardagen, trygg vardag för individer SRK/470/48/2014

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Verksamhetsplan

Säkerhet i tunnlar för energi- och kommunikationsdistribution

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Lokala miljömål för Tranemo kommun

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsopolitiskt program

Med miljömålen i fokus

Klimatanapassning - Stockholm

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten. Kvalitativt jämställdhetsarbete

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Välkommen till framtiden

Sustainability in everyday life

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

Transkript:

INNEHÅLL Inledning Omvärldsbevakning metod & modell Omvärldsbevakning resultat Räddningstjänstens utmaningar Slutsatser Frågor och diskussion

Historik och bakgrund Genomfört tillsammans av SSBF, RSGBG & RSYD Projektet initierades på ett gemensamt presidiemöte hösten 2009 Gemensamma behov, liknande organisationsutveckling & snabbt växande storstadsregioner

Syfte och mål Kunskapsunderlag till beslutsprocesser Prova olika metoder & utveckla en modell för omvärldsbevakning Presentera utvalda trender med prognoser & kartlägga utmaningar för räddningstjänsten

Fokusområden

Vad är omvärldsbevakning? Identifiera påverkansfaktorer för att ta fram underlag till beslutsprocesser Undvika överraskningar och identifiera hot eller möjligheter Analyserbarhet - hotfull eller välgörande omvärld?

Vad är omvärldsbevakning? Förmågan att tänka om framtiden på ett abstrakt sätt Öppet sinne & förmåga att inte dra förhastade slutsatser Förändringsblindhet Ha spaningsantennerna utfällda & se det osynliga!

Projektorganisation

Arenabesök Träffa aktörer med specifik kunskap inom ett område för att ställa frågor och föra dialog Aktörer verksamma på lokal, regional, nationell & internationell nivå Totalt har över 100 arenabesök genomförts

Arenabesök - omvärldskarta

Viktiga arenaaktörer

Förslag på modell för omvärldsbevakning Anpassas efter organisationens behov Fyra trendkategorier med tidsramar: Mikro 0-1 år Makro 1-4 år Mega 4-20 år Giga 20 år >

SIAR-modellen

SIAR-modellen

OMB-team Organisering i OMB-team (omvärldsbevakningsteam) 6-8 personer Leverera beslutsunderlag till beslutsfattare i ledningsfunktioner i organisationen Spaning & bevakning av trender: Mikro och makro: inom respektive organisation Mega: samverkan mellan organisationerna Giga: organisationsöverskridande & med stöd av konsulter och experter

DEMOGRAFI Demografi handlar om befolkningslära, bl. a. gällande befolkningens geografiska fördelning, storlek & sammansättning 5 utvalda trender inom fokusområdet demografi: - Förändrad befolkningsstruktur - Ökande urbanisering & regionalisering - Socioekonomi & levnadsvanor - Invandring & integration - Fortsatt individualisering

Förändrad befolkningsstruktur Nödvändigt för fortsatt förståelse bl. a. samhällsplanering, dimensionering av rtj År 2030 har Sveriges befolkning ökat med 12 % På grund av regionala omflyttningar förväntas förändringen bli kraftigare i vissa regioner än andra

Ökande urbanisering & regionalisering År 2005 nåddes en milstolpe då hälften av jordens befolkning var bosatt i städer Enligt FN beräknas 80 procent av mänskligheten att bo i städer år 2040 Sverige urbaniseras snabbast i Europa Utmaning för myndigheter & kommuner

Socioekonomi & levnadsvanor Arbetsmarknadsprognoser för brandmän, RiB och brandingenjörer Rökning är den vanligaste orsaken till brand som leder till dödsfall 40 procent av de som omkommer i bränder hade druckit alkohol före olyckan En ökad konsumtion av alkohol, tobak & droger kan på sikt generera fler olyckor

Invandring & integration

Fortsatt individualisering

KLIMAT Klimat beskriver de meteorologiska elementens statistiska egenskaper Klimatelementen beskriver genomsnittliga fysiska förhållandena & är svåra att kategorisera som specifika trender Återkommande extrema väderhändelser kan antyda att en klimatförändring håller på att ske

Klimatförändringar Osäkerheter om omfattning & takt på förändringar, snarare än att ifrågasätta den mänskliga påverkan på klimatet Stora lokala avvikelser och variation mellan årstider Extremväder kan leda till omfattande problem Temperatur: uppåtgående trend Nederbörd: komplex trend

Lokala avvikelser

Klimatförändringar Häftigare skyfall & ökad risk för översvämning Torrt klimat sommartid ger ökad risk för torka & bränder i skog och mark, ev. problem med släckvattentillgång Kraftfullare stormar med materiella skador Ökad nederbörd vintertid kan ge mer snö/regn och medföra en ökad halkrisk

SAMHÄLLSPLANERING Samhällsplanering handlar om riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer & miljö Människors levnadsvanor kommer att förändras & därmed också kraven på hur samhället är utformat 3 utvalda trender inom fokusområdet samhällsplanering: - Framtidens byggnader & infrastruktur - Riskhänsyn i samhällsplaneringen - Resiliens i viktiga samhällsflöden

Framtidens byggnader Politisk vilja att förtäta storstadsregioner Bygga på höjden & med nya material Komplexa byggnader och analytisk dimensionering Erfarenheter saknas delvis av bränder i byggnader som är analytiskt dimensionerade Svårare att läsa av en byggnad

Framtidens infrastruktur Skapa förbättrade transportmöjligheter Tunnelprojekt, överdäckningar, underjordsanläggningar mm. Utbyggd kollektivtrafik Annorlunda hantering av räddningsinsatser?

Riskhänsyn i samhällsplaneringen Exploatering på olämplig mark, exv. vid farligt godsleder, industrier, översvämningshot Lokalisering som är lämplig för ändamålet: regleras i PBL och MB Skyddsavstånd & riskreducerande åtgärder Accepterad risknivå?

Resiliens i viktiga samhällsflöden Resiliens: skapa en flexibel förmåga till omvärldens förändringar för att kunna hantera oönskade & allvarliga händelser Nya drivmedel och energislag Ökat behov av elektricitet

Resiliens i viktiga samhällsflöden Vad flödar genom staden? Nationsgränser inte lika betydelsefulla Modern teknologi för att lösa stadsproblem Definiera viktiga noder för flöden

TEKNOLOGI & KOMMUNIKATION Teknologi handlar om läran om tekniken. Kommunikation innefattar överföring av information mellan levande varelser och/eller tekniska apparater 4 utvalda trender inom fokusområdet teknologi & kommunikation: - Datakommunikation - Sensorer - Automation - Informationshantering

Datakommunikation Överföring av data mellan två eller flera stationer (datorer, terminaler etc.) Kraftigt ökande trend & konkurrens om kapacitet Trådlösa kommunikationen har fysiska begränsningar i kapacitet Leverantörer styr flöden - prioritering?

Sensorer Detektorer som kan samla, analysera & sända information till ett system Behov av att effektivisera & automatisera Teknik blir billigare Analysera trafikflöden för att bättre kunna styra

Automation Att låta en maskin eller teknik utföra ett arbete Automationssystem är ofta mycket komplexa Samhället blir allt mer automatiserat Exv. ecall, desarmering, rekognosering och brandsläckningsrobotar Sjunkande produktionskostnad ökar tillgängligheten

Informationshantering Spridning av enorm mängd information via mobiltelefoner, internet, sociala medier mm. Traditionella medier har inte längre monopol Svårigheten är att sålla, hitta rätt & granska information 3 identifierade trender inom informationshantering: - Kommunikation anpassad till ökad individualisering & differentiering - Sociala medier allt viktigare - Ett förändrat & komplicerat medielandskap

SOCIAL ORO Social oro är ett begrepp som används i många olika sammanhang & inte alltid med samma betydelse. Samlingsnamn för händelser & beteenden som omfattar fler än en individ & som hotar den sociala ordningen 3 utvalda trender inom fokusområdet social oro: - Upplopp & kravaller - Gängbildning - Terrorhandlingar

Upplopp & kravaller Kunskaps- & forskningsläget är begränsat Stark tendens att vilja uttrycka sin åsikt Hur skapar räddningstjänsten tilltro? Kravaller eller upplopp tycks vara ett förväntat eller normalt inslag när en större folkmassa samlas

Gängbildning Staden & förorten som utgångspunkt Gäng har ökad lokal anknytning Naturliga gränssättare saknas Fishing-uppdrag Myndigheter använder utvalda lokala gäng för att stävja oroliga situationer gentjänst?

Terrorhandlingar Samverkansrådet mot terrorism samarbete mellan 14 svenska myndigheter NCT (Nationellt centrum för terrorhotbedömning) gör strategiska terrorhotbedömningar Radikala grupper med högt teknologiskt & vetenskapligt kunnande Terrorattacker med masskadedestruktion, exv. kemiska eller biologiska vapen Mindre sannolikt att kärnvapen används

Identifierade utmaningar Det är inte världen som förändrar oss, det är vi som förändrar världen! Vad vi vet säkert är att världen inte kommer att se likadan ut om två decennier år 2030 Vare sig vi vill det eller inte kommer vi att ha utmaningar som vi måste förhålla oss till

Utveckla metod, taktik & teknik Skaffa kunskap om unika hus & komplexa system Vara aktiva inom riskhantering Möta ett förändrat klimat Hantera förändringar i infrastruktur & transporter

Säkerställa åtkomst till el- & datanätleveranser Använda fler sensorer & tolka data Selektera information & förstå den nya ordningen av informationsflöden Utveckla gränssnittet MTO Möta förändringar inom socioekonomi & levnadsvanor

Vara redo för en ökande individualisering Vara en attraktiv arbetsgivare Hantera en eskalerande våldsspiral Inhämta & hantera information avseende terror Säkerställa ekonomiska medel för verksamheten

SCENARIER

SLUTSATSER Räddningstjänsten är en viktig aktör som ska bidra till att förebygga bränder & snabbt agera vid olyckor Framtidens riskbild för räddningstjänsten ser mer komplex ut, bland annat avseende byggnadsutformning, teknik, informationshantering & människors beteende Räddningstjänsten har inte resurser att på heltid bedriva en formell omvärldsbevakning men en framgångsfaktor kan vara att samverka med andra aktörer

SLUTSATSER En framgångsfaktor för räddningstjänstens utveckling är att kunna göra aktiva val och anpassa sig efter samhällsutvecklingen Vilken roll räddningstjänsten väljer att ta i framtidens samhälle kommer möjligen att påverka utmaningarnas dignitet Beslutsfattare bör implementera omvärldsbevakning i den vardagliga & långsiktiga planeringen för styrning av verksamheten

FRÅGOR & DISKUSSION www.rsgbg.se/2030