meddelande e at??seat ockra se rsäsv fps stefan sed ser >. så&): s Egg asfaltma terial Provtag ning

Transkript

1 V7/ meddelande 1992 e at??seat Come nen st &? Rigg:;strå ";> ; 3 S Tolgs s t sin Sx Safwat F. av n äg) SPS Z' S :* I) ser >. så&): s Egg Provtag ning ter ockra se rsäsv 1.53 tet fps stefan sed asfaltma terial Said Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * Linköping v Väg 06/7 TrafikInstitutet swedish Road and Traffic Research Institute * S Linköping Sweden

2 ISSN VTImeddel nde 559 _ 1992 Provtagning av asfaltmaterial Safwat E Said T' Statens väg- och trafikinstitut (VTI) ' Linköping Swedish Roadand Traffic Research Institute 0 S Linköping Sweden

3 Utgivare: Publikation: Utgivningsår Projektnummer. (db 1 *5 Pro 'ektnamn' teranvändning av gammalt beläggnings- Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Linköping Författare: material Uppdragsgivare: Safwat F. Said Vägverket (VV) Titel: _, Provtagning av asfaltmatenal Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max200 ord: Återanvändning av beläggningsmaterial kräver kännedom om materialets sammansättning. Av naturliga skäl har gamla beläggningsmaten'al stor variation i sammansättning m a p komkurva och bindemedelshalt. Dagens provtagningsmetoder är anpassade till ny produktion och är ej lämpliga vid tillämpning på gamla beläggningsmaterial. Antalet nödvändiga prov vid bestämning av en parameter t ex bindemedelshalt beror på spridning i mätresultaten och den önskade sannolikhetsnivärl I detta arbete presenteras törfarandesättet vid provtagning från beñntli ga vägar och ur upplag har presenterats i detta arbete, så att man kan handskas med de stora variationema i gamla beläggningar. Metoden är inriktad mot provtagning vid återanvändning av asfaltmaterial, men kan också användas i andra sammanhang, tex vid kvalitetskontroll. Nyckelord: ISSN: 0347_6049 Språk' Anta/sidor Bil.

4 Publisher: Publication: VTI NIEDDEL E 659 and _ 'liañicñesearchlnstrtute Swedish Road and Traffic Research Institute Linköping Sweden Author: Published: Project: Project code: Recycling ofold pavement material Sponsor: Safwat F. Said Swedish National Road Administration. Title: Sampling of asphalt material Abstract (ba ckground,aims, methods, results) max 200 words: The recycling of pavement materials demands knowledge of the composition of the material. For natural reasons old pavement materials have great variations in composition regarding grading curve and binder content Present sampling methods are adjusted to new production and are not suitable for old pavement materials. The number of necessary specimens for determination of a parameter e.g. binder content are depending on the variation in the testing results and the required probability level. In this work the procedure of the sampling from existing roads and stockpiles is presented, to make it easier to handle the great variations inold bitumen surfacings. The method is directed to sampling when recycling of asphalt materials, but it can also be used in other connections e. g. during quality control. IKeywords: ISSN: No. of pages: La"g age" Swedish 12 + App.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING I SUMMARY II 1. INLEDNING 1 2. SYFTE 1 3. PROVTAGNINGSMETODIK Hur stort ska ett prov vara? Var ska proven tas? Provtagning från befintlig väg Provtagning ur upplag 9 4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER 11 Bilaga 1: Slumpteknik vid val av provtagningsplats

6 Provtagning av asfaltmaterial Safwat F. Said Statens väg- och trafikinstitut (VTI) LINKÖPING EHMEMWTIITNING Vägbyggnadsmaterial har relativt stor variation i sammansättning, speciellt hos prover från gamla beläggningsmassor. Detta är ett problem vid bestämning av asfaltmaterialets funktion i vägen. Problemet är ännu större vid återanvändning av asfaltmassor, eftersom gamla beläggningar ofta består av flera olika skikt och material från upplag kan härstamma från olika vägar. Återanvändning av massor kräver kännedom om sammansättningen för vidare proportionering. Med avseende på den stora variationen i gamla massor behöver man antagligen större provmängd (antal prov) än vid nyproducerad massa för bestämning av sammansättningen och egenskaperna hos ingående komponenter. Statistiska undersökningar behöver man för att kunna bestämma hur stor provmängd som behövs för analys av sammansättning och andra egenskaper och var någonstans proven ska tas för att analysresultaten ska ge rätt bild av innehållet. I den här undersökningen presenteras en metod för beräkning av provmängd. Metoden kan tillämpas på gamla beläggningsmassor. Resultatet för beräkning av provmängd bedöms realistiskt. Slumpteknik har rekommenderats för lokalisering av provplatser med ett illustrationsexempel för praktisk användning.

7 II Sampling of asphalt material Safwat F. Said Swedish Road and Traffic Research Institute Linköping SUMMARY Road building materials have rather great variations in composition, especially samples from old pavement materials. This is a problem when determine the function of the asphalt materials in the road. The problem is even greater when recycling the bitumen, while old pavements often consist of different layers, and materials from stockpiles can originate from different roads. Recycling of bituminous mixtures demands knowledge of the composition for further proportioning. Regarding the great variation in in-situ pavement materials a larger amount of samples are propably needed than when producing new pavement materials for determine the composition and the property of included components. Statistical surveys are needed for to answer how large amount of samples are necessary for to analyse the composition and other properties, and where the samples should be taken for to give the analysis results the right picture of the contents. In this survey a method for calculating the amount of samples is presented. The method is applicable to pavement materials. The result when calculating the amount of samples is judged realistically. Randomly selected samplinglocations have been recommended.

8 1. INLEDNING Vid uttagning av prov från en mängd (exempelvis material) vill man bestämma ingående beståndsdelar och variationen i mängden. Vid provtagning är målet att ett visst antal prov ska vara representativa för hela mängden med en viss sannolikhet. Homogeniteten i materialet är avgörande för bestämning av antalet prov vid undersökning av en parameter. Användning av ett material i vägbyggnad kräver kännedom om materialets sammansättning. Detta är ett högaktuellt problem exempelvis vid återanvändning av gamla beläggningsmaterial i vägöverbyggnader. Gammalt beläggningsmaterial består av stenaggregat och bituminösa bindemedel. Variationerna i sammansättningen hos gamla beläggningar kan vara stora. Upplagsmaterialet kan härstamma från olika väglager och vägar. Vid uttagning av prov från ett upplag eller en beläggning vill man bestämma ingående beståndsdelar för att kunna proportionera den nya massan. Uppskattningen av variationen hos den gamla beläggningen är också viktig för att kunna förutsäga egenskaperna hos den fårdiga massan. 2. SYFTE Målsättningen med detta arbete är att utveckla en metodik vid provtagning från befintliga vägar och ur upplag. Statistiska metoder är nödvändiga för bestämning av erforderligt antal prov och för att kunna handskas med variationerna i gamla beläggningsmassor. 3. PROVTAGNINGSMETODIK Förutom, de naturliga variationerna i en asfaltbeläggning kan vissa speciella förhållanden bidra till ökade variationer i sammansättningen hos en beläggning. En asfaltbeläggning kan bestå

9 av flera olika lager av asfaltmaterial. Det är inte ovanligt med upp till fem olika lager i en beläggning. Dessa lager är ofta utlagda vid olika tidpunkter. Bitumen åldras i olika grad beroende på beläggningstyp och var i vägkroppen det befinner sig. Det är vidare vanligt med variationer i sidled t ex på grund av reparationer i hjulspår. I upplag kan variationerna vara ännu större, eftersom materialet i detta fall kan komma från olika vägar. Ibland kan det vara bättre eftersom.man kanske fått en viss omblandning i upplaget. Provtagningsresultatet ska vara representativt för hela upplaget eller vägavsnittet. Följande frågor är väsentliga att försöka besvara: (1) Hur stor skall en provmängd vara?, och (2) Var ska proven tas? 3.1 Hur stort skall ett prov vara? På grund av den stora variationen måste man ta tillräckligt an-* tal prov. Statistiska metoder, såsom ASTM E122 (1988) kan användas för beräkning av erforderlig antal prov (provmängd), vid undersökning av sammansättning. Standardavvikelser (som är ett mått på spridningen hos mätvärdena) för de olika parametrarna i fråga, t ex bindemedelshalt, måste vara kända för att kunna beräkna antalet nödvändiga prov. Formel för beräkning av antalet analysprov är följande: n = [(3 s)/e] (1). n = antal prov = uppskattad standardavvikelse E = det fel som man med en viss (t ex 95%) sannolikhet inte vill överskrida. Tillåtet fel (E) beskriver den önskade precisionen vid mätning av en parameter, ju mindre tillåtet fel desto större är precisionen. Om parameterns standardavvikelse saknas, vilket normalt är fallet, kan den skattas från liknande undersökningar eller

10 erfarenhetsmässigt (Blom-1980, ASTM-E122). I vårt fall är det standardavvikelserna hos kornstorleksfördelning, bindemedelshalt och bindemedelsegenskaper som i första hand är intressanta. I detta arbete har skattning av standardavvikelser för några parametrar gjorts från svenska undersökningar (Wågberg-1988, Ulmgren-l982, Jacobson och Johansson-1989). Wågberg (1988) har studerat återanvändning av asfaltmaterial från en vägsträcka på fem kilometer. Beläggningskonstruktionen bestod av flera lager. Den totala tjockleken var i genomsnitt elva centimeter, och den äldsta beläggningen var utlagd Arbetet omfattade tillverkning och utläggning av 5000 ton asfaltgrus, typ AG25. Av detta var 70 procent (3500 ton) fräst beläggningsmaterial. Wågberg undersökte sex prov med avseende på sammansättning och sex prov med avseende på bindemedlets konsistens. Analysresultat med standardavvikelser finns i tabell 1. K-värdet är ett numeriskt uttryck på kornfördelning hos stenmaterialet. Kornkurvans täthet ökar med ökat K-värde och tvärtom. K-värdet beräknas enligt följande formel (Wågberg, 1979): K = (Y0,074 + Y2,0 + Y4,0 + Yx)/4 Yolo74 = passerande stenmaterialmängd på sikt 0,074 mm YZ,0 = passerande stenmaterialmängd på sikt 2,0 mm Y4,O = passerande stenmaterialmängd på sikt 4,0 mm Yx =passerande stenmaterialmängd näst största sikt, med hänsyn till stenmax.

11 Passerande 61 mängd, 8 mm 91 (vikt-%) 16 mm n= antal prov, x= medelvärde, s= standardavvikelse. Tabell 1. Sammanfattning av analysresultat framställd från litteraturen. Ulmgren [1982] '1989] J 0 J Wågberg Borrprov Fräst massa väg 353 väg 1107 [1988] Parameter n x 8 n x 5 n X LD O Bit.halt (vikt-%) mm 45 mñ'd'koñ OHNNN FOG) CDI-OLD I I I (I) N ln LO LD kadld 2 mm 4 mm 78 kadkokao MH N 00 ON kad 11.3 mm K-värde Pen. 25 C (1/lOmm) Visk. 60 c (NS/m2) Mjukpunkt K O R - - -

12 Provtagningsresultat från ett par projekt kring återanvändning av oljegrus har rapporterats av Jacobson och Johansson (1989). Från väg 1107 hade cirka 1500 ton fräst oljegrus lagrats i upplag och uppblandats med cirka 600 ton oljegrus från gammalt upplag. I ett annat projekt, där materialet var från väg 353, togs prov för bestämning av sammansättning. Upplaget innehöll ca 9000 ton fräst oljegrus. Standardavvikelser för bindemedelshalt och fillerhalt finns angivna i tabell 1. Ulmgren (1982) har studerat återanvändning av kallfrästa asfaltmassor med inblandning av nytt stenmaterial. Försöken från 1981 har omfattad kallfräsning av cirka 8400 kvadratmeter (ca 420 ton). Fräsningen berörde endast det övre slitlagret som var utlagt Sammanfattning av analysresultat finns i tabell 1. Konsistensen hos det återvunna bindemedlet kan karaktäriseras på olika sätt. Asfaltinstitutet (1986) bestämmer viskositet vid 60 C i sin proportioneringsmetod. Kallas (1984) har rapporterat penetration vid 25 C, viskositet vid 60 C och vid 135 C. Federala vägmyndigheter i USA (1987) bestämmer penetration vid 25 C och dess viskositet vid 60 C hos det återvunna bitumenet. Wågberg (1988) har undersökt penetration vid 25 C och viskositet vid 60 C. Resultaten visar stor spridning. Se tabell 1. Författaren konstaterar förekomst av bitumenlösning i bindemedlet. Ulmgren (1982) har bestämt penetration och mjukpunkt hos det återvunna bindemedlet. Resultaten, som finns i tabell 1, visar relativt låg spridning. Resultaten från dessa undersökningar är få och i det ena fallet är osäkerheten stor i resultatet. Även utländska erfarenheter visar stor spridning vid bestämning av konsistensen hos återvunnet bindemedel (Kallas, 1984). Därför har beräkning av antalet erforderliga prover ej utförts med hänsyn till bindemedelstyp. Provresultaten, med hänsyn till standardavvikelser för olika provförsök, är presenterade i tabell 1. Provtagningen vid dessa försök har varit varierande. I ett fall togs borrprov från be-

13 fintlig beläggning (Ulmgren). I två försök har man tagit prov vid kallfräsning. Det ena bestod av flera slitlager (Wågberg) och det andra försöket bestod av ett slitlager (Ulmgren). Det finns också två försök med prov tagna från upplag. Det ena upplaget bestod enbart av material från samma väg (J 0 J, väg 353), medan det andra upplaget hade material från två olika ursprung (J 0 J, väg 1107). När man har flera värden på standardavvikelse för samma parameter, beräknas medelvärde för standardavvikelser (Blom, 1980 och ASTM E ). Ovannämnda provförsök omfattar de förekommande problemen i praktiken. Det är få försök med avseende på statistiska analyser. Därför har den största standardavvikelsen för varje parameter valts, i stället för medelstandardavvikelse, för beräkning av antalet nödvändiga prov. Vid val av standardavvikelse har inte heller hänsyn tagits till, om prov är taget vid fräsning av befintlig väg eller från upplag. Tabell 2 visar antalet nödvändiga prov vid undersökning av sammansättning hos den gamla beläggningen beräknad med formel 1. Antalet prov är beräknade med den största standardavvikelsen hos varje parameter oberoende av provtagningsprocedur eller massatyp. Det tillåtna felet (E) i tabell 2 är lika med den högsta tillåtna avvikelsen från arbetsreceptet för bindemedelshalten och siktningskurvan, specificerade i BYA (1986) vid provtagning bakom läggare hos tillverkade asfaltmassor. Man konstaterar från tabell 2 att det är tillräckligt med nio provkroppar för analys av sammansättning hos beläggningar, oberoende om de kommer från befintlig beläggning, ur upplag eller vid fräsning.

14 Tabell 2 Erforderligt antal prov vid undersökning av sammansättning hos asfaltmassor. Parameter Stand.avvik. E Ant. prov Bindemedelshalt 0,5 0,5 9 (vikt-*h 0,074 mm 1,5 3 3 Passerande 2 mm 5,0 5 9 mängd 4 mm 5,8 6 9 (vikt-%) 8 mm 3,1 7 2 K-värde 2,7 7* 2 * antaget värde, se referens Wågberg, Beräkning av erforderligt antal prov för karaktärisering av bindemedelstyp har ej utförts i detta arbete på grund av för få data. En svårighet är att bestämma det tillåtna felet hos olika parametrar (t ex viskositet) vid provtagningen. I BYA saknas sådana specifikationer, motsvarande tillåtna avvikelser för bindemedelshalt och siktningskurva, för egenskaper hos bindemedelstyp. Dessutom är tillgången begränsad på provresultat vid karaktärisering av bindemedelstyp. Det är angeläget att samla på data vid karaktärisering av återvunnet bitumen för utveckling av en sådan metod. 3.2 var ska proven tas? Provplatserna måste lokaliseras så att man fångar in den verkliga variationen i materialet. I detta avsnitt beskrivs tillvägagångssättet vid provtagning i fält och från upplag, metoderna är huvudsakligen hämtade från litteraturen (FHWA-1987, Kallas- 1984, AI-1986, MBB 18-87). VTI MEDDELANDE 65 9

15 3.2.1 Provtagning från befintlig väg Man bör beakta vid provtagning från befintlig väg om en beläggning ska fräsas eller brytas upp för återanvändning till ett annat ändamål, t ex vid återanvändning av asfaltmaterial. Det är nämligen så att kornkurvorna för massor från befintlig väg kommer att ändras efter uppbrytning eller uppfräsning (Ulmgren, 1982). Det är dock i många fall nödvändigt att ta prover från befintlig väg för planering eller vid val mellan alternativa åtgärder. Följande procedur bör följas: 1. Undersök tillgänglig dokumentation om vägens uppbyggnad och tidigare underhållsåtgärder. Sortera (om möjligt) vägens uppbyggnad till enheter (sträckor) som har likadartade sammansättningar. Ta hänsyn till konstruktionen hos beläggningsobjektet. 2. Dela upp varje uppbyggnadsenhet (sträcka) till delsträckor motsvarande cirka 1500 ton eller en till två dagars arbete. 3. Ta upp mdnst nio prov, totalt ca 12 kg, från varje delsträcka för analys av sammansättning och bitumenegenskaper. Slumpteknik bör användas (se bilaga A), för lokalisering av borrkärnornas plats i provtagningsytan. Slumpteknik är nödvändigt för att på ett tillfredsställande sätt kunna bestämma massans sammansättning. 4. Extrahera bindemedlet från borrkärnor (t ex enligt MBB 5-74 metoden) och återvinn sedan bindemedlet (t ex enligt rotovapor (Huet, 1988 eller ASTM D ). Proverna analyseras med avseende på stenmaterialets kornstorleksfördelning, bindemedelshalt och typ. För att bestämma bindemedelstyp rekommenderas penetrationstest vid 25 C och viskositet vid 60 C och 135 C. Det behövs cirka 250 g bindemedel för ovannämnda test. Om den återvunna bindemedelsmängden är mindre än 250 g, öka antalet borrade kärnor. VTI MEDDELANDE 65 9

16 3.2.2 Provtagning ur upplag Vid lagring av gammalt asfaltmaterial bör upplag av materialet sorteras efter ursprung och sammansättning så gott det går. Denna uppdelning vid lagring av gammalt material förenklar provtagning och därefter återanvändning av asfaltmaterialet. Ifall upplaget innehåller material med mycket varierande sammansättning bör återanvändningen av detta material undvikas eller behandlas separat, annars måste materialet blandas ihop innan provtagningen. Provtagning utförs enligt följande: 1. Sortera upplaget i sektioner enligt materialets sammansättning och ursprung med hjälp av tillgänglig dokumentation, information och erfarenhet. 2. Sektionerna delas upp till block med Cirka 1500 ton per block. Rutnät kan användas med cirka 12 till 16 rutor på varje sektion. En ruta motsvarar ett block. 3. Ta ut 9 provmängder, totalt cirka 12 kg, från varje block enligt slumpmässig procedur (se bilaga A). Analys av sammansättning och bindemedelstyp genomförs. 4. Extrahera bindemedlet från provmängden (t ex enligt MBB 5-74 metoden) och återvinn sedan bindemedlet (t ex enligt rotovapor (Huet, 1988 eller ASTM D ). Proverna analyseras med avseende på stenmaterialets kornstorleksfördelning, bindemedelshalt och typ. För att bestämma bindemedelstyp rekommenderas penetrationstest vid 25 C och viskositet vid 60 C och 135 C. Det behövs cirka 250 g bindemedel för ovannämnda test. Om den återvunna bindemedelsmängden är mindre än 250 g, öka mängden av provmaterialet.

17 10 4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER Undersökning av ett fåtal prov vid bestämning av en variabel kan leda till felbedömning av sammansättningen, vilken kan vara avgörande för ett beslut. Spridningen i mätresultaten, uttryckt i standardavvikelser hos olika parametrar, är väsentlig för beräkning av antalet nödvändiga prov med en viss sannolikhet. Generella standardavvikelser för variabler, t ex bindemedelshalt, bör beräknas som medelvärde på standardavvikelser från relativt många objekt. Denna undersökning baseras endast på mätdata från fem objekt, varför den största standardavvikelsen, hos varje variabel, har använts i stället för medelvärde på standardavvikelser vid beräkning av antalet prov. Vid val av den största standardavvikelsen, hos varje variabel, har hänsyn varken tagits till beläggningens massatyp eller om det har varit resultat på prov från fräsmassa, borrkärnor, eller från upplag. I detta arbete har bl a behandlats provtagning ur upplag som består enbart av ett väglager (samma ursprung). I verkligheten kan förekomma upplag med flera skikt, där varje skikt kan härstamma från olika vägar. Det vore intressant att ha en provtagningsprocedur som även tar hänsyn till flerskiktsupplag. För att vara praktisk och även med hänsyn till beskrivning i BYA (1984) och MBB18 (1987) har beläggningsobjekt indelats i provtagningsytor (delsträckor). Detta innebär att material från varje provtagningsyta behandlas separat, exempelvis vid blandning i asfaltverk. Detta kan dock vara opraktiskt vid tillverkning av asfaltmassa och därför bör man använda statistiska metoder för att bedöma om man kan blanda material från olika vägsträckor eller upplag vid användning på nytt utan någon väsentlig ändring i sammansättningen hos den nya massan. Denna provtagningsmetodik kan betraktas som tentativ. Det finns behov av ytterligare utveckling, men först efter beprövning av metodiken vid några objekt.

18 11 5. REFERENSER American Society for Testing and Materials, ASTM D , Recovery of Asphalt from Solution by Abson Method American Society for Testing and Materials, ASTM E Choice of Sample size to Estimate the Average Quality of a Lot or Process. ASTM Standards on Precision and Bias for Various applications, Blom, G. Sannolikhetsteori och Statistikteori med tillämpningar. Studentlitteratur, Lund Byggnadstekniska föreskrifter och allmänna råd, Vägverket, Federal Highway Administration. Pavement Recycling Guidelines for Local Government, Föreningen för Bituminösa Beläggningar. Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i filtercentrifug. MBB 5-74, Föreningen för Bitwminösa Beläggningar. Uttagning av prov ur beläggning för bestämning av hålrumshalt, MBB 18-87, Huet, J. Recovery method with rotary evaporator of the soluble binder from bituminous mixes: interlaboratory test comparisons and test procedure recommendation. Materials and Structures, Vol. 21, No. 122, March Jacobson, T. och Johansson, L. Kall återanvändning av bituminösa material provverksamhet VTI Notat V115, Kallas, B.F. Flexible Pavement Mixture Design Using Reclaimed Asphalt Concrete. The Asphalt Institute, Research Report No The Asphalt Institute. Asphalt Hot-Mix Recyling. MS-20, Second Edition, 1986.

19 12 Ulmgren, N. Återanvändning av kallfrästa beläggningsmassor. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, Rapport 32, Stockholm, Wågberg, L-G. Separation i asfaltmassor. Statens väg- och trafikinstitut, VTI Meddelande 160, Wågberg, L-G. Varm återanvändning av asfalt. Statens väg- och trafikinstitut, VTI Meddelande 531, 1988.

20 Bila a 1 Sid (6) Slumpteknik vid val av provtagningsplats Denna provtagningsprocedur är huvudsakligen gjord enligt rekommendationer från MBB 18 (1987), Kallas (1984) ASTM D3665 (1987), och BYA (1984). 1. Provtagning från befintlig väg (figur A-l) 1.1 Beläggningsobjekt skall indelas i delsträckor motsvarande cirka 1500 ton. 1.2 Använd den slumptalstabell i tabell A-l, vars nummer överensstämmer med provtagningsdatum, för den första delsträckan. 1.3 Den valda slumptalstabellen används för lokalisering av borrkärnornas plats i delsträckan. Läs av det första talet i tabellen = c och andra talet = d. 1.4 Multiplicera delsträckans längd (L) med (c/loo). Produkten (1) är avståndet från delsträckans början till borrplatsen för första borrprov. 1 = (c/100) x L. Se figur A-l. 1.5 För att beräkna borrplatsens läge med hänsyn till bredden, multipliceras delsträckans bredd (B) med (d/loo). Produkten (b) är avståndet från vägsträckans kant till borrplatsen för första borrprov. b = (d/loo) B 1.6 För att lokalisera den andra borrplatsens läge, läs av talen i samma tabell i den ordning de kommer. Upprepa detta tillvägagångssätt för att utse resten av borrplatser. 1.7 För lokalisering av borrplatserna i den andra delsträckan används slumptalstabell nr 5 och sedan samma procedur i l.3-l.6. Denna metodik upprepas för efterföljande delsträckor.

21 Bilaga 1 Sid 2(6) Exempel Ett beläggningsobjekt på 10 km lång, 3,5 m bred och 30 mm djup x 3,5 x 0,03 = 1050 m3 1 m3 beläggnignsmaterial väger ca 2,5 ton 1050 X 2,5 = 2625 ton totala mängden är mycket större än 1500 ton. Objektet delas upp till två delsträckor på 5 km vardera. Provtagningsdatum: 4 april 1990 Bredden (B) - 3,5 m Längden (L) 5000 m 4 april ger slumptalstabell nr 4 för delsträcka nr 1. CYP-'0.0 II II II II U.) U.) 26 (33/100) X 5000 = 1650 m (26/100) x 3,5 = 0,9 m Första provets borrpunkt ligger 1650 m från provtagningsytans början och 0,9 m från provtagningsytans kant För borrprov nr 2 gäller: c d För delsträcka nr 2 används slumptalstabell nr 5. För första borrprov nr 1 från delsträcka nr 2 gäller: c d Upprepa detta tillvägagångssätt för att utse resten av provpunkten 2. Provtagning ur upplag (figur A-2) 2.1 Dela upp upplagets sektioner i block. 2.2 Använd slumptalstabell i tabell A-l, vars nummer överensstämmer med provtagningsdatum. 2.3 Den valda slumptabellen används för lokalisering av provtagningsplatser i blocket. Läs om det första talet i tabellen = c och andra talet = d.

22 2.4 Multiplicera blockets längd (L) med c/100). Produkten (1) är avståndet från i förväg bestämd punkt (t.ex. ett hörn i blocket) till provtagningspunkten i längdriktning 1 = (c/100 K L 2.5 Multiplicera blockets bredd (B) med (d/loo). Produkten (b) är avståndet från blockets kant till provtagningspunkten i breddriktning. 2.6 För att lokalisera den andras provtagningsläge läs av talen i samma tabell i den ordning de kommer. Upprepa detta tillvägagångssätt för att utse resten av provtagningsplatsen.

23 BHagal Sid 4(6) A L b +4 XT 2 V!_ 4. i Fig. A-1 Provtagning från befint1ig väg

24 B /Sektion 1 I/ : L bi.1 : bl.2 SektionZ i... _. _.J _ : bl. 3 : bl. 4 Sektion3 I I I I Fig. A-Z Provtagning UT Upp1ag

25 Bi1a a 1 Sid (6) Tabe11 A-I (MBB18-84) SLUMPTALSTABELLER ' U3 2U U6 U U '3 a UU U 32 U U U 79 5U U U U U U U U9 37 DU 10 U BU U U0 28 9U U U U U5 56 3U U U U U U U U DU U3 U U U U5 3U 87 I U 12 ' U U 6D U U U UU U U U 57 U BU BU U U U U6 U5 25 2U U U2 DU U U U DU U U U U 19 9U U U DU U U U0 00 U0 7D_ ' U _ U U U U U lu

26