Vården vid palliativ smärta

Relevanta dokument
Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Smärta. Palliativa rådet

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

När det gör ont innehåll

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

God palliativ vård state of the art

Till Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Fysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering

Kommunikation och bemötande. Empati

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Sjä lvskättningsformulä r

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Kommunikationsavdelningen

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.


Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Stödet kan vara både praktiskt och socialt och utgår från ditt hem, men kan också omfatta situationer utanför hemmet.

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Palliativ vård i OVANLIG KONFERENSSTART

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Svenska palliativregistret (2009)

Smärta palliativa aspekter

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr

BADA SÄKERT. Sjöräddningssällskapet undsätter. i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp.

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

DITT ARBETE. Om Du är folk- eller förtidspensionär på heltid eller inte haft arbete sedan ett år tillbaka, fortsätt till C på sidan 3.

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Värmebölja/höga temperaturer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

I Sverige lever idag runt 1000 personer med Addisons sjukdom (primär binjurebarksvikt).

Lungcancer. stöd för dig som har lungcancer och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Barn- och ungdomspsykiatri

Hälsa på lika villkor? År 2006

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Behandling av sömnsvårigheter

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

Likabehandlingsplanen

Palliativ vård i Västra Götaland

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Vi kan förebygga cancer

Äldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Testa dina kunskaper om fall

Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen


, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Trädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Tema: 24-timmarsdygnet

Illamående. Region Östergötland

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

rosacea Information om ett vuxet problem

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Att möta den döendes existentiella behov

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Årsrapport NOSAM

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Information från. Anhörigstödet. våren 2016

Transkript:

Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad livslängd. Detta innebär att många hinner utveckla en cancersjukdom. 1/3 av befolkningen kommer att få en cancerdiagnos, varav hälften kommer att botas. Fler väntas behöva vård i livets slutskede I Finland behöver uppskattningsvis 15.000 personer vård i livets slutskede. Behovet är störst bland cancerpatienter. Enligt en bedömning ökar behovet av palliativ vård med kring 30 procent de kommande tio åren. Uppskattningsvis en tredjedel av cancerpatienterna behöver palliativ vård i hemmet i livets slutskede under de 2 3 sista månaderna i sitt liv. En tredjedel behöver specialiserad palliativ vård under de sista veckorna i livet. Tillvägagångssätt 1. Vad är smärta? Svår att beskriva Svår att mäta Egen unik upplevelse/ subjektiv Bara den drabbade vet hur det känns Komplicerat fenomen Vid diagnostillfället har 30-40% smärta Vid metastaserad cancersjukdom har 70% medelsvår eller svår smärta Hos döende patienter är siffran ca 90%

2. Upptäcka smärta Dålig matlust Sover inte Trött Argsint Innesluten i sig själv Klagar över andnöd pga ökad andningsfrekvens Mår allmänt illa, kräkningar Vill inte beröring River sönder huden Patienten rör sig oupphörligt, kan inte ligga/sitta stilla Patienten ligger i stereotyp ställning, rör sig inte, pratar inte I vårdsituationer är patienten irriterad eller orolig Patienten har djupa rynkor i pannan Andningen är snabbare, ytligare Palliativt förhållningssätt/total pain Fysisk dimension Psykisk dimension Social dimension Existentiell dimension 3. Orsak Även vid de svåraste fallen kan >90% göras smärtfria/nästan smärtfria o Alltid i vila o Många gånger även vid rörelser Bara cirka 50% får denna hjälp i vården Behandlingen misslyckas om man inte beaktar o Att 80% av patienterna har två eller flera olika smärttyper o Att Inte ens morfin fungerar alltid det behövs annat o Total pain

o Underbehandlad smärta Trots att det finns ett stort antal nationella och internationella rekommendationer förekommer omfattande underbehandling av cancerrelaterad smärta. Bristande kunskaper, bristande kommunikation och otillräcklig smärtanalys utgör de vanligaste orsakerna till otillfredsställande behandling av cancerrelaterad smärta. Genombrottssmärta Genombrottssmärta definieras som plötslig smärta som uppstår trots att individen annars har god smärtkontroll med stabil läkemedels- och annan behandling. Genombrottssmärta kan, men behöver inte, uppstå i samband med rörelse och belastning. Eftersom genombrottssmärta ofta uppstår snabbt utan föregående varningssymtom, krävs särskilda strategier och läkemedel för att denna typ av smärta ska kunna behandlas framgångsrikt. Vårdaren har en central roll Är den som är närvarande, ser förändringar, kan rapportera smärta Eliminera myter och barriärer, ex opiater är vanebildande, skall sparas till slutet Det är smärtan och inte klockan som skall styra smärtmedicineringen Det optimala är att vara steget före smärtan! Wind-UP Smärta föder smärta

Patienten börjar känna efter -> smärtan känns starkare Viktigt att bryta smärtan tidigt Inte låta smärtan vara obehandlad för länge. Wind-up bryt cirkeln! 4. Åtgärder 1.Smärtanalys 2. Möjliga smärtmekanismer 3. Behandlingsstrategi 4. Information 5. Uppföljning, justering av behandling 6. Smärta skall åtgärdas NU Annars finns det risk att den växer sig mycket stor. Liten smärta lite(n) medicin, stor smärta Stor/mycket medicin. Kontrollera att smärtmedicinen har haft önskad effekt på smärtan, så snart den farmakologiska effekten borde ha kommit. Annars var det antingen fel medicin eller för liten dos. Smärthämmande faktorer: Lugn, förtröstan, glädje, hypnos, suggestion, positiv förväntan Akupunktur, lågfrekvent TENS, muskelarbete, opioider, antidepressiva TNS, massage, värme, kyla opioider Prostaglandinsynteshämmare (NSAID), lokalbedövning, hämmare av fria syreradikaler (Paracetamol), opioider, Referenser: Heinoch, I. 2011. Palliativ vård- vad är det? Vårddallsinstitutet. Palliativ vård

Fridegren,I. Strang, P. 2009. Palliativ vård. Karolinska institutet och Stockholms sjukhem Pakarinen, C. 2001. Kompendium Strang, P.2003. Cancerrelaterad smärta. Onkologiska och palliativa aspekter. Strang, P. 2013. Total smärta. Svensk Palliativ Tidskrift 1 Thorberg, E. 2009. Palliativ vård. Symtomlindringskompendium. Westerling, D. 2014. Smärta-cancerrelaterad behandling. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2687