1 67 av Ulf Isacsson och Thomas Bengtsson

Nr 167-1979 ] Statens väg- ochtrafikinstitut(vt!) - Fack- 58101 Linköping ISSN 0347-6049 ' _ National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping : Sweden Blandningstidens och-temperaturens betydelse vid tillverkningav bituminös massa i laboratoriei 1 blandare - en experimentell studie 1 67 av Ulf Isacsson och Thomas Bengtsson

Nr 167-1979' Statens väg- och trafikinstitut-(vi'i) - Fack - 58101 Linköping SSN 0347-6049 National Road & Traffic Research nstitute ' Fack - S-58101 Linköping - Sweden Blandningstidens och --temperaturens betydelse vidtillverkning av bituminös massa i laboratorieblandare - en experimentell studie 1 av Ulf Isacsson och Thomas Bengtsson

FÖRORD Under de senaste åren har kvalitetskontrollen av vägbyggnadsmaterial, t ex bituminösa massor, fått starkt ökad betydelse. I samband härmed har också många analysmetodikfrågor uppstått. Under hösten 1978 startadesjdärför inom detta område på initiativ av Statens Väg? och Trafikinstitut (VTI) ett forskningssamarbete mellan VTI och andra beläggningsintressenter, däribland Statens Vägverk och vissa större entreprenörer. Detta samarbete har under ' 1978-79 resulterat i två publikationer (VTI Meddelande nr 166 och 167). Föreliggande Meddelande är resultat av ett samarbete mellan Statens vägverk, Vägförvaltningen i E-län (laaorate i Berg utanför Linköping) och VTI.

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K*N I N G Sid SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 EXPERIMENT OCH RESULTAT 3 DISKUSSION 4 SLUTSATSER 5 REFERENSER 10 13 15 Bilagor

SAMMANFATTNING '1978 utgavs i Sverige en normerad metod (MBB 14) för tillverkning av provkroppar enligt Marshall. I metodanvisningen finns bl a angivet temperatur- och tidsintervall inom vilka blandning av massa i en laboratorieblandare skall utföras. Vid metodarbetet diskuterades om dessa intervall var ändamålsenliga. För att belysa denna frågeställning har en experimentell undersökning utförts där effekten av blandningstid och -temperatur på hålrumshalt och stabilitet hos marshallprovkroppar_studerats. Förändringen av bindemedlets hårdhet med blandningstemperatur och -tid har_studerats genom återvinning av bindemedlet och åtföljande bestämning av mjukpunkten. Resultaten visar som väntat att bindemedlet blir hårdare under blandningsprocessen men förändringen är så pass liten att den knappast på ett påtagligt sätt torde påverka marshallhålrummet. ProvkrOppar har framställts av massor blandade vid olika temperaturer och under olika långa tider. Analys av dessa provkroppar Visar med något undantag att hålrumshalten minskar med ökande blandningstid. Resultaten indikerar att längre blandningstid ger mer lättpackad massa. Andra resultat antyder emellertid att förklaringen kan vara en annan. Bestämning av aggregatets kornstorleksfördelning visar nämligen-att halten finmaterial ökar med blandningstiden, d v 5 krossning av stenmaterial sker under blandningsprocessen. Inga resultat i en ändring av den aktuella undersökningen motiverar de intervall för blandningstid'och -temperatur som finns normerade i MBB l4.

1 INLEDNING Sedanett antal år pågår i Sverige ett omfattande arbete med syftet att få fram metodanvisningar för analys av bituminös massa och beläggning. Arbetet, som bedrivs inom FBB (Föreningen för bituminösa beläggningar), har hittills resulterat i ca 20 olika metodanvisningar. Vid detta arbete uppkommer ofta frågeställningar, som endast kan besvaras utifrån experimentella undersökningar. För att tiden fram till publiceringen av en Viss metodanvisning ej skall bli orimligt lång händer det att Vissa frågeställningar är obesvarade när anvisningen trycks. Så var t ex fallet när MBB l4?framställning av provkroppar enligt Marshall" utkom 1978. Ett par obesvarade frågor i detta sammanhang var vilket inflytande blandningstid och -temperatur resp packningstemperatur har på hålrum och stabilitet hos marshallprovkroppar. I detta meddelande beskrivs experiment utförda för att belysa blandningstidens och -temperaturens betydelse medan motsvarande undersökningar av packningstemperaturen redovisas i en annan publikation (l). VTI MEDDELANDE l67

2 EXPERIMENT OCH RESULTAT 16 st satser AB 16 T-massor om vardera ca 10 kg blandades i en laboratorieblandare, modell Sandby. Stenmaterialet, som utgjordes av Skärlundagranit och kalkstensfiller, sammansattes genom invägning av tvättsiktade fraktioner. Materialets teoretiska ("in- Vägda") kornstorleksfördelning framgår av figur 1, bilaga 1. Två olika typer av bindemedel (A 120 octh 135) användes. Teoretisk bindemedelshalt för samtliga massor var 5,8 vikt-%. En mer detaljerad beskrivning av provberedningen ges i bilaga 1. Massorna blandades vid olika temperatur (120 och l6ooc för MAB-massorna samt 135 och 175OC för HAB-massorna) och under olika långa perioder (4, 8, 12 och 16 minuter). Varje massaprov neddelades i 2 lika stora delar. Den ena delen utnyttjades för återvinning av bindemedlet medan den andra delen användes för instampning av 4 marshallprovkroppar. På provkropparna (totalt alltså 64 st) bestämdes skrym- och kompaktdensitet enligt' MBB 11 (paraffinmetoden) resp MBB 12 (med lösningsmedel) samt marshallflytvärde och -stabilitet enligt ASTM D 1559-76. Ur densitetsvärdena bestämdes provkropparnas hålrumshalt. a)'eigésmsêlê 4fêääåäéaênéê_29és _blêaéaiugênäesêêâsg Återvinning av bindemedlet utfördes enligt IP 105/75. På den återvunna analten utfördes bestämning av mjukpunkt (kula & ring) enligt IP 58/65 (men utan omrörning). Mjukpunkten hos ursprungsasfalten bestämdes också liksom mjukpunktsförhöjningen vid återvinnings-

processen. Resultaten har sammanställts i figur 1 och finns redovisade i detalj i avsnitt A, bilaga 2. Figur 1 åskådliggör hur bindemedlets mjukpunkt-höjs med blandningstid och *temperatur. AK & Som väntat beror R på blandningstemperaturen. Det skall emellertid observeras att även_bindemedelstyp har betydelse. är t ex mjukpunktsförhöjningen för A 135 Vid.blandningstemperaturen 1350C Större än för A lzo vid l6ooc. Detta resultat är en smula överraskande då A 120 normalt är mer temperaturkänslig än A 135; Så Den sistnämnda asfalten kan emellertid ej anses "normal", vilket framgår av resultaten vid bestämning av viktförlust efter TFOT (ghin-giim gven gest, ASTM D 1754-76). Värdet för A 120, medan värdet för A 135, 0,48 vikt-%;nkan_anses relativt lågt 0)96'vikte% är så högt att asfalten nätt och jämt kan godkännas utifrån aktuella normförslag (2). Eventuella konsekvenser av bindemedlets förhårdnande för hålrumshalt och stabilitet hos marshallprovkroppar diskuteras i avsnitt 3. b> Esrsbsllbâlrsm Resultaten av skrym- och kompaktdensitetsbestämningarna på marshallprovkr0pparna finns givna i avsnitt B: bilaga 2, liksom uträknade hålrumshalter. I figur 2 illustreras hålrumshaltens beroende av blandningstid och -temperatur. Som framgår minskar hålrumshalten (med något undantag) med blandningstidens längd. En tänkbar förklaring till detta ges i avsnitt 3. 4 c) Marshallêäêêilife:-99 -:âlzäyêäée På instampade marshallprovkr0ppar bestämdes stabilitet och flytvärde (intermediärt flytvärde, definition:

se figur 1, bilaga 3). Resultaten ges i avsnitt B, bilaga 2 och finns sammanställda i figur 3 och 4.

A 135 175 C Figur 1. Förhöjning av bindemedlets mjukppnkt vid olika blandningstémperaturer Och -tider. VTI MEDDELANDE l 6 7

5-4 0)-4 ' H (mv/m 2.0* MAB 16T 1.5d 1.0'* 0.5 ' F3 _. t(min') HAB 161' H (YO VJK 2.0* _1.5d 1.0'* 0.5 I - 4 1 ' I J'. z. _.e. 12 _ 16 t(min) Figur_2. Hålrümshalt Som funktion av blandningstid vid olika blandningstemperaturer.

MABIST 5 _ 00* 10000' 90001 80004 1' V V f IA, HABIGT 5 004 12000-11000A 175qc 90004 - 'quc 8000- v i.a *.4 4 8 i 120 t(nün) _FigUr 3. marshallstabilitet som funktion av blandningstid vid olika blañdningstemperaturer.

HABIGT Fx A (mm) 175%:. 135 C 6.0' I :7 4-0 7.0-5.0-4- ' å :2 a* 4 t(min) Fx 4 Ohm) 6.0-1 MAB16T 5.0- _120 c. 0 I,1 4.0* 160 C G ij 3'0 Å å _j1'2 ' 1'6 t(min) Figur 3. Márshallflytvärde (intermediärt) som funktion av blandningstid vid olika blandningstemperaturer. '

1 m _ Passeronde rnönqd,\ákfprocenf loo '_'* Fnqu rr!er 1nr rnr1n1prn*1rnlvnr'inrprn*nnrnn nrqrnv Invpln *nnlnrñ' O T 11411111111TT11 0,05 0,074 0.10 015 02 0.03: 0,062 0.125 0.25 \'1111 111111111 111111111 111111111 1171.11" 1117'1111 nran 1111'1111 11111111 111111111 111111111 1111'1111 111711111 1111'1111 1r1r'1111 1'11'1111 11'1111 \\ I '.\ :' r: 1 :- I I 1 I P I I I b 1- I- b- P 111111111 "7111111 111111111 11111111 111111111 111'1111.- l- ;- p- _ p _- -p r- b.. h p I- :- b *_ - _ D.- I-.-.- I-,,...-.... b- r-.... p -. P I' '- E - 5 p :- b I- b _- b p u. n 1- F r- ; ;- D I- I- 11T111111 111111111 1111 111 1111 P l-.- I-, b I-» w ' r-. i.- h.- _ h I. -» b " '- F" _ I- J- _- P p' r- r- r- 'I- " F" :- - '1111 1111'111'1 [111111111 111111111 111117 11T1l1'1' ntrfnu "4171"" 11111111' _ /z / _\I44. /ç 4 W" 11min! HIIIHVI "run" H\ \ 111111111 111117111 111111111 T11TT1111 1111'1'1'. Fx v 4? 5 E _\ L O. n-.- :7/ ":' :- r./, A; E 5 5 r. : b :' L- E' E' F 5 1111'1111 1'111 111111 1111'1111 1111'11111111'1111 111111111 1111'1111111111111111 b I- _.- L- h D D L-.. p - :J : :' 4 i 1 FJ 1 1 l l 1 11111 TTT1 ler 1 1111:1111] I'II v - YYH I?[1 [- 0.5,0.4 05 Lo ' I.: 2 -q 545 ro 5.6 8 n.) lb 52 64 C] Fri moskviddv för siktar, mm p _ P P ;-» 11 I'I'I v ni 20 30 40 5069 1111'111 111711111 1111111r1'141'11'1111 111111111 1111'11 Figur 5. Kornstorleksfördelning hos stenmaterial O ( -'w - ), 4 (- - -) och 16 ( ) minuter.

10 3 DISKUSSION Avsikten med de undersökningar som beskrivs i detta meddelande var att belysa vilka eventuella effekter blandningstid och -temperatur kan ha på framför allt hålrumshalt hos marshallprovkroppar tillverkade av laboratorieblandad massa. Vid planeringen av försöket eftersträvades en relativt hög hålrumshalt för att en eventuell effekt av blandningsparametrarna (tid och temperatur) tydligare skulle framträda. Enligt tidigare resultat (3) kunde marshallprovkroppar instampade av massa med den ovan beskrivna sammansättningen förväntas ha en hålrumshalt på ca 4 vol-%. I denna undersökning ligger i samtliga fall (jämför figur 2) hålrumshalten under 2 vol-%. Någon förklaring till detta oväntade resultat är SVår att finna. En jämförelse mellan skrymdensitetsvärden givna i ref 2 och i detta arbete visar att värdena är betydligt högre i det aktuella arbetet. För kompaktdensiteten kan en motsvarande differens ej påvisas. Skrymdensiteten har i ref 3 bestämts enligt DIN l996(vattenmetoden) och i detta arbete som nämnts med organiskt lösningsmedel. Det är emellertid mindre troligt att enbart olika analysförfaranden kan förklara den stora skillnaden i analysresultat. Tidigare (enligt vattenmetoden) erhållna skrymdensitetsvärden (3) hos provkroppar, som sparats för senare stabilitetsundersökningar, har också bekräftats efter bestämning enligt paraffinmetoden. Det skall också nämnas att ett icke-normerat packningsförfarande använts i ref BLSPaCkningen avbröts normalt efter 3, 4, 5, 10, 20 50 och 100 slag för mätning av prderoppens höjd. Detta innebär en längre

ll total packningstid, vilket i sin tur medför att prövkroppens temperaturminskning är större än vid normenlig packning. Vilken betydelse detta har för den färdigpackade provkroppens skrymdensitet är svårt att säga med bestämdhet. Resultat givna i ref l tyder < emellertid på att det icke normenliga packningsförfarandet i ref 3 ej kan förklara den beskrivna differensen i hålrumshalt. Under förutsättning att motsvarande massor i de bägge pröjekten haft samma sammansättning] Vilket måste antas återstår till slut endast hypotesen att använda marshallfallhammare arbetat.olika "effektivt" vid de bägge undersökningarna. I MBB l4 sägs att blandningstemperaturen skall vara ca 14o c (135-1450C) för MAB-massor och da 155 c (150-1600C) för HAB-massor. Vidare skall enligt MBB 14 blandningstiden ligga mellan 4 och 8 minuter. Som nämnts påverkar såväl blandningstid som -temperatur graden av förhårdnande hos bindemedlet vid blandningen. Hårdheten kan i sin tur påverka*marshallhålrummet Vid en given packningstemperatur (enligt MBB l4 skall ca lsoc högre packningstemperatur väljas för en HAB-massa än för en MAB-massa). Utifrån figur 1 kan man utläsa att mjukpunktsförhöjningen vid en blandningstid på 6 är ca l-3oc. minuter Normalt motsvarar detta en förhöjning av benämningstemperaturen på högst SCC. Man kan fråga sig om ett "felü av denna storleksordning i packningstemperatur påverkar_provkr0ppens hålrumshalt. Undersökningar som beskrivs i ref l tyder på att så ej är fallet. En längre blandningstid kan förväntas medföra en mer välblandad massa, som kanske i Sin_tur medför att massan är mer lättpackad. Figur 2 tyder OCkSå vid första påseendet på att så är fallet. Förklaringen till minskad hålrumshalt med ökad blandningstid kan emellertid

12 vara en annan. Man kan t ex fråga sig om någon krossning av stenmaterialet sker under blandningen. För att belysa denna fråga utfördes bestämningrav kornstorleksfördelningen i de HAB-massor som blandats vid l750c under 4, 8, 12 resp 16 minuter. Vid dessa analyser sammanslogs 3 (av 4 tillgängliga) provkr0ppar till ett analysprov. Resultaten av siktningsanalysen, som ges i figur 5 och avsnitt C (Bilaga 2), är intressanta då de Visar en ökad halt av finmaterial med ökad blandningstid, vilket tyder på att krossning sker vid blandningsprocessen. Denna ändring i stenmaterialets kornstorleksfördelning kan förklara att hålrumshalten minskar med ökad blandningstid. Vad gäller stabilitet har någön generell påverkan från blandningstid Och -temñeratur ej kunnat påvisas (se figur 3). EP tendens till ökat flytvärde med ökad blandningstid har iakttagits (figur 4).

13 4 SLUTSATSER Avsikten med den aktuella undersökningen var att försöka belysa följande frågeställning: Är i MBB l4 ("Framställning av provkroppar enligt Marshall") normerade intervall för temperatur och tid vid laboratorieblandning av massa ändamålsenliga? Resultaten indikerar följande slutsatser: l) Bindemedlet undergår som väntat ett visst förhårdnande vid blandning av massa i en laboratorieblandare. Om blandningen utförs vid en temperatur och under en tidsperiod som ligger inöm de i MBB l4 givna intervallen, torde förhårdnandet ej ha avgörande inflytande på marshallhålrum.och stabilitet. 2) Hålrumshalten minskar med ökande blandningstid. Det är emellertid ej givet att detta beror på att en mer välblandad massa ger en mer lättpackad sådan. Snarare indikerar.andra resultat att minskningen i hålrumshalt beror-på en ökning i halten finmaterial. Detta skulle tyda på att en viss krossning av aggregat sker under blandningsprocessen.?ypãggrêgatetlundêrgår krossning vid blandning i laboratorieblandaren; Graden av krossning måste belysas genom ytterligare undersökningar där bl a "krossningsbenägenheten" hos olika stenmaterial studeras. 4) Någon generell påverkan av blandningstid och -temperatur på marshallstabilitet har ej påvisats. En tendens till ökat flytvärde med ökad blandningstid har iakttagits. '

14 Sammanfattningsvis kan sägas att ingenting i undersökningen Visar att de temperatur- oeh tidsintervall som finns massa ingen dessa angivna i MBB 14 för laboratorieblandning av skulle vara olämpliga. Det finns därför idag anledning att krympa dessa intervall. Att bredda är ej heller motiverat då praktiska svårigheter knappast föreligger att utföra blandningen inöm normerade intervall.

15 5 REFERENSER 1. U Isacsson och T Nordgren "Packningstemperaturens betydelse vid framställning av marshallprovkroppar - en experimentell studie". VTI Meddelande nr 166 (1979). 2. "Nya kvalitetsnormer för vägasfalt", Skrivelse från Statens Väg- och Trafikinstitut till Statens Vägverk, 1978-10-30. Dnr V736/78-524:3. 3. A Björklund och Ch Backman "Packningsbenägenhet och stabilitet hos asfaltbetong HAB 15 T av olika sammansättningar"; VTI Rapport nr 169 (1979).

Bilaga 1 Sida 1(2) Provberedning 'Stenmaterialet (VTI:s referensmaterial, Skärlundagranit) uppsiktades i 10 olika fraktioner (0;074-0,125, 0,125-O,25, 0,25-O,5, O,5-1,0, 1;0-2,q, 2,0-4,0, 4,0-5,6, 5,6-8,0, 8,0-1l,3 och ll,3-16,0 mm). Varje fraktion tvättsiktades, d v 5 material <0,074 mm bortskaffades. Fraktionerna sammansattes genom invägning så att en teoretisk kornkurva enligt.figur 1 erhölls. Material <0,074 mm utgjordes av kalkstensfiller. Vid sammansättning av stenmaterialet togs hänsyn till kalkstensfillrets kornkurva (ca 20% >0,074 mm). Det sammansatta stenmaterialet blandades med analt 1 satser om ca 10 kg i_en laboratorieblandare modell Sandby. Två olika typer av asfalt (A 120 och A 135) användes och massornas teoretiska bindemedelshalt var 5,8 vikt-%. Massorna blandades vid olika temperaturer (1200c och 16OOC för MABêmassorna och 1350C och 175 c för HAB-massornal-och under olika tidsperioder (4, 8, 12 och 16 minuter). Sammanlagt tillverkades 16 satser massa. 1' Efter blandningen fick massan svalna på en plåt. Under avsvalningsförloppet bearbetades massan med en Spackel- Spade för att "finfördela" den. När massans temperatur var ca 700 neddelades den i en neddelningsapparat enligt MBB 16. Den ena delen av massan användes för återvinning av bindemedlet. Den andradelen neddelades ytterligare så att 4 massaprov för packning enligtharshall erhölls. Packningenav MAB-massa utfördes vid 140 i 2 c och HAB massa vid 155 i zoo.

Bilaga 1 SidaUZ IIIlllUII YUIIIU'T \L,\ \\» 1 I i 1 Passerande rnönqd,\ak+procenf OO QQN '- nur 1 m nr1nr<rnr1nvurnñrnunrwnr rnñvn nn nu nu inr 1:1 nn mr* F' I I P I' 1 UII '\IIV [IIYIIIÅUV I'IIIIT'II IIUUIUIIY Illflll'r lllllilll II_I'ITIII ITII'UI'I II'ITIIIFT_ \\. l 1 11141 \ <. IHIT lvlnnl IHI HH IlIIIHH IIIIIIIIIIIII1 UIIITITITTII HH HH Hull!" "er\v\\._ C\\ 0,05 Qom-0.10 015-02..0.1.5040 T" I I I I I. I II I IiII' 1-' '0,062 0.125. *0.225 \ _ IV'71.IU IT'TIIIIT 'IVIII'YI [VIIIIT'lI lllilil'l II'F'IUIU TTITIVUI' I Illrll Input Illçl\ b \A \\ \.-1 q.-4 II ]III_I IYTIVIUI llllllnl 'ltiiiiii Ill'lllll uvrlnn unlnn Winx \ \ IT?I I.KVIUII' vill' IIIIIITIU IIrFIIYII nrrfnli 'III'IIII "11'1111 nrnu IHHHH IIIHH n LO lå 2 x. IIITIIIIU Illi llll II'IIIIIV IUITIIIIT UIUI'I \ 5\ \ 117! 7"!) ä \ \N' H\HI\ 'III' Il 'VTI'IXI IIFI'I'I' 'ITT ö \. ll" Illlll'lll IIIT'TIII IIIlITIT ll" 5 4 I \\ ei" 1\ II'T'IWT 'll'itiii III'I'III III'IIITI III'I'UYV IIIIIKU 56 8 \\, \\ \\ \\\; \\n IIITUHY l vrrryr1vv UIIIIFIUT 'IUIIIIII Ilrv]vvll IIUTITIII lllllllll IIIIIIUFI Il7ä$il 'TTTTTrrT s.- J Jil 1 I! IT 1:1111 1 7* I IO. :3 lb HJ E] Fri moskvidd för siktar, mm _- nrqnu nuva ITIIIHII 1an Inqnn Inlpnl IrTlpanrlrflIIl [Hiffn IIITITII 20 3, 52 Figur 1 Stenmaterlalets teoretiska ("invägda") korn- storleksfördelning. Streckade linjer är gräns- 'kurvor för AB 16T enligt_bya; VTI\MEDDELANDE=167

Bilaga 2 Sida 1(7) ANALYSRESULTAT A. Mjukpunktsbestämningar (kula & ring) l. Före uppvärmning Bindemedels- Mjukpunkt, OC typ ' ', - * Enskilda värden. Medelvärde. _. 7.. A 120 Å' 36,8; 37,2 1 37,0 A 135 47,2; 47,3 47,3 l 2. Efter 4,5 timmars uppvärmning till blandningstemperaturen Bindemedels- 'Biandnings- _' Mjukpunkt, OC typ temperatur ' C Enskilda värden Medelvärde A 120'i 120' 37,3; 37,6 ' 37,5 A 120 160 38,2; 38,2 ' 38,2 A l35 135' 47,3; 47,5 ; 47,4 A 135 175 x 47,6; 47,8 47,7 3. Före och efter-återvinning Binde- «' \ Mjukpunkt, 9C medels-'. _.. Ä typ _ Före _. Efter 1 Enekilda värden 'Medel- EnSkilda värden Medel- 1 värde 35' värde A 120. 36,7; 36,9 *4. 36,8 f 39,6; 39,8 39,7 A 135_*' 46,8; 46,9A 46,9 49,8; 49,8 49,8 '

ll Il Bilaga 2 Sida 2 4. Efter uppvärmning (4,5 timmar till blandningstemperatur) och blandning *. 7 Binde- Bland- Blandnings- Mjukpunkt, 007 medels- nings- temperatur typ tid 0 Enskilda Värden Medelmin C varde A 120 4 120 " 40,2; 40,4 40,3 " 8 " 40,6; 40,8 40,7 " 12 "3 40,7; 40,7 40,7 " 16 " 40,8; 40,9 40,9-1_-------_- -- ------_-_- --- A 120 160 42,1, 42,2 42,2 " 8 " 43,5,143,7 43,6 " 12 " 43,2; 43,6 43,4 " 16 " 43,6; 43,6 43,6 A 135 135' 52,7, 52,8 52,8 " " 53,4, 53,5 53,5 " 12 " 53,2; 53,3 53,3 " 16 " 53,7; 53,8 53,8 - --- -r --. - - - - A Ä A 135 175 53,8, 53,8 53,8 " 8 " 54,4, 54,5 54,5 " 12 " 56,4, 56,5 56,5 " 16 " Å 58,4; 58,4 58,4 5. Mjukpunktsförhöjning vid blandning, AK & R. AK & R = Tub - AE - F _ Tu * To I-3 Mjukpunkt efter uppvärmning och blandning (se punkt 4 Dvan) (> Mjukpunktsförhöjning vid återvinning (se punkt 3 ovan)

Bilaga 2 Sida 3 F3 II Mjukpunkt efter 4,5 timmars uppvärmning u till blandningstemperatur (se punkt 2 ovan) TO = Mjukpunkt före uppvärmning (se punkt 1 ovan) Binde- B1andnings-. Blandnings- AK & R medels- tid (min) temparatur O typ _ ( c) < G) A 120 4 ' 120-0,1 " " 0;3 " 12 " 0,3 " 16 " 0,5 A 120 4 160, H 8\ u, " 12 ", " 16 " 2, A 135 135, " " I " 12 ", " 16 ", i_n_- - - A 135 135, H 8 H I " 12 ", " 16 ",

Bilaga 2 Sida 4 B. Undersökningar på marshallprovkroppar Prov- Massatyp' Tb tb Y 9 H S FX kropp o. 3 3 nr ( C) (mm) (g/cm ) (g/cm ) (vol-d (N) (mm) 1 MAB 16 T 120 4 2,387 2,438 2,09 7840 4,8 2 " " " 2,395 2,438 1,76 8720 4,2 3 '* " " 2,393 2,429 1,48 8760 3,9 4 " " " 2,390 2,437 1,93 8760 3,4. 4 5 MAB 16 T 120 8 2,396 2,439 1,76 8400 3,5 6 " " ".' 2,393 2,441 1,97 7800 3,7 7 " " " ' '2,392 2,433 1,69 7800 4,2 8 " " 'i. 2,399 2,439 1,64 8720 4,2 _ i ' 1. ' - 9 MAB 16 T 120 12,5 2,399 2,435 1,48 7440 4,2 10 " " " 2,403 _2,432 1,19 7520 4,3 11 " " ü 2,408> 2,440 1,31 8440 4, 12 " " " 2,408 2,435 1,11 8240 4,3 13 MAB 16 T 120 16 2,413 2,442 1,19 8520 4,8 14 " " " 2,407 2,442_',1,43a 8080, 15 " " " 2,414 2,438 0,98 7840,9 16 " " " v2,410 2,436 "1,07 8160,9 Tb = Blandningstemperatur tb = Blandningstid Y = Skrymdensitet p = Kampaktdensitet H = Hålrumshalt S = Stabilitet Fx = Flytvärde (intermediärt)

Bilaga 2 Sida 5 :::;; Massatyp' Tb Db Y p ' H 8 FX nr ( c> (min) (g/cm3) (g/cm3) (vol-z) (N) (mm)_ 17 MAB 16 T 160 4 2,393 2,436 1,77 8720 4,0 18 " " " 2,388 2,433 1,85 7920 3,7 19 " " " 2,390 2,440^ 2,05 '8200 3,1 20 " " " 2,393 2,434 1,68 8400 3,8 4 21. MAB 16 T 160 8 2,392 2,430 Å 1,56 8000 3,2 22 " " " 2,394 2,438.1,80 8960 3,5 23 " "!' 2,390 '2,429 1,61 8160 4,2 24 " " " 2,391 '2,440 2,01 9680 4,0 25 MAB 16 T 160 12 2,409 2,439 1,23 8280 4,9 26 " " " -2,405 2,434 1,19 8760 4,9 27 " " " 2,406 2,437 1,27 8840 4,8 28 " " " 2, 381* 1 - - - - 29 MAB 16 T 160 116 2,405 2,443 1,56 8640 4,5 30 " "' *' 2,410 2,437 1,12 8560 5,1 31 " " " 2,410 2,445 1,43 7800 4, 32 W' " " 2,407 2,435 1,15 7320 4,3 - ' 33 HAB 16 T 135 4 2,396 2,428 1,32 9280 6,1 34 " " " 2,397 2,432 1,44- -** -** 35 " " " 2,397 2,433 1,48 -** -** 36 " " ü' 2,390 2,440 2,05 11000 4,9 - ^ 37 HAB 16 TV 135 8 2,401 2,435 1,40 9800 4,8 38 " " ".2,404 2,435 1,27 10500 6,2 39 " " " 2,396 '2,427 1,28 _10000 6,7 40 " " " 2,393 " 2,436_ 1,77 9500 5,6 * Strykes. (cextremdat-a enligt MZBB 15). Prvlovkroppens övriga _parametrar bestämdes ej. > - ** Belastningsapparateñ-felaktigt inställd., l

Bilaga 2 Sida^6 Prov- Mass-atyp Tb ' tb Y 0 H S i FX kropp 0- I.v ' 3 3 ' nr ( C) (In-ln) (g/ cm ) '(g/cm ) (vol-z) (N) (mm) 41 HAB 16'T 135.12 ' 2,412 2,442 1,23 9450 4,9 42 " " '1 2,407 2,434 1,11 9700 6,8 43 " " " 2,401 2,431 1,23 8900 5,1 44 " " 1' 2,404 _2,431. 1,11 9250 6,6 -. 45 HAB 16 T 135 16" 2,409 2,433 0,99 9400 5,4 46 " " " 2,404 2,429 1,03 9350,9 47 " " " 2,405 2,428' *0,95' 8750 6,4-48 " " är 2,406' 2,432 1,07 9150 6,2 ' 49 HAB 16 Tlf 175' 4 2,392 2,438 1,89 11250 4,6 50 " " '" 2,393 2,431 *1,56 12650 4,4 51 " " " 2,385 2,433 1,97 > 10550 4,7 52 " " F " 2,395 ' 2,435 _1,64 10000 4,4 ' ' V 53 HAB 16 T' 175. 8 2,404 2,435 1,27 10600, 54 " " " 2,401 2,434 1,36, 10000 4,8 55 "' '1 " 2,403 2,435. 1,31l '10550, 56 "I " " 2,399 2,431 11,32; 8750 5,4 57 _ HAB 16 T 175. 12 2,405 _ 2,437 _1,31 9500 5,6 58 " " ' " 2,411 2,435' 0,99 9050 4,9. 59 " " " 2,407 2,439Ä 1,31 11350 6,6 60_' "4 " " 2,402 A 2,434 1,31. 10400 5,3-61 HAB 16 T 175_ 16. 2,402 2,438 _ 1,48 -* -* 62 " " " 2,396 2,4363. _1,64 11500 7,4 63 " " ",2,401 2,441 1,64 9800 7,6 64,.* " ">. 2,397-2,432=- 1,44 9900 6,5 * BeläggningsapparaFEH felaktigt inställd,.

Bilaga 2 \Sida 7 C. Stenmaterialets kornstorleksfördelning (passerat material, Vikt-%) före och efter blandning och instamgning. Sikt Teofetisklç Blandningstid (minuter) kornkurva _. mm _ v '0 ' 4 i 8 12 16 20 100,0 100,0 '100,0 100,0. 100,0 100,0' 16 100,0 99,8 '100,0.Ã99,9 99,5 100,0 11,3 80,5 7_80,2 80,9 4 81,0 80,6 80,9 8 65,2 * '64,8 '66,5 65,3 63,9 65,9 5,6. 55,0 56,614 58,0 _ 57,0 56,1 57,7 4 45,8 46,2 '-48,3.' 48,4. 47,6 48,4 2 32,5 32,8-35,8 35,8 35,3 36,4 1 23,3 ' 23,8 26,4 26,7 26,4 27,6 0,5 17,2 17,7 ;'20,3 20,8 20,7 22,1 0,25. 12,1 12,8 15,2 15,7 ' 15,8 17,3 0,125 8,1 _ > 8,8 10,8 A 11,4 V 11,7. 13,2 0,074 " 6,0 i 6,5 _ 8,1 1 9,1 9,5 10,6,

BiIäga 3 Pm Last F'x Intérmvediört flytvörde Figur 1 DefinitiOn av intermediärt flytvärde. VTI MEDDELANDE 16 7' 1