Utredningsbeslut avseende kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden

1(4) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Trafiknämnden 2017-02-21, punkt 8 Ärende Infosäkerhetsklass (Öppen) Utredningsbeslut avseende kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden Ärendebeskrivning Ärendet omfattar förslag till utredningsbeslut avseende kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden på kort och lång sikt. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande daterat 2017-01-20. Behovsanalys avseende kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden, TN 2016-1560. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att att godkänna behovsanalysen, uppdra åt förvaltningschefen att genomföra utredningsstudie med syfte att partsgemensamt studera kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden på kort och lång sikt utifrån planerad utveckling av området, med en omfattning och inriktning i enlighet med detta tjänsteutlåtande samt bilagd behovsanalys, samt uppdra åt förvaltningschefen att återkomma till trafiknämnden med delrapportering under våren 2017, samt slutrapport och förslag till inriktningsbeslut senast under våren 2018,

2(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Ärende Infosäkerhetsklass (Öppen) Förslag och motivering Bakgrund Norra Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt omfattande cirka 12000 nya bostäder och 35000 arbetsplatser. en har kommit längst i de norra delarna av området, där inflyttning redan skett i den västra delen av Hjorthagen. I den östra delen, Kolkajen-Ropsten, har ett gemensamt arbete bedrivits mellan Stockholms stad, Lidingö Stad och trafikförvaltningen i syfte att säkerställa en välfungerande helhetslösning för bytespunkten vid sidan av önskad stadsutveckling. En viktig planeringsförutsättning på platsen har varit Lidingö stads nya bro för gående, cyklister och spårvagnstrafik, kallad Lilla Lidingöbron. Området söder om Hjorthagen, Energihamnen, kommer även fortsatt att vara verksamhetsområde. För hamnverksamheten planeras en modernisering och koncentration till de båda pirerna vid Värtahamnen och Frihamnen. Frihamnen och Loudden ligger sist i planeringen med planerad inflyttning 2021-2029. Enligt en politisk överenskommelse mellan Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i Stockholms läns landsting i maj 2016 ska en strategisk utredning av den framtida kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden genomföras, omfattande bland annat de finansiella förutsättningarna för en utbyggnad av Spårväg City till Lindarängsvägen. En behovsanalys enligt bilaga har genomförts i syfte att definiera former och avgränsning för en sådan utredning, som grund för förvaltningschefens förslag till beslut. Överväganden och motivering Det föreligger ett behov av att utreda trafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden på kort och lång sikt. För att möjliggöra en effektiv kollektivtrafik behöver planläggningen av denna ske samordnat med bebyggelseplaneringen och övrig pågående planering i området. Planläggningen av Norra Djurgårdsstaden har kommit längst i den norra delen, varför införandet av Stomlinje 6 kan ses som en första etapplösning för att

3(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Ärende Infosäkerhetsklass (Öppen) säkerställa behovet av kollektivtrafik i denna del av området. För övriga delar av Norra Djurgårdsstaden finns inga sådana etapplösningar beslutade eller utredda. Flera pågående processer i detta expansiva exploateringsområde kräver trafikförvaltningens aktiva medverkan och ställningstaganden. Trafikförvaltningen bedömer att ett samlat grepp behöver tas gällande de olika planeringsprocesser som pågår inom och med koppling till Norra Djurgårdsstaden: Stockholms stads planläggning för Ropsten och övriga delar av Norra Djurgårdsstaden. Anpassning av kollektivtrafikförsörjningen till områdets etapputbyggnad. Lidingö stads planering av ny bro för gång-, cykel och spårvägstrafik, benämnd Lilla Lidingöbron. Trafikverkets planläggning för Östlig förbindelse. För landstingets del ger valet av trafiklösning för Norra Djurgårdsstaden på kort och lång sikt effekter på systemnivå som behöver analyseras och hanteras. Beroende på vald trafiklösning kan flera strategiska beslut behöva fattas avseende bland annat inköp och/eller avrop av fordon, utbyggnad och lokalisering av depåkapacitet, val av tekniska lösningar, försvarsarbeten samt förändringar inom gällande eller framtida trafikavtal med mera. En utredning föreslås som samlat belyser dessa frågor. Denna bör genomföras partsgemensamt med Stockholms stad och Lidingö stad. För att säkerställa ett effektivt arbete och förankring av utredningens resultat föreslås gemensamma styr- och arbetsgrupper inrättas på tjänstemannanivå med representation från alla tre parter. En slutrapport bedöms kunna tas fram inför ett inriktningsbeslut våren 2018. Flera processer kräver dock svar i närtid, vilket bland annat gäller framtagande av ekonomiskt underlag inför arbetet med landstingets budget för 2018. Av denna anledning föreslås en delrapportering redan under våren 2017, vilket är i enlighet med den ovan redovisade politiska överenskommelsen från maj 2016. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för utredningen bedöms till cirka 15 mkr, vilket ryms inom trafikförvaltningens befintliga budget för åren 2017-2018. Kostnaderna för utredningsarbetet förs till investeringsbudgeten och belastar balansräkningen.

4(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-20 Ärende Infosäkerhetsklass (Öppen) För de utredningar och objekt som i det fortsatta arbetet inte går vidare till genomförandeprojekt finns risken att kostnaderna i ett senare skede kan komma att belasta trafikförvaltningens resultaträkning. Beroende på vilka slutsatser som framkommer i utredningen kommer drift- och investeringsmedel att krävas för kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden. Behov av trafikförändringar inom rådande trafikavtal kan medföra kostnader, vars storlek i nuläget inte kan bedömas. Dessa behöver studeras i kommande arbete. Riskbedömning Tidsfaktorn bedöms vara en risk i kommande utredningsstudie. Flera processer pågår som kräver ställningstaganden i närtid, vilket behöver beaktas i utredningsarbetet. En annan risk är de många projektberoende som råder, samt hur förändrade omvärldsförutsättningar påverkar utredningens förutsättningar att nå ett robust resultat. En ytterligare risk ligger i hur etapplösningar ska hanteras i förhållande till gällande och framtida trafikavtal. Konsekvenser för miljön Genom utredningsbeslutet ges förutsättningar att uppnå landstingets mål enligt det regionala trafikförsörjningsprogrammet för kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden. Förutsättningar skapas även för att Stockholms stad ska uppnå projektmålen för Norra Djurgårdsstaden beträffande miljö och hållbarhet. Sociala konsekvenser Inga särskilda sociala konsekvenser har identifierats. Caroline Ottosson Förvaltningschef Jens Plambeck Chef

1(17) Handläggare Manne Schmitz 08-686 16 89 manne.schmitz@sll.se Behovsanalys avseende kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm Telefon: 08 686 16 00 Fax: 08-686 16 06 E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(17) Innehållsförteckning 1 Syfte, mål och avgränsning... 3 1.1 Syfte med behovsanalysen... 3 1.2 Mål.... 4 1.3 Avgränsning... 5 2 Bakgrund... 5 2.1 Nuläge/problembeskrivning för olika aktörer... 5 2.1.1 Stockholms läns landsting... 5 2.1.2 Stockholms stad... 7 2.1.3 Lidingö stad... 8 2.2 Utredningar och projektberoenden som påverkar... 8 2.2.1 Tidigare utredningar... 8 2.2.2 Ropsten... 9 2.2.3 Behov av reserverat utrymme för kollektivtrafiken... 15 2.2.4 Lilla Lidingöbron... 10 2.2.5 Depåer... 13 2.2.6 Spårväg City och Lidingöbanan.... 12 2.2.7 Aktualitetsbedömning av Stomnätsplanen... 12 2.2.8 Östlig förbindelse... 12 2.2.9 Övergång till eldriven busstrafik.... 12 3 Analys/konsekvenser:... 14 3.1 Möjliga etapplösningar... 14 3.2 Systemval för slutlösningen... 15 4 Slutsats och förslag till beslut... 16 4.1 Föreslagna avgränsningar för utredningen.... 17 4.2 Risker... 17

3(17) 1 Syfte, mål och avgränsning 1.1 Syfte med behovsanalysen En behovsanalys utgör det första steget i landstingets investeringsprocess och utgör underlag för utredningsbeslut, det vill säga beslut om att inleda en utredningsstudie. Syftet med föreliggande behovsanalys är att utgöra grund för sådant utredningsbeslut avseende kollektivtrafikförsörjningen av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden samt vissa närliggande frågor. I behovsanalysen redovisas de förutsättningar som ges av den pågående planläggningen av området, samt de övriga processer som en kommande utredning behöver förhållas till. Flera processer pågår som kräver trafikförvaltningens medverkan och ställningstagande. Dessa framgår av nedan illustration. Trafikförvaltningen ser ett behov av att på ett samlat sätt bevaka landstingets intressen i de pågående processerna, samt skapa förutsättningar för en effektiv och etappvis trafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden som följer planläggningen av området. Schematisk illustration över de pågående processer till vilka en utredning behöver förhållas Behovsanalysen syftar även till att redovisa det behov av samverkan med berörda parter som bedöms föreligga för att nå framgång i arbetet.

4(17) Kollektivtrafikens utformning, funktion och fysiska krav utgör avgörande planeringsförutsättningar för Stockholms stads och Lidingö stads planeringsprocesser, samt för Trafikverkets planläggning av Östlig förbindelse. Ett partsgemensamt arbete bör göras i syfte att klarlägga förutsättningarna, så att dessa processer kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt utan att fördröjas eller förhindras. 1.2 Mål Målet med behovsanalysen är att utgöra grund för utredningsbeslut genom att beskriva planeringsförutsättningarna för trafikförsörjningen av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden samt redogöra för berörda parters respektive processer inom denna geografi. Målen för kommande utredning bör vara att föreslå trafiklösningar på kort och lång sikt som grund för kommande inriktningsbeslut. De trafiklösningar som föreslås bör vara överensstämmande med såväl landstingets långsiktiga mål och som med berörda parters projektmål. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. I trafikförsörjningsprogrammet pekas de långsiktiga målen för kollektivtrafikens utveckling ut, vilka alla aktörer i länet gemensamt ska arbeta mot. I nu gällande trafikförsörjningsprogram finns tre övergripande mål formulerade som ska styra mot visionen Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem, som bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Dessa tre mål är: Attraktiva resor Tillgänglig och sammanhållen region Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan För stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden finns mål formulerade kring miljö och hållbarhet. Stockholms stads kommunfullmäktige har beslutat att Norra Djurgårdsstaden ska utgöra ett av stadens miljöprofilområden. De övergripande ekologiska målen för Norra Djurgårdsstaden är en klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030 där koldioxidutsläppen understiger 1.5 ton per person och år till 2020. Att gemensamt formulera utredningens mål utifrån landstingets och övriga parters mål bedöms vara en viktig del av en kommande utredning. De konkreta

5(17) målsättningarna för utredningen och trafiklösningen bör formuleras tidigt under arbetet. 1.3 Avgränsning Behovsanalysen avgränsas primärt av det geografiska område som utgör stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Dock kommer valda trafiklösningar för området påverka kollektivtrafiksystemet utanför denna geografi, vilket behöver hanteras. Främst gäller detta behovet av framkomlighetsåtgärder och depåkapacitet, vilket behovsanalysen berör. En avgränsning för behovsanalysen är att inte i detalj beskriva sekundära aktörers processer eller intressen. Detta gäller till exempel exploatörer och andra aktörer verksamma inom det geografiska område som berörs av behovsanalysen. En fördjupad intressentanalys bör genomföras där formerna för dialog med dessa intressenter definieras. Detta kan leda till att utredningens omfattning behöver vidgas i förhållande till den avgränsning som föreslås i denna behovsanalys. 2 Bakgrund 2.1 Nuläge/problembeskrivning för olika aktörer 2.1.1 Stockholms läns landsting Enligt en politisk överenskommelse mellan Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i Stockholms läns landsting i maj 2016 ska en utredning av den framtida kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden genomföras enligt följande: Trafiknämnden ges i uppdrag att inför budgeten för 2018 genomföra en strategisk utredning om den framtida kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden. I utredningen ska bland annat ingå att utreda de finansiella förutsättningarna för att bygga ut Spårväg City till Lindarängsvägen. Föreliggande behovsanalys har som ansats att med utgångspunkt i överenskommelsen definiera former och avgränsning för en sådan utredning. Utgångspunkt i tidigare planering har varit en utbyggnad av Spårväg City på sträckan mellan Djurgårdsbron och Ropsten, där sammankoppling med Lidingöbanan planerats i syfte att forma ett gemensamt system. Efter budgetbeslut i landstingsfullmäktige i juni 2016 tilldelas utbyggnaden av spårväg på sträckan inga medel under planperioden. Då hittillsvarande

6(17) planläggning baserats på en utbyggnad av spårvägen, har beslutet att förskjuta tidplanen för Spårväg City inneburit oklara planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken och därmed för ett antal processer i vilka trafikförvaltningen deltar. Flera pågående processer i detta expansiva exploateringsområde kräver trafikförvaltningens aktiva medverkan och ställningstaganden: Stockholms stads planläggning för Ropsten och övriga delar av Norra Djurgårdsstaden. Anpassning av kollektivtrafikförsörjningen till områdets etapputbyggnad. Lidingö stads planering av ny bro för Gång-, cykel och spårvägstrafik, benämnd Lilla Lidingöbron. Trafikverkets planläggning för Östlig förbindelse. Trafikförvaltningen ser ett behov av att på ett samlat sätt bevaka landstingets intressen för kollektivtrafiken i den pågående planeringen i dessa frågor. För landstingets del ger valet av trafiklösning för Norra Djurgårdsstaden på kort och lång sikt effekter på systemnivå som behöver analyseras och hanteras. Beroende på vald trafiklösning kan flera strategiska beslut behöva fattas avseende bland annat inköp och/eller avrop av fordon, utbyggnad och lokalisering av depåkapacitet, val av tekniska lösningar, försvarsarbeten samt förändringar inom gällande eller framtida avtal med mera.

7(17) 2.1.2 Stockholms stad Nora Djurgårdsstaden är ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, omfattande cirka 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser. Utvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter. en har pågått sedan början av 2000-talet och första inflyttning i kontor och bostäder skedde 2010 respektive 2012. Hela området planeras vara fullt utbyggt omkring år 2030. Området omfattar en areal av 236 hektar och består av delområdena Hjorthagen (inklusive Energihamnen), Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Nedan redovisas planerat antal tillkommande bostäder inom respektive delområde. Utöver detta tillkommer verksamhetslokaler. Karta visande stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden med de olika delområdena Hjorthagen Hjorthagen är den del av Norra Djurgårdsstaden som kommit längst i planering och genomförande. Området utgörs av 12 detaljplaner, där Norra 1 är färdigbyggd. I planområdena Norra 2 och Västra pågår inflyttning och i övriga delar av Hjorthagen planeras för inflyttning cirka 2019-2025. Sammanlagt

8(17) planeras för cirka 6000 nya bostäder inom Hjorthagen. Energihamnen Området söder om Hjorthagen, Energihamnen, kommer även fortsatt att vara verksamhetsområde. För hamnverksamheten planeras en modernisering och koncentration till de båda pirerna vid Värtahamnen och Frihamnen. Södra Värtahamnen Detta område består av ett flertal delområden, där plansamråd nu sker för del av fastigheten Antwerpen 2 m.fl. Byggstart för de olika delarna inom Södra Värtan beräknas till 2019-2022. Sammanlagt beräknas cirka 2300 nya bostäder tillskapas i denna del av Norra Djurgårdsstaden. Frihamnen och Loudden Här planeras för cirka 6300 bostäder med inflyttning 2021-2029. 2.1.3 Lidingö stad Lidingö stad är, vid sidan av Stockholms stad, en primär aktör. Lidingö stad planerar för en ny bro för gående, cyklister och spårvägstrafik, benämnd Lilla Lidingöbron, som ersättning för befintlig bro med samma funktion. En överenskommelse finns mellan Lidingö stad och landstinget (LS 1001-0090) som reglerar parternas ansvar. Lidingö stad påverkas även indirekt av valet av trafiklösning för Norra Djurgårdsstaden vad gäller trafikutbudet för de boende på ön och AGA-depåns användning (se rubrik Depåer). 2.2 Utredningar och projektberoenden som påverkar Flera projektberoenden har identifierats såväl inom som utanför trafikförvaltningen. En mer genomgående kartläggning av alla projektberoenden kommer att behöva göras inom ramen för kommande utredning. 2.2.1 Tidigare utredningar Ett antal utredningar har genomförts sedan år 2000 avseende kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden. Trafikförvaltningen gör bedömningen att delar av tidigare framtaget underlag efter aktualitetsprövning kan utgöra grund för kommande utredning. Under våren 2016 genomfördes en studie inom trafikförvaltningen för alternativlösningar baserade på en kombination av buss och spårväg, enbart

9(17) spårväg samt enbart buss. Trafikförvaltningens utredning omfattade sträckningar (inklusive busslinjenät), restidsnytta, framkomlighetsåtgärder, påverkan på trafikförvaltningens depåer, samt investerings- och driftskostnader för trafikförvaltningen. Arbetet resulterade inte i någon slutrapport, men gav indikativa resultat för de olika studerade alternativen. Nedan illustreras resandeströmmarna i ett kombinationsalternativ med spårväg/buss, där Spårväg City byggts ut på sträckan Djurgårdsbron-Frihamnen. Resandeströmmar 2030 för ett spårvägsalternativ enligt utredning genomförd inom trafikförvaltningen våren 2016 2.2.2 Ropsten Stockholms stad bedriver detaljplanarbete för Ropsten med planerat samråd under 2017. I Ropsten planeras för 750 bostäder och 60000 kvm lokalyta och en ny inomhus dockningsterminal för Lidingöbussarna, samt brygga för pendelbåtstrafik. Byggstart har planerats till cirka 2019.

10(17) Trafikförvaltningen har aktivt deltagit i stadens planarbete beträffande kollektivtrafikens funktioner, vilket innefattar platsens struktur, spårvägens sträckning, Lilla Lidingöbrons landfäste, samt bussterminalens utformning med mera. Ropsten är en viktig knutpunkt där bussar från Lidingö och Lidingöbanan ansluter till tunnelbanan. Här finns även ett bryggläge för båtar mot Storholmen och Tranholmen. En gemensam basalternativutredning för spårvägens sträckning genom Energihamnen fram till Ropsten genomfördes 2014, vilken resulterade i en lösning för spårvägen som utgjorde grund i det fortsatta arbetet med utformningen av Ropsten. Parterna har varit överens om principlösningen med en inomhus dockningsterminal för Lidingöbussarna, samt spårvägens spår- och hållplatslägen. En etappvis trafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden, samt val av kollektivtrafiklösning för Östlig förbindelse, medför behov av förnyade studier avseende dimensioneringen av terminalen och utformningen av permanent och provisorisk hållplats för Lidingöbanan i Ropsten. 2.2.3 Lilla Lidingöbron Enligt överenskommelse (LS 1001-0090) mellan Lidingö stad och landstinget ska staden utföra och bekosta upprustningen av Gamla Lidingöbron till ett skick och standard som godkänns av berörda myndigheter. Då en sådan upprustning visat sig vara kostsam har parterna istället överenskommit att den gamla bron ska ersättas med en ny bro för spårvagn, gång och cykeltrafik, benämnd nya Lilla Lidingöbron. Den nya bron utförs som en fast lågbro med segelfri höjd på 5,6 meter. Enligt uppgift från Lidingö stad önskar man fatta tilldelningsbeslut tidigt under 2017. Med denna tidplan möjliggörs trafikstart för Lidingöbanan på den nya bron cirka 2021-2022. Trafikförvaltningen fattade 2014-11-12 ett förvaltningschefsbeslut (SL 2014-2879) att även den nya bron skulle utföras med enkelspår. Dubbelspår bedömdes inte krävas för att uppnå de trafiknyttor som utgjorde mål för den då planerade spårvägstrafiken, utan den planerade trafiken bedömdes möjlig att genomföra med en enkelspårig bro. Som grund för beslutet låg analyser som visade att med en tilläggsinvestering i dubbelspår skulle driftkostnaderna kunna sänkas så att det samhällsekonomiska netto blev positivt för tilläggsinvesteringen. Eftersom inget utrymme i investeringsramarna för tilläggsinvesteringen i dubbelspår bedömdes

11(17) finnas, beslöt förvaltningschefen att inte ändra den pågående planeringen för enkelspår på Lilla Lidingöbron. Sedan beslutet fattades har ett antal förändringar i omvärldsförutsättningarna skett, som skulle kunna påverka den bedömda nyttan. Med anledning av ökat resande på Lidingöbanan utreder trafikförvaltningen utökad trafikering på banan. Sammankopplingen av Lidingöbanan med Spårväg City vid Djurgårdsbron har flyttats bortom planperioden enligt beslut i landstingsfullmäktige. Trafikverket utreder kollektivtrafik i Östlig förbindelse. Sammantaget behöver uppdaterade analyser och ställningstaganden för behov av spårkapaciteten på Lilla Lidingöbron genomföras. En sådan uppdaterad analys bör ställas i sammanhang med Lidingö stads framtida bostadsbyggnadsplaner.

12(17) 2.2.4 Aktualitetsbedömning av Stomnätsplanen Ett arbete pågår för aktualitetsbedömning av Stomnätsplanen. Den nu gällande stomnätsplanen (TN-1211-0263) antogs av Trafiknämnden i februari 2014. Etapp 1, omfattande innerstadens stomlinjenät, är även formellt godkänd av Stockholms stads Trafik- och renhållningsnämnd. 2.2.5 Östlig förbindelse Trafikverket har regeringens uppdrag att utreda möjligheten att bygga en östlig förbindelse som binder samman Norra- och Södra länken och skapar en förbindelse för bil- och kollektivtrafik. Planläggning av Östlig förbindelse pågår och Trafikverket önskar trafikförvaltningens deltagande i arbetet beträffande lösningar för kollektivtrafiken i den nya förbindelsen. Kollektivtrafiken kan utföras som en spårvägstunnel eller i form av busstrafik, eller som en kombination av dessa. Östlig förbindelse ingår även som ett objekt i den pågående Sverigeförhandlingen. Trafikförvaltningen har lämnat underlag till Sverigeförhandlingens kansli avseende kollektivtrafik i Östlig förbindelse (SL 2015-0497), där fem alternativ studerats varav tre nyttoberäknats. Trafikförvaltningen har även tagit fram ytterligare två underlag: Spårväg kombinerad med Östlig förbindelse och Tunnelbana i Östlig förbindelse. 2.2.6 Övergång till eldriven busstrafik Trafiknämnden fattade under hösten utredningsbeslut (SL 2014-2911) om övergång till eldriven busstrafik. Syftet är att visa hur Stockholms läns landsting kan investera i framförallt infrastruktur för övergång till eldriven busstrafik i kommande trafikavtal i innerstaden. Valet av teknisk lösning och andra faktorer behöver sannolikt beaktas vid bedömningen av olika kollektivtrafiklösningar för Norra Djurgårdsstaden. 2.2.7 Spårväg City och Lidingöbanan Program Spårväg City omfattar i nuläget en förlängning av Linje 7 till ny ändhållplats vid T-centralen. Vidare omfattar programmet tillgänglighetsanpassning av hållplatser och införskaffande av fordon, samt utredning av Lidingöbanans behov av nya och fler vagnar. Avslutande arbeten på Lidingöbanan och färdigställande av AGA-depån ingår också i programmet. En utredning av kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden bedöms påverka program Spårväg City avseende bland annat val av fordon vid kommande avrop/nyanskaffning, förberedande arbeten vid Lindarängsvägen samt eventuella tilläggsuppdrag som resultat av utredningen.

13(17) Även Lidingöbanan påverkas beträffande strategiska fordonsval, AGA-depåns användning samt trafikföring över den nya Lilla Lidingöbron 2.3 Depåer 2.3.1 Alkärrsdepån Alkärrsdepåån på Djurgården utgör depå för fordonen på Linje 7, Spårväg City, samt för ett antal museivagnar som används för den museala spårvagnstrafik som Stockholms Spårvägar bedriver på uppdrag av landstinget enligt trafikavtal E21M. Enligt genomförande- och anskaffningsbeslut i Trafiknämnden (SL 2015-0535) ska nya fordon av typ A35B ersätta befintliga fordon av typen A34 på linje 7. Alkärrsdepån behöver byggas ut för att dels rymma dessa nya fordon som kräver större utrymme, dels rymma de två nya fordon som avses trafikera spårvägens förlängning till T-Centralen. Utöver detta behöver utrymme finnas i Alkärrsdepån för det underhåll av fordonen som tidigare planerats ske i AGAdepån. en för en ombyggnation av Alkärrsdepån pågår inom Program Spårväg City och föreslås därför inte hanteras inom ramen för utredningen. 2.3.2 AGA-depån Depån i AGA på Lidingö är dimensionerad att rymma 30 stycken 40 meter långa spårvagnar av typen A36, eller 43 stycken 30-metersfordon. Med dagens trafik på Lidingöbanan åtgår 7 fordon för trafiken. Ytterligare fordon krävs vid utökad turtäthet. AGA-depån kan därför, efter vissa anpassningar, även utgöra depå för cirka 40 ledbussar. 2.3.3 Depå i Frihamnen En tillfällig bussdepå finns idag i Frihamnen, rymmande 45 bussar. Avtal finns mellan landstinget och Stockholms stad om en permanent bussdepå i Frihamnen-området. Det kan studeras om en depå i detta läge istället/även kan anpassas för spårfordon.

14(17) 2.3.4 Övriga depåer- Tomteboda Även den planerade depån i Tomteboda kan nyttjas för busstrafiken i Norra Djurgårdstaden och på Lidingö. Utsättningstiden blir dock lång, vilket påverkar driftkostnaden negativt. 3 Analys/konsekvenser: 3.1 Möjliga etapplösningar Hittills genomförda utredningar har fokuserat på en slutlösning för kollektivtrafiken då Norra Djurgårdsstaden är fullt utbyggd. I de resandeprognoser som trafikanalyserna utgått från har målåret 2030 använts. Detta innebär en markanvändning enligt RUFS 2010 Hög +5 procent, samt det tillskott av bostäder som ges av 2013 års Stockholmsöverenskommelse. Analyserna har även baserats på mer detaljerade underlag avseende Stockholms stads planerade markanvändning inom Norra Djurgårdsstaden. Vid analyser av möjliga etapplösningar behöver förnyade analyser göras, där etapplösningarna relateras till stadens exploateringstakt och parternas mål för kollektivtrafiken. Spårväg City till Lindarängsvägen I kommande utredning kommer de finansiella förutsättningar för en delutbyggnad av spårvägen att studeras enligt tidigare redovisad politisk överenskommelse från maj 2016. En utredning (SL 2014-0203) har tidigare genomförts avseende en etapputbyggnad av Spårväg City på sträckan Centralen- Frihamnen. Den visade att det kan vara motiverat med att öppna delsträckan som en del av slutmålet. Etapplösningar omfattande kombinationer med buss eller en utvecklad båttrafik har däremot inte studerats. Stomlinje 6 Enligt Stomnätsplanen, som antogs av Trafiknämnden i februari 2014, ska en ny stomlinje - Linje 6 - inrättas mellan Ropsten och Karolinska sjukhuset, via Tekniska Högskolan och Odenplan. En handlingsplan för Stomlinje 6 färdigställdes i juli 2015. Inom ramen för denna studerades lämplig sträcka, trafikering och framkomlighetsåtgärder. Handlingsplanen ska utgöra grund för en avsiktsförklaring mellan trafikförvaltningen, Stockholms stad och trafikutövaren Keolis. Ett genomförandebeslut för Stomlinje 6 förbereds till Trafiknämnden under januari 2017. Stomlinje 6 svarar väl mot stadens utbyggnad av Norra Djurgårdsstadens norra delar, där inflyttning redan sker.

15(17) I kommande utredning finns möjlighet att studera förlängningar av stomlinjen till Lidingö Centrum eller Södra Värtan. Även stomlinje 1 och 4 kan fylla en viktig funktion i trafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstadens södra delar. Detta behöver dock studeras vidare. 3.2 Systemval för slutlösningen Då Norra Djurgårdsstaden är fullt utbyggd kommer området att ha över 12 000 bostäder och 35 000 arbetsplatser. I Hjorthagen planeras i huvudsak för bostäder, medan en större del verksamheter planeras i de södra delarna. Även på Nedre Östermalm finns ett antal större arbetsplatser. Detta medför sammantaget behov av en väl utbyggd kollektivtrafik för att möta resandebehovet. Förändringar i omvärldsförutsättningarna kan påverka vilken trafiklösning som är mest ändamålsenlig. Exempel på sådana förändringar är val av kollektivtrafiklösning i Östlig förbindelse, förändringar i den kommunala planeringen med påverkan på resandet, eller strategiska beslut inom trafikförvaltningen. Av denna anledning kan utredningen komma att behöva presentera ett antal olika scenarion, som berörda aktörers planering behöver förhålla sig till. 3.3 Behov av reserverat utrymme för kollektivtrafiken I enlighet med stomnätsplanens utformningsprinciper bör stomtrafiken ges eget körfält för att säkerställa en god framkomlighet och god pålitlighet för trafiken, oavsett trafikslag. Vid en etapputbyggnad, eller en etappvis kapacitetsförstärkning, av kollektivtrafiken inom Norra Djurgårdsstaden behöver utrymme reserveras i gaturummet för att möjliggöra framtida stomtrafik genom området. Under tidigare utredningar har gatuutformningen för kollektivtrafik på eget utrymme tagits fram inom ramen för järnvägsplanearbetet på sträckan mellan Djurgårdsbron och Lindarängsvägen. För delen genom Norra Djurgårdsstaden har Stockholms stad planerat för ett kollektivtrafikreservat längs boulevarden. Vilken grad av ytterligare förberedelser i form av försvarsarbeten som bör genomföras behöver studeras i den kommande utredningen, liksom när i tid olika åtgärder behöver vidtas för att möta kapacitetskraven samt vara ekonomiskt ändamålsenliga. Med de förväntade resandevolymer som tillkommande bostäder och arbetsplatser inom Norra Djurgårdsstaden ger upphov till behöver utrymme

16(17) säkerställas även utanför Norra Djurgårdsstaden för att möjliggöra en effektiv och attraktiv trafikförsörjning av området. Var sådana åtgärder behöver vidtas är beroende av vilka linjedragningar som väljs för de etappvisa trafiklösningarna. Detta behöver studeras i det kommande arbetet. 4 Slutsats och förslag till beslut Trafikförvaltningen bedömer att ett samlat grepp behöver tas gällande de många olika planeringsprocesser som pågår inom och med koppling till Norra Djurgårdsstaden. Förslaget till Trafiknämnden är därför att förvaltningschefen ges i uppdrag att genomföra en utredningsstudie med syfte att partsgemensamt studera och föreslå lösningar för kollektivtrafikförsörjningen av Norra Djurgårdsstaden på kort och lång sikt utifrån tänkt exploatering och utveckling av området. De parter som behöver ingå i arbetet är, förutom trafikförvaltningen, Stockholms stad och Lidingö stad. För att säkerställa ett effektivt arbete och förankring av utredningens resultat föreslås gemensamma styr- och arbetsgrupper inrättas med representation från alla tre parter. Flera processer pågår där trafikförvaltningen behöver delta, som har en direkt och ömsesidig påverkan på utredningens resultat. Dessa processer kan i vissa fall inte invänta en utredning med en tidsutsträckning på 1-1,5 år. Därför bedöms delrapportering behöva ske i vissa brådskande frågor. Detta gäller exempelvis behovet av dubbelspår på nya Lilla Lidingöbron och läget för ny tillfällig och permanent hållplats i Ropsten. Det gäller även dimensioneringen av bussterminalen i Ropsten med hänsyn till en etappvis utveckling av kollektivtrafiken. Inför arbetet med landstingets budget för 2018 behöver en delrapportering ske. Slutrapport med förslag till inriktningsbeslut bör vara klar under 2018.

17(17) 4.1 Föreslagna avgränsningar för utredningen Tillgänglig tid för utredningsarbetet innebär att avgränsningar kommer att behöva göras avseende utredningens omfattning vilket begränsar möjligheterna att genomföra vissa analyser. Hur dessa avgränsningar ska göras behöver tidigt överenskommas och motiveras av utredningens deltagande parter. Exakt avgränsning för uppdraget behöver definieras tidigt under utredningen. En identifierad avgränsning är utvecklingen av Alkärrsdepån, som hanteras inom ramen för Program Spårväg City. Se rubrik Depåer. En annan avgränsning gäller trafikförvaltningens deltagande i Trafikverkets planläggning av Östlig förbindelse. Trafiklösningen i Östlig förbindelse behöver utredas parallellt och samordnat med utredningen om kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden, men kan behöva hanteras inom den ordinarie linjeverksamheten eller i ett separat uppdrag för att inte riskera att fördröja arbetet. 4.2 Risker Ett flertal risker har identifierats för utredningsarbetet, där tidsaspekten är den tydligaste. Detta innebär att utredningens tidplan behöver förhållas till tidplanerna för Stockholms stads detaljplanearbete, Lidingö stads upphandling av ny bro och Trafikverkets planläggning av Östlig förbindelse. En delleverans behöver även göras som underlag för landstingets budget för 2018. En viktig fråga i sammanhanget är hur och när i tid principlösningar som framkommer i utredningsarbetet förankras och beslutas i relation till övriga processer. Det finns även ett antal interna processer inom trafikförvaltningen som behöver samordnas med utredningsarbetet. Målkonflikter kan uppstå och behöver hanteras. En risk som identifierats och behöver studeras är hur etapplösningar ska hanteras i förhållande till rådande och kommande trafikavtal. Ekonomiska risker, i form av kostnader för etapplösningar i relation till slutlösningen och eventuella förberedande arbeten för denna, har inte hanterats i behovsanalysen. Dessa behöver hanteras och bedömas inom kommande utredning.