POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Relevanta dokument
Från humla till jordgubbe

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Pollinatörer i fröodling

Värdet av honungsbins pollinering

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

HUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Blommande fältkanter. Ordlista

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Finns det alternativ till införda humlor?

Gräsmattor, skötsel och biologisk mångfald: Vad döljer sig i gräsmarkerna i tre svenska städer? Karin Ahrné, ArtDatabanken, SLU, LAWN-projektet

Gynna humlorna på gården

Jordbruksinformation Reviderad juni Gynna humlorna på gården

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Fakta om pollinatörer

Gynna mångfalden på kantzoner

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Pollineringstjänster

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Gynna nyttodjuren. Humlor i odlingslandskapet

Gynna solitärbin Jordbruksinformation

Test av metodik för övervakning av humlor

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Effekter av landskapets sammansättning på humlearters förekomst

Bin, bidöd och neonikotinoider

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

humlor Skog, Landskap Bakgrund och syfte med undersökningstypen Linjeinventering av Version 1:

Pollineringsuppdrag.

Fördjupning om humlor i bärodling

Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga

Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige

Öka skörden med honungsbin och jordhumlor

Grödor och vildbin i Sverige

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Biologi. Livet på jorden

Rå dgivning fö rgrö ning

Bin, skadegörare och neonikotinoider

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet

Pollinatörer i insådda ettåriga blomremsor

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde

Det här gäller för träda och vall 2017

RAPPORT 2018 ÅKERLANDSKAPET. viktig biologisk mångfald

Att få. blommor och bin. att trivas

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Pollinatörer i blomrika kantzoner

Pollinering i ekologisk frukt- och bärodling

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket

Gynna naturliga fiender i grönsaksodling på friland och locka skadedjuren bort från grödan

Tillgången på födoresurser för pollinerande insekter i det skånska odlingslandskapet

Humlor i urbana miljöer Vilka förutsättningar krävs för att de ska gynnas?

Sammanställning regionala projektledare

- en ren naturprodukt

Åsnebyns microzoo-slinga

BLOMSTERREMSOR OCH ANDRA BLOMMANDE ÅTGÄRDER I YRKESMÄSSIG TRÄDGÅRDSODLING

Gynna mångfalden. Den vackert guldgula klöverhumlan indikerar goda förutsättningar för humlor i landskapet.

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sandmark. En sandig historia. helsingborg.se/naturpunkter. För mer information om vår a naturpunkter:

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Ekologiska produktionsfunktioner

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM

Vad provas och hur? Vad provas inte?

RAPPORT Miljöövervakning av dagfjärilar och vildbin längs utvalda artrika vägkanter i Sjuhäradsområdet år 2015

Projekt Bikalendern. 10-års medelvärden ( , osv.), startår

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Transkript:

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén

Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare, Fåglar Foto: A Andersson Foto: J Larsen Foto: John Larsen Foto: M Sandström Nyttodjur Fältvilt

Demogårdar www.jordbruksverket.se/demogårdar

Niclas Malm är bonden som visar andra bönder hur man kan kombinera rationellt storskaligt lantbruk med rik biologisk mångfald. http://www.mynewsdesk.com/se/svenska-bin/pressreleases/foerebild-foer-boender-blev-aarets-pollinatoer-2018-2521608

Pollinering Pollinering = pollenkorn flyttas från ståndaren till pistillens märke. Självsteril = pollen från den egna plantan kan inte befukta fröämnet, tex äpple, körsbär och rybs. Självfertil= pollen från den egna plantan kan befrukta fröämnet, tex jordgubbar svarta vinbär och raps.

Låt den rätta göra jobbet! Pollinering utförs främst av bin.. Honungsbin Humlor Vildbin Solitärbin Foto: A Andersson Foto: A Andersson Foto: Petter Haldén

..men även andra insekter bidrar till pollineringen. Fjärilar Skalbaggar Foto: Petter Haldén Foto: Petter Haldén Blomflugor Foto: A Engström

Honungsbin 80 000 individer i ett samhälle Pollengeneralist Största hotet är idag varroakvalstret Foto: Petter Haldén

Långtungade arter 24 Humlor (honor) i Sverige - urval 13 22 15 Inringade = arter svåra att skilja. Streckade ringar =arter som skiljer sig i ekologi Släktet Bombus B. pascuorum, åkerhumla 24 B. humilis, backhumla 13 B. muscorum, mosshumla 22 B. hypnorum, hushumla 15 34 28,34 17 B. subterraneus, vallhumla 33 B. lapidarius, stenhumla 17 B. ruderarius/ B. sylvarum gräshumla/ haghumla 28,34 B. sylvarum, haghumla 34 B. distinguendus, klöverhumla 10 B. hortorum, trädgårdshumla 12 B. jonellus, ljunghumla 16 33 10 B. terrestris, mörk jordhumla 36 B. lucorum coll., jordhumlor 8,19,20 B. soroeensis, blåklockshumla 31 B. pratorum, ängshumla 26 36 8,19,20 12 16 Korttungade arter 31 26

Vallhumla Jordhumla Foto: Petter Haldén Stenhumla Foto: Petter Haldén Foto: Petter Haldén

Solitärbin Cirka 230 olika arter i Sverige pollenspecialist Duktiga pollinerare Foto: Albin Andersson

Pollineringens betydelse ¾ av alla odlade växtarter är beroende av insektspollinering (90% av de vilda) ⅓ av skörden globalt sett kommer från grödor som till någon del pollineras av insekter Ollerton et al. (2011) Oikos; Klein et al (2007) Proc R Soc B. efter Rundlöf 2015

Värdet av binas pollinering i Sverige 260 466 miljoner kr/år (2011, odlade grödor i Sverige) Äpplen Oljeväxter Jordgubbar Åkerbönor Päron Hallon Övriga grödor Thorsten Rahbek Pedersen (Red.). Jordbruksverket Rapport 2009:24

Insektspollinering ofta en kvalitetsfråga God pollinering gör att frukt, bär och grönsaker blir större och mer regelbundna till formen. Om jordgubbsplantan pollineras av många olika insekter så mognar de snabbare och väger mer. - Viktigt med biologisk mångfald! Insekter+vind Inga insekter/vind Vind Foto: Kristine Krewenka. Foto: Albin Andersson

Pollineringskris!? Antalet honungsbisamhällen har globalt ökat cirka 45% sedan andra världskriget* men: - Arealen med pollineringskrävande grödor har ökat med mer än 300%* - Varroakvalstret har slagit ut nästan alla vilda honungsbisamhällen i Europa Vilda bin har stora problem. Ca en tredjedel av våra svenska solitära bin och humlor befinner sig på rödlistan över hotade arter** * Aisen& Harder, 2009; ** Bommarco & Fries, 2014

Blomningskontinuitet Blomningstid Art mars - april Sälg mars maj Höstoljeväxter juni juli Våroljeväxter juni - juli Vitklöver juni juli Åkerböna juli augusti Rödklöver juli september Blålusern 8 veckor efter sådd Honungsört 10 veckor efter sådd Perserklöver Höstraps Åkerbönor Tjärblomster Sälg

Låt de ekologiska fokusarealerna blomma! Foto: Jenny Hernriksson

honungsfacelia persisk klöver bovete solros gurkört cikoria vitklöver rödklöver kärringtand gul sötväppling

Blommande vallört på Glyttinge. Gårdsmiljön är viktig för pollinerande insekter.

Låt det blomma! Marginalmarker Bryn Naturbetesmarker Vägkanter

Sälgen förser bin med föda tidigt på våren.

Hjälp till med boplatser! Solitära bin saknar tillgång på bostäder Hålbyggande - 2-12 mm i diameter - ca 15 cm djupa med stopp i änden - Placera i söderläge

Hjälp till med boplatser - Anlägg en sandbädd! Cirka två meter lång 2-3 kubikmeter sandjord Placerad i söderläge och gärna lä 70 % av ytan ska vara bar jord

Studie om halmbalar Sandra Lindström, Hushållningssällskapet i Skåne och Lunds Universitet, finansierat av Jordbruksverket. Undersöker om humlor använder halmbalar till boplatser Humlor har hittats!

Mer om mångfald på: www.jordbruksverket.se/mangfaldpaslatten Prenumerera på Hävdat

LärKvitter Kostnadsfri 46 fågelarter med bild, information och fågelsång Tips om hur du kan gynna fåglarna.