Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:



Relevanta dokument
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Lärares verktyg i bedömningsprocessen. Svårfångat lärande elever i behov av anpassning och särskilt stöd

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi. Klasserna 7-8

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Samhällsorienterande ämnen

GEOGRAFI, 7A v

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

Geografi Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Geografi Analys och reflektion

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Idrott och hälsa - Kunskapskrav

Klimat och hållbar utveckling 7A

Ny läroplan Föräldrainformation

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Förslag den 25 september Geografi

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET MODERNA SPRÅK

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka

Matris - Identitet & livsstil

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Några material & Ekologi

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

IDH 3.4 IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Ekologi Så fungerar naturen

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

Övergripande planering

ODLING. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet odling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

Undervisningen i ämnet trädgårdsodling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Prövningen utgörs av en skriftlig och en muntlig del.

Från samlare till högkultur

Bedömning Begrepp och benämningar

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Fem steg till succé Skoljoggen

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Kursplanen i ämnet geografi

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

Arv och utveckling Arvet

Planering Samhällskunskap. Information och kommunikation HT:2015. ÅK 7 Namn:

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 6

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Bedömningsuppgift i geografi och svenska (se kraven och bedömning för svenska längre ned)

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Terminsplanering för årskurs 6 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Ämnesprov i grundskolans årskurs 9 och Specialskolans årskurs 10. Geografi Årskurs 9 Vårterminen 2014

GEOGRAFI. Ämnets syfte

GEOGRAFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

Inom detta arbetsområde utvecklar du din förmåga att

svenska som andraspsråk

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Boken KOMPENDIUM I STÄLLET

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

TRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Svenska som andraspråk

Transkript:

Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015 ÅK 7 Namn:

Preliminär planering i geografi HT 2015 1 Veckomål vecka 43 Under denna vecka har man läst sidorna 6-18 Svarat på frågor s. 10, 11 och 17. Vecka 44 LOV Veckomål vecka 45 Man ska under veckan ha läst sidorna 19-33. Svarat på frågorna s. 19 (fråga 2, a-e), 20 och 31. Utöver detta ska man arbeta med arbetshäftet. Läxförhör 1 vecka 46. Veckomål vecka 46 Man ska under veckan ha läst sidorna 34-39. Svarat på frågorna s. 35. Arbeta med frågorna sidan 39. Utöver detta ska man arbeta med arbetshäftet. Prov fredag vecka 47. Veckomål vecka 47 Man ska under denna vecka läsa klart det man inte har hunnit samt arbeta med frågorna och arbetshäftet. Fredag prov 1 Förändringar kan komma under kursens gång 2

Inför läxförhör 1 Man ska ha läst sidorna 6-33 kunna följande saker Förklara följande ord s. 23-28: Kartprojektion Mercators projektion Van der Grintens projektion Mentala kartor (inre kartor) Ekvatorn Parallellcirklar Meridianer Breddgraden (latituden) Längdgraden (longitiden) Skalstreck Ni ska kunna arbeta ur ett geografiskt perspektiv genom att: beskriva, förklara och bedöma konsekvenser. s.6-19 Ni ska kunna sätta ut de olika väderstrecken. s. 26 Ni ska kunna jämföra småskaliga kartor med storskaliga kartor. s.30 Ni ska kunna förklara relativt läge och absolut läge och kunna visa detta på en karta. s.30 3

Inför prov Geografi s. 6-39 Inför provet i Geografi ska ni kunna följande: Ni ska kunna visa att ni kan arbeta utifrån ett geografiskt perspektiv genom att: Beskriva, förklara och bedöma konsekvenser. Kunna resonera och argumentera kring olika kartprojektioners fördelar och nackdelar och vad som är bäst för att visa hur jorden är. Kunna resonera kring jordens gradnät vad de olika delarna kallas och hur man gör för att navigera på gradnätet. Kunna beskriva och jämföra olika typer av kartor såsom: storskaliga, småskaliga, topografiska, tematiska kartor. Och kunna resonera och argumentera kring fördelar och nackdelar med de olika karttyperna. Samt kunna förklara ord såsom: skala, skalstreck och väderstreck. Kunna använda viktig ord som har med geografi att göra såsom: Absolut läge, Breddgrad(latitud), ekvatorn, GIS, GPS, gradnät, jordglob, kompass, längdgrad (longitud), mental karta, Mercators projektion, meridian, nollmeridian, parallellcirkel, relativt läge, satellitbild, van der Grintens projektion, väderstreck. 4

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav Geografi Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 5

Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in. 6