Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Relevanta dokument
Drogvaneundersökning 2016

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Kultur- och fritidskansliet

Sammanställning av drogvaneenkät för gymnasiet

Kultur- och fritidskansliet

Om mig. Länsrapport

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Drogvaneundersökning 2015

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Drogvaneundersökning 2017

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, årskurs 1 på gymnasiet

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

Stockholmsenkäten 2012

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Stockholmsenkäten 2014

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Ungdomsenkät Om mig-kort 2018

narkotika-, uppdrag av Stad

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Stockholmsenkäten 2014

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Drogvaneundersökning i Tyresö skolor 2009 år 6

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Ungdomsenkät Om mig 1

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Ungdomsenkät Om mig 2017

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

uppdrag Trollhättans kommun

Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Drogvaneundersökning 2014

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Drogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

Drogvaneundersökning vt 2012

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Drogvaneundersökning 2018

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Drogvaneundersökning 2018

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Stockholmsenkäten 2016

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

1. INLEDNING OCH SYFTE Lupp i Landskrona stad...4

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Ungdomsenkät Om mig 1

Stockholmsenkäten 2010

Skolelevers drogvanor 2007

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Välfärdsredovisning 2009

Ungdomars drogvanor 2011

UNG I DALS-EDS KOMMUN

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Stockholmsenkäten 2018

Transkript:

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet

Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att ge en samlad bild av ANT situationen har vi kategoriserat in eleverna i fyra olika grupper. Kategoriseringen har gjorts utifrån hur de besvarat enkätfrågorna gällande alkohol, narkotika, och tobak. Grupperna baseras på om och i så fall hur ofta ungdomarna röker, snusar, dricker alkoholhaltiga drycker eller i någon omfattning använder hasch eller marijuana eller andra narkotiska preparat. 1 Observera att vissa grupper är relativt små, vilket gör att resultatet i tabellen bör tolkas med viss försiktighet. De fyra grupperna är: De ordentliga Testarna/smakarna De påverkningsbara De riskbenägna Diagram 1. Andel ungdomar som kategoriseras i respektive grupp per årskurs 8. "Ordentliga" 71% "Testarna/smakarna" 7% "Påverkningsbara" 13% "Riskbenägna" 9% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 1. Andel ungdomar som kategoriseras i respektive grupp per årskurs 2 på gymnasiet. "Ordentliga" 23% "Testarna/smakarna" 9% "Påverkningsbara" 49% "Riskbenägna" 19% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 Kategoriseringen har gjorts utifrån följande kriterier när det gäller konsumtion av alkohol, narkotika och tobak. Det högsta kriteriet bestämmer, det vill säga så fort respondenten har konsumerat (alkohol och/eller narkotika och/eller tobak) enligt en av kriterierna som definierats i en grupp, går hon eller han upp till gruppen ovan. Det räcker alltså att ett kriterium överensstämmer med den högre gruppen för att respondenten ska tillhöra den gruppen. Kriterierna för De ordentliga är att de aldrig konsumerar någon form av alkohol, narkotika och tobak. Testarna/smakarna har testat någon form av narkotika en gång. De dricker alkohol en gång om året eller mer sällan. De röker cigaretter en gång om året eller mer sällan. De snusar en gång om året eller mer sällan. De påverkningsbara dricker alkohol några gånger per år till någon gång i månaden. De röker några gånger per år eller oftare och de snusar någon gånger per år eller oftare. De riskbenägna har använt någon form av narkotika 2 10 gånger eller fler gånger. De dricker alkohol en gång i veckan eller oftare. De dricker så mycket alkohol att de känner sig berusade någon gång i veckan (årskurs 2) / ett par gånger i månaden eller oftare (årskurs 8). 1

Beskrivning av de fyra grupperna Här nedan beskrivs de fyra grupperna med utgångspunkt från ett urval av frågorna i Lupp enkäten. I texten presenteras enbart skillnader som är statistiskt säkerställda. För årskurs 2 på gymnasiet råder det exempelvis inte några statistiskt säkerställda skillnader mellan var de träffar sina kompisar på fritiden, och därför presenteras inte detta i texten. Däremot presenteras resultatet i sin helhet i tabellerna. De frågor som vi har valt att använda för att se om det finns samband och/eller skillnader mellan de fyra grupperna är: Hur mycket det finns att göra på fritiden Var de träffar sina kompisar Om de har blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret Om de själva har deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret Hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd (svarsalternativen ganska till mycket dåligt ) Hur ofta de bedömer att de är sjuka i förhållande till andra (svarsalternativet är inte sjuk lika ofta som andra ) Om de får lov att dricka alkohol för sina föräldrar DE ORDENTLIGA Sju av tio elever i årskurs 8 och drygt två av tio i årskurs 2 på gymnasiet klassificeras tillhöra kategorin de ordentliga. Det är även den grupp där minst andel uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Ungdomarna i årskurs 8 i denna grupp träffas i högre grad i en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott än ungdomarna i grupperna de påverkningsbara och de riskbenägna. TESTARNA/SMAKARNA Nästan en av tio elever i såväl årskurs 8 som i årskurs 2 på gymnasiet klassificeras tillhöra kategorin testarna/smakarna. Ungdomarna i årskurs 8 i denna grupp träffas i högre grad i en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott än ungdomarna i gruppen de påverkningsbara. "DE PÅVERKNINGSBARA" Drygt en av tio elever i årskurs 8 och fem av tio i årskurs 2 på gymnasiet klassificeras tillhöra kategorin de påverkningsbara. Ungdomarna i både årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet i denna kategori skolkar mer än de ordentliga. I denna grupp får fler i årskurs 2 på gymnasiet dricka alkohol för sina föräldrar jämfört med kategorin de ordentliga och testarna/smakarna. Ungdomarna i årskurs 8 i denna grupp träffas i högre grad på fritidsgård än ungdomarna i gruppen de ordentliga. De träffas också i lägre grad hemma hos varandra än de ordentliga. Denna grupp träffar i högre grad sina kompisar utomhus än ungdomarna i gruppen de ordentliga. 2

DE RISKBENÄGNA En av tio elever i årskurs 8 och två av tio i årskurs 2 på gymnasiet klassificeras tillhöra kategorin de riskbenägna. Gruppen kännetecknas av att det är dessa ungdomar (både i årskurs 8 och i årskurs 2 på gymnasiet) som i högst grad skolkar. Ungdomarna i årskurs 8 i denna grupp har i högre grad än de ordentliga blivit utsatta för mobbning det senaste halvåret. I denna grupp får fler i årskurs 2 på gymnasiet dricka alkohol för sina föräldrar än bland grupperna de ordentliga och testarna/smakarna. Ungdomarna i årskurs 8 i denna grupp träffas i lägre grad hemma hos varandra än ungdomarna i testarna/smakarna och de ordentliga. De träffas också i högre grad än de ordentliga på en restaurang, pub, bar eller liknande. Denna grupp träffar i högre grad sina kompisar utomhus än ungdomarna i gruppen de ordentliga. Slutsats Med utgångspunkt från var ungdomarna i årskurs 8 i dag träffar sina kompisar kan vi se att fritidsgårdar är en viktig mötesplats för dem som är påverkningsbara. Vi kan också se att ungdomarna i gruppen de påverkningsbara och även till viss del i gruppen de riskbenägna är de som i dag träffar sina kompisar utomhus i högre grad än andra. Med andra ord har fritidsgårdarna en viktig funktion att fylla för båda dessa grupper. Här kan vi också anta att fältgruppen har en extra viktig funktion att fylla för dessa ungdomar som träffas utomhus. Ungdomarna i grupperna de ordentliga och testarna/smakarna träffar i högre grad sina kompisar i en sporthall/idrottshall i samband med idrott eller hemma hos varandra. För de ungdomar inom dessa grupper som inte har möjlighet att ta hem kompisar blir även här fritidsgårdarna en viktig mötesplats. Vi kan se att det finns tydliga samband mellan mobbning, skolk och att tillhöra gruppen De riskbenägna. Det finns ett mönster (dock ej statistiskt säkerställt) där ungdomarna i gruppen testarna/smakarna i högre grad själva har deltagit i mobbning eller utfrysning än ungdomar i andra grupper. 3

Tabell 1. Kategorierna kors utdrag av frågor ur Lupp 2011. ÅRSKURS 8 ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET De ordentliga Testarna/ smakarna riskbenägna De ordentliga Testarna/smakarna riskbenägna Tjej 48% 52% 58% 41% 47% 48% 56% 48% Kille 52% 48% 40% 59% 50% 52% 44% 52% Det finns mycket till ganska mycket att göra på fritiden, av det jag är intresserad av 84% 80% 77% 80% 60% 70% 68% 60% När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då oftast vara? Hemma hos varandra 89% 88% 72% 66% 83% 78% 84% 72% På ett café 2% 7% 3% 24% 26% 18% 17% På ett ungdomens hus, en fritidsgård eller liknande 3% 4% 14% 6% 3% 4% 8% 6% På en restaurang, pub, bar eller liknande 1% 9% 7% 9% 7% 21% I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i samband med idrott 25% 24% 2% 3% 10% 17% 12% 11% Utomhus 34% 52% 77% 59% 17% 26% 31% 34% I en föreningslokal 5% 3% Inte på någon av ovanstående platser 3% 2% 3% 13% 4% 4

Tabell 2. Kategorierna kors utdrag av frågor ur Lupp 2011. ÅRSKURS 8 ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET De ordentliga Testarna/smakarna riskbenägna De ordentliga Testarna/smakarna riskbenägna Har blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret 9% 20% 9% 31% 12% 9% 5% 13% Har själv deltagit i mobbning eller utfrysning det senaste halvåret 2% 20% 14% 23% 3% 13% 2% 15% Brukar skolka någon gång per termin till flera gånger i veckan 15% 40% 58% 56% 26% 52% 52% 85% Bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som ganska till mycket dåligt 2% 12% 7% 6% 3% 4% 6% 4% Jag är inte sjuk lika ofta som andra 58% 32% 43% 56% 55% 39% 46% 43% Får dricka alkohol för sina föräldrar 3% 8% 10% 7% 11% 13% 33% 48% 5