Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?
Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar
Värmestress hos fjäderfä Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Så upptäcker du värmestress Flämtning Foderintag Tillväxt Kläckningsprocent Dödlighet Foderomvandlingsförmåga Andning: 25 ggr/min 260 ggr/min Värmestress vid: 22 C Det kan lantbrukaren göra Minskad beläggningsgrad Ökad koncentrationsgrad Proteinhalten Vattenbalans C, E-vitamin Zink Tillvänjning
Värmestress hos nötkreatur Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Så upptäcker du värmestress Söker sig till skugga Står upp istället för att ligga ner och idissla Minskad betestid Ökad andningsfrekvens Ökad kroppstemperatur Minskat foderintag Sämre produktion Lägre fetthalt Andning: 15-30 ggr/min 80-90 ggr/min Värmestress vid: 25 C (mjölkko) Det kan lantbrukaren göra Teknik för brunstpassning Fullfoder Fett? Protein Nerkylt dricksvatten Foderstat med rätt strukturvärde
Värmestress hos grisar Risk för värmestress? Så upptäcker du värmestress Smutsiga djur Minskat foderintag Sämre tillväxt och mjölkproduktion Försämrad reproduktion Låg Måttlig Hög Värmestress vid: 22 C (slaktsvin) 24 C (lakt sugga) 30 C (smågris) Det kan lantbrukaren göra Ökad koncentrationsgrad i fodret Tillsats av natriumbikarbonat Pelleterat foder Lägre råproteininnehåll Nerkylt dricksvatten
Värmestress hos får/lamm Så upptäcker du värmestress Ställer sig sida vid sida i en flock Fuktar pälsen med saliv Lammens tillväxt Minskat foderintag Risk för värmestress? Låg Måttlig Hög Andning: 25-30 andetag/min Det kan lantbrukaren göra Minska grovfoderandelen Utfodring vid dygnets svala del Våmskyddat fett och protein Tillgång på vatten
Hur påverkas foderproduktionen? Ökad avkastning från gräsmarker Längre betessäsong Intensivt regnade Utegångsdjur Torrperioder Högre andel klöver i vallen
Risk för sämre foderkvalitet! Milda och fuktiga vintrar Fusarium graminearum Nya fodergrödor Vallfoder med mer fiber och mindre protein
. Stallbyggnader STALLBYGGNADER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT
Förebyggande arbete Hälsodeklaration vid in- och utförsel av djur. Karantän? Minimiavstånd mellan besättningar i framtiden? Bygglösningar som minskar risk för smittspridning. Utbildning av personal. Återinför nödslakt. Ändrade byggnormer. Nya vaccinationsprogram?
Gavel mot söder Rätt förhållande till vindriktningen Inga vattenledningar nära väggen Stallets placering
Ventilation Gaser Fukt Överskottsvärme Frisk uteluft
Flera fläktar ger jämn genomströmning
Fläkt med dusch
Dusch
Skugga påbete -om korna själva får välja Kan ge något högre mjölkmängd Träd Skuggnät Korrugerad plåt (ev isolerad) Förstärk betesmark som riskerar att trampas sönder
HUR PÅVERKAS DJURHÄLSAN AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?
Djurhälsa hos betesdjur Längre betesperiod: Ökad möjlighet till naturligt beteende Minskat smittotryck med färre djur per ytenhet Förbättrad klövhälsa (om inte betesmarken trampas sönder)? Fler betesburna parasiter Ökad risk för smitta från vilda djur
Vektorburna sjukdomar Sprids av insekter, spindeldjur (fästingar), fåglar & däggdjur. Nya utbredningsområden för vektorerna. För effektiv spridning krävs: En En r aktiv vektor Smittämne En känslig värd Livslängd kan förlängas Uppförökningstiden kan kortas Samlade i stora grupper?
Svidknott sprider blåtunga. Myggor & knott, fästingar Gillar milda vintrar, torra vårar & somrar med värmeböljor samt regniga höstar. West Nile feber Borrelia & ev gräsbetessjuka
Sjukdomar som sprids via vatten & markerosion Bakterier gynnas av värme & fukt. Sporbildande bakterier = stor risk! Mycket nederbörd för fram sporer från jorden. EHEC. Salmonella. Frasbrand/mjältbrand Campylobacter & cryptosporidium.
Konkreta tips på klimatåtgärder i djurhållningen Minska svinnet av foder i produktionen Var noga med kvaliteten på vallfodret Raps är bättre för klimatet än soja Var noggrann i foderstyrningen Gör foderanalyser regelbundet Utfodra med ärter och bönor Håll betesmarkerna betade Minska inkalvningsåldern Säkra vattentillgången
Konkreta tips på klimatåtgärder i djurhållningen Håll djuren friska Mylla flytgödseln Sprid inte flytgödsel på hösten Utnyttja alltid stallgödseln effektivt Satsa på spänntak till gödselbrunnen Leverera gödsel till en biogasanläggning Analysera gödseln och anpassa givan Utnyttja spillvärmen från mjölken
Sammanfattning Ökad potential för växtodlingen om vi har strategier för vatten, ogräs och skadedjur/svamp. Risk för ökad stress för djuren. Viktigt med en beredskapsplan såatt man är förberedd för ev extremer.