TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-09-18 Dnr: 2014/820-UAN-661 Tord Karlsson - p1tk02 E-post: tord.karlsson@vasteras.se Kopia till Information om vad den kommunala insynsrätten i fristående gymnasieskolor enligt skollagen innebär. Ärendebeskrivning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade i juni att ge barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med en information om vad den kommunala insynsrätten i fristående gymnasieskolor enligt skollagen innebär. Skickad av: Tord Erik Kjell Karlsson - p1tk02
DOKUMENTTYP 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se 2014-09-18 2014/820-UAN-661 Rev den. Delges Information insynsrätt i skolan Inledning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutade i juni 2014 att ge barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden med information om vad den kommunala insynsrätten i fristående gymnasieskolor enligt skollagen innebär. Ärendet hade väckts genom att Ragnhild Källberg(FP), Mohammed Rashid(M), Per Rostad(C) och Lars Lindén(KD) hade inkommit med ett nämndinitiativ i frågan om en översyn av rutin för uppföljning av fristående gymnasieskolor. I nämndinitiativet föreslogs att : Genomföra en översyn av rutin för uppföljning av fristående gymnasium på årlig basis. Ta fram en rutin för hur nämnden skall agera när det kommer signaler på bristande kvalitet. Lagrum Nedan följer de lagrum som reglerar tillsyn respektive insyn. Tillsyn Definition av tillsyn (skolagen 26 kap. 2-9 ) 2 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. 2 /Träder i kraft I:2015-01-01/ Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Om det vid tillsynen av verksamheten vid en skolenhet konstateras återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för elever att
VÄSTERÅS STAD 2(6) nå målen för utbildningen, ska lärarresurserna vid skolenheten analyseras.lag (2014:903). Tillsynens omfattning 3 Statens skolinspektion har tillsyn över 1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt denna lag, 2. utbildning som avses i 29 kap. 17, 3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22, 24 kap. 23 och 24 samt 29 kap. 9, och 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4. Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet. 4 En kommun har tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs. 5 Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten. Lag (2012:958). Tillträde till lokaler och andra utrymmen 6 En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 7 Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och behövs för tillsynen ska vara skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar, handlingar och annat material. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska lämnas. 8 Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 7 första stycket eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 7 andra stycket att fullgöra sin skyldighet.
VÄSTERÅS STAD 3(6) Förebyggande åtgärder 9 Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Insyn (Skollagen 9 kap. 22 förskolan och 10 kap. 41 grundskolan) 22 resp.41 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. 22 resp.41 /Träder i kraft I:2015-01-01/ Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903). Bakgrund Kommunerna har enligt 2010 års skollag rätt till insyn i de skolor som är belägna inom kommunen. Insynen regleras i lagen enligt följande: Den kommun där den fristående skolan/en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Regleringen om insyn i skollagen är likalydande för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Regleringen för fritidshem är ny, motsvarande regel fanns inte i 1985 års skollag. Kommunen har även insynsrätt i internationella skolor på samma villkor som för de skolformer som ingår i skolväsendet. Kommunernas rätt till insyn har förändrats i 2010 års skollag jämfört med 1985 års skollag. Den viktigaste orsaken till att kommunernas insyn förändrats är att reglerna för fördelning av bidrag till fristående skolor har förändrats i den nya skollagen och numera ska ges på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna skolor. Kommunen behöver därför inte ta del av en fristående skolas räkenskaper för att kunna göra en rättvis bedömning av skolans bidragsbehov. I 1985 års skollag var behovet av insyn i fristående skolors bidragsbehov det primära. Statens skolinspektion har ansvaret för tillsyn av fristående skolor och fritidshem som tillhör en skola. Begreppet tillsyn har i skollagen definierats som en självständig granskning för att kontrollera om utbildning eller annan verksamhet som granskas uppfyller krav som följer av lagar och andra föreskrifter samt beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Insynen ger inte kommunen motsvarande rätt att göra påpekanden eller begära förändringar i verksamheten genom till exempel förelägganden. I 1985 års lag hade kommunerna rätt att kräva att fristående skolor skulle delta i lägeskommunens uppföljning och utvärdering. Denna ordning har i den nya skollagen tagits bort. De fristående skolorna står under tillsyn av Skolinspektionen och ska delta i Skolverkets nationella uppföljning och utvärdering. Det finns dock inget som hindrar att kommunen erbjuder de fristående skolorna att delta i i kommunens uppföljning och utvärdering. I propositionen till skollagen framhölls att sådan uppföljning och utvärdering bör omfatta de nationella målen för verksamheten.
VÄSTERÅS STAD 4(6) Nämndernas policy I beslutet om ny skolorganisation, (2012/282-BaUN) antog barn- och ungdomsnämnden en policy rörande relationen med fristående verksamheter enligt följande: För att säkerställa att de fristående utförarna får ett korrekt bemötande också av den nya förvaltningsorganisationen fastställer nämnderna en särskild policy. I policyn beskrivs det förhållningssätt som nämnderna ser ska leda förvaltningen i dialogen med de fristående huvudmännen. Nämnderna har identifierat följande värden som centrala i kommunikationen med fristående huvudmän: Västerås stad värnar lika villkor och öppenhet (transparens i bidragsberäkningen, generös med information som ges på lika villkor och inte i slutna rum, prioritera att få förståelse för ersättningsmodeller och den styrning som ges i lag o förordning, behöver förankras internt i kommunens övriga förvaltningar) Västerås stad bemöter nya aktörer vänligt och korrekt Västerås stad är en professionell affärspartner (har full insikt i den betydelse aktuell statlig styrning har för utformningen av affärsrelationen, har insikt i de fristående huvudmännens affärslogik, förstår vilken information som är värdefull och på vilket vis vi kan underlätta och skapa goda administrativa rutiner.) Staden strävar efter att vara smidig och lösningsfokuserad inom ramen för en juridiskt och etiskt korrekt hållning och är tydlig med att beskriva stadens affärslogik och de krav som följer med aktuell lagstiftning. Västerås stad utgår ifrån att fristående aktörer ser sin roll att bidra till stadens utveckling inom ramen för utbildningsområdet. (Vi bjuder in till detta som ett fritt val och eftersom vi tror att vi har att göra med kloka företag så utgår vi ifrån att dessa förstår att de har ett egenintresse av att ta ett större ansvar och därmed uppfattas som goda skolföretag. Västerås stad håller principerna om laglighet o lämplighet högt Och Intar i alla lägen en juridiskt o etiskt korrekt hållning. (Kommunallagen, tjänstemannarollen, gränsdragning mot mutor o bestickning i form av tjänster o gentjänster och osunda sammanblandningar av roller) Västerås stad lyssnar och lär och tar till vara de kloka synpunkter som kommer från olika intressenter (anger ett förhållningssätt i våra möten) Västerås stad bemöter små och stora aktörer med samma respekt (Anger ett viktigt förhållningssätt i våra möten) Västerås stad prövar möjligheten att ingå frivilliga överenskommelser som syftar till barns, ungdomars och västeråsarnas bästa, tex gällande uppföljning, kvalitetsverktyg och kompetensutveckling.
VÄSTERÅS STAD 5(6) Insyn genom kommunikation och dialog med fristående skolor I barn- och ungdomsnämndens policy ges grunden för hur insynsrätten ska tillämpas. Grunden för stadens insyn ska vara en god samverkan och kommunikation med alla fristående skolors huvudmän. Förvaltningen har utvecklat kommunikationen med de fristående verksamheterna bland annat genom att skapa en väl fungerande mötesstruktur med regelbundna informationsmöten. Även andra former av samverkan har föreslagits som tänkbara utvecklingsområden. Det är förslag som rör verksamhets och kompetensutveckling, utveckling av e-tjänst kopplad till val av skola t.ex. Utformning av kommunens insynsuppdrag Skolinspektionen ger i en promemoria daterad 2012-03-07 sin tolkning av kommunernas insyn i fristående skolor. I promemorian går det att urskilja några områden där kommunens nytta av insynen särskilt framträder. Det gäller hur en fristående verksamheten utvecklas både kvantitativt och kvalitativt, att tillgodose allmänhetens behov av information, skolpliktsbevakning och verksamhetens stabilitet. Kommunens intresse av att utöva sin rätt till insyn ska dock balanseras mot de fristående skolornas affärsmässiga intressen av skydd mot insyn. Barn och utbildningsförvaltningens utformning och omfattning av insynsuppdraget överensstämmer i stort med Skolinspektionens tolkning av uppdraget i sin promemoria. Nedan redovisas hur barn- och utbildningsförvaltningen tillämpar insynsrätten i praktiken gentemot fristående skolor och fritidshem. Insyn i utvecklingen av fristående skolors verksamhet Barn- och utbildningsförvaltningen håller sig informerad om fristående skolors planering eller förändringar i verksamheten, till exempel ökning eller minskningar av elevantalet, utökning att antalet program, skolans profil samt utveckling av skolans kunskapsresultat. Staden behöver ha en beredskap inför förändringar för att planera sin egen skolorganisation, lokaltillgång mm. Information till medborgarna Offentlighetsprincipen gäller inte för fristående skolor och insynen i deras verksamheter kan därför inte ske på samma sätt som allmänhetens insyn i kommunernas verksamhet. Insynen ska därför bidra till att öka medborgarna kunskaper om verksamheten i den fristående skolan. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat om att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram ett gemensamt jämförelsesystem med alla skolors kunskapsresultat och andra resultat till exempel från brukarundersökningar. All insamlad information ska redovisas på stadens hemsida, för att underlätta för elever och föräldrar att välja skola. Skolpliktsbevakning I skollagen 7 kap. 21 sägs att hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess skolor på något annat sätt får den utbildning de ska ha. Enligt 7 kap. 22 skollagen ska kommunen se till att eleverna i deras grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Om en elev i en fristående skola till exempel börjar eller slutar eller är ogiltigt frånvarande i större omfattning ska den fristående skolan snarast möjligt underrätta hemkommunen. Det kan bli så att hemkommunen så småningom får ha ansvar för en sådan elevs skolgång.
VÄSTERÅS STAD 6(6) Kommunen kan genom att utöva sin rätt till insyn löpande stämma av att kommunens elever får den utbildning de har rätt till. Uppföljning av godkännande Förvaltningen följer upp och säkrar som en del i insynen att skolors och fritidshems barn- och elevantal och organisation överensstämmer med godkännande och utbetalning av kommunala medel. Förslag på fortsättning Förvaltningen har övervägt inom vilka områden det skulle kunna vara aktuellt att utveckla tillämpningen av insynsrätten. Ett sådant område skulle kunna vara riskanalyser av skolors ekonomi. Riskanalyser av skolors ekonomi Det finns inom ramen för insynsrätten kommuner som vill förvissa sig om att enskilda huvudmän som verkar i kommunen har en ekonomiskt stabil verksamhet. Syftet är att kommunen vill försäkra sig om att de aktuella huvudmännen klarar av att genomföra sina åtaganden, d.v.s. att en skolhuvudman har förutsättningar att genomföra utbildning i enlighet med gällande bestämmelser. Inom detta område ser barn- och utbildningsförvaltningen ett eventuellt alternativ till utveckling av insynsrätten i de fristående verksamheterna. Detta skulle i så fall kräva en djupare analys avseende konsekvenser.