Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Relevanta dokument
Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Sortanpassad kvävegödsling

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Kvävestrategi i höstvete

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

Kvävestrategi i höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Sortförsök i vårkorn

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävestrategi i höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Västerås NPK-stege i vårkorn

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kvävepass med Gunsorna

SKÅNEFÖRSÖK. Försöksrapport 2017

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Sortförsök i vårkorn

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Kvävestrategi i höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Kväveform och strategi i höstvete

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kväve i höstvete 2013

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Odlingssystem i höstvete

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Kvävestrategier till höstraps

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

odlingssystem i höstvete

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete 2014

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Odlingssystem i höstvete 2013

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Nordic Field Trial System Version:

Sortförsök i höstvete

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

R E S U L T A T 2009 M LB L126

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Transkript:

Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING Det låg två försök i Skåne 2016. Båda försöksplatserna har haft en relativt hög skörd, men framförallt höga proteinhalter redan vid låga kvävenivåer. Skillnaden mellan sorterna har varit små 2016. Bäst skördenivå har Planet och Salome nått. Ekonomiskt har Planet gått bäst. Sorten Brioni är en hög proteinmaltkorn för whiskymalt, främst avsedd för odling i Mälardalen. Men den har gynnats av årets höga proteinhalter och har pga. detta trots lägst skörd nått bättre ekonomi än de flesta vanliga maltkornsorterna. Kväveoptimum hamnar i dessa två försöken på 90 100 kg N/ha för fyra av sorterna. Propino har hög proteinhalt redan vid 55 kg kväve och når därför bäst ekonomi redan vid 40 kg N/ha. Brioni, som ska ha högt protein, har bäst ekonomi vid 190 kg N/ha. Skördeutvecklingen har varit ungefär likadan för alla sorterna, medan skördenivån varierar. Den största variationen mellan sorterna syns på proteinhalterna. För alla sorterna ökar proteinhalten linjärt med 0,2 för varje 10 kg tillfört kväve. Försöksupplägg Försöket består av sex sorter med en kvävestege: 55, 100, 145, 190 kg N/ha. Nollruteinformation hämtas ifrån skyddsparcellerna, där sorterna Irina och Propino odlades. Svampbehandling som sortförsöken. Försöksplatser 2016, L7-426: 152829 (003) Nyboholm, Furulund 152830 (004) Helgegården, Kristianstad Tabell 1. Led respektive sorter Led Sort 1 Propino (SW) 2 RGT Planet (SW) 3 Brioni (SW57065) 4 KWS Irina (SSd) 5 Salome (08/2413) (SSd) 6 Bente (Nord 13/1114)-dubl Tabell 2. Gödsling i varje sort Led tid medel N/ha P/ha K/ha S/ha Mg/ha A Vid sådd 262 kg NPK 22-6-6 56,6 15,5 15,2 7,9 1,6 B Vid sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 C Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 Före DC 30 167 kg Axan 45 6,2 0,8 Vid Sådd 463 kg NPK 22-4-7 100 18,5 30,6 D Före DC 30 167 kg Axan 45 6,2 0,8 DC 31-32 290 kg Ksp 45 36 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

Av NAMN, titel titelsson, epost@epost SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTNÄRING Resultat Vid bäst led för varje sort ser vi att för maltkornsavräkning har de andra sorterna 20 28 högre skörd än Propino. Den ekonomiska nettoersättningen ligger även den 15 21 högre än Propino. Se tabell 3. Bäst har Planet och Salome gått. Ekonomiskt sett har Brioni blivit intressant pga. de höga proteinhalterna som gynnat sorten. Kväveoptimum har för fyra av sorterna varit 90 100 kg N/ha, för Propino 40 50 kg N/ha och för Brioni 150 kg N/ha. Höga proteinhalter har gjort att det varit låga led som gett bäst ekonomi 2016 (Tabell 3). Tabell 3. Bästa led vid sammanställning av de två försöken som legat i Skåne Maltkornsavräkning Foderkornsavräkning SORT kvävenivå skörd ekonomi. kvävenivå skörd ekonomi. rel. rel rel. kg N/ha kg/ha kr/ha kg N/ha kg/ha kr/ha rel Propino 55 6890 100 9 191 kr 100 145 8490 100 7 851 kr 100 Planet 100 8800 128 11 101 kr 121 145 9520 112 8 953 kr 114 Irina 100 8400 122 10 500 kr 114 145 9100 107 8 504 kr 108 Salome 100 8670 126 10 922 kr 119 190 9650 114 8 710kr 111 Bente 100 8470 123 10 679 kr 116 190 9400 111 8 443 kr 108 Brioni 145 8250 120 10 730 kr 117 145 8250 97 7 595 kr 97 Förutsättningar. Kvävepris 8 kr. Avräkningspriset satt till 1,41 kr/kg för Propino, Brioni + 4öre/kg, övriga sorter - 4 öre/kg. Foderkornspris på 1,07 kr/kg Proteinreglering enligt gällande förutsättningar. Brioni är högproteinsmaltkorn. Med nedklassning till foderkorn vid proteinhalt under 11. Ekonomi = skörd x pris +/- proteinreglering - kostnad för kväve De ekonomiska kalkylerna har räknats utifrån ett grundpris på 1,41 kr/kg för Propino. Övriga sorter har ett avdrag med 4 öre/kg och Brioni har ett tillägg om 4 öre/kg. Foderkornspris 1,07 kr/ kg. Proteinhaltsreglering och sortering har det tagits hänsyn till. Brioni har en egen proteinhaltsreglering med avdrag mellan 12 11 protein om som mest 7 öre/kg. Under 11 nedklassas varan till foderkorn, och över 12 blir det inga avdrag. Kvävekostnaden är satt till 8 kr/kg N. Det har inte tagits med kostnad för spridning av gödningen. Propino har ansetts ha bättre sortering än andra sorter, men det är inget man kan se i dessa två försök. Där kan man egentligen säga att alla sorter är likvärdiga i sortering. Se tabell 4. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 SKÅNEFÖRSÖK 37

Av NAMN, Av NAMN, titel titelsson, titelsson, epost@epost epost@epost Digram 1: Ekonomiskt utfall i kr/ha. Intäkt = grundpris + sortjustering + proteinhaltsreglering justerat för sortering - kostnaden för kväve. Det är proteinhalten som gör att ekonomin drastiskt sjunker när varan inte längre är maltkorn utan nedklassas till foderkorn. Brioni är ett högproteinkorn för whisky och har en annan proteinreglering, därför har den en annan utveckling på sin ekonomiska kurva. Diagram 2: Proteinhalten ökar linjärt med ökad kvävegiva. Proteinhalten ökar med 0,021 -enheter per ökat kg N, dvs. cirka 45 kg N ökar proteinhalten med 1. Sorterna har en relativt stor spridning i proteinhaltsnivå, men ökningen i proteinhalt för ytterligare tillfört kväve är densamma för alla sorterna. Högst proteinhalt bland de vanliga maltkornsorterna har Propino som ligger 0,7 -enheter över Planet som har lägst nivå. Skillnaden mellan sorterna är statistiskt säker. 38 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 2016

Av NAMN, titel titelsson, epost@epost SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTNÄRING Tabell 3. Seriesammanställning L7-426, 2 försök i Skåne 2016 FÖRSÖKSLED Skörd 15 vh dt/ha Relativ tal Skörd ökning dt/ha Vattenhalt TKV g Rymdvikt g/l Protein A 55 N 1 Propino 68,9 hi 100 0,0 15,4 a 55,6 abc 719 a 10,7 ijk A 55 N 2 RGT Planet 75,3 g 109 6,4 16,0 a 53,9 a-d 719 a 10,1 kl A 55 N 3 Brioni 66,5 i 97-2,4 15,6 a 47,3 f 732 a 10,9 hij A 55 N 4 KWS Irina 73,0 gh 106 4,1 16,1 a 52,8 b-e 711 a 10,3 jkl A 55 N 5 Salome 76,2 g 111 7,3 15,5 a 51,8 cde 711 a 10,0 l A 55 N 6 Bente 72,3 gh 105 3,4 16,0 a 57,5 ab 720 a 10,5 i-l B 100 N 1 Propino 77,6 fg 100 0,0 16,0 a 56,3 abc 729 a 12,1 efg B 100 N 2 RGT Planet 88,0 b-e 113 10,4 16,5 a 55,1 a-d 728 a 11,3 hi B 100 N 3 Brioni 77,4 fg 100-0,2 15,8 a 50,3 def 737 a 12,0 fg B 100 N 4 KWS Irina 84,0 de 108 6,4 16,8 a 52,9 b-e 718 a 11,5 gh B 100 N 5 Salome 86,7 cde 112 9,1 15,7 a 55,1 a-d 714 a 11,1 hi B 100 N 6 Bente 84,7 cde 109 7,1 16,0 a 57,9 a 720 a 11,2 hi C 145 N 1 Propino 84,9 cde 100 0,0 17,0 a 54,0 a-d 723 a 12,7 c-f C 145 N 2 RGT Planet 95,2 a 112 10,3 17,8 a 54,4 a-d 729 a 12,2 efg C 145 N 3 Brioni 82,5 ef 97-2,4 16,7 a 48,4 ef 746 a 12,9 b-e C 145 N 4 KWS Irina 91,0 a-d 107 6,1 18,1 a 52,3 cde 721 a 12,4 ef C 145 N 5 Salome 91,6 abc 108 6,7 16,6 a 51,7 cde 722 a 12,2 efg C 145 N 6 Benta 89,7 a-e 106 4,8 17,7 a 56,3 abc 717 a 12,5 def D 190 N 1 Propino 85,4 cde 100 0,0 18,2 a 51,9 cde 724 a 13,6 ab D 190 N 2 RGT Planet 96,8 a 113 11,4 19,6 a 52,3 cde 719 a 12,9 b-e D 190 N 3 Brioni 85,9 cde 101 0,5 17,5 a 48,6 ef 732 a 13,8 a D 190 N 4 KWS Irina 94,1 ab 110 8,7 19,4 a 51,8 cde 711 a 13,2 a-d D 190 N 5 Salome 96,5 a 113 11,1 17,4 a 51,3 cde 709 a 12,9 b-e D 190 N 6 Bente 94,0 ab 110 8,6 19,6 a 54,5 a-d 715 a 13,5 abc Antal försök 2 2 2 2 2 CV 2,55 8,01 2,50 1,61 2,08 PROB 0,0001 0,0846 0,0001 0,3213 0,0001 LSD 4,4 2,8 2,7 24,0 0,5 SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 SKÅNEFÖRSÖK 39

Av NAMN, Av NAMN, titel titelsson, titelsson, epost@epost epost@epost Tabell 3 forts. FÖRSÖKSLED Stärkelse Sortering Ax Stråbrytning Stråstyrka vid skörd A 55 N 1 Propino 64,3 a-d 97,6 abc 550 a 1 a 99 a A 55 N 2 RGT Planet 64,7 abc 98,2 ab 549 a 2 a 99 a A 55 N 3 Brioni 64,9 ab 96,4 a-e 528 a 2 a 98 a A 55 N 4 KWS Irina 65,0 ab 96,7 a-e 652 a 1 a 99 a A 55 N 5 Salome 65,2 a 96,7 a-e 591 a 1 a 99 a A 55 N 6 Bente 63,7 a-e 98,2 ab 503 a 1 a 99 a B 100 N 1 Propino 63,1 a-e 97,9 ab 640 a 3 a 98 a B 100 N 2 RGT Planet 64,3 a-d 98,0 ab 666 a 4 a 97 a B 100 N 3 Brioni 64,0 a-e 96,2 a-f 639 a 5 a 97 a B 100 N 4 KWS Irina 64,3 a-d 97,0 abc 734 a 1 a 99 a B 100 N 5 Salome 64,2 a-d 96,6 a-e 678 a 5 a 98 a B 100 N 6 Bente 63,9 a-e 98,4 a 620 a 2 a 98 a C 145 N 1 Propino 62,9 b-e 97,3 abc 830 a 5 a 96 a C 145 N 2 RGT Planet 63,2 a-e 96,8 a-d 744 a 6 a 96 a C 145 N 3 Brioni 63,3 a-e 94,3 ef 736 a 10 a 95 a C 145 N 4 KWS Irina 63,9 a-e 95,9 a-f 789 a 2 a 99 a C 145 N 5 Salome 63,7 a-e 95,2 c-f 778 a 10 a 96 a C 145 N 6 Benta 62,3 de 97,3 abc 659 a 5 a 97 a D 190 N 1 Propino 61,8 e 95,9 a-f 815 a 9 a 96 a D 190 N 2 RGT Planet 62,5 cde 96,0 a-f 749 a 6 a 97 a D 190 N 3 Brioni 62,2 de 91,1 g 852 a 19 a 90 a D 190 N 4 KWS Irina 62,2 de 94,5 def 880 a 3 a 98 a D 190 N 5 Salome 62,5 cde 94,0 f 810 a 13 a 95 a D 190 N 6 Bente 61,7 e 95,6 b-f 797 a 11 a 95 a Antal försök 2 2 2 2 2 CV 0,94 0,69 13,93 109,52 2,98 PROB 0,0001 0,0001 0,0163 0,2447 0,5028 LSD 1,2 1,38 201,6 11,8 6 Två försök Skörd, medel i ogödslade rutor (0-rutor). 152829 (003) Nyboholm, Furulund Sort Kg/ha 15 vh V-halt Tkv Rymdvikt Protein Stärkelse Sortering 152830 (004) Helgegården, Kristianstad Propino 5221 16,9 46,2 727 11,5 64,6 96,8 Irina 4459 18,9 46,2 699 11,0 63,8 93,3 40 SKÅNEFÖRSÖK SVERIGEFÖRSÖKEN 2016