Skolverkets rapport nr 235 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning Jämförelsetal för huvudmän Del 2, 2003 Kostnader Sammanfattning: I rapporten redovisas kostnader under 2002 för verksamhetsformer inom barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Totala kostnader och totala kostnader per barn/ elev för t.ex. personal, undervisning, lokaler, läromedel/utrustning/skolbibliotek, elevvård, skolmåltider, skolskjutsar m.m. redovisas för varje huvudman, dvs. kommun, landsting och grupper av fristående skolor samt för sameskolan. Summary: This report shows expenditure for the child-care system, schools and the adult education system in 2002. Total expenditure and expenditure per child/pupil, e.g. staff, tuition, facilities, teaching materials/equipment/school libraries, pupils welfare, school meals, school transport etc. are given for individual municipalities and country councils, groups of independent schools and sami schools. Ämnesord: Statistik, jämförelsetal, huvudmän, barnomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kostnader, inskrivna barn, elever.
Tidigare utgåvor i samma serie: Delrapport 1993, rapport nr 7, beställn.nr 93:31 Årsrapport 1993, rapport nr 38, beställn.nr 93:63 Delrapport 1994, rapport nr 46, beställn.nr 94:82 Årsrapport 1994, rapport nr 70, beställn.nr 94:120 Delrapport 1995, rapport nr 73, beställn.nr 95:143 Årsrapport 1995, rapport nr 76, beställn.nr 95:161 Delrapport 1996, rapport nr 97, beställn.nr 96:199 Årsrapport 1996, rapport nr 106, beställn.nr 96:231 Delrapport 1997, rapport nr 129, beställn.nr 97:284 Årsrapport 1997, rapport nr 134, beställn.nr 97:299 Delrapport 1998, rapport nr 146, beställn.nr 98:366 Årsrapport 1998, rapport nr 156, beställn.nr 98:391 Delrapport 1999, rapport nr 165, beställn.nr 99:444 Årsrapport 1999, rapport nr 172, beställn.nr 99:470 Del 1, 2000, rapport nr 183, beställn.nr 00:537 Del 2, 2000, rapport nr 189, beställn.nr 00:569 Del 1, 2001, rapport nr 196, beställn.nr 01:607 Del 2, 2001, rapport nr 204, beställn.nr 01:661 Del 1, 2002, rapport nr 215, beställn.nr 02:715 Del 2, 2002, rapport nr 217, beställn.nr 02:753 Del 1, 2003, rapport nr 229, beställn.nr 03:802 Rapporterna (från årsrapport 1997 och framåt) finns tillgängliga som Pdf-filer på Skolverkets hemsida på internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/fakta/statistik. Rapporternas tabeller (från 1994 och framåt) finns även tillgängliga i excelformat. Samtliga tabeller kan föras över till den egna datorn. På samma internetadress finns uppgifter (från 1993 och framåt) dessutom tillgängliga i databasen Jämförelsetal för huvudmän. Skolverkets diarienummer: 2003:1168 ISSN 1103-2421 ISRN SKOLV R-217-SE Omslag: Lotta Blom Grafisk form: Ordförrådet Tryckeri: Elanders Gotab AB, Stockholm 2003 Utgiven av Skolverket, 106 20 Stockholm http://www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 03:820 Pris: 75 kr exkl. moms, porto och exp.kostnader 2 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
Förord Information från det nationella uppföljningssystemet i form av jämförelsetal för huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning publiceras två gånger per år sedan 1993. Under våren publiceras information om organisation, personal och resultat. Uppgifter om kostnader publiceras under hösten. Publikationerna med jämförelsetal har i stort sett haft samma disposition från år till år, vilket gör det möjligt att studera förändringar mellan åren för olika huvudmän och verksamhetsformer. Från och med 1998 års jämförelsetal om kostnader ingår också uppgifter om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Vad gäller jämförelsetal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har ambitionen varit att bibehålla de definitioner och nyckeltal som använts tidigare år i Jämförelsetal för Socialtjänsten. Detta för att även fortsättningsvis möjliggöra jämförelser över tid. Rapporterna med jämförelsetal riktar sig i första hand till dem som har ansvaret för genomförandet av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, dvs huvudmännen. Vår förhoppning är att materialet skall tjäna som underlag för diskussion och reflektion om den lokala verksamheten, dess organisation, kostnader och resultat. För att underlätta användningen av materialet för egna analyser finns tabellerna i denna och tidigare rapporter även tillgängliga via Skolverkets hemsida på internet både som Excel-filer och i en databas. Hela rapporten finns också tillgänglig på hemsidan som Pdf-fil. Adressen till Skolverkets hemsida är: http://www.skolverket.se/fakta/statistik/. Rapporten har tagits fram inom Utredningsavdelningen på Skolverket. Statistiska centralbyråns (SCB) program för skolstatistik har på Skolverkets uppdrag svarat för all statistikproduktion och tabellframställning. Rapportens statistikuppgifter har granskats av uppgiftslämnarna själva och av SCB. Det kan naturligtvis fortfarande finnas brister i enstaka kommuners eller andra huvudmäns uppgifter, men SCB:s bedömning är att uppgifterna i allmänhet håller god kvalitet. Den viktigaste insatsen för denna kvalitet står uppgiftslämnarna för. Övergripande frågor med anledning av rapporten kan ställas till Skolverkets enhet för nationell uppföljning, tel. 08-52 73 32 00. För frågor om enskilda statistikuppgifter hänvisas i första hand till SCB, programmet för skolstatistik, som har tillgång till grundmaterialet, tel. 019-17 60 00. Stockholm i september 2003 Staffan Lundh Avdelningschef Britt-Marie Jarnhammar Projektledare Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 3
Innehåll 1. Det nationella uppföljningssystemet...6 2. Att läsa rapporten...7 3. Hur tillförlitliga är uppgifterna?...9 4. Att tänka på vid jämförelser över tid...11 5. Några resultat...16 TABELLER Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 45 kommuner Förskola Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 52 kommuner Familjedaghem Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 59 kommuner Fritidshem Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 66 kommuner Förskoleklass huvudmannens skolor samt elever folkbokförda i kommunen Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 73 kommuner, enskild verksamhet, fristående skolor och internationella skolor Förskoleklass Grundskola Fritidshem huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 81 kommuner Grundskola huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 88 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor Tabell 2 Resurser: kostnader 2002, forts.... 95 kommuner, sameskolan, fristående skolor, internationella skolor, riksinternatskolor Grundskola elever folkbokförda i kommunen Tabell 3 Resurser: kostnader 2002... 103 kommuner Specialskola huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 110 4 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
Särskola obligatorisk huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 112 kommuner Särskola gymnasiesärskola huvudmannens skolor Tabell 2 Resurser: kostnader 2002, forts.... 119 kommuner Gymnasieskola huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 126 kommuner, landsting, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor Tabell 2 Resurser: kostnader 2002, forts.... 135 kommuner, landsting, fristående skolor, internationella skolor och riksinternatskolor Gymnasieskola elever folkbokförda i kommunen Tabell 3 Resurser: kostnader 2002... 144 kommuner Komvux huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 152 kommuner och landsting Tabell 2 Resurser: kostnader 2002... 160 kommuner och landsting Särvux huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 168 kommuner Svenska för invandrare huvudmannens skolor Tabell 1 Resurser: kostnader 2002... 175 kommuner Strukturella faktorer för kommuner Tabell 1 Strukturella faktorer 2002... 182 kommuner BILAGOR Bilaga 1 Definitioner och kommentarer... 189 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet... 197 Bilaga 3 Kommungrupperingar... 205 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 5
1. Det nationella uppföljningssystemet En förutsättning för utveckling av en verksamhet är att den följs upp och utvärderas. Ett av redskapen för uppföljning av barnomsorgs- och skolverksamhet är det nationella uppföljningssystemet. Information från systemet redovisas två gånger per år i form av jämförelsetal för huvudmännen. Huvudmännen för barnomsorg, skola och vuxenutbildning är uppgiftslämnare till uppföljningssystemet. De föreskrifter som anger vilka uppgifter som skall lämnas för skolan återfinns i Skolverkets författningssamling. Två rapporter per år De första rapporterna i föreliggande serie utkom 1993 och den här rapporten är således den elfte i ordningen. Jämförelsetalen publiceras i två delar. Del 1 innehåller uppgifter om organisation, personal och resultat för olika verksamhetsformer och huvudmän och utkommer under våren. Del 2 innehåller uppgifter om kostnader. Fram till och med 1999 benämndes motsvarande rapporter del- respektive årsrapport. Skolverket övertog den 1 januari 1998 myndighetsansvaret för barnomsorgen från Socialstyrelsen. Detta skedde i samband med att bestämmelserna om barnomsorg flyttades över från socialtjänstlagen till skollagen. Skolverket har därmed ansvar för insamling och publicering av barnomsorgsstatistik. Kostnader för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen har tidigare publicerats i Jämförelsetal för Socialtjänsten som kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst (e-post socialstyrelsen@strd.se). Rapporterna skickas ut till de tjänstemän som på kommun- och landstingsnivå är närmast ansvariga för barnomsorgen, skolan samt vuxenutbildningen gentemot politikerna, dvs. tjänstemän inom förvaltningar och motsvarande, liksom till politiker i kommuner och landsting. Dessutom skickas rapporterna till företrädare för de fristående skolorna samt till Specialskolemyndigheten (SPM) och sameskolstyrelsen. Underlag för reflektion och diskussion Sammantaget ger jämförelsetalen i de årliga rapporterna en bild av hur huvudmännen organiserar sin verksamhet, vilka resurser som används och vilka resultat som uppnås. Vår förhoppning är att materialet skall komma till användning som underlag för reflektion och diskussion om den egna verksamheten samt möjliggöra jämförelser av den egna verksamheten i förhållande till andra. Huvuddelen av måtten är desamma år från år för att möjliggöra jämförelser över tid. För att underlätta egna analyser finns rapporternas tabeller också tillgängliga via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: http://www.skolverket.se/fakta/statistik/ 6 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
2. Att läsa rapporten Redovisningen i denna rapport omfattar dels förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 1, dvs. förskola, familjedaghem, fritidshem och de öppna verksamheterna, dels samtliga skolformer med undantag för kompletterande utbildningar och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Redovisningen sker främst i form av jämförelsetal för respektive barnomsorgs- och skolhuvudman och/eller hemkommun. Kommunerna redovisas i nio grupper sorterade efter strukturella egenskaper enligt Svenska Kommunförbundets indelning (se Bilaga 3). Kommungruppsindelningen tar bl.a. hänsyn till befolknings- och näringsstruktur. Fristående skolor på grundskolenivå redovisas aggregerade i grupper efter sin inriktning. Internationella skolor och riksinternatskolor redovisas separat. På gymnasienivå redovisas uppgifter för fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Hur analyseras materialet? Materialet i rapporten är omfattande och innehåller information som är intressant ur många olika aspekter. Resultaten genererar många nya frågor om vad som ligger bakom de förhållanden som redovisas, vilket förhoppningsvis kommer att stimulera till egna analyser och utvärderingar hos huvudmännen. Vid en analys av materialet är det viktigt att vara medveten om att det kan finnas många förklaringar till de skillnader som framkommer mellan kommuner och huvudmän. Det kan vara skillnader såväl i förutsättningar och behov som i hur effektivt olika kommuner eller huvudmän organiserat sin verksamhet och utnyttjar sina resurser. Skillnaderna kan även vara ett uttryck för olika prioriteringar. Det kan emellertid också vara brister i statistiken som ligger bakom skillnader. Trots ett omfattande granskningsarbete, bland annat av uppgiftslämnarna själva 2, kan fortfarande vissa brister i materialet förekomma. I materialet som helhet är det vidare viktigt att vara medveten om att vissa mått är beräknade på ett så litet antal barn/elever att även relativt stora avvikelser från riksmedelvärdet kan förklaras av tillkomst eller avsaknad av exempelvis en eller ett par barn/elever. Detta gäller naturligtvis i första hand små kommuner samt delverksamheter och verksamhetsformer med ett litet antal barn/elever. Materialet i rapporten ger ingen grund för betygssättning av barnomsorgs- eller skolverksamheten hos en huvudman. Det nationella uppföljningssystemet och föreliggande rapport är i grunden beskrivande. Vill man söka orsakssamband och förklaringar till vissa värden, måste man gå vidare och skaffa kompletterande information. När det gäller förklaringar till enstaka värden, är det oftast huvudmannen som kan ge sådana. 1 I rapporten kommer förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg fortsättningsvis att benämnas barnomsorg. 2 Bl.a. återrapporterar SCB de jämförelsetal avseende kostnader som skall publiceras till kommunerna. Kommunerna har därmed en möjlighet att kontrollera att de jämförelsetal som avser kommunens barnomsorgs- och skolverksamhet verkar rimliga (se Bilaga 2). Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 7
Definitioner Definitioner av de jämförelsetal och andra uppgifter som redovisas i tabellerna finns i en definitionsruta i tabellens slut. Många uppgifter kommenteras också mer utförligt i Bilaga 1 och 2. Eftersom många jämförelsetal enbart utifrån benämningen i tabellhuvudet skulle kunna beräknas på flera olika sätt, är det avgörande för tolkningen av talen att känna till de exakta definitionerna. Följande markeringar används i tabellerna 0 betyder att uppgift inte finns hos huvudmannen eller finns i så liten omfattning att den blir 0 efter avrundning.. betyder att uppgift inte kan förekomma, t.ex. uppgift om ersättning per elev till fristående skola i en kommun som inte köper någon verksamhet av fristående skolor... betyder alltför osäker uppgift. Används om uppgiften är ofullständig, saknas på grund av bortfall eller om den bedömts ha dålig kvalitet... betyder också att uppgift ej redovisas på grund av att antalet enheter i redovisningsgruppen är mindre än tre och uppgiften bedömts som känslig. Om t.ex. antalet elever i en skolform är en eller två sätts.. för kostnaden per elev. 1) betyder att särskild förklaring finns i definitionsrutan vid 2) tabellens slut. * 8 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
3. Hur tillförlitliga är uppgifterna? Insamlingen De uppgifter som redovisas i denna rapport har samlats in av SCB på uppdrag av Skolverket. Insamling av barn-, elev- och personaluppgifter har skett antingen på pappers- eller elektroniska blanketter eller genom uttag ur administrativa register. Genom en förfrågan före insamlingsåret har kommunerna själva haft möjlighet att avgöra om uppgiftsinsamlingarna avseende elever, lärare m.m. skall skickas till enskilda skolor eller till kommunen centralt för att besvaras. Information om barn och personal inom barnomsorgen har lämnats antingen från den förvaltning som ansvarar för dessa verksamheter eller från de grundskolor där verksamheterna är förlagda. Uppgifter om kostnader och intäkter för barnomsorg, skola och vuxenutbildning har för kommuner i allmänhet lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen (eller motsvarande) av personal som arbetar med barnomsorgs- och skolekonomiska frågor. Uppgifterna har genomgående lämnats på elektroniska blanketter. På dessa görs flera logiska kontroller av uppgifterna och preliminära jämförelsetal beräknas så att uppgiftslämnarna direkt får möjlighet att kontrollera rimligheten i lämnade uppgifter. Ett omfattande påminnelse-, gransknings- och rättningsarbete samt komplettering av inkommet material har gjorts av SCB. Den viktigaste insatsen för kvaliteten bidrar ändå uppgiftslämnarna själva med genom att lämna uppgifter med god tillförlitlighet. I Bilaga 2 ger SCB en utförlig kvalitetsredovisning av statistiken. Samordning med räkenskapssammandraget Insamlingen av uppgifter om kommunernas kostnader och intäkter för barnomsorg, skola och vuxenutbildning har sedan 1999 års insamling 3 samordnats med SCB:s insamling av uppgifter om kostnader för all kommunal verksamhet, det s.k. räkenskapssammandraget (RS). Det innebär att uppgifterna har samlats in på samma Excel-blankett men i separata delar (flikar). De uppgifter som lämnas måste överensstämma mellan RS och den separata del som innehåller mer specificerad information kring barnomsorg och skolverksamhet. Samordningen har inneburit ett utvidgat samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltning och ekonomikontor (eller motsvarande funktioner) i arbetet med att ta fram uppgifter till de båda undersökningarna. Barn- och ungdomsförvaltningens (eller motsvarande) mer detaljerade kunskap om verksamheternas kostnader kan då tas tillvara i RS och vice versa. Syftet med samordningen är självfallet att uppgifterna för alla olika kommunala verksamheter skall bli mera jämförbara och av högre kvalitet. Tidigare uppgiftsinsamlingar av kostnader och intäkter för skolverksamheten och i viss mån för barnomsorgen, genomfördes skilt från RS, men viss granskning av uppgifterna samordnades. Uppgifter 3 Avser kostnadsuppgifter för verksamhetsåret 1998. Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 9
ur RS publiceras bl.a. i SCB:s och Svenska kommunförbundets årliga publikation Vad kostar verksamheten i din kommun? De förändringar i insamlingen som genomförts för att anpassa insamlingarna till varandra innebär samtidigt svårigheter att utan vidare jämföra uppgifterna över tid. De flesta mått håller god kvalitet, men det finns förbehåll att ta hänsyn till vid jämförelser över en längre tid. Dessa tas upp i kapitel 4. Samverkan mellan verksamheter År 1998 infördes den nya skolformen förskoleklass. Ett syfte med reformen var att förskolan, skolan och fritidshemmet skulle knytas närmare varandra och att verksamheterna på så sätt skulle utvecklas. Förskoleklassen finns ofta i grundskolans lokaler och personalen arbetar i arbetslag tillsammans med personal från andra verksamheter. I många kommuner fanns redan tidigare en samverkan mellan förskolans sexårsverksamhet, skolan och fritidshemmet. På grund av att förskoleklassen på många håll är integrerad såväl personal- som lokalmässigt med grundskola och fritidshem har uppgiftslämnarna ibland tvingats göra skattningar och schablonmässiga fördelningar av kostnader för både personal och lokaler. Det faktum att kostnaderna varit svåra att fördela mellan olika integrerade verksamheter påverkar uppgifter för förskoleklass, fritidshem, grundskola och i vissa fall även förskola, vilket man bör vara medveten om vid tolkning av materialet. För att underlätta jämförelser finns även en tabell som visar de sammanlagda kostnaderna för förskoleklass, grundskola och fritidshem. 10 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
4. Att tänka på vid jämförelser över tid Jämförelser över tid enklast med hjälp av www-databasen Jämförelsetalen tjänar inte bara som underlag för att jämföra värden ett visst år mellan olika kommuner. Lika intressant är att följa utvecklingen i den egna kommunen i förhållande till andra kommuner över tid. Detta görs enklast genom att utnyttja Skolverkets www-databas på Internet. I Skolverkets databas finns årets och tidigare års jämförelsetal för barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Denna information är tillgänglig via Skolverkets hemsida på Internet. Internetadressen är: http:// www.skolverket.se/fakta/statistik/. Ur databasen är det enkelt att göra urval av ett eller flera jämförelsetal, för en eller flera kommuner och för vissa år eller för alla tillgängliga år. För barnsomsorgen finns uppgifter för åren 1995 2002. För skolan och vuxenutbildningen finns uppgifter för åren 1992 2002. Uttaget ur databasen kan man studera direkt på skärmen, skriva ut eller spara och bearbeta vidare i programmet Excel. För att göra jämförelser över tid måste man känna till om det skett förändringar i definitioner eller i insamlingssätt mellan åren. Förändringar i jämförelsetalen markeras, t.ex. genom att benämningen för uppgiften ändras. Förändringar kan också markeras genom att det flaggas för dem i den definition som visas i anslutning till databasuttaget. Vid jämförelser över tid används vanligtvis någon typ av index för att ta hänsyn till prisutvecklingen i sektorn eller i samhället i stort. I den analys av kostnadsutvecklingen över tid som redovisas i kapitel 5 används konsumentprisindex (KPI) och särskilda verksamhetsindex för att räkna om kostnaderna från löpande till fasta priser. I Skolverkets databas anges däremot kostnaderna enbart i löpande priser. Att jämföra uppgifter om barnsomsorgen över tid Uppgifter om barn och personal i landets förskolor, fritidshem och familjedaghem har samlats in årligen sedan 1970-talet. Innehållet har i stort sett varit detsamma, några variabler har dock förändrats eller försvunnit och andra har tillkommit. Från och med 1991 har separata uppgifter om barnsomsorg med kommunal respektive enskild anordnare samlats in. Under de år Skolverket samlat in kostnadsuppgifter har blanketterna förändrats med syfte att förbättra statistikens kvalitet. Förändringarna kan i vissa fall medföra svårigheter att jämföra statistiken för enskilda kommuner med uppgifter från tidigare år. Det antal inskrivna barn som används för att ta fram kostnad per inskrivet barn och per heltidsbarn för olika verksamheter har från och med 1999 års rapport beräknats på ett annat sätt. Numera används ett genomsnitt av antalet inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem vid mätning för två på varandra följande år. 4 Ett genomsnitt av två höstinsamlingar anses, liksom för skolan, ge ett bättre mått 4 Uppgifter om antal inskrivna barn som redovisas i denna rapport är ett genomsnitt av antalet inskrivna barn den 15 oktober 2001 och den 15 oktober 2002. Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 11
på verksamhetsvolymen under ett kalenderår. Detta påverkar jämförbarheten med tidigare år och för rättvisande jämförelser bör en omräkning övervägas. De jämförelser som redovisas i kapitel 5 baseras på omräknade värden och i Skolverkets databas har några jämförelsetal avseende verksamhetsåret 1997 räknats om för att underlätta jämförelser med uppgifter för senare år. Uppgifter om antal inskrivna barn i barnsomsorgen samlas in en gång per år. I vissa kommuner ökar antalet barn senare under hösten och under våren eftersom kommunen kan erbjuda plats när behov uppstår. I andra kommuner erbjuds föräldrarna inte omedelbart plats och en kö uppstår. Det antal inskrivna barn som kostnaderna relateras till i den förra gruppen kommuner blir på så sätt underskattat, eftersom man vid mättidpunkten på hösten inte fångar ökningen i antal barn i verksamhet under hela perioden. Detta medför i sin tur att kostnaden per barn kan vara överskattad i denna grupp kommuner. Det finns dock vissa möjligheter för kommunen att under insamlingen av kostnader justera det antal barn som kostnaden relateras till. Kostnad per heltidsbarn i verksamhet i kommunal regi är ett kompletterande mått till kostnad per inskrivet barn. Uppgiften lämpar sig väl för jämförelser mellan kommuner, då det i viss mån tar hänsyn till skillnader mellan kommuner som beror på skillnader i barnens vistelsetider i verksamheten. Den genomsnittliga vistelsetiden har skattats utifrån uppgifter som lämnats av föräldrar i en föräldraundersökning om barnomsorg som genomfördes hösten 2002. Med hjälp av detta underlag beräknas en genomsnittlig vistelsetid för barn i åldern 1 5 år i förskoleverksamhet för varje kommun. Antalet heltidsbarn i en kommun beräknas sedan med hjälp av antal inskrivna barn i kommunen och den genomsnittliga vistelsetiden för kommunen. Schablonen vid omräkning är 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. För skolbarnsomsorg finns endast vikter på riksnivå. Yngre barn har i genomsnitt längre vistelsetid i skolbarnsomsorg än äldre och tilldelas därför högre vikt. Med hjälp av information om antal barn i olika åldersgrupper i respektive kommun beräknas antal heltidsbarn i skolbarnsomsorg per kommun. Även här är schablonen vid omräkning 40 timmar per vecka för ett heltidsbarn. De uppgifter om närvarotider som användes i tidigare rapporter om kostnader avseende kalenderåren 1997 och 1998 hämtades från en föräldraundersökning som genomfördes 1996. För 1999, 2000 och 2001 användes uppgifter från föräldraundersökningen hösten 1999. År 1998 infördes skolformen förskoleklass, vilket kan påverka jämförelser av uppgifter om barnsomsorg över tid. Sexåringarna finns nu i förskoleklass, deltidsgrupp har försvunnit och daghem har ersatts av förskola. I förskolan finns främst barn i åldern 1 5 år och antalet inskrivna barn har minskat. Antalet barn i fritidshem har däremot ökat, framför allt p.g.a. att sexåringarna, som nu går i skolan, också omfattas av skolbarnsomsorg. Förskoleklass är ofta integrerad med fritidshem och grundskola, något som kan försvåra särredovisning av kostnader för olika verksamheter. 12 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
Avgiftsfinansieringsgraden redovisas för olika verksamhetsformer. Måttet avser att beskriva hur stor del av kostnaden för verksamheten som finansieras genom föräldraavgifter. I vissa kommuner tas avgiften för verksamhet i enskild regi ut av kommunen och ingår därmed i kommunens redovisade intäkter. I andra kommuner tas avgiften ut direkt av den verksamhet som bedrivs i enskild regi. För att relatera intäkter av avgifter till den verksamhet de avser krävs därför information om hur kommunen redovisar dessa intäkter. Tidigare år har insamlingen inte kunnat ge någon tillförlitlig information om på vilket sätt avgifterna redovisas i olika kommuner. Vid beräkning av avgiftsfinansieringsgrad fram till och med 1998 relaterades intäkter från föräldraavgifter till kostnaden för verksamhet med kommunen som anordnare. Från och med 1999 relateras istället kommunernas intäkter från avgifter till den totala kostnaden för verksamheten. Detta förändrade beräkningssätt berodde på att Skolverkets redovisning anpassades till redovisningen i Vad kostar verksamheten i din kommun? Från och med 2000 års insamling ges möjlighet att särskilja intäkter av avgifter för kommunal respektive enskild verksamhet. Det innebär att vi i tabeller kan relatera intäkter från avgifter för verksamhet som kommunen anordnar till den kostnad som denna verksamhet genererar. Kvaliteten i uppgiften har därmed förbättrats medan jämförelser med tidigare år har försvårats. Att jämföra kostnadsuppgifter för skolan över tid Som nämnts i kapitel 3 har Skolverkets insamling av kommunernas kostnader för barnomsorg, skola och vuxenutbildning sedan 1999 års kostnadsinsamling samordnats med insamlingen av kommunernas räkenskapssammandrag (RS). Före samordningen genomfördes en omfattande översyn av båda insamlingarna. Översynen resulterade bl.a. i en förändring av definitionen av kommunens lokalkostnader, för att denna skulle överensstämma med definitionen av posten lokal- och anläggningskostnader i RS. I lokalkostnaden skulle t.ex. inte kostnader för fastighetsservice ingå, såvida inte kostnaden ingick i extern hyreskostnad. I insamlingen av 1998 års kostnader redovisades sådana kostnader istället under posten övriga kostnader. Många uppgiftslämnare kommenterade denna förändring och menade att man med den nya definitionen inte speglade de faktiska kostnaderna för lokaler och inventarier. Detta har inneburit att vi från och med 2000 års insamling, dvs. avseende kostnaderna för verksamhetsåret 1999, återgått till den tidigare definitionen av lokalkostnad. Uppgifterna avseende åren 1999, 2000, 2001 respektive 2002 är således jämförbara med motsvarande nyckeltal för 1997 och tidigare medan kostnaderna för 1998 inte går att jämföra med övriga år. I den analys för olika verksamhetsformer som redovisas i kapitel 5 är kostnaden för lokaler 1998 därför skattad för att möjliggöra jämförelser över tid. Totalkostnaden och övriga kostnadsposter är jämförbara med tidigare år och mellan olika huvudmän. Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 13
Kravet på att särredovisa posterna skolledning och SYV-verksamhet slopades när insamlingen av skolans kostnader samordnades med insamlingen av det kommunala räkenskapssammandraget. Dessa kostnader redovisas från och med 1998 i posten övriga kostnader. Förskoleklass bedrivs ofta i samverkan eller helt integrerad med grundskola och fritidshem. Personal- och lokalresurser kan användas gemensamt av verksamheterna. Uppgiftslämnarna har därför ibland haft svårt att särredovisa kostnader för de olika verksamheterna, vilket påverkar jämförbarheten med tidigare år. Från och med 2000 års rapport presenteras en ny tabell där den sammanlagda kostnaden för de verksamheter som vanligtvis är integrerade redovisas. Tabellen kan sägas vara ett försök att visa genomsnittliga kostnader för ett barn över dagen. Från och med 2000 års rapport redovisas internationella skolor och riksinternatskolor på grundskolenivå separat. Det genomsnitt som redovisas i tabellen avser endast inriktningar av fristående grundskolor, i vilket internationella skolor och riksinternatskolor inte ingår. I rapporter från tidigare år (1999 och bakåt) ingår internationella skolor och riksinternatskolor i genomsnittet för fristående skolor, vilket bör beaktas vid jämförelser mellan olika år. Fristående skolor på gymnasienivå redovisas i grupperna fristående gymnasieskolor, internationella skolor och riksinternatskolor. Tidigare redovisades även kostnadsuppgifter för kompletterande skolor. Eftersom kompletterande utbildning skiljer sig väsentligt från fristående gymnasieskolor vad gäller utbildningsinriktningar och finansiering upphörde emellertid denna redovisning från och med 2001 års rapport. Fram till och med redovisningen i 1999 års rapport har uppgifter avseende internationella skolor inkluderats i de uppgifter som avser fristående gymnasieskolor, vilket påverkar jämförbarhet över tid för denna inriktning. Jämför inte de här måtten med uppgifter för 1994 och tidigare! Vid längre tidsserieanalyser bör de stora förändringar som skedde i samband med insamlingen av barnomsorgens och skolans kostnader avseende verksamhetsåret 1995 beaktas. Dessa kommenteras kort här. I övrigt hänvisas till årsrapporten 1996, (Skolverkets rapport nr 106, sid. 11), där förändringarnas betydelse för jämförbarheten för skolans kostnader redovisas mer utförligt. Information om vad denna förändring inneburit för barnomsorgen finns i Jämförelsetal för socialtjänsten 1995. För en mer utförlig beskrivning av vilka mått för skolan som inte kan jämföras över en längre tid hänvisas också till Skolverkets rapport nr 134, (Skolan, Jämförelsetal för huvudmän 1997). Totalkostnaderna i de olika verksamhetsformerna inkluderar numera kommungemensamma kostnader dvs. kostnader för funktioner som ekonomikontor, personalkontor, it-enhet, gemensam växel, arkiv etc. Dessa har från och med verksamhetsåret 1995 fördelats ut på verksamheterna. Tidigare år ingick inte de kommungemensamma kostnaderna i totalkostnaden. Denna förändring omfattar all kommunal verksamhet och berör därför såväl barnomsorg som skola och vuxenutbildning. Enligt anvisningarna i uppgiftsinsamlingen om kostnader och intäkter för skolväsendet till och med 1994 har enbart kostnader 14 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
för löneadministration ingått. Kostnader för andra gemensamma verksamheter, som även kommit skolan till del, har i allmänhet inte redovisats som skolkostnader före 1995. Då samtliga kommungemensamma kostnader fördelas på de egentliga verksamheterna förbättras jämförbarheten mellan kommuner. Organisatoriska lösningar kommer inte på samma sätt som tidigare att påverka vad som inkluderas i totalkostnaden, men förändringen innebär ett brott i tidsserien för total kostnad och kostnad per barn/elev mellan 1994 och 1995. Sammanfattningsvis kan således totalkostnaden jämföras mellan verksamhetsåren 1995 2002, medan uppgifterna för tidigare år inte kan jämföras med de senaste årens uppgifter. I kapitel 5 presenteras jämförelser för hela perioden 1991 till 2002 för grundskolan och gymnasieskolan för riket som helhet. Där har totalkostnaden åren 1991 1994 omräknats så att den blir jämförbar med totalkostnaden för åren 1995 2002. Det innebär att 1991 1994 års värden har höjts med en uppskattad kostnad för kommungemensam verksamhet. Uppgifter om kostnad för barnomsorgen under perioden 1991 till 1995 är beräknad av Socialstyrelsen. Undervisningskostnaden per elev för verksamhetsåren 1996 2002 går inte utan vidare att jämföra med de tidigare åren, eftersom måttet nu också innehåller uppgifter om kostnaden för kompetensutveckling av lärare. Denna kostnad särredovisades tidigare. Uppgifterna bedömdes dock ha bristande kvalitet och var inte möjliga att förbättra utan stora arbetsinsatser. Kravet på att särredovisa kompetensutveckling slopades därför. Genom att inkludera kostnad för kompetensutveckling i kostnaden för undervisning för åren fram till och med 1995 går det att göra jämförelser över hela tidsperioden. Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 15
5. Några resultat Totala kostnader för barnomsorg, skola och vuxenutbildning Ökade resurser till barnomsorg, skola och vuxenutbildning Under verksamhetsåret 2002 uppgick den totala kostnaden för barnomsorg, skola och vuxenutbildning till 154 miljarder kronor. Jämfört med 2001 har kostnaden ökat med närmare 5,5 miljarder kronor (i fasta priser), vilket motsvarar en ökning på nära fyra procent. Av den totala kostnaden utgörs 71 procent (110,0 miljarder kr) av kostnader för skolväsendet och 29 procent (44,0 miljarder kr) av kostnader för barnomsorg. Kommunernas kostnader för barnomsorg inkluderar kommunal ersättning till verksamhet i enskild regi. Den kommunala ersättningen till förskola, familjedaghem och fritidshem med enskild anordnare utgör 11,3 procent av kommunernas kostnader för barnomsorg. Av de totala kostnaderna för skolväsendet år 2002 var drygt 102 miljarder kronor kostnader för verksamhet med kommunal huvudman. Det innebär att drygt 93 procent av den totala kostnaden för skolväsendet utgörs av kommunernas kostnader. Den resterande kostnaden på drygt 7 miljarder kronor är kostnader för verksamhet med fristående, statlig eller landstingskommunal huvudman. En stor del av de övriga huvudmännens kostnader finansieras emellertid av kommunerna. 5 Uppgifterna som redovisas i detta avsnitt är från kommunernas kostnadsredovisning (RS) som samlas in och bearbetas av Statistiska centralbyrån (SCB). 6 Kostnaden avser kommunernas egentliga, dvs. skattefinansierade, verksamhet. Stor andel av den kommunala sektorn 5 Barnomsorg, skola och vuxenutbildning utgör en väsentlig del av den kommunala sektorns verksamhet. Kostnaderna för dessa verksamheter motsvarar 45 procent av kostnaden för den kommunala sektorn som helhet som uppgick till 348 miljarder kronor 6 år 2002. Av kommunernas totala kostnader svarade barnomsorgen för nära 13 procent medan skolans andel uppgick till 32 procent. I dessa kostnader ingår även ersättningar till andra anordnare och huvudmän. Diagram 1. Barnomsorgens och skolans andelar av den kommunala sektorns totala kostnader (348 miljarder kr) 2002 Barnomsorg 13 % Övrig kommunal verksamhet 55 % Skola 32 % 16 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
Kostnader för olika verksamhetsformer inom barnomsorgen Barnomsorgen består av verksamheterna förskola, familjedaghem, fritidshem samt öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Av barnomsorgens totala kostnader står förskolan för den största delen (68 %) med drygt 30 miljarder kronor år 2002. Kostnaden för fritidshemmen var 10,1 miljarder kronor och för familjedaghemmen 3,4 miljarder kronor. Tillsammans utgör dessa verksamheter drygt 30 procent av den totala kostnaden för barnomsorgen. De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet, utgör endast en liten del av barnomsorgen (1 %) och kostade knappt en halv miljard kronor år 2002. Jämfört med verksamhetsåret 2001 är den totala kostnaden för barnomsorgen 5,3 procent högre (fasta priser) år 2002. Kostnaden för förskola och fritidshem har ökat jämfört med föregående år, medan kostnaden för familjedaghem och öppen förskola har minskat. Familjedaghem 7,6 % Fritidshem 23,0 % Diagram 2. Fördelning av den totala kostnaden för barnomsorgen (44,0 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer 2002 Förskola 68,3 % Öppen verksamhet 1,0 % Kostnader för olika verksamhetsformer inom skolväsendet Skolväsendet består av elva skolformer, varav grundskolan är den största. År 2002 kostade grundskolan 68,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 62 procent av den totala kostnaden för skolväsendet. Gymnasieskolan står för 23 procent (25,5 miljarder kr), komvux för fem procent (6,0 miljarder kr), särskolan för drygt fyra procent (4,7 miljarder kr) och svenska för invandrare (sfi) för 0,7 procent (784 miljoner kr). Särvux, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL, f d Statens skolor för vuxna), specialskolan, sameskolan samt kompletterande utbildningar utgör tillsammans närmare en procent (988 miljoner kr) 7. Förskoleklassen, vilket är en skolform som infördes 1998, kostade 3,7 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt tre procent av den totala kostnaden för skolväsendet. 7 I Diagram 3 redovisas särvux, CFL, specialskolan, sameskolan och kompletterande utbildningar som övrig verksamhet. Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 17
Diagram 3. Fördelning av den totala kostnaden för skolväsendet (110,0 miljarder kr) mellan olika verksamhetsformer 2002 Särskola 4,3 % Gymnasieskola 23,2 % Grundskola 62,1 % Komvux 5,4 % Förskoleklass 3,4 % Svenska för invandrare 0,7 % Övrig verksamhet 0,9 % Skolväsendets totala kostnader har ökat med drygt tre procent (ca 3,3 miljarder kr) mellan 2001 och 2002. 8 Ökningen beror till stor del på en ökad kostnad för de största skolformerna grundskola och gymnasieskola. Även för särskola, särvux, sfi samt kompletterande utbildningar har de totala kostnaderna ökat jämfört med föregående år, medan kostnaderna minskat för förskoleklass, sameskola, specialskola, komvux och CFL. Prisutvecklingen i barnomsorg, skola och vuxenutbildning snabbare än för den privata konsumtionen Kostnadsökningen inom barnomsorg- och skolsektorn beror till stor del på att priserna för dessa verksamheter har ökat jämfört med tidigare år, bl.a. genom högre löner. Lönerna för personal i sektorn har mellan 2001 och 2002 stigit förhållandevis mer än konsumentpriserna. 9 När man studerar kostnadsförändringen för en verksamhet över tid bör man ta hänsyn till prisutvecklingen för att göra tidigare års kostnader jämförbara med de kostnader som finns idag. Detta kan göras på flera sätt. Här illustreras två alternativ som är relevanta för barnomsorgen och skolan. Valet av index har också betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen i sektorn över tid, vilket redovisas längre fram. 8 Justerade med KPI. 9 KPI har ökat med 2,2 procent mellan 2001 och 2002. Den genomsnittliga månadslönen för personal inom utbildningssektorn har ökat med fyra procent i kommuner. Eftersom en betydande andel av barnomsorgs- och skolverksamheten bedrivs av kommunala huvudmän har denna löneförändring självfallet påverkat sektorns kostnader. Det ena alternativet är att använda konsumentprisindex (KPI) ett vedertaget mått som något förenklat justerar kronans värde för inflationsförändringar och därmed räknar om tidigare års kostnader till dagens penningvärde. Det andra alternativet är att använda sig av ett specifikt prisindex, som visar prisutvecklingen för varor och tjänster i just den verksamhet eller sektor som kostnadsförändringen avser. Specifika verksamhetsindex justerar för prisutvecklingen inom en särskild verksamhet. Detta innebär att kostnadsutvecklingen efter justering visar förändringen i volymen av resursinsatser i en särskild verksamhet. Om justeringen för prisutvecklingen görs med KPI får man istället en bild av hur barnomsorgens och skolans kostnader har förändrats över tid i relation till andra varor och tjänster, i dagens penningvärde. Kostnader som har justerats med hjälp av KPI kan jämföras med kostnader för andra konsumtionsvaror, tjänster eller verksamheter i samhället som helhet. Det säger dock inget om hur de 18 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
faktiska resurserna som är tillgängliga för barnet eller eleven har förändrats, eftersom priserna för dessa verksamheter kan ha utvecklats på ett annat sätt än konsumentpriserna i allmänhet. För att få svar på det senare bör således kostnadsförändringen justeras för prisutvecklingen på exakt de varor och tjänster som konsumeras i barnomsorgen eller i skolan. Hur påverkar valet av prisindex analysen av kostnadsförändringen Valet av index är av betydelse för tolkningen av kostnadsförändringen över tid. Diagram 4 visar utvecklingen av KPI och verksamhetsindex (exkl. lokaler) för kommunal barnomsorg, grundskola och gymnasieskola under perioden 1991 2002. I diagram 5 illustreras kostnadsförändringen mellan åren 1991 och 2002 samt mellan åren 2001 och 2002, där kostnaderna justerats med KPI respektive särskilda verksamhetsindex. De skillnader som uppkommer bör noteras eftersom KPI 10 är det index som fortsättningsvis används i rapporten. Valet av KPI motiveras av att justeringen på ett bättre sätt speglar verksamheternas kostnadsutveckling i förhållande till kostnadsutvecklingen i samhället i stort. En förändring justerad med specifika verksamhetsindex speglar däremot volymförändringar i verksamheterna. Förändringar i volym över tid redovisas på andra sätt, exempelvis med mått som mäter personaltätheten (antal personal per 100 elever). Ett annat motiv till att använda KPI vid jämförelser är att det inte finns några helt tillförlitliga prisindex för de olika verksamheterna. Skolverket har låtit ta fram specifika verksamhetsindex för barnomsorg, grund- och gymnasieskola. Det råder dock viss osäkerhet kring uppgifterna för åren till och med 1993 liksom för 2001 2002. För dessa år har verksamhetsindex tagits fram med skattade värden. 11 10 Samtliga jämförelser av kostnader som görs i denna rapport har fastprisberäknats med hjälp av KPI. 11 SCB har på Skolverkets uppdrag tagit fram särskilda verksamhetsindex för 1991 2002 för barnomsorg, grund- och gymnasieskola. Indexserien bygger på uppgifter från Nationalräkenskaperna och det kommunala räkenskapssammandraget. Vid beräkningen av index är det önskvärt att ta hänsyn till förändringar i personalens sammansättning. Detta har tyvärr inte varit möjligt. I barnomsorgen har en förändring av personalsammansättningen ägt rum. Andelen personal med högre utbildning har ökat bl.a. genom att fritidshemmens andel av den totala barnomsorgsverksamheten ökat. Detta innebär att verksamhetsindex för barnomsorgen ger en överskattning av prisutvecklingen. Förändring av KPI samt verksamhetsindex 150 Barnomsorg Grundskola 140 Gymnasieskola KPI 130 Diagram 4. Förändring av KPI samt verksamhetsindex (exkl. lokaler) för kommunal barnomsorg, grundskola och gymnasieskola 1991 2002 120 110 100 90 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 År Jämförelser av kostnadsförändringen mellan 2001 och 2002 (se diagram 5) för verksamheterna förskola, grund- och gymnasieskola visar att ökningen i kostnaden per heltidsbarn/elev i förskola och grundskola är större om justering görs med KPI än om specifika verksamhetsindex används. För gymnasieskolan kan en ökning påvisas då KPI används för att justera kostnaden per elev, medan kostnaden ser ut Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 19
att ha minskat något om ett verksamhetsindex för gymnasieskolan istället används. Verksamheten kostar (justerad med KPI) således mer, men de tillgängliga resurserna (t.ex. antal anställda) har inte ökat i motsvarande grad eftersom kostnadsökningen delvis beror på att varor och tjänster (t.ex. löner och läromedel) inom verksamheterna förskola och skola blivit dyrare än i samhället i övrigt. Det innebär att prisökningarna i sektorn till viss del minskar effekterna av resursökningen. Diagram 5. Förändring i totalkostnad per heltidsbarn/elev i kommunal förskola, grundskola och gymnasieskola mellan 1991 och 2002 (figur t.v.) samt mellan 2001 och 2002 (figur t.h.), där justering för prisutveckling genomförts med KPI resp. verksamhetsspecifika index Förändring mellan 1991 och 2002 Förändring mellan 2001 och 2002 Förskola Grundskola 4,4 4,8-11,5-6,4 Förskola Grundskola 2,80 4,56 1,62 3,41 Gymnasieskola 6,8 16,9 Gymnasieskola 0,88-0,61-15 -10-5 0 5 10 15 20 Procent -15-10 -5 0 5 10 15 20 Procent Verksamhetsindex KPI Verksamhetsindex KPI En jämförelse av kostnadsförändringen mellan 1991 och 2002 visar att kostnaden per heltidsbarn/elev i förskola respektive grundskola ökat med nära fem procent om justering för prisförändringar görs med KPI. Om särskilda verksamhetsindex istället används uppvisar förskolan och grundskolan en minskning av kostnaden per heltidsbarn/elev på 12 respektive 6 procent. För gymnasieskolan ökar kostnaden per elev både då KPI och särskilda verksamhetsindex används. Ökningen är dock större när KPI används. Även för perioden som helhet kan vi således konstatera att förändringen av priser på de varor och tjänster som förbrukas inom barnomsorgen och skolan varit större än för samhället i övrigt. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Under år 2002 har flera stora reformer i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg genomförts. Redan den 1 juli 2001 fick barn till arbetslösa föräldrar lagstadgad rätt till förskoleverksamhet i minst 15 timmar per vecka. Den 1 januari 2002 fick barn vars föräldrar är föräldralediga för vård av annat barn samma rätt. Samtidigt infördes maxtaxa, vilket betyder att avgifterna i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bestäms till en viss angiven procentandel av föräldrarnas inkomst, dock högst en viss angiven avgift. Det är frivilligt för kommunerna att tillämpa maxtaxan. Under 2002 införde alla utom två kommuner maxtaxa, från 2003 tillämpar alla kommuner maxtaxa. Reformen Maxtaxa, allmän förskola m.m. har direkt eller indirekt väsentligt förändrat förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Utökad rätt till förskoleverksamhet (barn till arbetslösa och föräldralediga) och lägre avgifter har ökat antalet barn i verksamheterna. Det 20 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003
ökande antalet barn har också lett till högre kostnader för verksamheterna. På intäktssidan har avgiftsfinansieringen minskat, eftersom maxtaxan innebär ett tak för föräldraavgifterna. Kommunerna har istället kompenserats med statsbidrag. År 2002 var i genomsnitt 717 600 barn inskrivna i någon form av förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, vilket är en ökning med drygt 1 procent sedan året innan. Ökningen är ett trendbrott efter fem års nedgång i barnantal, vilken har haft sin grund i demografiska förändringar. Ökningen 2002 kan förklaras med ökad efterfrågan p.g.a. lägre avgifter och lagstadgad rätt för barn till arbetslösa och föräldralediga. Framför allt har ökningen skett i förskola (se Diagram 6). Antal inskrivna barn 400 000 350 000 Diagram 6. Antal inskrivna barn i daghem/ förskola, familjedaghem och fritidshem, 1975 2002 300 000 250 000 Förskola 200 000 150 000 100 000 50 000 Familjedaghem Fritidshem 0 1975 1980 1985 1990 1995 1999 2000 2002 År Antalet barn per årsarbetare har ökat kraftigt i förskolan/daghemmen sedan början av 1990-talet. Ökningen har dock avstannat de senaste åren och hösten 2002 var antalet barn per årsarbetare 5,3, en nivå som i princip varit oförändrad sedan 1999. Antalet barn per dagbarnvårdare i familjedaghem har legat kring 5,7 under senare hälften av 1990-talet. Sedan 1999 har dock antalet barn per dagbarnvårdare minskat. År 2002 var det 5,3 barn per dagbarnvårdare, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. I fritidshemmen har personaltätheten minskat betydligt under 1990-talet, mellan 1990 och 1998 halverades den. Därefter stabiliserades personaltätheten, för att under år 2002 åter igen minska till 18,4 inskrivna barn per årsarbetare. Kommunernas bruttokostnad för barnomsorgen uppgick år 2002 till 44 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2001 (fasta priser). Förskolan står för 68 procent av kostnaden, fritidshemmen för 23 procent och familjedaghemmen för 8 procent. De öppna verksamheterna, dvs. öppen förskola och öppen fritidsverksamhet för 10 12-åringar, svarar tillsammans endast för en procent av den totala kostnaden. Ökade resurser till förskola Förskolans kostnader har varit relativt stabila mellan 1997 och 2001. Men under 2002 har kostnaden ökat med nästan 8 procent till 30,1 miljarder kronor. Eftersom barnantalet sjönk under perioden 1997 2001 ökade följaktligen kostnaden per inskrivet barn under denna Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003 21
period. Under 2002 ökade antalet barn i förskola med 3,6 procent till följd av maxtaxareformen. Kostnaderna har emellertid ökat ännu mer än barnantalet, varför kostnaden per inskrivet barn har ökat med 3,8 procent under 2002 till 91 000 kronor. Av den totala kostnaden för förskola stod personalkostnaden för 74 procent, vilket är en ökning med en procentenhet. Trots detta har personaltätheten inte förbättrats under 2002, utan är oförändrad med 5,3 inskrivna barn per årsarbetare. Lokalkostnader utgör 14 procent av den totala kostnaden, vilket är en minskning med en halv procentenhet. Färre barn i familjedaghem Familjedaghem finns som alternativ till förskola och fritidshem i hela landet med undantag för sex kommuner. Kostnaden för familjedaghem fortsätter att minska och uppgick 2002 till 3,4 miljarder kronor. Detta är en minskning med 7 procent sedan året innan och 28 procent sedan 1998. Samtidigt fortsätter antalet barn i familjedaghem att minska, 12 procent sedan 2001 och nästan en halvering sedan 1998. Eftersom barnantalen minskar i högre takt än den totala kostnaden har kostnaden per inskrivet barn ökat med knappt 6 procent sedan 2001 till 70 700 kronor år 2002. Personalkostnaderna utgör 84 procent av den totala kostnaden för familjedaghem, samma andel gällde 2001. Minskad personaltäthet i fritidshem Fritidshemmen har tillförts resurser under de fem senaste åren och den totala kostnaden 2002 var 10,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 3 procent. Samtidigt har antalet barn ökat markant under de senare åren. År 2002 var 339 700 barn inskrivna i fritidshem, vilket är nästan tre gånger så många som för tio år sedan. En del av ökningen under de senaste åren sammanhänger med att fritidshemmen sedan 1998 även tar emot sexåringar som går i förskoleklass. Men ökningen av antalet barn har även fortsatt på 2000-talet, under år 2002 steg antalet barn med 2 procent. Kostnaden per inskrivet barn var 29 800 kronor, en ökning med 2 procent sedan 2001. Av den totala kostnaden för fritidshem stod personalkostnaden för 73 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Trots detta har personaltätheten minskat från 17,4 barn per årsarbetare 2001 till 18,4 barn per årsarbetare 2002. Antalet barn per årsarbetare har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet och 2002 års nivå är den högsta som hittills noterats. Lokalkostnaderna utgör 14 procent av den totala kostnaden, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Fortfarande små resurser till öppna verksamheter Antalet öppna förskolor har minskat under hela 1990-talet. I början av decenniet fanns det över 1 600 öppna förskolor, i oktober 2002 inte ens hälften så många (708 stycken). Mellan år 2001 och 2002 minskade antalet öppna förskolor med knappt 50 stycken. 22 Jämförelsetal för huvudmän, del 2 2003