Tabell 3. Översikt åtgärder med bäring på de nationella Europa 2020-målen (2019) Mål Lista på åtgärder Bedömd påverkan av åtgärderna (kvalitativ och/eller kvantitativ) Nationellt 2020 mål för sysselsättning Se också NRP kap. 4.1 Arbetsförmedlingen ska reformeras. Ett integrationsår ska införas. Regeringen avser att ta bort kravet på kollektivavtal i nystartsjobben. Regeringen, tillsammans med arbetsmarknadens parter, fortsätter att arbeta med att ta fram en konstruktion för de s.k. etableringsjobben baserat på den avsiktsförklaring som togs fram våren 2018. Medel tillförs till arbetet med att rusta arbetssökande. Medel tillförs för att stärka arbetet med att främja utrikes födda kvinnors företagande. Bidra till snabbare inträde på arbetsmarknaden för nyanlända. Underlätta för fler att få en sådan anställning. Nyanlända och långtidsarbetslösa ges möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden i syfte att hjälpa dem att etablera sig. Underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning. Bidra till att möta arbetsgivarnas behov av utbildad arbetskraft. Bidra till ökad sysselsättningsgrad bland utrikes födda kvinnor och etablering på arbetsmarknaden i nya och växande företag.
Regeringen införde den 1 september 2018 lån för utbildning för B-körkort. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått uppdrag fokuserade på friskfaktorer för ett hållbart arbetsliv och tillsyn inriktat mot nya sätt att organisera arbetet. Myndigheten för arbetsmiljökunskap har uppdrag om framtidens arbetsliv och riktlinjer för evidensbaserad företagshälsovård. Förbättra möjligheten att matchas mot arbete som kräver körkort. Fokus på friskfaktorer är viktigt, kunskap om vad som skapar friska och välmående arbetsplatser stärks. Tillsyn av nya sätt att organisera arbetet bidrar till kunskap om hur nya sätt att organisera arbetet påverkar arbetsmiljön. Kunskapen om hur företagshälsovården ska bedrivas höjs. Myndighetsgemensam kontroll mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Uppdrag till Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen att ta fram digital information om regelverk för att förebygga sexuella trakasserier. Arbetsgivares kunskaper om ansvar och hur man förebygger sexuella trakasserier höjs. Nationellt mål för FoU Se också NRP kap. 4.4 Ökning av de statliga anslagen till FoU med 805 miljoner kronor jämfört med prognosen för 2018, i löpande priser. Ökad kunskapsnivå och kompetens inom de områden som satsningarna kommer till godo.
Nationellt 2020 mål för växthusgasutsläpp Se också NRP kap. 4.5 Ett urval av satsningar som beslutades under 2019: en utökning av Klimatklivet en utökning av Industriklivet en ny satsning på minusutsläpp Under 2019 kommer regeringen presentera en klimatpolitisk handlingsplan som bl.a. kommer redovisa beslutade och planerade åtgärder som bidrar till att nå de nationella och globala klimatmålen. Det är framförallt tidigare vidtagna åtgärder som påverkar möjligheten att nå målet till 2020. De listade insatserna beräknas främst att påverka utsläppsutvecklingen efter 2020 men ändå att ha en marginell effekt på utsläppen fram till år 2020. Nationellt 2020 mål för förnybar energi Se också NRP kap. 4.5 Investeringsstöd till den som investerar i solceller. Under 2017 beviljades totalt omkring 391 miljoner kronor i stöd och 236 miljoner kronor betalades ut. Stödandelen för investeringsstödet för solceller har höjts till 30 procent för alla kategorier av sökande fr.o.m. den 1 januari 2018 genom ändring av förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Målet om förnybart uppnåddes redan 2012. Regeringen har inrättat ett forum för smarta elnät.
Nationellt 2020 mål för energieffektivitet Se också NRP kap. 4.5 Regeringen genomför ett flertal insatser för att driva på en effektiv användning av energi. Energimyndigheten fick i augusti 2017 i uppdrag att ta fram sektorsstrategier för energieffektivisering och kommer ta fram strategier för Fossilfria transporter, Produktion i världsklass, Framtidens handel och konsumtion, Resurseffektiv bebyggelse samt Flexibelt och robust energisystem. Regeringen har infört ett nytt program för energieffektivisering i industrin, Energisteget Målet för energieffektivisering bedöms som nåbart med befintliga styrmedel Nationellt 2020 mål för ungdomar som i förtid avbryter sin skolgång Se också NRP kap. 4.2 Kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av förskoleklassen och grundskolan. Det statliga stödet, som uppgår till 3,5 miljarder kronor per år, fördelas till huvudmännen utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. 475 miljoner kronor avsätts för en långsiktig satsning på lärarassistenter i skolan och för att anställa fler lärarassistenter som kan avlasta lärare. Regeringen har tillsatt en utredning för att analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola med syftet att öka likvärdigheten inom berörda skolformer. Höjd kunskapsnivå, förbättrad kvalitet i undervisningen och ökad jämlikheten i den svenska skolan.
Regeringen har tillsatt en utredning om planering och dimensionering av gymnasial utbildning. Syftet är bl.a. att ta fram förslag som kan förbättra tillgången till ett allsidigt och brett utbud av utbildningar av hög kvalitet, främja en likvärdig utbildning och minska segregationen i gymnasieskolan. Statens skolverk har ett omfattande uppdrag att genomföra systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Förbättrad undervisningen och studieresultaten för nyanlända elever. Rätten till studiehandledning på modersmål för nyanlända elever har stärkts. De ska även få en individuell studieplan och kan ges undervisning enligt en anpassad timplan. Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda hur kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) behöver förändras för att förbättra genomströmningen inom sfi och underlätta övergången till och kombinationer med andra vuxenutbildningar. En rad ändringar i skollagen (2010:800) och gymnasieförordningen (2010:2039) har beslutats som till stor del handlar om ett ökat fokus på helheten i elevens utbildning och tydligare krav på introduktionsprogram. Fler ungdomar påbörjar och fullföljer en gymnasieutbildning
Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, i syfte att bl.a. motverka fragmentisering och främja elevers kunskapsutveckling. Nationellt 2020 mål för eftergymnasial utbildning Se också NRP kap. 4.2 Regeringen genomför en satsning på ett kunskapslyft för att ge människor ökad chans att utbilda sig och få ett jobb. Sammanlagt beräknas kunskapslyftet 2021 motsvara cirka 100 000 platser inom yrkeshögskolan, regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux), folkhögskolan och universitet och högskolor. Nationellt 2020 mål för ökad social delaktighet Se också NRP kap. 4.3 Försäkringskassan har fått i uppdrag att förstärka arbetet med att ge stöd till den enskilde individen i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Regeringen har gett uppdrag om att förbättra samarbete och dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan vidta förstärkta insatser för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete. Målet är att uppnå en långsiktigt stabil och låg sjukfrånvaro.
Från och med juli 2018 har arbetsgivare lagstadgad skyldighet att inom 30 dagar ta fram en plan för återgång i arbete för en anställd som sjukskrivs från sitt arbete. I december 2017 slöts en bred politisk överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Grundskyddet för ålderspensionärer ska från den 1 januari 2020 förbättras genom höjd garantipension och förbättringar i bostadstillägget. Pensionsrelaterade åldersgränser inom de närmaste 7 åren höjs med 2 3 år och kopplas därefter till medellivslängden. Syftet är att förbättra pensionärers ekonomiska situation. Reformen väntas leda till att fler går i pension senare och att arbetslivet därmed förlängs. Regeringen höjde den 1 mars 2018 barnbidraget och det förlängda barnbidraget. Underhållsstödet har åldersdifferentierats och höjts för äldre barn. Regeringen införde den 1 mars 2018, inom ramen för bostadsbidraget, ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis som har ersatt underhållsstöd vid växelvis boende och höjde inkomstgränserna för barnfamiljer och umgängesbidraget i bostadsbidraget. Regeringen tillsatte i augusti 2018 en utredning som ska göra en översyn av reglerna för bostadsbidrag och underhållsstöd. Syftet är att förbättra barnfamiljers ekonomiska situation. Åldersdifferentieringen innebär att underhållsstödet bättre motsvarar de faktiska kostnaderna för barn i olika åldrar. Syftet med reformen är bl.a. att förbättra situationen för hushåll med låg ekonomisk standard. Syftet med översynen är att öka den fördelningsmässiga träffsäkerheten och minska skuldsättningen inom bostadsbidrag och underhållsstöd.
Regeringen satsar 200 miljoner kronor årligen under 2016 2019 på sommarlovsaktiviteter som är avgiftsfria för barn i åldern 6 15 år. Den samlade bedömningen är att medlen bidragit till att uppnå syftet att ge stimulans och personlig utveckling, likabehandling, deltagande för olika kön, integrationsfrämjande och skapande av nya kontaktytor. Regeringen tillsatte i december 2017 en styrutredning för funktionshinderspolitiken med uppdraget att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken med det nya nationella målet som utgångspunkt. Översynen ska resultera i konkreta förslag till utformningen av ett stabilt och långsiktigt styroch uppföljningssystem som är väl förankrat hos berörda myndigheter och organisationer och som innebär att funktionshinderperspektivet bättre kan integreras i verksamheter inom olika samhällsområden. Under 2019 satsas 120 miljoner kronor för att stötta ideella organisationer i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela 25 miljoner kronor till de kommuner med högst antal personer i akut hemlöshet i Sverige 2018. Medlen ska förstärka kommunernas arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden med fokus på att förbättra situationen för akut hemlösa kvinnor och män.
Regeringen har under 2018 fortsatt arbetet med en omfattande strukturreform av hälso- och sjukvården. Strukturreformen syftar till att möjliggöra ett effektivare resursutnyttjande, ökad kvalitet och bättre tillgänglighet. Regeringen har under 2018 fortsatt att genomföra stora satsningar på att stärka kompetensförsörjningen inom vården. Satsningar på att stärka kompensförsörjningen inom vården genom att tre miljarder kronor betalades ut till landstingen år 2018. Medlen har betalats ut för att stimulera goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare och utveckla vårdens verksamheter.