DOKUMENTATION I SAMBAND MED RENOVERING AV BORGGÅRDEN, MALMÖ

Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning år 2009 Malmöhus DOKUMENTATION I SAMBAND MED RENOVERING AV BORGGÅRDEN, MALMÖ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2010:004 Lars Jönsson

Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2009 Malmöhus DOKUMENTATION I SAMBAND MED RENOVERING AV BORGGÅRDEN, MALMÖ 19:2 Malmö stad Skåne län

Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2009 Malmöhus dokumentation i samband med renovering av borggården, Malmö 19:2 Malmö stad, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2010:004 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Schaktningen på borggåren till Malmöhus utfördes med en minigrävare Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2010

Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Kort historik 5 Tidigare arkeologiska undersökningar 8 Undersökningsresultat 10 Schakt 1 10 Schakt 2 11 Schakt 3 12 Schakt 4 14 Tolkning 15 Utvärdering 16 Projektorganisation och kvalitetssäkring 16 Referenser 17 Referenslista 17 Tekniska och administrativa uppgifter 18

Figur 1a. Skåne med staden Malmö markerad. N Malmöhus s lott Figur 1b. Platsen för undersökningen på borggården till Malmöhus slott markerad inom RAÄ 20, Malmö stad. 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004

Inledning Med anledning av en renovering av borggården på Malmöhus slott, i vilken det även ingick byte av VA och nedläggning av rör för el, genomförde Arkeologienheten vid Malmö Museer en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Denna utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (Lst dnr. 431-12477-09), och bekostades av Statens fastighetsverk. Den arkeologiska förundersökningen utfördes i den västra delen av Malmö äldre stadsområde (RAÄ 20), inom slottsområdet som är registrerat som fornlämning 19:2 i Riksantikvarieämbetets fornminnessystem (FMIS). Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager. Schakten berörde den norra, södra och östra delen av borggården. Topografi och fornlämningsmiljö Staden Malmö är belägen vid ett nordligt kustavsnitt i den allra sydligaste delen av Lommabukten. Kustområdet är flackt med ett långgrunt strandavsnitt och strax innanför förstranden fanns en öst-västligt liggande strandrevel. Några hundra meter söder om denna, inåt land, vidtog omfattande våtmarksområden. Dessa är senare benämnda Rörsjöarna (Thomasson 2008, s. 286 f.). Möjligen avdelades dessa av en landtunga i förlängningen av nuvarande Södra Förstadsgatan. I väster avgränsades området av Korrebäcken, vilken rann ut i Öresund på den plats där porttornet till Malmöhus senare uppfördes. Platsen för den senare staden var således belägen på en topografiskt avgränsad strandholme. Det fanns tre möjliga landsvägar till den avgränsade strandplatsen. Två av dessa fanns längs med kustlinjen på förlängningarna av strandreveln och litorinavallen, medan den tredje vägen löpte på den flacka nord-sydligt liggande höjdryggen, den tidigare nämnda landtungan. Vägen förband sannolikt strandplatsen med merparten av de agrara bebyggelseenheterna i omlandet (Thomasson 2008, s. 287). KORT HISTORIK Övre och Nedre Malmö Vid strandplatsen fanns en by med namnet Malmøi (Tomner 1971, s. 180 ff.). Orten förekommer i det skriftliga källmaterialet från slutet av 1100-talet fram till år 1415. I ett testamente från år 1269 donerar ärkediakonen Erland Erlandson i Lund pengar till kyrkorna i Övre Malmö, beläget i inlandet, och i Nedre Malmö, som då är beteckningen på strandplatsen (Tomner 1971, s. 180 f; Thomasson 2008, s. 287). Det finns ett flertal andra exempel på den nära relationen mellan de båda orterna. Thomasson menar att denna relation kan förklaras med att bruksrätten på stranden var knuten till egendomsrätt i Övre Malmö (Thomasson 2008, s. 288). Marknadsplatsen Längs med den öst-västliga strandreveln, tätare i de västra delarna än i de östra, anläggs från slutet av 1100-talet till omkring 1300 ett stort antal s.k. lerbottnar, dvs. lerklädda gropar. De verkar inte ha anlagts på förstranden, och några lerbottnar är inte påträffade norr om den under 1400-talet uppförda Strandmuren (Thomasson 2008, s. 289). Lerbottnarna är belagda längs stränderna i Skåne, Själland, Blekinge, Öland och Gotland. De har kopplats samman med handelsaktiviteter och storskaligt fiske i regionen (Ersgård 2006). Lerbottnarna innebar att hanteringen av fisken blev viktigt för fler aktörer, och därmed hade den blivit en marknadsvara. Som sådan kom fisken att omfattas av nya regler som tidigare varit knutna till andra produkter, och därmed blev strandplatserna av betydelse för andra än enbart lokalbefolkningen (Thomasson 2008, s. 290). Sträckningen längs med stranden och sandreveln, från Korrebäcken i väster till Drottningstorget i öster, utnyttjades som ett marknads- och fiskeområde. Längs sträckan har ett flertal lerbottnar dokumenterats i såväl gatumark som kvartersmark. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004 5

Detta talar för att området längs sandreveln haft en annorlunda organisation initialt, dvs. under 11- och 1200-talen. I de västra delarna av stadsområdet har det i samband med ett flertal arkeologiska undersökningar framkommit lerbottnar (se bl.a. Kling & Lindgren-Hertz 1990; Larsson & Balic 2006a). Dessa representerar två faser av fiskehanterings- och marknadsaktiviteter, vilka föregick etablerandet av en mer fast bebyggelse. Dels fanns ett inledande skede med få och spridda lämningar, och dels ett andra skede där aktiviteterna var intensivare, med spår av tomtrännor och stadsplank. Vad som är intressant är att lämningarna i det första skedet i kv. Fisken daterades till slutet av 1200-talet, medan samma typ av aktivitet har kunnat beläggas redan under slutet av 1100-talet i kv. Liljan. Även tomtindelningen har skett vid olika tidpunkter. I kv. Liljan sker en äldsta tomtindelning under första hälften av 1200-talet, medan de äldsta tomtgränserna i kv. Fisken är från första hälften av 1300-talet. Staden växer fram Någon gång i början av 1200-talet börjar allt större partier av strandplatsen att regleras och bebyggas. Innebörden av detta är att området delas upp i tomter där bebyggelsen allt mer förtätas och blir varaktig. Successivt utformas även ett vägnät, vilket skapar en skillnad mellan offentliga och privata rum. I samband med ianspråktagandet av platsen anläggs även kyrkliga och världsliga institutioner. I ärkediakonen Erland Erlandsons testamente från år 1269 omnämns en kyrka, som sannolikt är den som finns avbildad på ett sigill från år 1350 (t.ex. Reisnert 1993). Den var helgad åt S:t Petri och S:t Pauli, och bör ha stått på samma plats som den nuvarande kyrkan. Den nuvarande tegelgotiska kyrkan började byggas ca 1300, och blev så småningom Skandinaviens största medeltida stadskyrka (Andrén 1985, s. 57). Under 1200-talet fanns det ytterligare två kyrkliga institutioner. Vid den södra infarten till staden fanns sannolikt ett mindre kapell helgat åt S:t Jörgen, och i den nordvästra delen av staden, i den östra delen av nuvarande kv. Skepparen, anlades ett dominikanerkloster någon gång mellan åren 1296 och 1333 (Kling 2006). År 1275 omnämns borgare i Malmö, och vid slutet av samma sekel omnämns fogdar. Det äldsta bevarade privilegiebrevet är utfärdat av den svenske kungen Magnus Eriksson år 1353 (Tomner 1971). År 1368 nämns för första gången en borg i staden, men redan år 1294 omnämns att kung Erik Menved haft en fogde i staden som kan ha residerat på en borg. Ett torn på förstranden, benämnt Flyndreborg, har föreslagits, tillsammans med en anslutande större byggnad i den senare strandmuren, ha utgjort Malmös äldsta borg. Placeringen på förstranden antyder att det kan ha varit kungamakten som anlade borgen, dock oklart när (Thomasson 2008, s. 291). En av de äldsta gatorna i staden är Thet laange Adelgade, vilket är den medeltida benämningen på det som idag är Väster-, Adel- och Östergatorna (Reisnert 2006, s. 85; Thomasson 2006, s. 171). Ursprungligen löpte denna från slottet Malmöhus till Drottningstorget på marknadsområdets sandrevel. Adelgatan var även stadens huvudsakliga torggata. Den äldsta kända gatubeläggningen utgjordes av knaddersten som lagts direkt på bottensanden. På en del platser överlagrar knadderstenen också lerbottnar. Det finns antydningar om att gatan utlagts någon gång under 1200-talet (Thomasson 2008, s. 291). Staden under senmedeltid och senare Under senmedeltiden utvecklades Malmö till Danmarks näst största stad efter Köpenhamn. Intill thet laange Adelgade fanns det äldsta kända rådhuset, torget och stadens huvudsakliga prestigearkitektur i form av stenhus och korsvirkeshus. År 1419 omnämns för första gången den s.k. Strandmuren, vilken var ca 1450 m lång. Den sträckte sig från stadens västra port till den östra (Rosborn 1984, s. 37). Muren var tre stenar tjock och fem meter hög, och revs i samband med fästningsarbetena under 1600-talet. Åren 1538 till 1545 anlades det nya torget, Stortorget, och ett nytt rådhus uppfördes samtidigt i dess nordöstra hörn. Dessförinnan fanns Helgeandsklostret, Rostockerköpmännens laghus och profana tomter i området. I området för Helgeandsklostret, i den nordvästra delen av Stortorget, fanns även en kyrkogård. Gravar har 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004

dokumenterats inom stora delar av området kring Helgeandskapellet (Rosborn 1984). Efter det svenska övertagandet av Skåne år 1658 utvecklades Malmö till en garnisonsstad. Arbetena med att förstärka bastioner, murar och vallgravar runt staden gjorde så småningom att Malmö blev en av landets starkaste och modernaste fästningar. Mellan åren 1805 och 1811 raserades försvarsverken kring staden. Myntergården och Malmöhus År 1434 köpte Erik av Pommern flera tomter intill Västerport i Malmös västra del, bl.a. ett strandtorn som ägdes av en av stadens borgmästare, för att uppföra ett kastell (Rosborn 1984, s. 37). Detta utgör grunden till dagens Malmöhus slott. Erik av Pommern använde sig av en ny befästningsteknik, som innebar att fästningen omgärdades av en muromsluten gård. Fästningen bestod vanligtvis av ett högt bostadstorn och en lägre salsbyggnad. Vid kastellbygget i Malmö utnyttjade man det befintliga strandtornet i gårdens nordvästra hörn, samt strandmuren till två av huvudbyggnadens yttermurar. Runt kastellets gård byggdes muren ca 10 m hög. Kastellet var byggt av tegel med fasaden prydd med krenelering, och fem horisontella band av kritsten (Björklund 1998, s. 10). Från 1444, under Christoffer av Bayern, koncentrerades Danmarks myntslagning till Malmö. Kanske var avsikten redan när kastellet byggdes att myntningen skulle ske där. Öster om kastellet fanns det tidigare en byggnad där myntverksamheten möjligtvis skedde. Vid den här tidpunkten kallades kastellet för Myntergården. Efter att Malmöhus 1526 blev ett eget län fick myntningen flytta ut från slottet för att lämna plats åt den nye länsherren. Tillverkningen flyttades istället den dåvarande myntmästaren Jörgen Kocks egen gård invid nuvarande Stortorget. År 1536 upphörde myntverksamheten helt i Malmö (Björklund 1998, s. 12f.). Mellan åren 1524 1529 byggde Frederik I ut slottet, bl.a. lät han ta bort porten mellan staden och slottet. Istället öppnades tillfarten till slottet över en jordbank från havssidan. Slottet förlängdes även österut med yttermuren vilande på den gamla strandmuren, och en hög mur mellan staden och slottet uppfördes. I samband med den s k Grevefejden år 1534 intog stadsborna bl.a. slottet, och rev ner delar av det (Rosborn 1984, s. 37; Björklund 1998, s. 15ff). Åren 1536 1542 var det Christian III tur att bygga ut slottet. Innan dess hade han betalat ut ersättning åt personer vars hus behövdes rivas för att ge plats åt nybyggnationen. Det nya, större slottet skulle fungera både som fästning, permanent bostad för länsmannen och tillfällig kunglig bostad. Även om slottet nu blev en bostad för både kung och länsherre skulle Malmöhus främst fungera som en modern försvarsanläggning. Runt slottet byggdes därför en vallgrav, och Slottsholmen försågs med vallar och fyra runda kanontorn. De norra kanontornen anslöt till slottsbyggnaden genom skyttegallerier (Björklund 1998, s. 18f). Även under Christian IV:s tid genomgick slottsbyggnaden stora förändringar. Bl.a. lät han år 1607 uppföra en elegant förrådsbyggnad längs gårdens västra sida. Huset brändes ned år 1870 av några fångar på Malmöhus. Mellan 1526 och 1658 var slottet bostad för sammanlagt 19 länsherrar i Malmöhus län, ett av Skånes tre län. Efter freden i Roskilde 1658 började svenskarna genast att förstärka och förbättra Malmöhus. Bl.a. uppfördes fyra bastioner kring fästningen, och för att bereda plats för dessa tvingades man att bl.a. riva gråbrödraklostret i nuvarande Kungsparken. Efter freden 1679 utfördes nya befästningsarbeten efter Erik Dahlbergs ritningar. Efter krigen på 1670-talen lät svenskarna fästningen förfalla, t.ex. var Malmöhus i mycket dåligt skick år 1697, vilket framgår av en inventering detta år (Björklund 1998, s. 24ff). Under 1700-talet togs Malmöhus i bruk som fängelse för brottslingar och krigsfångar. Under 1800-talets fängelsetid genomgick slottet stora ombyggnader, bl.a. förstördes de förfallna södra kanontornen, bastionerna schaktades bort och den yttre vallgraven fylldes igen. Borggården användes även för avrättning av dödsdömda fångar. År 1909 stängdes fängelset, och år 1925 togs beslut om att slottet skulle användas som stadens museum. Ett restaureringsarbete togs vid, där målet var att så långt som möjligt återställa slottet i sin 1500-talsgestalt. År 1931 började man riva MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004 7

fängelselängorna för att bereda plats för de nya museibyggnaderna, och år 1937 kunde slutligen Malmö Museum invigas (Björklund 1998, s. 30ff). TIDIGARE ARKEOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR I samband med renoveringsarbetena under åren 1919-1922 påträffades bl.a. lämningar av Erik av Pommerns borggårdsmur invid slottets sydöstra sida, liksom rester av ett torn och en byggnad som kan ha varit myntmästarens bostad. Vid grundgrävningar för museibyggnaden år 1934 påträffades bl.a. grunden till Västerport, samt resterna av Västerbro. Tidigare undersökningar har även visat ett kulturlagerdjup på ca 2 m inne på borggården. Figur 2. Plan över borggården med en del av de påträffade grunderna till borggårdsmurar, Västerport, Västerbro, kastellets östra porttorn, borgbrunnen och två sentida byggnader. Ur Lekholm 1970. Under fyra månader sommaren och hösten 1919 övervakades, på uppdrag av professor Otto Rydbeck, grävningar inne på Malmöhus slott, bl.a. på borggården av Ossian Lindskoug (G80:39). Texten nedan är ett sammandrag av Lindskougs rapport. I den västra delen av borggården, vid platsen för det gamla s k Hundehålet, påträffades grunden till den gamla ringmuren. Muren var 3,4 4 m bred, av stora ohuggna granitstenar och lagd i fyra lager i höjd. Den var skadad, eller borttagen på vissa ställen. Ca 30 meter från den södra slottsfasaden svängde muren av mot öster, in mot borggården, där den endast kunde följas ett kort stycke. Vid ringmurens sydvästra hörn påträffades även en gråstensmur, som kanske utgör lämningarna av ett försvarstorn. På detta låg ett sekundärt tegelgolv. Ca 32 m från den södra slottsfasaden påträffades även en brunn. Vid nedgången till Hundehållet framkom även två trappsteg. Vid grävningar utanför västra ringmuren påträffades en förut genombruten tegelmur av medeltida karaktär. Murens riktning var sydost nordväst, och framkom ca 5 m utanför ringmuren. Utanför ringmuren framkom även andra allehanda rester av grundmurar, en del troligtvis sekundära, samt kullerstensläggningar. Omedelbart väster om den västra ringmuren påträffades även planken till en bordläggning till en farkost. Ett märkligt fynd var en pelare av tegel som vilade på en grund av gråsten. Pelaren var anlagd genom farkosten, således sekundär i förhållande till denna. Pelaren låg ca 3,8 m från slottets södra fasad, och var ca 1,40 x 1,15 m i diameter. Någon tolkning av pelarens funktion har inte lämnats. Ca 7 m från den södra slottsfasaden, och utanför ringmuren, fanns en stenläggning av stora stenar. Stenläggningen slutade i söder vid ett tegelgolv, vilket i väster var begränsat av en något högre belägen ugnsbotten av tegel. Andra fynd i anläggningens närhet antyder att byggnaden varit ett korsvirkeshus. 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004

Inne borggården, längs den södra sidan av Myntergården, framkom i det sydvästra hörnet av riddarsalen och kyrksalen, bl.a. uttömningshålen för latrinerna. Dessa låg omedelbart ovan på en avloppstrumma som gick under långmurens nedersta grundsten och in i källaren. I fyllningen till uttömningshålen påträffades bl.a. två medeltida brakteater av tyskt ursprung samt ett borgarkrigsmynt från 1300-talet. Strax intill latrinuttömningshålen framkom även en äldre stenläggning, som fortsatte fram till trapptornets västra gavel. Sex meter väster om den nuvarande västra källarnedgångens västra vägg påträffades en trappa till en mindre byggnad. Öster om trapphuset, inne på borgården, påträffades på ca 1,5 m djup både förmultnade ekplankor och spik på rad. Strax öster om trappan till huvudbyggnaden framkom murrester till ett par medeltida byggnader. Möjligtvis ha de ett samband med Myntergården. Vid grävningar i den östra delen av borggården framkom tegel- och gråstensmurar till vad som sannolikt skall tolkas som Myntergårdens östra ringmur, medan grävningar i den södra delen av borggården blottade den södra och västra delen av en kraftig mur, kanske även detta delar av ringmuren. I borgstugans västra del påträffades dessutom grundstenar i nord-sydlig riktning. År 1976 påträffades i samband med schaktningsarbeten väster om porttornet en stenlagd brunn (Rapport MHM 6077, G80:69). Inför en utbyggnad av akvariet på Malmö Museum år 1979 gjordes en arkeologisk förundersökning. Vid undersökningen dokumenterades den södra vallens kantförstärkning av stora gråstenar (Andersson 1991) I samband med kabelgrävning och plantering av ett vårdträd på borggården till Malmöhus utfördes år 1981 en antikvarisk övervakning. Vid schaktet för vårdträdet framkom redan ca 0,2 m under markytan en naturlig sandrevel som bildat en strandvall. Däremot påträffades rader av grundstenar på fyra ställen i samband med elkabelschaktet. Tre av raderna med grundstenar låg i rät vinkel till slottsbyggnadens västgavel, och kan utgöra resterna av den medeltida försvarsmur som förband strandtornet med Västerport. Den fjärde grundmuren, samt två andra murrester kunde inte knytas till någon särskild byggnad. I övrigt framkom en grop, stolphål, en knadderstensläggning och kulturlager överst (Persson 1981 MHM 6352, G80:72). Med anledning av omläggning av golvet i Borgstugan utfördes år 1990 en antikvarisk kontroll. I det västra rummet i borgstugan konstaterades att de grundstenar som påträffades 1919-1920 fortfarande fanns kvar. I det mellersta rummet framkom ett tegelfundament till en ugn. I anslutning till ugnen fanns även ett golvlager av hårt packad lera, sot och kalk. I det östra rummet påträffades fyra stenfundament, som kan ha fungerat som grund för pelare till ett tidigare kryssvalv. I det östra rummets västra del framkom, ca 1 m under det nuvarande golvet, även ett lager av knaddersten. Detta kan ha varit en gata före slottet utbyggnad under 1500-talet. I det nordöstra hörnet påträffades en grundstensrad, ca 0,5 m indragen från grunden till den norra och östra slottsmuren. Antingen utgör stenarna grunden till en äldre byggnad, eller ett fundament till en murad bänk (Persson 1991). Med anledning av en vattenläcka strax norr om porttornet till Malmöhus år 1998 företogs en antikvarisk kontroll av grävningsarbetena. I den östra schaktväggen, ca 0,6 m under markytan, påträffades stenar till en grundmur, samt ett raserings- eller byggnationslager. I schaktväggen fanns även partier av en stenläggning (Samuelsson 1998, MHM 12529, G80:78). Inför en kommande rekonstruktion av den äldre vindbryggan över vallgraven till Malmö hus upptogs två schakt på platsen för det södra respektive norra brofästet. Vid platsen för det södra brofästet framkom i körbanans västra sida ett antal större grundstenar. Även i vägbankens norra del, längs körbanans västra sida, framkom stora grundstenar. De påträffade grundstenarna kan utifrån läge och karaktär anses vara delar av de kraftiga stenfundament, som i slutet av 1700-talet anlades som fundament för den äldre bron över vallgraven (Samuelsson 1999, MHM 12530, G80:79). Med anledning av nedgrävning av värmekulvert 2008 gjordes en arkeologisk förundersökning i området mellan porttornet och det västra kanontornet. Vid undersökningen framkom en grundmur i öst-västlig riktning. Denna tolkades som grunden till en skyttegång som tidigare har funnits på platsen. På slottsholmens nordöstra sida kan man fortfarande se dess pendang. Norr om muren fanns storstenstegel som MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004 9

troligtvis kommer från skyttegången. Troligen är muren från 1500-talet (Ohlsson 2008). Undersökningsresultat I samband med renoveringen av borggården på Malmöhus slott grävdes ett antal schakt för utbyte av VA och för nedläggning av rör för el. Samtliga schakt var ca 0,5 m breda och 0,6 m djupa. På ett flertal platser framkom bebyggelselämningar i form av grundmurar till hus, stenläggningar, grundmurar till borggårdsmuren och utfyllnads- och raseringslager. N Malmöhus slott Myntergården Schakt 3 Schakt 4 Borggården Schakt 1 Schakt 2 0 20 m Figur 3. Schaktens placering på borggården till Malmöhus slott SCHAKT 1 Schakt 1 grävdes i den sydöstra delen av borggården. I schaktet, vilket var ca 3,2 x 1,3 m stort, framkom en rad med stora grundstenar, placerade i öst-västlig riktning. Den största stenen var ca 0,7 x 0,5 m stor, medan den minsta var ca 0,4 x 0,25 m stor. Nivåerna på stenarna låg på 3,11 3,16 m ö.h. Det noterades även att det varken fanns något kalkbruk på eller mellan stenarna. Omedelbart norr om grundstenarna har det tidigare dokumenterats grundstenar till den sydöstra delen av den medeltida borggårdsmuren (se figur 12). Då den här beskrivna stenraden låg förskjuten åt söder i förhållande borgårdsmuren, är det möjligt att stenarna är lämningar efter en byggnad som legat omedelbart söder om den södra borggårdsmuren. Men grundstenarna kan även vara förstärkningar till borggårdsmuren, eller kanske t o m grunden till ett torn. Tyvärr har grundmuren inte kunnat dateras. 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004

Figur 4. Grundstenarna i schakt 1 på borggården till Malmöhus slott. Foto från öster av Raimond Thörn, Malmö Museer. SCHAKT 2 I den sydvästra delen av borggården framkom grundstenarna till det sydvästra hörnet av en byggnad som tidigare tolkats som en förrådskällare från 1600-talet (se figur 12). På och mellan stenarna fanns kalkbruk, och det fanns även några tegelstenar i kalkbruket. Figur 5. Schakt 2 på borggården till Malmöhus slott. Grundstenar till det sydvästra hörnet av en byggnad, tidigare tolkad som en förrådskällare från 1600-talet. Foto från norr av Lars Jönsson, Malmö Museer. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004 11

Schaktet grävdes i två omgångar. I den första omgången grävdes det sydvästra hörnet av byggnaden fram. I den östra delen av schaktet påträffades rejäla grundstenar av granit, vilka ingått i hörnet av byggnaden. Den största stenen mätte 0,7 x 0,6 m, medan måttet på den minsta stenen var 0,4 x 0,3 m. Nivåerna på stenarna låg på 3,23 3,38 m ö.h. Schakt 2 var 12,7 m långt och mellan 1,55 2,20 m brett. Figur 6. Schakt 2 på borggården till Malmöhus slott. Fortsättningen österut av samma grundmur som på figur 5. Foto från öster av Raimond Thörn, Malmö Museer. SCHAKT 3 Schakt 3 var U-format, och placerat i den norra delen av borggården. Schaktet utgick från den sydvästra delen av slottsbyggnaden, strax öster om en trappa, och grävdes i sydlig riktning. Efter ca 16 m vek schaktet av österut, och fortsatte i öst-västlig riktning ca 29 m, för att därefter vika av mot norr igen, där det efter ca 15,9 m avslutades mot slottsbyggnaden, strax öster om en trappa. Den totala längden på schaktet var således ca 61 m, medan bredden på schaktet var 0,85 m. Generellt var schaktet ca 0,6 m djupt. Nivån på borggården intill schaktet låg på 3,3 3,5 m ö.h. Figur 7. En äldre stenläggning i den nordöstra delen av schakt 3 på borggården till Malmöhus slott. Foto från norr av Raimond Thörn, Malmö Museer. 12 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004

I schaktets nordöstra parti, ca 0,3 m under den nuvarande stenläggningen på borggården och endast några meter från tegelbyggnadens ytterfasad, framkom en äldre stenläggning (figur 7). Sannolikt är det lämningar efter en äldre borggård. Strax öster om stenläggningen grävdes ett ca 0,6 m djupt hål, där det konstaterades att det ca 0,15 0,6 m under marken fanns omrörda utfyllnadslager. I samband med en omschaktning i samma område som den ovannämnda stenläggningen framkom utfyllnadslager, bl.a. ett lerlager ca 0,3 m under den nuvarande borggårdsnivån. Figur 8. Den västra schaktväggen i den nordöstra delen av schakt 3. I den nordvästra delen av schakt 3 framkom bl.a. ett omfattande raseringslager med ett stort inslag av kalkbruk och tegelstenar, och ett kraftigt brandlager. Raseringslagret anträffades mellan 1,4 och 3,1 m från huvudbyggnadens södra ytterfasad, medan det kraftiga brandlagret låg 3,9 5,5 m från ytterfasaden. Ca 1,2 m från tegelbyggnadens ytterfasad fanns ett förmodat stolphål, som kanske kan härröra från en byggnadsställning eller liknande. I dess fyllning fanns en skärva keramik av godstypen yngre rödgods (BII:4). En sektion dokumenterades i den nordvästra delen av schaktet, med början ca 0,7 m från slottets ytterfasad, och vidare 5,2 m mot söder (figur 10). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004 13

Figur 9. Ett parti av den östra schaktväggen i den nordvästra delen av schakt 3. Notera det kraftiga brandlagret till höger på bilden. Foto från väster av Lars Jönsson, Malmö Museer. Figur 10. En sektion av den östra schaktväggen i den nordvästra delen av schakt 3. Till vänster på sektionsritningen är slottsbyggnadens ytterfasad. Intill denna var lagren förstörda av en modern vattenledning. Lagerbeskrivning: 1. Sättsand. 2. Brun humös sand. 3. Sotig svartgrå sandig humus m. inslag av kolprickar. 4. Mörkgrå sandig humus. Ev. stolphål. 5. Kraftigt kalkbrukslager m. tegelbrockor. Ev. raseringslager. 6. Mörkgrått sandigt/grusigt lager m. stort inslag av kolprickar. 7. Mörkgrå sandig humus m. stort inslag av kol som lager i skikt. Brandlager. Skala 1:40. I schaktets sydvästra hörn, där det vek av mot öster, fanns ett område, ev. en grop, med mycket tegelbrockor/-kross och kalkbruk. Lagret sträckte sig 0,9 m mot norr och 2 m mot öster från hörnet av schaktet. Det fanns även tegelkross och raseringsmaterial mitt emot trädet inne på borggården. I övrigt fanns det omrörda massor fram till ca 3 m från schaktets sydöstra hörn. Där fanns ett mörkgrått, relativt humöst och lerigt lager med inslag av tegel och sten. SCHAKT 4 Schakt 4 var placerat i den östra delen av borgården, strax intill den nuvarande administrationsbyggnaden på slottsholmen. Schaktet var ca 5 m långt och 0,6 m brett. Schaktet slutade i väster vid en modern kulvert. Ca 0,5 m under den nuvarande borggården framkom bl.a. några större grundstenar, där den största var ca 0,65 x 0,8 m stor. Stenarna utgör sannolikt grunden till ett parti av det östra porttornet, eller möjligt den östra borggårdsmuren. Öster om grundstenarna, från administrationsbyggnaden och 1,2 m in i schaktet, fanns torvaktiga fyllningar som antyder en vallgrav utanför den äldre Myntergården. I vallgravsfyllningen fanns bl.a. bearbetad flinta och ett fågelben. Figur 11. Ett antal större grundstenar i schakt 4. Stenarna kan vara grunden till det östra porttornet. Närmast byggnaden fanns antydningar till en ev. vallgrav. Foto från nordväst av Per Sarnäs, Malmö Museer. 14 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004

TOLKNING I samband med schaktningarna på borggården framkom på ett flertal platser bebyggelselämningar i form av grundmurar till hus, stenläggningar, grundmur till borggårdsmuren och östra porttornet, utfyllnads- och raseringslager samt brandlager. Schaktningarna gick generellt enbart ned till ca 0,6 0,8 m djup. Stenraden som framkom i schakt 1 låg förskjuten åt söder i förhållande borgårdsmuren, vilket gör det sannolikt att stenarna är lämningar efter en byggnad som legat omedelbart söder om den södra borggårdsmuren. Men grundstenarna kan även vara förstärkningar till borggårdsmuren, eller kanske t o m grunden till ett torn. Grundstenarna i schakt 2 ingick i det sydvästra hörnet av en byggnad som tidigare tolkats som en förrådskällare från 1600-talet. I den nordöstra delen av schakt 3 framkom en stenläggning som sannolikt har utgjort en äldre borggård, dock oklart från vilket århundrade. I den nordvästra delen av schakt 3 framkom bl.a. ett omfattande raseringslager med ett stort inslag av kalkbruk och tegelstenar, och ett kraftigt brandlager. Kanske har raseringslagret tillkommit i samband med någon ombyggnation på slottsholmen under 1500-talet. Brandlagret, vilket stratigrafiskt verkar vara yngre än raseringslagret, kan ha tillkommit i samband med branden på 1870-talet, då Christian IV:s eleganta förrådsbyggnad från år 1607 brändes ned av fångar på Malmöhus. Stenarna som påträffades i schakt 4 utgör sannolikt grunden till ett parti av det östra porttornet. Öster om grundstenarna fanns torvaktiga fyllningar som antyder en vallgrav utanför den östra borggårdsmuren. Möjligtvis är vallgraven samtida med Myntergården från 1400-talet. N Östra porttornet Schakt 4 Västra borggårdsmuren Schakt 3 Östra borggårdsmuren Hus från 1400-talet Södra borggårdsmuren Renässansslottets brunn Förrådskällare från 1600-talet Schakt 1 Västerbro Västra porttornet Schakt 2 0 16 m Figur 12. Schakten på borggården till Malmöhus slott inlagda på Lekholms sammanställning 1970 över påträffade grundmurar på borggården. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004 15

Figur 13. Schematisk plan av nordvästra stadshörnet på 1440-talet med Malamöhus, Västerport och Västerbro. Efter Lekholm 1970. Utvärdering Malmöhus slott har genom åren genomgått omfattande renoveringar och omgestaltningar, något som var tydligt i samband med den arkeologiska schaktningsövervakningen på borggården. Men trots detta fanns det en del orörda arkeologiska lämningar, liksom bebyggelselämningar som tidigare observerats vid olika tillfällen. Detta innebär att även fortsättningsvis bör markarbeten inne på borggården till Malmöhus slott utföras under antikvarisk kontroll. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Malmöhus slott bedrevs inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Joakim Frejd var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platschefen Raimond Thörn svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes samt ansvarade för arbetsplatsen,. Lars Jönsson var ansvarig för rapportarbetet. 16 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004

Referenser REFERENSLISTA Litteratur Andrén, A. 1985. Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8 o. Nr. 13. Lund. Björklund, E. 1998. Malmöhus En vandring genom slottet och dess historia. Stadsmuseet Malmö Museer. Ersgård, L. 2006. Lerbottnarna och det tidigmedeltida samhället. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Kling. J. & Lindgren-Herz, L. 1990. Ett medeltida strandområde. Kvarteret Fisken. Rapport nr 3. Malmö. Malmö Museer Stadsantikvariska avdelningen. Kling, J. 2006. De religiösa institutionerna i Malmö. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Larsson, S. & Balic, I. 2006a. Kvarteret Liljan genom tiden. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Lekholm, C.G. 1970. Det äldsta Malmö. Kring Malmöhus. Malmö. Ohlsson, T. 1998. Malmöhus dokumentation i samband med anläggning av värmekulvert, Malmö 19:2. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008. Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:89. Reisnert, A. 1993. Malmös östra delar under 1200-talet. Elbogen 1993. Malmö fornminnesförenings årsskrift. Reisnert, A. 2006. Från sillamarknad till garnisionstad. Larsson, S. (red.). Liljan Om arkeologi i en del av Malmö. Riksantikvarieämbetet. Malmö Kulturmiljö. Lund. Rosborn, S. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. RAÄ/SHM Rapport Medeltidsstaden 67. Stockholm. Thomasson, J. 2008. S Villanorvm de Malmøghae - Landskap, urbanitet, aktörer och Malmö. Andersson, H., Hansen, G. & Øye, I. (red). De første 200 årene nytt blikk på 27 skandinaviske middelalderbyer. UBAS. Nordisk 5. Universitetet i Bergen. Tomner, L. 1971. Malmö stads historia före 1500. De spridda dokumentens vittnesbörd. Bjurling, O. (red.) Malmö Stads Historia I. Malmö. Opublicerat material Andersson, C. 1991. Malmö Museum Akvariet. MHM 7535, G80:71. Rapport Arkeologisk undersökning 1979 Lindskoug, O. u å. Övervakning av grävningar 1919. Arkivnr. G80:39. Förvaras å Malmö Museers topografiska arkiv. Persson, G. 1991. Malmöhus slott, Borgstugan. MHM 7377, G80:73. Rapport Antikvarisk kontroll 1990. Malmö Museum. Förvaras å Malmö Museers topografiska arkiv. Persson, J. 1981. Kulturlager och anläggningar från medeltiden. Borggården, Malmöhus, Malmö. MHM 6352, G80:72. Rapport Stadshistoriska avdelningen Malmö Museum. Förvaras å Malmö Museers topografiska arkiv. Rapport MHM 6077. Arkivnr. G80:69. Förvaras å Malmö Museers topografiska arkiv. Samuelsson, B-Å. 1998. VA-arbete N om porttornet, Malmöhus slott. MHM 12529, G80:78. Rapport över antikvarisk kontroll. Stadsantikvariska avdelningen Malmö Museer. Samuelsson, B-Å. 1999. Vindbryggan, Malmöhus slott. Rapport över arkeologisk förundersökning. Stadsantikvariska avdelningen Kultur Malmö. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004 17

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 431-12477-09 Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ 2009-713-731 Inventarienummer... MMA 8 Arkivnummer... G80:87 Län... Skåne Kommun... Malmö Socken... Malmö stad Fastighet... Innerstaden 10:284 Kvarter...Malmöhus slott RAÄ-nummer...19:2 Ekonomiska kartans blad...2c:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 Gon V X koordinat...17 372 Y koordinat...20 819 M ö.h.... 2,5 Fältarbetstid...2009-10-14 2009-10-29 Antal arbetsdagar...5 Antal arkeologtimmar... 32 Exploateringsyta... -- Undersökningsområde... -- Undersökt yta...82 m 2 Platschef...Raimond Thörn Personal...Lars Jönsson, Joakim Frejd, Per Sarnäs Uppdragsgivare...Statens fastighetsverk Tidigare undersökningar... MHM 6352, MHM 7377, MHM 7535, MHM 12529-30, MK 469, Kostnader, arkeologi Fältarbete:... 21 000: - Rapport:... 25 200: - Analyser:... 0: - Övrigt:...2 955: - Delsumma:... 49 155: - Summa, faktisk:... 49 155: - Summa, beslutad:...löpande räkning 18 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2010:004