Ett decennium av satsningar på utbildning och forskning ledde Sverige till framgång

Ett decennium av satsningar på utbildning och forskning ledde Sverige till framgång Socialdemokratisk utbildningspolitik under åren 1994-2004

2 Kunskap växer när den delas av fler Det finns få områden där politikens samhällsförändrande kraft syns lika tydligt som när det gäller utbildning och forskning. Inte minst blir det tydligt när blicken riktas ett par generationer bakåt. År 1940 fick enbart var tionde pojke eller flicka en utbildning motsvarande dagens gymnasieskola. Det var lika många som i dag går en forskarutbildning. På 1960-talet satte vi socialdemokrater upp målet att varannan ungdom skulle få gymnasieutbildning. I dag har vi en gymnasieskola för alla. På 1980-talet gick tjugo procent av en ungdomskull vidare till högskolan. I dag är vårt mål att hälften av en årskull ska gå vidare till högskolan vid 25 års ålder och vi är nära det målet. Sedan i början av 1990-talet har antalet som genomgår forskarutbildning fördubblats. Vårt mål är att vi ska ha en fördubbling även de kommande tio åren. Detta är en tydlig illustration på socialdemokratins kunskapssyn, den fasta övertygelsen om att kunskap växer när den delas av fler. Och att människor växer med ökad kunskap. Utbildnings- och forskningspolitiken är ett av de alla viktigaste politiska verktygen för att skapa ett friare och mer jämlikt samhälle. För oss socialdemokrater har allas rätt till kunskap och utbildning stått i fokus ända sedan vårt partis födelse. Utbildning och kunskap ger människan frihet att göra sina egna livsval, förverkliga sina drömmar och ökar chansen till ett utvecklande arbetsliv. Utbildning bygger demokrati, stärker och förankrar den. I Sverige har vi ett gemensamt och sammanhållet utbildningssystem. När människor med olika bakgrund går tillsammans i förskolan, skolan och på högskola och universitet stärks den sociala sammanhållningen och alla ges likvärdiga möjligheter att utvecklas. Internationella jämförelser ger dessutom stöd till sammanhållningen. De länder som håller samman barn och ungdomar genom förskola och grundskola är de länder som också når bäst resultat både för gruppen i sin helhet och för dem som har det lättast i skolan. Det är sannolikt att också dessa länder kommer att stå bäst rustade i den fortsatta globaliseringen. Därför måste all utbildning på alla nivåer hålla hög kvalitet och vara öppen för alla. Alla skolor ska vara bra skolor. All högre utbildning ska vara av internationellt konkurrenskraftig kvalitet. Sverige står sig mycket väl när det gäller utbildning och forskning internationellt sett. Vi har hög kvalitet i skola och högskola, elever och studerande når generellt sett goda resultat och vi tillhör de ledande länderna i världen inom flera forskningsområden. Samtidigt har vi högre ambitioner än flertalet länder i världen. Det är en bra utgångspunkt: vi är stolta över det vi åstadkommer och de vägval vi har gjort. Men vår tradition och vår ideologi gör att vi alltid arbetar vidare för att nå ännu längre. Grunden för socialdemokratisk utbildningspolitik handlar både om den enskilde människans möjlighet till frihet och jämlikhet genom den egna kunskapsutvecklingen i ett livslångt lärande och den samhällsutveckling som kan komma oss till del genom forskningens nya landvinningar. Det handlar också

3 om betydelsen av satsningar på utbildning, forskning och innovation för att öka rättvisan och tillväxten. Och det är ju det som alltid har varit och är socialdemokratins dubbla uppdrag och drivkraft: med en ökad tillväxt kan vi öka rättvisan och ge fler människor kraften att själva forma sitt liv. Ekonomisk kris och ideologisk kursändring Hur var läget 1994? 1994 var Sverige i ett läge där politikens verkningskraft hade reducerats kraftigt och där marknadens villkor gigantiska underskott, skenande räntor och rekordhög arbetslöshet påverkade utvecklingen i skolan, vården och omsorgen mycket negativt. I detta svåra läge var den nytillträdda socialdemokratiska regeringen fast övertygad om vikten av att ta tillbaka det politiska initiativet. Politiska insatser var mer nödvändiga än på mycket länge. Den ekonomiska krisen slog hårt mot alla sektorer i samhället inte minst mot kommunerna med ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning. Även statliga verksamheter fick känna av den ekonomiska krisen. Efter tre år med en borgerlig regering var det tydligt att det krävdes en ideologisk kursändring i utbildningspolitiken. Den moderatledda utbildningspolitiken var på väg i en riktning med A- och B-högskolor, genomsyrad av ett marknadstänkande där studenterna skulle agera som kunder på en utbildningsmarknad. De såg inte behovet av en permanent och fullt finansierad utbyggnad av högskolan eller insatser mot den sociala snedrekryteringen. Det för studentinflytandet och den demokratiska högskolan så viktiga kårobligatoriet skulle avskaffas, vilket var ytterligare en symbol för synen på studenten som kund istället för medaktör i utbildningen. Forskningspolitiken hade avdemokratiserats genom att pengarna från löntagarfonderna använts för att bilda slutna forskningsstiftelser utan demokratisk insyn. Tillgänglighet och kvalitet i fokus för utbildningspolitiken insatser och resultat 1994-2004 Få regeringar i modern svensk historia har ställts inför ett sådant svårt ekonomiskt läge som 1994. Samtidigt som en tuff ekonomisk politik var helt nödvändig för att föra Sverige ur krisen, var det också viktigt att skapa förutsättningar för ett växande samhälle. För en socialdemokrati med en utbildningstradition och en tro på att människor växer med kunskap var det självklart att göra stora satsningar på utbildning. Framtiden måste mötas genom satsningar på barn och unga. Mitt i den djupa ekonomiska krisen, satsade den socialdemokratiska regeringen därför stora resurser på utbildning. Genomförda insatser inom gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan håller i ett internationellt perspektiv hög kvalitet, den medger stor valfrihet för eleverna och den erbjuder ett brett utbud av

4 utbildningar och kurser. Vår gymnasieskola omfattar, till skillnad från i de flesta andra länder, både studieförberedande utbildningar och yrkesutbildningar med en gemensam bas. Jämfört med när dagens programgymnasium infördes i början av 1990-talet genomgår dubbelt så många elever i dag en treårig gymnasieutbildning. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel 25-åringar (i procent) med 3-årig gymnasieutbildning 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Ökade resurser till skolan Utbildningens kvalitet och tryggheten i skolan är mycket beroende av skolans resurser, hur många lärare och andra specialister som finns i skolan för eleverna. I syfte att under den ekonomiskt mycket svåra situationen ge kommunerna möjlighet att behålla och nyrekrytera kvalificerade lärare i skolan ökades resurserna till skolan, vården och omsorgen med 20 miljarder kronor mellan 1996 och 2000. 2001 inleddes den femåriga satsning på ökad kvalitet i skolan som innebär att 15 000 lärare och andra specialister kan anställas och att statens stöd till kommunerna höjs med fem miljarder kronor mellan åren 2001-2006. Det statliga stödet har tillsammans med kommunernas egna satsningar bidragit till att personaltätheten åter ökat i skolan. Det grundläggande syftet med satsningen är att fler elever ska få nödvändiga kunskaper och nå utbildningsmålen. Sedan läsåret 1994/95 till läsåret 2002/03 har antalet lärare per 100 elever i gymnasieskolan ökat från 7,2 till 8,2.

5 9 Antal lärare per 100 gymnasieelever 8 7 6 5 1994/95 1996/97 1998/99 2000/2001 2002/2003 Kvalitetsprogram för skolan Under våren 2003 presenterade den socialdemokratiska regeringen kvalitetsprogrammet för skolan Alla skolor ska vara bra skolor. Kvalitetsprogrammet innehåller en rad insatser för förstärkt kvalitetsarbete i skolan. Vi behöver på alla nivåer en god bild över hur utbildningsmålen kan nås, vad som brister när målen inte nås och vilka insatser som krävs för att undanröja sådana brister. Så kan både kvaliteten i utbildningen höjas och likvärdigheten mellan olika skolor och kommuner öka. De viktigaste delarna av kvalitetsprogrammet för skolan är: Stärkt rätt till information om elevens studieutveckling i grundskolan Alla elever i grundskolan får en individuell utvecklingsplan Insatser för ökad individanpassning Skriftligt omdöme i år 9 för elever som inte når målen Skärpta regler för kvalitetsredovisningarna Kvalitetsredovisning även för förskolan och skolbarnsomsorgen Enhetliga resultatmått i kvalitetsredovisningarna Skärpt statlig granskning och tillsyn av kommuner och skolor Ny myndighet för skolutveckling Ny lärarutbildning stödjer skolans utveckling En helt ny lärarutbildning infördes 2001. Lärarutbildningen är en av de största utbildningarna i högskolan och lockar många sökande. Den satsning som gjorts på ökad lärartäthet i kombination med en ökande andel äldre i befolkningen gör att rekryteringen till lärarutbildning och till läraryrket måste öka. Under de senaste åren har antagningen till lärarutbildningen ökat med ungefär 50 procent. Den stora utbyggnaden av högskolan har gjort att även lärarutbildningen har expanderat. Den nya lärarutbildningen som infördes hösten 2001, vilar på tre grundpelare: en förstärkt vetenskaplig grund, djupa ämneskunskaper och en nära koppling till skolans arbete. Dessutom har den

6 socialdemokratiska regeringen gjort det möjligt för mer än 4 000 obehöriga lärare att utbilda sig, vilket höjer läraryrkets attraktivitet och ökar kvaliteten i skolan. Andra insatser som gjorts för gymnasieskolan under den gångna tioårsperioden: En satsning på IT i skolan (ITiS) genomfördes mellan 1999 och 2003, som gav drygt halva lärarkåren kompetensutveckling inom IT. Från och med 1998 blev de nationella proven i svenska, engelska och matematik obligatoriska i syfte att höja kvaliteten och öka likvärdigheten. För att öka likvärdigheten mellan fristående och kommunala skolor har de fristående skolornas möjlighet att ta ut avgifter tagits bort och de ska, i likhet med kommunala skolor, ha behöriga lärare. Undervisningen måste också utgå från läroplanens värderingar. Vi socialdemokrater har dock, trots upprepade försök inte lyckats få majoritet i riksdagen för att ge kommunerna ökat inflytande när en fristående skola ska etableras. Elevmajoritet i gymnasieskolans lokala styrelser har genomförts som försöksverksamhet. En ny gymnasieskola En gymnasieutbildning av hög kvalitet är nödvändig för ett modernt arbetsoch samhällsliv. Även om vi har en gymnasieskola för alla är det fortfarande en av tio i åldern 25 till 34 år som saknar en fullständig gymnasieutbildning. Vi måste bli ännu bättre på att stötta de elever som inte fått stöd tidigt i grundskolan. Höjd kvalitet på våra viktiga yrkesförberedande utbildningar är också en viktig satsning för de kommande åren, inte minst för att upprätthålla hög kompetens i ett konkurrenskraftigt näringsliv och för hög kvalitet i våra offentliga verksamheter. Riksdagen kommer under hösten 2004 ta ställning till den socialdemokratiska regeringens förslag till en moderniserad gymnasieskola där kvaliteten på det individuella programmet förstärks, ämnesbetyg och gymnasieexamen införs, de yrkesförberedande utbildningarna utvecklas bland annat genom en ny lärlingsutbildning och möjligheten för elever att välja utbildning i en annan kommun utökas.

7 Genomförda insatser inom vuxenutbildningen Kunskapslyftet - den största satsningen någonsin på vuxnas lärande Kunskapslyftet, som pågick mellan 1997 och 2002, gav totalt 1,2 miljoner människor möjligheten att få grundskole- och gymnasieutbildning. Utbildning som gav människor en majoritet av dem kvinnor en andra chans att för dem som inte fick med sig tillräckliga kunskaper från ungdomsskolan eller som behövde förnya och bygga på tidigare utbildning. Grundtanken var att de vuxna som hade störst behov av utbildning skulle få möjlighet att få det. Satsningen innebar också en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken med stärkt fokus på utbildning som en väg från arbetslöshet till arbete, en förnyelse av utbildningspolitiken och vuxenutbildningen, en satsning på rättvisare fördelning av utbildning och ökad tillväxt i samhället. Kunskapslyftet medförde att Sverige gick starkare in i den påföljande högkonjunkturen. Fler blev snabbare anställningsbara. Kunskapslyftet innebar en satsning på drygt 42 miljarder kronor. Kunskapslyftet var en unik satsning under fem år i vilken alla kommuner i Sverige deltog. Fortsatta satsningar på vuxenutbildning efter Kunskapslyftet Sverige är det land i världen som satsar mest på vuxnas lärande. Även efter åren med Kunskapslyftet fortsätter den socialdemokratiska regeringen satsningen på en stark vuxenutbildning. Ett treårigt riktat statsbidrag på 1,7 miljarder per år bidrar till att omkring 80 000 personer får möjlighet att studera varje år. Syftet med det särskilda bidraget till kommunerna är dels att upprätthålla den reformering och förnyelse som påbörjades under Kunskapslyftet dels att ha en fortsatt omfattande och stark vuxenutbildning. För att ytterligare förstärka kommunernas arbete med vuxnas lärande gjorde regeringen 2002 en satsning på 350 miljoner kronor för att öka samverkan mellan lokala och regionala aktörer och för att möjliggöra lokala investeringar i ny teknik, läromedel och studiemiljöer, exempelvis lär- och studiecentra. Alla kommuner har fått del av dessa pengar. Dessutom har en kompetensutveckling av lärare inom vuxenutbildningen initierats med statligt stöd. En ny särskild myndighet, Centrum för flexibelt lärande, har inrättats för att påskynda utveckling och stimulera kommuner och folkbildning att förnya former och erbjuda utbildning. Genomförda insatser inom studiefinansieringen En extra månad i studiehjälpen för gymnasieelever Studiehjälpen till elever i gymnasieskolan höjdes från och med 2003 genom att antalet utbetalningar ökades från nio till tio per år. Det innebär för de flesta

8 elever att de 950 kronor som utgör studiehjälpen numera betalas ut under september-juni. Studiestödsreformen I det helt nya studiestödssystem som infördes 2001 höjdes bidragsdelen med 500 kronor per månad, samtidigt som lånedelen minskade lika mycket. Fribeloppet fördubblades nästan, vilket gör det möjligt för studenten att arbeta under sommaren och även att under terminerna ha vissa extrainkomster. Dessutom blev studiemedlen pensionsgrundande. Genom att studiestödet förbättrats kommer studenternas skuldsättning att minska. En viktig grundprincip är att studieskulden ska betalas tillbaka. Därför stramades återbetalningsreglerna upp något, samtidigt som en trygghetsregel finns som garanterar att återbetalningen, precis som tidigare, styrs av hur mycket den enskilde tjänar. Mer än fyra miljarder kronor per år satsas på att göra studiestödet mer generöst. Andra studiesociala reformer som genomförts den gångna tioårsperioden: Sedan 2000 har studenter vid universitet och högskolor ett kostnadsfritt personskadeskydd som motsvarar det arbetarskydd som en arbetstagare har. För att stimulera intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar gjordes 1995 en tillfällig satsning ett särskilt förmånligt studiestöd för 9 000 högskolestudenter. I samband med den femåriga satsningen på Kunskapslyftet infördes ett särskilt förmånligt utbildningsbidrag (UBS) för arbetslösa studerande mellan 25 och 55 år på grundskole- och gymnasienivå. Satsningen kostade omkring 25 miljarder kronor. 2003 infördes ett nytt rekryteringsbidrag för vuxna för studier på grundskole- och gymnasienivå i syfte att stimulera personer i störst behov av utbildning. Rekryteringsbidraget har också vidgats till att under en tillfällig period under delar av 2004 och 2005 användas till utbildning av personal i kommuner och landsting. I och med studiestödsreformen 2001 övergick ansvaret för det så kallade korttidsstudiestödet till LO, TCO och Sisus. Intresset för stödet och utnyttjandet ökade kraftigt och stödet utökades 2004 med ytterligare 25 miljoner kronor. I syfte att CSN:s utbetalningar av studiestöd och service till de studerande ska fungera på ett bra sätt har CSN under perioden 1997-2004 fått omkring 530 miljoner kronor i förstärkta resurser. Bland annat tillkom 2001 ett kundcenter i Kiruna, vilket givit CSN bättre möjligheter att besvara frågor från studerande.

9 Genomförda insatser inom den högre utbildningen Starka högskolor i varje län Utbyggnaden av högskolan mellan åren 1997 och 2003 har skapat minst en stark högskola i varje län som fungerar som ett kraftcentrum för förnyelse och dynamik. Utbyggnaden har inneburit att den socialdemokratiska regeringen har tillfört högskolan 8,7 miljarder kronor i ökade resurser, vilket också inkluderar studiestöd. Regeringen satte år 2000 upp målet att 50 procent av en ungdomskull ska ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. För tio år sedan gick var fjärde av en ungdomskull vidare. Den kraftiga utbyggnaden har starkt bidragit till att andelen nu är 43 procent och målet är inom räckhåll. Antalet registrerade studenter har under de tio gångna åren ökat från 230 000 till drygt 340 000 studenter. 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel i procent av årskullen som börjat högskola vid 25 år 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 Födelseår Nya högskolor och fler universitet För att ytterligare förstärka den högre utbildningens kvalitet i hela landet och för att bredda rekryteringen av nya grupper studeranden har flera nya högskolor etablerats och nya universitet inrättats. Södertörns högskola i södra Stockholm, Högskolan på Gotland och Malmö högskola tillkom under åren 1997 och 1998. Fram till i dag har dessa nya högskolor vuxit och utbildar i dag tillsammans omkring 25 000 studenter. Fyra högskolor i Luleå (1997), Karlstad, Växjö och Örebro (1999) har omvandlats till universitet och har därmed fått rätten att examinera från forskarutbildningen samt fått kraftiga resurstillskott för forskning och forskarutbildning. Beslut har också fattats om att omvandla Mitthögskolan till universitet den 1 januari 2005.

10 Modernisering och satsning på ökad kvalitet på viktiga högskoleutbildningar Under tioårsperioden har flera stora utbildningar reformerats i syfte att höja kvaliteten, att skapa modernare utbildningar som är bättre anpassade till dagens och framtidens arbetsmarknad. En ny lärarutbildning har genomförts. Även vårdhögskoleutbildningarna, bland annat med den så viktiga sjuksköterskeutbildningen, har sammanförts med de statliga högskolorna, byggts ut kraftigt och fått resurser för ökad kvalitet. Kvalitet i utbildningen Sedan 2001 utvärderas all högskoleutbildning i Sverige. All grund- och forskarutbildning granskas minst vart sjätte år av Högskoleverket, vilket ger Sverige ett av Europas tuffaste kvalitetsutvärderingssystem. Förutom att dessa utvärderingar ger tydliga besked om utbildningarnas kvalitet, driver det på högskolornas kvalitetsarbete. Systemet innebär att examensrätten kan dras in för högskoleutbildning som inte möter kraven. Högskoleverket inrättades 1995 med ett samlat ansvar för bland annat uppföljning, utvärdering och tillsyn av universitet och högskolor. Högskoleverket gör, förutom kurs- och programutvärderingar, också utvärderingar av lärosätenas arbete breddad rekrytering, jämställdhet och studentinflytande. Ökade resurser till humaniora och samhällsvetenskap För att höja kvaliteten inom humaniora och samhällsvetenskap har universitet och högskolor utöver resurserna för den kraftiga utbyggnaden fått 200 miljoner kronor i ökade anslag under åren 2002 och 2003. Därigenom har resurserna per student ökat med cirka sju procent inom dessa ämnesområden, vilket har bland annat möjliggjort fler undervisningstimmar. Förstärkt studentinflytande Som en del av att kvalitetsarbetet i högskolan förstärktes, stärktes också studenternas ställning i högskolan. Högskolan ska präglas av ett klimat där studenten är medaktör i utbildningens utveckling, inte kund eller konsument. Förutom rätten att ha två representanter i högskolans beredande och beslutande organ infördes en rätt för studenterna att utvärdera kursen när det avslutats och en rätt att framföra synpunkter på högskolornas årliga redovisningar till regering och riksdag. Den öppna högskolan ökad kvalitet och breddad rekrytering Från och med 2002 har universitet och högskolor en uttalad uppgift att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. Universitet och högskolor har fått 875 miljoner kronor i nya resurser för att höja kvaliteten och bredda rekryteringen samt ett stort antal verktyg att använda: Collegeutbildning och breddat basår ger fler studenter de förkunskaper de behöver för högskolan. Fram till 2004 hade så många som 1 300 personer genomgått den nya collegeutbildningen. Alla undervisande lärare ska ha pedagogisk utbildning.

11 Kompletteringsutbildningar ger invandrade akademiker bättre möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Nya examina yrkeshögskoleexamen och en bredare magister ger fler möjlighet i ett livslångt lärande. Den öppna högskolan förutsätter att alla människor behandlas lika och att diskriminering inte förekommer. Därför har en ny lag om likabehandling av studenter i högskolan införts, som ger alla studenter ett rättsligt skydd och en tydlig väg att gå om hon eller han upplever sig diskriminerad. 20 000 18 000 16 000 Antalet nybörjare i högskolan från arbetarefamiljer 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1993/94 1995/96 1997/98 1999/2000 2001/02 Nätuniversitetet en högskola som är tillgänglig för fler Den öppna högskolan är bättre anpassad till fler studenter med olika behov och bakgrund. Genom det nya Nätuniversitetet, som tillkom 2002 kan människor läsa kurser eller längre utbildningar när och var de passar dem själva. Det kan vara människor som bor längre ifrån en högskola och som upplever avståndet som ett hinder för studier eller människor som vill kombinera andra studier eller arbete med distansstudier. Under det senaste året har antalet distansstudenter ökat med 40 procent och kursutbudet inom Nätuniversitetet har varit omfattande genom att ersättningen till lärosätena för dessa kurser är högre än för den reguljära utbildningen och högre än för andra distanskurser. Antalet studenter på Nätuniversitetets över 3 000 kurser uppgick till 37 000 år 2003/2003. Internationalisering av svensk högskola I dag studerar många svenska studenter en kortare eller längre tid utomlands, ofta i Europa eller USA. Fler än 25 000 svenska studenter studerar med studiemedel utomlands, vilket är en ökning från knappt 15 000 för tio år sedan. År 2000 infördes ett utbytesprogram uppkallat efter Carl von Linné och Olof

12 Palme Linnaeus-Palme två svenska internationalister, som syftar till att få fler svenska studenter och lärare att studera och undervisa i utvecklingsländer och att studenter och lärare från utvecklingsländer på motsvarande sätt komma till Sverige. Programmen har lockat många studenter och lärare. De största utbytesländerna har hittills varit Indien och Sydafrika. Utbytesprogrammet kostar 20 miljoner per år. Sverige har mycket framgångsrikt deltagit i EU:s utbildningsprogram, bland annat genom att svenska studenter rest utomlands och utländska studenter kommit till svenska universitet och högskolor. Antalet studenter från EUländer som kommit till Sverige har fördubblats under åren 1997-2004. Svenska universitet och högskolor har sedan 2002 möjlighet att sälja utbildning utomlands till institutioner, regioner och företag. Satsning på naturvetenskap och teknik Under de första åren av den kraftiga expansionen lades tyngdpunkten på utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Antalet examinerade studenter inom teknikområdet fördubblades under 1990-talet och inom naturvetenskap ökade antalet med 34 procent. Detta har naturligtvis också medfört att antalet verksamma inom naturvetenskap och teknik på arbetsmarknaden har ökat. Sedan 1990 har antalet civilingenjörer under 65 år ökat med 25 procent. Fram till 2010 kommer antalet att öka med ytterligare 35 procent. 50 000 45 000 Antalet minst 3-åriga examina 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 93/94 95/96 97/98 99/00 02/03

13 12 000 Antalet minst 3-åriga examina per område 10 000 Teknik och naturvetenskap Vård 8 000 6 000 4 000 2 000 0 93/94 95/96 97/98 99/00 02/03 Andra reformer har genomförts på högskoleområdet under den gångna tioårsperioden: En ökning av sjuksköterskeutbildningen med över 30 procent sedan 1998. Antalet som tar en minst treårig examen inom undervisningsområdet (lärarutbildningar m.m.) har mer än fördubblats från 3 100 år 1993/94 till 7 000 år 2002/03. Inom ramen för den stora expansionen har 1 100 utbildningsplatser tillkommit på läkarutbildningen under åren 2001 och 2002. Det innebär att antalet examinerade läkare ökar med cirka 200 personer per år när de genomgått utbildningen. 1998 examinerades knappt 800 läkare. I syfte att på olika sätt öppna högskolan för omvärlden fick högskolorna 1997 en lagstadgad skyldighet att informera om sin verksamhet och samverka med det omgivande samhället. Den socialdemokratiska regeringen inledde 2001 en stor satsning på utbildning inom design och media, bland annat genom att öka antalet högskoleplatser. I syfte att demokratisera och modernisera högskolans organisation förändrades 1997 arbetsorganisationen vid universitet och högskolor. Pedagogisk skicklighet krävs sedan dess för anställning som professor, lektor och adjunkt. Möjligheterna att befordras till professor ökade och det tydliggjordes att alla lärare bör medverka i grundutbildningen. Den socialdemokratiska regeringen införde också mål för könsfördelningen mellan kvinnor och män bland professorer. Regeringen beslutade 1997 att högskolans styrelseordförande ska vara någon som inte är anställd vid högskolan det vanliga var tidigare att rektor också var styrelsens ordförande. Majoriteten av ledamöterna ska dessutom utses av regeringen.

14 Sedan 1996 finns kvalificerad yrkesutbildning (KY) runt om i landet. Utbildningarna är normalt tvååriga och ger en KY-examen. Utbildningarna skapas i stor utsträckning utifrån ett lokalt och regionalt behov och är till viss del förlagda i arbetslivet. Genomförda insatser inom forskning och utveckling Ny inriktning på forskningspolitiken Den socialdemokratiska regeringen har under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet förstärkt forskarnas inflytande över forskningen och den nyfikenhetsstyrda grundforskningen. Stora resurstillskott har tillkommit till forskning och forskarutbildning. Under åren 2000-2005 höjs forskningsmedlen med 1,7 miljarder kronor. 140 130 Utveckling av offentligt finansierad FOU jämfört med 1995 120 110 100 90 1995 1997 1999 2001 Ny organisation för fördelning av forskningspengar En helt ny struktur för hur forskning finansieras har införts. Det nya Vetenskapsrådet skapades 2001 och har som uppgift att stödja grundforskning. Vetenskapsrådets resurser har ökat med mer än 30 procent eller nästan 600 miljoner kronor under de tre första åren 2001-2004. I Vetenskapsrådet har forskarna majoritet, vilket befäster en viktig princip om att det är forskningens kvalitet som ska styra resursfördelningen. Samtidigt med Vetenskapsrådet inrättades år 2000 också två områdesinriktade forskningsråd ett råd för sociala frågor och arbetsliv (FAS) och ett råd för miljö, lantbruk och samhällsbyggande (FORMAS). Därutöver spelar det samtidigt etablerade VINNOVA en viktig roll genom att finansiera och initiera behovsmotiverad forskning och stödja innovationssystem i hela landet. VINNOVA:s resurser har ökat med ungefär 20 procent. Ett effektivt innovationssystem är allt viktigare för ekonomisk tillväxt och välståndsutveckling. Förmågan till samarbete över ämnes- och sektorsgränser är särskilt viktig för att åstadkomma ett effektivt innovationssystem. VINNOVA har också fått den angelägna uppgiften att långsiktigt stödja våra industriforskningsinstitut. Beslut har fattats om att under åren 2002-2005 stödja industri

15 forskningsinstitutens modernisering och utveckling med totalt 635 miljoner kronor från staten och KK-stiftelsen. Forskarskolor förnyar forskarutbildning Sedan 2001 finns sexton nya forskarskolor inom en rad forskningsfält. Forskarskolorna antar studerande till en modernare och mer strukturerad form av forskarutbildning. Det är nödvändigt att förbättra möjligheterna till en bra forskarkarriär och förutom de nästan 220 miljoner kronor som gått till forskarskolorna har också 110 miljoner kronor satsats särskilt på att stötta unga forskare. Högskolan har ett ökande behov av forskarutbildade. Det främsta syftet med forskarskolorna är att förnya forskarutbildningen och att höja kvaliteten, men de bidrar också till att möta det kommande generationsskiftet. Under 1990-talet fördubblades antalet forskarexamina, från 1 500 till 3 000 per år. Antalet examinerade bör fördubblas även de kommande tio åren. 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Forskarexamina per år 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Ökade forskningsresurser till högskolorna Sex högskolor har fått så kallat vetenskapsområde, vilket innebär att de får examinera i forskarutbildningen inom ett specificerat ämnesområde. Dessa är Mitthögskolan, Blekinge tekniska högskola, Malmö högskola, Högskolan i Kalmar, Mälardalens högskola och Högskolan i Jönköping. Högskolor som saknar vetenskapsområde har fått ökade och permanenta forskningsresurser för att etablera egen forskning och för att förstärka forskningsanknytningen i grundutbildningen. 1994/95 fanns det 29 professorer vid de mindre och medelstora högskolorna. 2003 hade antalet stigit till 373, vilket således är mer än tio gånger så många. Prioriterade forskningsområden I samband med 2000-års forskningspolitiska proposition pekade regeringen ut åtta strategiska forskningsområden och satsade över 600 miljoner kronor på

16 dessa. Bland annat har särskilda satsningar gjorts på bioteknik, medicin, teknik och IT. Inför 2004 fick VINNOVA ökade resurser för tillämpad IT- och telekomforskning, nanoteknik och mikroelektronik områden som alla är viktiga för Sveriges framtida tillväxt. Vetenskapliga artiklar och patent Svenska forskare har ökat publiceringen av artiklar i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter kraftigt under de senaste tio åren. Inom alla ämnesområden är ökningen 28 procent och inom medicin är ökningen 23 procent. Svenska forskare och företag är internationellt framstående när det gäller att få patent beviljade: 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Beviljande patent i USA och ansökta EUpatent per miljoner invånare 1995 1997 1999 2001 Beviljade patent Av USPTO Ansökningar till EPO Innovation och kommersialisering Våra stora satsningar på utbildning, forskning och utveckling, tillsammans med ett tätt samarbete mellan stat och näringsliv har skapat ett gynnsamt klimat för kunskapsbaserat företagande. 1994 och 1995 inrättades de första elva så kallade holdingbolagen vid universitet och högskolor, vars syfte är att stärka samarbetet mellan högskolan och näringslivet. Under 2002 och 2003 bildades ytterligare holdingbolag. Andra forskningspolitiska insatser under den gångna tioårsperioden: Resurserna för forskning inom det konstnärliga området ökade 2001-2003 med 20 miljoner kronor. Det konstnärliga utvecklingsarbetet bidrar till att stärka kvaliteten vid de konstnärliga utbildningarna. I syfte att stärka forskningsverksamheten i Kiruna har den socialdemokratiska regeringen satsat särskilda pengar på forskning och utveckling, bland annat inom rymd- och miljöforskning i Kiruna. Från och med 2003 sker en etikprövning av forskning som avser människor. Etikprövningen säkerställer att forskning bara godkänns om den kan utföras med respekt för människovärdet och om de risker den kan medföra för människors hälsa, säkerhet och personliga integritet uppvägs av dess vetenskapliga värde.

17 Kraftigt ökade statliga resurser För att genomföra de omfattande satsningarna på Sverige som kunskapsnation som beskrivs i denna rapport har de statliga anslagen till skolan, högskolan och forskningen ökat kraftigt. Det gångna decenniets offensiva investeringar i utbildning och forskning saknar motstycke i modern svensk historia. De statliga satsningarna på utbildning, universitetsforskning och studiestöd har fördubblats från 1994 till 2004. Det innebär ett tillskott med över 30 miljarder i nivån på de årliga statliga anslagen. Nu går vi vidare De många och viktiga reformer och insatser som gjorts på utbildnings- och forskningsområdet under den gångna tioårsperioden är totalt sett unika i ett internationellt perspektiv. Dessutom ger politiken resultat nationellt, regionalt och lokalt. Reformerna ger grundläggande förutsättningar för medborgarnas och samhällets utveckling och påverkar samhället förändring långt in i framtiden. De lägger också en bra grund för fortsatta nödvändiga insatser. Trots det är vi långt ifrån nöjda. Kunskapssamhället byggs kontinuerligt. Det ligger i vår natur att vi alltid vill komma längre, nå högre kvalitet, öka jämlikheten genom fler insatser, finna nya vägar till kunskap för alla, ge fler möjligheter genom än mer generösa stödformer och driva utvecklingen framåt genom satsningar på forskning och utveckling. Vi måste ge fler barn, ungdomar och vuxna en utbildning av bättre kvalitet än i dag för att de ska kunna stå starka i vår tid av stora och snabba förändringar och i en alltmer globaliserad värld. Alla skolor ska vara bra skolor ingen elev ska lämnas efter Klassklyftorna liksom segregationen avspeglar sig skarpt i skolan. När var tionde elev inte får de nödvändiga kunskaperna med sig från grundskolan betyder det inte att tre elever i en klass på trettio får underkänt. Det betyder snarare att det finns klasser och skolor där alla når godkänt och andra skolor där endast omkring 60 procent av eleverna gör det. Alla barn och ungdomar har rätt att få en utbildning av hög kvalitet och, för de äldre eleverna, rättvisa betygsomdömen oavsett om man bor i Ystad eller Haparanda. Den nya Myndigheten för skolutveckling har som sitt första och viktigaste uppdrag att stötta kommuner och skolor i segregerade områden så att elevernas utveckling och resultat förbättras. Det nya Skolverkets skärpta uppföljning och utvärderingar av alla skolor kommer att ge bättre verktyg för kvalitetsarbetet i alla skolor. I en bra skola lämnas ingen elev efter. Det är inte acceptabelt att barn och ungdomar först i slutet av grundskolan eller till och med först i gymnasieskolan får det stöd och den hjälp som hade varit nödvändig redan i skolans första år. Vi behöver fler lärare och andra specialister i skolan som kan stötta varje barns utveckling. Hittills har statens stöd till kommunerna bidragit till 8 500 fler lärare i skolan. Det är 3000 fler anställda än vad statsbidraget har täckt.

18 Satsningen fortsätter läsåret 2004/05 och 2005/06 och ytterligare två miljarder kommer att gå till kommunerna för att öka antalet anställda i skolan. För att stärka uppföljningen av varje barn vill den socialdemokratiska regeringen införa skriftliga framåtsyftande individuella utvecklingsplaner för alla elever redan från årskurs 1. Detta för att hjälpa alla elever att uppnå de kunskaper som krävs. Arbetsmiljön i skolan måste förbättras både för elever och för lärare. Vi ska göra en översyn av arbetsmiljölagen ur ett skolperspektiv. Barn och ungdomar upplever alltför ofta diskriminering och kränkande behandling i skolan. Mobbning, trakasserier och andra former av utsatthet är vanligt för många elever. Den socialdemokratiska regeringen kommer att lagstifta om förbud mot diskriminering och sexuella trakasserier i skolan. Svenskundervisning för invandrare måste förnyas För att människor som kommer till Sverige från andra länder snabbt ska ges likvärdiga möjligheter till arbete och studier i Sverige måste introduktionen fungera bättre än i dag. Svenskundervisningen spelar en viktig roll i denna och bör stärkas ytterligare. Varje individ ska erbjudas en bra utbildning i svenska som ska vara så flexibel så att den kan kombineras med arbete, praktik eller andra studier. Alla invandrare ska få sin kompetens och tidigare utbildning värderad och validerad så att den kan tillgodoräknas i arbetsliv och vidare studier. Utbildning ett kraftfullt verktyg för hållbar utveckling Våra barns och barnbarns framtida livsvillkor hotas av hur vi behandlar varandra och vår gemensamma miljö. Om alla länder skulle förbruka jordens resurser såsom vi i västvärlden gör, skulle det krävas tio jordklot till för att klara vår överlevnad. Högre ekonomisk tillväxt och en miljömässigt och socialt hållbar utveckling måste gå att förena. Insikten om att utbildning är ett kraftfullt verktyg för utveckling är väl spridd. Sverige har kommit en bit på vägen för att ställa om utvecklingen i hållbar riktning. Hållbar utveckling har bland annat starkt stöd i styrdokumenten för förskolan och skolan. Men vi måste göra mer för att utbildning för hållbar utveckling ska få genomslag i utbildning på alla nivåer. Vi vill bland annat skärpa högskolelagen ytterligare. En högskola öppen för omvärlden Fortfarande kommer mindre än hälften av dem som varje år söker en högskoleutbildning in på den önskade utbildningen. Den sociala snedrekryteringen till högskolan är alltjämt stor. De gångna årens insatser har inneburit ett trendbrott och en minskad snedrekrytering, men ännu återstår mycket att göra. Vi kommer att behöva fortsätta att bygga ut högskolan i framtiden för att möta kunskapssamhällets utmaningar och fortsätta bredda rekryteringen. Genom målmedvetna satsningar har antalet studenter inom naturvetenskap och teknik i den högre utbildningen ökat kraftigt. Trots detta och andra

19 insatser behöver vi större intresse hos barn och ungdomar för matematik, naturvetenskap och teknik. Den tekniska utvecklingen går fort och kunskapsklyftan mellan dem som hänger med och inte hänger med riskerar att öka. Undervisningen i matematik på alla nivåer måste utvecklas och fler måste ges goda förutsättningar att fortsätta studier i matematik, naturvetenskap och teknik. Det kan ske genom bättre utbildning för lärare, ökat samarbete mellan skolan, högskolan och näringslivet och genom fler ämnesövergripande utbildningar. Studerande med barn har i dag en svår ekonomisk situation. Inte minst gäller det ensamstående föräldrar som studerar på högskolan eller inom vuxenutbildningen. För att ge ett extra stöd till studerande med barn kommer ett barntilllägg att införas i studiestödet från och med 2006. Utveckla ny kunskap en forskningspolitik för framtiden Sverige är i dag en ledande forskningsnation. De gångna tio årens satsningar har i hög grad bidragit till det. Svenska högskolor kännetecknas av stor bredd och spetskompetens inom några områden. Både svenska och utländska företag satsar på att forska fram och utveckla nya produkter och tjänster i Sverige. Den toppositionen måste ständigt försvaras. Vår vision är att Sverige ska vara Europas mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. De statliga forskningsresurserna måste fortsätta att öka i framtiden för att Sverige ska kunna behålla sin världsledande ställning. Inte minst behöver vi ytterligare stärka svensk forskning inom medicin och teknik där vi redan nu är starka, samt finna vägar att skapa starka forskningsmiljöer, som är internationellt konkurrenskraftiga. I den moderna internationellt framgångsrika forskningspolitiken handlar det om att kunna utveckla hela kedjan från grundforskning till tillämpad forskning och till innovation. Vi måste därför driva ett mycket mer professionellt arbete på universitet och högskolor för att hitta forskning som kan kommersialiseras. Alla lärosäten bör ha strategier för kommersialisering av forskningsresultat. En del av detta handlar om att öppna en möjlighet för högskolorna att få incitament för kommersialisering. En annan del är förstärkt såddkapital i de tidiga faserna där marknaden inte räcker till. För att Sverige ska kunna förbli en framgångsrik forskningsnation är det viktigt att förbättra möjligheterna för unga forskare att kunna göra en forskarkarriär inom högskolan. Det finns för få forskartjänster för nydisputerade forskare. Perioden närmast efter doktorsexamen kan vara den mest produktiva i en forskarkarriär. De nydisputerades potential måste tas tillvara på ett bättre sätt. Vision och vägval inför framtiden Vår tid är globaliseringens. Vårt samhälle är en del av en allt närmare sammanflätad ekonomi med starkt tryck på kontinuerliga förändringar. Vi socialdemokrater bejakar denna utveckling, eftersom vi vet att det bara är genom förnyelse som vårt land kan utvecklas, bara genom förnyelse kan vi

20 förbli internationellt konkurrenskraftiga, behålla kvalificerade arbetsuppgifter och upprätthålla vårt välstånd. Globaliseringen ställer också höga krav. De samhällen som både bejakar globaliseringen och samtidigt driver en aktiv politik för att möta den, är de mest framgångsrika. För att människor ska stå starka i förändringarna krävs ett kunskapsinriktat samhälle som ger möjligheter till ett livslångt lärande. Möjlighet att få ny kunskap och förnya gammal kunskap. Det krävs också en stark forskning och utveckling som säkrar en kontinuerlig förnyelse av näringsliv och arbetsliv. Vi ska inte skapa återvändsgränder för unga och äldre när det gäller möjligheten till utbildning. Alla gymnasieelever behöver grundläggande kunskaper i viktiga ämnen såsom svenska, engelska, matematik och samhällskunskap för att få ett bra arbetsliv och samhällsliv. Det moderna kunskapssamhället kommer att kräva att var och en av oss kan lära om och lära nytt. För det behöver vi en bra grund att stå på. Vi motsätter oss en syn på kunskap där barn och ungdomar tidigt tvingas till utbildningsval, som talar om vilka livschanser de bedöms ha. I dagens och morgondagens arbetsliv är avslutad grundskola inte tillräckligt. Alla behöver en gymnasieutbildning av hög kvalitet. Den kraftfulla expansionen av högskolan har nu stark uppslutning från alla samhällssektorer och i princip alla politiska partier. Trots starkt motstånd stod socialdemokratin fast vid övertygelsen att få insatser stärker Sverige som land och ökar människors frihet så mycket som satsningar på utbildning och forskning i hela landet. Det ska vara möjligt att få del av utbildning oavsett var i landet man bor och arbetar. Lär- och studiecentra spelar en allt viktigare roll för möjligheten till utbildning i hela landet liksom utbyggnaden av högskolan, distansutbildning och decentraliserad utbildning på olika sätt. Nätuniversitetet har varit en stor framgång och kommer att vara ett viktigt verktyg även i framtiden. För att klara framtidens tillväxt och sysselsättning måste allas idéer och kunskap tas tillvara. Sveriges ambitioner på utbildnings- och forskningsområdet måste höjas ytterligare. Vi socialdemokrater vill att den svenska arbetskraften ska vara den mest välutbildade i världen. Socialdemokratins satsningar på en gymnasieskola för alla, en väl utbyggd vuxenutbildning, en öppen högskola och en spetsforskning i världsklass är ett medvetet val. Sverige ska konkurrera med kunskap och forskning i världsklass inte med låga löner och otrygga arbetsvillkor. Alla ska lämna skolan med goda kunskaper och alla ska ha möjligheten till ett livslångt lärande.